Vad är syftet med de olika kraven på rörisolering?

72.1 BBR 24 text

72.1.1 5:525 Rörisolering

Föreskrift (funktionskrav):

Föreskrift finns inte till det allmänna rådet.

Allmänt råd:

”Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mer än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla klass A2_L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och golv.

Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta bör rörisoleringen uppfylla lägst följande klasser:

– B_L-s1,d0 där omgivande ytor har kravet B-s1,d0.

– C_L-s3,d0 där omgivande ytor har kravet C-s2,d0.

– D_L-s3,d0 där omgivande ytor har kravet D-s2,d0.”

72.2 Historik

I NR nämns krav på rör- och kanalisolering endast under undantag från de ordinarie kraven på ytskikt. I BBR 1 infördes rörisoleringsklass PI, PII och PIII samt differentiering av kravet beroende på hur rörisoleringens yta. I BBR 15 infördes europaklasserna för ytskikt.

72.2.1 NR

8:522 Ytskikt och beklädnader

”Undantag från kraven får göras i följande fall:”

[…]

”Balkar, plattor, undertak samt rör- och kanalinstallationer o d av brännbart material vid tak får utföras utan tändskyddande beklädnad och ha ytskikt av lägst klass III, om den sammanlagda exponerade omslutningsarean i varje rum är högst 20 % av den horisontella takarean. Om ytskiktet är av klass I, får nämnda andel uppgå till högst 50 %.”

72.2.2 BBR

5:511 Allmänt

I BBR 1 infördes rörisoleringsklass PI, PII och PIII.

”Friliggande rörledningars utsida eller rörisoleringens utsida kan ha rör-isoleringsklass (t. ex. klass PI) motsvarande omkringliggande ytskikt (t. ex. klass 1). Om rörisoleringen täcker en större yta, t. ex. ventilationskanaler, bör isoleringen eller kanalen uppfylla ytskiktskravet får omkringliggande yta.”

I BBR 15 infördes europaklasserna för ytskikt.

”Om rörinstallationer täcker en större yta, bör rörisolering uppfylla A2_L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och dylikt. För rörinstallationer som täcker en mindre yta, kan rörisolering utföras i följande klasser:

  – B_L-s1,d0 (P I) där omgivande ytor har kravet B-s1,d0 (klass I).

  – C_L-s3,d0 (P II) där omgivande ytor har kravet C-s2,d0 (klass II).

– D_L-s3,d0 (P III) där omgivande ytor har kravet D-s2,d0 (klass III).”

72.2.3 Konsekvensutredning BBR19

5:525 Rörisolering

Ändring:

”Avsnittet om rörisolering är utlyft till ett eget allmänt råd. Kravnivån är i princip oförändrad men rådet förtydligar vad som avses med en större yta.” 

Motiv:

”Vad som avses med en ”större yta” har tidigare varit otydligt. Ändringen syftar främst till att förenkla användningen av reglerna och tolkningen av när de olika klasserna kan tillämpas. Skillnaden i kravnivå beror på om ytan täcker mer eller mindre än 20 % av vägg- och takytor.”

72.3 Utländska regelverk

72.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

72.3.2 England

ADB och BS 9999
9.12 och 34.3
Där ett dolt utrymme är över en ouppdelad yta vilken överstigerger 40 meter (kan vara i båda riktningarna på planet) så är det ingen gräns för storleken på hålrummet om;
v) klassen för flamspridning på rörisoleringen är minst Class C-s3,d2.

I övrigt svårt att hitta krav. Kan vara förlagda i något annat regelverk.

72.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

72.3.4 Australien

Kablage behandlas på samma sätt som alla andra ”attachements” dvs allt som monteras på ytskikten regleras enligt en särskild tabell. Kravet beror på verksamhetsklass och lite annat och är generellt lägre än de ordinarie ytskiktskraven. Många ”attachements” är undantagna men inte kablar.

Syfte: ” It is important that the spread of fire and the development of smoke be limited during a fire until building occupants have had time to evacuate.”

