Vad är syftet med att ha utrymningslarm i samlingslokaler i vk2B?

21.1 BBR-text

21.1.1 BBR 5:352

Föreskrift (funktionskrav):

Samlingslokaler ska förses med anordningar för varning i händelse av brand och vid behov anordning för tidig upptäckt av brand. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

Samlingslokaler bör förses med utrymningslarm. Utrymningslarm i samlingslokaler i verksamhetsklass 2C bör aktiveras med automatiskt brandlarm och även kunna aktiveras manuellt. Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B kan förses med enbart manuellt aktiverat utrymningslarm.

21.2 Historik

Krav på utrymningslarm i samlingslokaler infördes i BBR 1.

21.2.1 BBR 1

Föreskrift

5:3711 Utrymningslarm

Samlingslokaler skall förses med utrymningslarm som aktiveras automatiskt eller från bemannad plats vid brandindikation.

Allmänt råd

Utrymningslarm bör ge dem som uppehåller sig i samlingslokalen talad information om lämpliga åtgärder vid utrymningen.

21.2.2 Konsekvensbeskrivning BBR 19

Ändring

Utrymningslarm ska finnas och i Vk2C bör det aktiveras automatiskt, dvs. enbart manuell aktivering är inte tillräckligt som det var tidigare.

Motiv

Krav på automatisk aktivering av utrymningslarm har tillkommit då det inte är lika säkert att enbart en person (personal) ska aktivera utrymningslarmet som ett automatiskt aktiverat larm. Boverket kan heller inte ställa krav på vad personal ska uträtta. Indirekt har automatiskt brandlarm ofta varit ett krav då det ofta har varit svårt att säkerställa en snabb manuell aktivering pga. att detta är personalberoende.

Konsekvens: 

[…] Idag gäller krav på manuell aktivering, kostnaden för denna ligger i storleksordningen 5000 kr för ett system. Dessutom tillkommer kostnader för organisatoriskt brandskydd som dock inte har kvantifierats.

21.2.3 Remissvarssammanställning till BBR 19

På frågan ”Verksamhetsklass 2B kan förses med manuellt aktiverat utrymningslarm.” Ställs krav på att personal är närvarande? Bemannad plats? Omfattning av tryckknappar?” svarar Boverket

”Ang. utrymningslarm, ingen åtgärd. I varierande grad ställs krav på organisatoriskt brandskydd genom lagen om skydd mot olyckor. Manuellt aktiverat larm förutsätter personalens, eller andras medverkan.”

21.3 Utländska regelverk

21.3.1 Norge

Liknande krav finns i Norge. Dock gäller talat utrymningslarm för lokaler i flera plan som har fler än 1000 personer.

21.3.2 England

ADB

Se även 5:358 ovan.

I alla andra fall än mindre lokaler och byggnader ska byggnader förses med ett passande automatiskt brandlarm med manuell aktivering placerad i närheten av utgångar och larmet ska höras tydligt genom hela byggnaden.

BS 9999

Brandskydd behövs för att assistera och skydda personer i byggnaden så att de kan röra sig säkert bort från faran efter att en brand uppkommit, detta via meddelanden från något system som automatiskt brandlarm, passiva och/eller aktiva säkerhetssystem vid brand.

21.3.3 USA

Kravet är väldigt annorlunda ställt i IBC men alarm krävs i många verksamheter.

21.3.4 Australien

Utrymningslarm krävs. Däremot anges inte om det ska vara automatiskt eller inte utan det hänvisas till en standard AS 1670.4 som arbetsgruppen dock inte hade har tillgång till. Av förtydligandena i guiden går det dock att dra slutsatsen att där det krävs ska det vara automatiskt. Annars försvinner syftet med kravet vilket är att ge en tidig varning för de som behöver mer tid att utrymma eller som annars inte skulle starta utrymningen i tid, t.ex. för att de inte blir varse branden annars.

21.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

21.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Kommentar: Motsvarande krav på brand- och utrymningslarm i det kanadensiskas-regelverket utgörs av krav på larm i byggnader med mer än 300 personer, 150 personer på våningsplan ovan eller under markplan, bar/restaurang med mer än 150 personer.

Intent Statement (motivering/syfte):

21.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ha utrymningslarm i samlingslokaler i vk2B?

Intervjuperson nummer 1

–

Intervjuperson nummer 2

Behövs sannolikt för att få ihop utrymningstider. Kan finnas folk bakom stängda dörrar i t.ex. toaletter och liknande som inte ser att det brinner.

Intervjuperson nummer 3

Krav på larm fanns före Gbg-branden, men kravet på automatik kan komma därifrån.

Intervjuperson nummer 4

Vet inte bakgrunden men det kom efter Göteborgsbranden. Syftar till att man skall hinna reagera och ta sig ut. Kravet känns lite högt i ex en restaurang med sittande gäster och mycket personal, till skillnad mot en biograf med knappt en vaktmästare.

Intervjuperson nummer 5

Alla ska få veta, viktigt med tidigt larm när det är mkt folk. Man räknar med att det finns en organisation eller person som kan aktivera. Samhällsmässigt anses det troligtvis ej skäligt med automatiskt brandlarm i dessa lokaler men fortsatt tillfredställande utrymning

Intervjuperson nummer 6

Slår konstigt om man gör det analytiskt eller förenklat. Scenario 2 blir lite konstigt om man inte har heltäckande brandlarm.

Teknikutveckling gjorde att man införde krav på automatiskt larm i Vk 2C.

Intervjuperson nummer 7

Manuellt larm? Intervjupersonen inte deltagit i diskussionen. Oklart varför manuellt ok.

Intervjuperson nummer 8

Kunna varna personer för att snabbare kunna ta beslut om att utrymma. Förutsätter ett bra systematiskt brandskydd vid uthyrning så att berörda vet att och hur man ska aktivera larmet.

Högre risker vid alkoholpåverkan och därmed högre krav på aktivering (dvs. automatiskt brandlarm)

Intervjuperson nummer 9

Bakgrundstanken var nog att det ska finnas en ansvarig person i samlingslokalen som kan starta ett manuellt larm. Syftet med själva larmet är att uppmärksamma personer att de ska gå ut (inte behöva busvissla).

Intervjuperson nummer 10

Personer ska bli varse om att de ska lämna byggnaden. Svårt att ha en överblick i den typ av lokaler då kan det vara svårt att förstå att det brinner/är dags att utrymma själv.

Intervjuperson nummer 11

Att undvika potentiellt stora konsekvenser. Manuellt aktiverat kan vara tillåtet i lokaler där det är uppenbart att det finns personer som kan starta larmet, t.ex. aula. Annars automatiskt aktiverat. Detta är mindre bra beskrivet i BBR.

21.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utrymningslarm i samlingslokal har funnits med sedan BBR 1. BBR anger att manuell aktivering är möjlig men de intervjuade personerna har en något delad uppfattning om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska vara tillfyllest att larmet aktiveras manuellt.

Intervjuade personer nämner stora konsekvenser vid brand samt risk att inte uppfatta branden om man t.ex. befinner sig bakom stängda dörrar.

Studien av de utländska regelverken ger ingen ökad syftesförklaring

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.

Syftet med utrymningslarm i samlingslokal bedöms vara att säkerställa att alla personer i lokalen snabbt blir varse om att de ska utrymma.

Kommentar: Manuellt aktiverat utrymningslarm bedöms uppfylla syftet när det är hög sannolikhet att någon i lokalen aktiverar utrymningslarmet tidigt vid brand.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)