Vad är syftet med tilläggen till avståndsberäkningarna: Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkong-plattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader?

52.1 BBR 24 kap 5:61

52.1.1 5:61 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.”

Allmänt råd:

”… Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader…”

52.2 Historik

I SBN 1967 anges hur balkong och taksprång får placeras med hänsyn till andra byggnader och gata, detta är dock skrivet så att det direkt skulle kunna kopplas till brand. I SBN 1980 fördes kravet på att avståndet till annan byggnad skulle ökas med det mått som balkong eller taksprång översteg 0,5. Detta i samband med skydd mot brandspridning mellan småhus. Ungefär samma krav följde sedan fram till BBR 1 då det försvann. Till BBR 19 kom kravet tillbaka, då under avsnittet ”Skydd mot brandspridning mellan byggnader” och det har sedan sett likadant ut fram tills nu.

52.2.1 SBN 1967

41:5 BALKONG
Balkong får anordnas med ett språng av högst 1,5 m mot gård och gata där avståndet mellan byggnadslinjerna är minst 18 m. Är avståndet mellan byggnadslinjerna 12-18 m, bör i regel ett språng av högst 1,2 m godtas. Avståndet i sidled till gräns mot granntomt bör inte understiga en och en halv gånger språnget. Balkong över gata bör placeras minst 3,0 m över gatunivån.

41:6 SKÄRMTAK
Skärmtak över entréer, skyltfönster o d i bottenvåningen får ges ett språng av högst 1,5 m, där gatans bredd överstiger 9 m. Skärmtak som särskilt behöver markeras, t ex vid entré till hotell, teater och varuhus, får ges större språng. Underkant av skärmtak över gata bör placeras minst 3,0 m över gatunivån.

52.2.2 SBN 1980

”37:4342 Skydd mot brandspridning mellan småhus, Avskiljande i klass B 60 anses föreligga om
[…]Dessutom förutsätts vid utskjutande balkonger och större takutsprång att nämnda avstånd ökas med det mått som balkongen och takutsprånget överstiger 0,5 m.”

52.2.3 BBR 1-18

Inget liknande krav.

52.2.4 BBR 19

Lika dagens regelverk.

52.2.5 Remissvarssammanställning BBR 19

Kommentar 1703:
”Inglasad balkong medför inte att avstånd ska räknas från plattans ytterkant. Detta är en omotiverad skärpning.”

Boverkets åtgärd och kommentar:
”Ingen åtgärd, eftersom fronten mot det fria kan vara oskyddad så är detta ett sätt att minska risken för brandspridning mellan byggnad.”

52.2.6 Konsekvensutredning BBR19

5:61 Allmänt

Ändring:
[…] ”Ett allmänt råd som förtydligar hur man ska beräkna avståndet mellan byggnader har tillkommit.”

Motiv:
[…]”För att förtydliga hur man ska ta hänsyn till balkonger och andra utstickande detaljer på byggnaden när man beräknar avståndet mellan byggnader har ett allmänt råd om det lagts till.”

Konsekvens:
”Ändringarna utgör förtydliganden som underlättar för den enskilda användaren.” […]

52.2.6 Svar från Boverket

Fråga från Boverket (dnr: 1234-1855/2013):

– Frågan ej specificerad men gäller inglasade balkonger.

Svar från Boverket (dnr: 1234-1855/2013):

– Ja det kan vara möjligt att med en analytisk dimensionering genom beräkning visa att brandskyddet mellan byggnader är tillfredställande även om avstånd mellan inglasade balkonger i olika byggnader understiger 8 m. Detta sker då mot avsnitt 5:61 i BBR och har egentligen inget att göra med E 30 kravet i avsnitt 5:537.

52.3 Utländska regelverk

52.3.1 Norge

I Norge anges ingenting om hur man mäter upp avståndet mellan byggnaderna. För campingstugor anges dock att brännbara konstruktioner som är över en halv meter höga räknas som del av byggnaden när man mäter avståndet.

52.3.2 England

ADB, Diagram 41
Avstånd mellan byggnader definieras med olika gränser. Aktuella gränser för en byggnad är när dessa sammanfaller med, är parallella med eller är i en vinkel mindre än 80 grader till en annan byggnads sida.
13.11
Taksprång som är minst 2 meter från den aktuella gränsen behöver inte räknas med i avståndet. Se Diagram 45 nedan. Inget avstånd anges för balkonger eller liknande.

52.3.3 USA

2015 IBC, kap. 7, 705.2

Tillåtet utstick vid bedömning av avstånd mellan byggnader som skydd mot brandspridning. (antar att man även här mäter från utstickets yttersta punkt).