Funktionskravet utvecklas i guiden: ”…The materials used in the building must be appropriate to avoid the spread of fire and the generation of smoke, heat and toxic gases after consideration of the matters listed in CP4. The reason for each of these matters is as follows:

• If the occupants can evacuate in a short time, then the smoke, heat and toxic gases generated prior to the completion of the evacuation will be less likely to have an impact on the safety of the occupants than if a longer evacuation time is required.
• The number, mobility and other characteristics of the occupants influence the time taken for the evacuation of the building. If the number of occupants is large, or they are not mobile, such as patients in a hospital or residents of an elderly people’s home, the evacuation time could be long. Such an evacuation time may allow the fire to develop and generate greater amounts of smoke, heat and toxic gases that will endanger the safety of the occupants trying to evacuate.
• The function or use of the building has an impact on the types of materials and linings that are part of the building’s fire load. This directly influences the rate of spread of any fire in the building.
• Any active fire safety system installed in the building, such as a sprinkler system, may limit the spread of fire and allow additional time for the evacuation of the occupants.

The Deemed-to-Satisfy Provision applicable to CP4 is C1.10. C1.10 limits the early fire hazard characteristics of materials susceptible to the effects of flame or heat, particularly during the early stages of a fire. …”

72.3.5 Nya Zeeland

Rörisolering för ventilationskanaler specificeras med separata ytskiktskrav för insida och utsida av kanal. Kraven för rörisolering är i övrigt alltid samma som för angränsande ytor som jag förstår det rätt.

72.3.6 Kanada

Brännbar isolering hanteras detaljerat och ingående. Nedan finnes ett utklipp från avsnittet som specificerar brännbar isolering (hela avsnittet har inte tagits med, detta fortsätter med totalt 6 punkter):

Motivering ges av följande Intent Statment:

72.4 Intervjuer

Vad är syftet med de olika kraven på rörisolering?

Intervjuperson nummer 1

Undvika spridning av brand och brandgaser inom byggnaden, att vara i paritet med övriga krav på ytskikt i byggnaden.

Intervjuperson nummer 2

Det ska vara så likt ytskikten på väggen som möjligt. Antagligen inte svårt att uppnå.

Intervjuperson nummer 3

Rörisoleringen ska inte bidra till övertändning, rök- och värmeutveckling i större omfattning än omkringliggande ytskikt. Därav ytskiktskrav på rör i paritet med ytskiktskraven på väggar och tak. Spekulation: Kan man se det annorlunda för t.ex. fläktrum jämfört med en samlingslokal, påverkas de och deras omgivning annorlunda av rörisoleringen?

Intervjuperson nummer 4

Tror att de är ett praktiskt arv en standardprodukt som uppfyller ett visst krav, men om ytan blir för stor ska den uppfylla ytskiktskravet i tak. Rörisolering ska inte bidra till brandspridning.

Marknadsanpassning är i sig ok om ytan endast utgör en mindre del men ej om ytan blir för stor.

Intervjuperson nummer 5

Taget från ytskiktskraven. Kom när mycket kylrör började installeras vilka isolerades med väldigt brännbar isolering vilken snabbt skapade väldigt mycket sotig rök vid brand. Då ställdes även krav på detta ytskikt.

Intervjuperson nummer 6

Samma anledning som man ställer krav på övriga ytskikt. Brännbara rör/brännbar rörisolering kan påverkan brandförloppet. Varför just 20% är oklart. På samma sätt som för vanliga ytskikt är det rimligt att kunna gå ner i klass om man t.ex. sprinklar.

Intervjuperson nummer 7

Är fast inredning och en del av byggnaden. Finns det en standard så vill man hänvisa till den. Varför just 20 % är oklart.

Syftet är motsvarande som för ytskikt. Att sätta en nivå för acceptabel brand- och brandgasspridning inom brandcell.

Intervjuperson nummer 8

Vet inte. 20% har nog att göra med samma lättnad för mindre byggnadsdelar i övrigt.

Intervjuperson nummer 9

Om för stor del av taket är täckt av brännbara rör kan de bidra till övertändning.

Intervjuperson nummer 10

Detta är ”rörigt” (ha ha…). Lite klassiskt av Boverket att införa mer klasser bara för att de dyker upp i standardiseringsarbetet. Hade kunnat göras enklare med endast en klass, ev ingen alls med undantag från t ex utrymningsvägar.

Intervjuperson nummer 11

Som med ytskikt. Rimligt att man ställer krav på rörisolering som tar upp en viss yta.

Intervjuperson nummer 12

Undvika risker för snabb brandspridning.

72.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Krav på ytskikt på rörisolering har funnits sedan BBR 1994. I NR framgick endast vissa undantag för rörisolering.

Krav på rörisolering förekommer i några av de studerade utländska regelverken. Kraven för rörisolering motsvarar då normalt kraven för intilliggande ytskikt. I det Australiska regelverket anges syftet med krav på rörisolering främst vara att begränsa brandförloppet under utrymningsfasen.

De intervjuade personerna nämner främst snabb brandspridning och risk för övertändning, samt att vara i paritet med övriga ytskikt i byggnaden.

Syfte

Syftet med att ställa krav på ytskikt av rörisolering bedöms vara att inte mer än marginellt öka risk för snabb brandspridning och övertändning jämfört med ytskikt på övriga byggnadsdelar.

Det som primärt bedöms påverka kravet på rörisolering är:

• Rörisolerings påverkan på ett eventuellt brandförlopp
• Risk för att rörisoleringen involveras i brandförloppet
• Huruvida rörisoleringens eventuella antändning kan förväntas påverka utrymningsförlopp eller tid till övertändning i en lokal/utrymme.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan”?

71.1 BBR 24 kap 5:334

71.1.1 5:334 Utformning av utrymningsvägar 

Föreskrift (funktionskrav):

Föreskrift saknas för syftet.

Allmänt råd:

”[…] Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan. […]”

71.2 Historik

Kravet är relativt nytt och infördes i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering, 2004. Det har sedan dess varit formulerat på ungefär samma sätt.

71.2.1 Utrymningsdimensionering, 2004

Kravet infördes i utrymningsdimensionering med följande motivering:

”Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder. […]”

71.2.2 Konsekvensutredning BBR 19

Till BBR 19 infördes kravet som allmänt råd i BBR. Denna ändring kommenterades dock inte specifikt.

71.3 Utländska regelverk

71.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

71.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

71.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

71.3.4 Australien

Trappsteg måste vara täta om de betjänar byggnader över 3 våningar eller om trappan är mer än 10 meter hög. Syftet är klart beskrivet: ” Under D2.13(a)(vi), where a stairway is of a specified height, solid treads must be used so that people cannot see through them. This minimises the risk to people affected by vertigo.”

71.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav.

71.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav.

71.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Trappor med gallerdurk bör inte användas för fler än tre plan”?

Intervjuperson nummer 1

Är forskning som visat att man upplever detta som väldigt obehagligt. Tror det är Håkan Frantzich.

Intervjuperson nummer 2

Att det är obehagligt att gå i dom, personers utrymning påverkas negativt, kan medföra långsammare utrymning och personer kan tveka.

Intervjuperson nummer 3

Att undvika fri sikt i vertikalled, vilket kan påverka utrymning negativt. I sidled är det OK med öppningar.

Intervjuperson nummer 4

Ett syfte kan vara att det är svårt att gå med högklackat på gallerdurk. Kan ha med att det blir otäckt med hög höjd nedåt.

Intervjuperson nummer 5

Undvika svindel.

Intervjuperson nummer 6

Det kan upplevas obehagligt att utrymma på ”golv” som man ser igenom.

Intervjuperson nummer 7

Att inte få lågor och rök i rumpan.

Intervjuperson nummer 8

Man är rädd för svindel. Någon har lurat Boverket att det är ett problem. Varför just tre plan är oklart. Kanske någon som gått och tyckt det vart läbbigt.

Intervjuperson nummer 9

Rent svindelproblem, folk går inte ut den vägen, otäckt när det blir högt och man ser ner.

Intervjuperson nummer 10

Utrymma på säkert sätt? Behöver förklaras.

Intervjuperson nummer 11

För att personer kan uppleva det som otrevligt och inte våga använda utrymningsvägen. Kan orsaka svindel och möjligen även känsla av otrygghet, skranglighet i konstruktionen.