Hittar inget liknande krav i NFPA.

52.3.4 Australien

I Australien räknas avståndet från väggen ”outer wall” inget annat.

52.3.5 Nya Zeeland

Detta styrs inte specifikt av det Nya zeeländska regelverket utan lämnas för bedömning av Brandingenjörer som utför beräkningarna. Vad jag kan komma ihåg utfördes strålningsberäkningar generellt från väggen och inte från utstickande byggnadsdelar. I fallet med balkonger hade det varit en bedömningsfråga.

I övrigt gäller följande för utstickande taksprång:

Och följande för balkonger eller liknande:

52.3.6 Kanada

Utstickande delar från byggnaden (ink. balkonger och dyl.) behandlas separat från övriga delar av själva byggnaden. Avstånd från byggnader mäts därmed från fasaden och dessa projektioner från fasaden behandlas separat. Ingen motivation till varför projektioner behandlas separat eller hur man kommit fram till acceptabla avstånd ges.

52.4 Intervjuer

Vad är syftet med tilläggen till avståndsberäkningarna: Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkong-plattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader?

Intervjuperson nummer 1

I grunden handlar det om att säkerställa att man får ett avstånd mellan byggnader så att man säkerställer att brandspridning inte sker mellan dessa. Stora balkonger ger större avstånd. Oklar grund till det allmänna rådet.

Intervjuperson nummer 2

Oklart. För att tillåta franska balkonger och liknande utan att behöva ta hänsyn till avstånd. Man kan även tänka sig att det finns mer brännbart material på en balkong som är djupare.

Intervjuperson nummer 3

Detaljerna kan vara brännbara och antändas och därmed bidra till/underlätta brandspridning.

Intervjuperson nummer 4

Strålningen kan flyttas framåt om flammor slår längre ut från byggnaden. Det kan vara brännbara detaljer på taksprång och balkonger som kan antändas av brand i intilliggande byggnad.

Intervjuperson nummer 5

Vill undvika fall när man har balkonger som sticker ut långt från byggnaden som medför att flammor slår ut som ökar risken för spridning av brand mellan byggnader. Troligen höjning i samband med BBR 19 och gentemot tidigare praxis.

Intervjuperson nummer 6

Strålningsvärme och stickflammor kan ”fångas” upp under den utskjutande delen.

Intervjuperson nummer 7

Strålning från en öppning påverkas knappt av en utskjutande del. Lite ologiskt av den anledningen.

Intervjuperson nummer 8

Rökspridning under detaljerna. Brand från den andra byggnaden kan spridas in under utstickande detaljer i min byggnad. Man avser de detaljer som kan föra branden närmare intilliggande byggnad, inte de som inte påverkar detta.

Intervjuperson nummer 9

Utskjutande delar påverkar flammans utbredning i djupled.

Intervjuperson nummer 10

Flamman trycks ut till utsprånget. Balkongplymen helt enkelt. Inglasning är ju som ett rum till.

Intervjuperson nummer 11

Jag tror att man tänkte sig att det sällan är mer än en halvmeter delar sticker ut.

Intervjuperson nummer 12

När det brinner nedanför en utskjutande del trycks flammorna ut utanför den utskjutande delen och flammorna hamnar därmed närmare den intilliggande byggnaden.

52.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Ett tydligt krav kom först i SBN 1980, däremot anges inget syfte med kravet. Däremot var det då mer kopplat till brandspridning mellan småhus, vilka också mer ofta kunde tänkas ha en brännbar fasad. När kravet kom tillbaka i BBR 19 gällde det brandspridning mellan byggnader generellt. Var 0,5 meter kommer ifrån är oklart.

Det är egentligen bara det Engelska, det Nya Zeeländska och det Amerikanska regelverket som på något sätt tar hänsyn till utstickande detaljer.

Intervjupersonerna är inte heller helt ense, men generellt så nämns att en fönsterflamma under en balkong trycks utåt och hamnar närmare intilliggande byggnad samt att detaljerna skulle kunna vara brännbara eller att brännbart material förvaras på balkongen. Detta vill man då ta hänsyn till framförallt vid stora balkonger.

I svar från boverket talar man bara om att det går att räkna analytiskt.

Syfte

Syftet bedöms vara att utstickande detaljer på en byggnad inte ska bidra till brandspridning mellan byggnader

–          genom att eventuella fönsterflammor hamnar närmare intilliggande byggnad, eller

–          genom att de utstickande delarna antänds och därmed gör att flammor hamnar närmare intilliggande byggnad

på ett sådant sätt att strålningen mot den intilliggande byggnaden blir för hög att antändning av denna riskeras.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)