Intervjuperson nummer 12

Svindelrisken beaktas med detta krav.

71.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Syftet med regeln beskrevs när den infördes i Utrymningsdimensionering: ”Spiraltrappor av gallerdurk bör inte användas för fler än 3 våningar såvida de inte speciellt inhägnas och är utförda så att de hindrar sikten i vertikalled. Anledningen är att många personer upplever stora obehag av att vistas på höga höjder.” Detta fördes sedan in som allmänt råd i BBR 19, men begränsningen kring spiraltrappor togs bort, sannolikt eftersom att trappans form inte relaterade till problemet.

Liknande anledning anges i det Australiensiska regelverket, vilket är det enda regelverk med liknande krav. Detta anges även som anledning i många av intervjuerna, där många tar upp just risken för svindelkänslor vid fri vertikal sikt nedåt.

Syfte

Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med att gallerdurk eller liknande inte ska användas i trappor över tre plan vara att undvika att svindelkänslor eller liknande kan påverka utrymningsförloppet negativt. Detta genom att personer saktar ner och inte utnyttjar utrymningsvägens kapacitet till fullo eller helt försöker hitta en annan väg ut. Observera att det är sikten i vertikalled som bedöms vara problemet, det vill säga att man kan se igenom det underlag man går på.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

70.1 BBR 24 text

70.1.1 5:2551 Spjäll

Föreskrift (funktionskrav):

”Om spjäll är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med hög tillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarande den avskiljande förmåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska klara den temperatur som de utsätts för och spjällen ska aktiveras inom den tid som krävs för att avsedd funktion ska uppnås.” […]

Allmänt råd:

”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7.”

70.2 Historik

Stycket nedan baseras på telefonintervju med Tomas Fagergren.

På 70-80 användes brandspjäll bara i syfte att stoppa värme. Spjället styrdes med smältsäkring. Spjället tilläts användas för att tillgodoräkna sig halva brandmotståndet för brandcellsgränsen.

På mitten 80-talet: SP gjorde tillverkningskontroller på befintliga byggnader och noterade att felfunktionen var mycket hög. Det diskuterades då att helt förbjuda spjäll. Istället kom det nya spjälltyper med motionering, och i samband med det tilläts brandspjället att kompensera för hela brandmotståndet för brandcellsgränsen.

För att spjällen även skulle kunna skydda mot rök infördes möjlighet till styrning med rökdetektorer. Rökdetektorer för styrning började användas i mitten av 80-talet. Funktionskrav på rökdetektorstyrning dokumenterades först i Föreningen V:s skrift ”Brandskydd Nybyggnadsregler” som en föreslagen lösning. Det var först 1995 som funktionen dokumenterades av Boverket.

 

70.2.1 BBR

Kap 5:653 Skydd mot spridning av brandgas

BBR 1

Krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll infördes i BBR.

”Brandgasspridning mellan brandceller kan även förhindras genom att frånluftssystemets funktion säkerställs under minst den tid som anges av brandcellens brandtekniska krav och att rökdetektorstyrda brandgasspjäll. med ett läckluftsflöde om 30 1/s m’ spjällarea vid beräknings-trycket l 000 Pa, installeras i de tilluftskanaldelar som endast betjänar en brandcell och innan kanaldelens anslutning till gemensam tilluftskanal.”

BBR 3

Vid införandet av krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll i Riktlinje för typgodkännande brandskydd” (se nedan) utgick skrivelser om rökdetektorstyrning i BBR.

”Brandgasspridning kan förhindras genom att backspjäll eller brandgasspjäll installeras mellan brandcellerna eller genom att ventilationssystemets fläktar utnyttjas som en integrerad del i skyddet mot brandgasspridning.”

För brandgasspjäll, se nedan.

70.2.2 Riktlinje för typgodkännande brandskydd, Allmänna råd 1993:2, utgåva 2, 1995

I Boverkets ”Riktlinje för typgodkännande brandskydd” anges att:

”Brandgasspjäll bedöms vara godtagbart om det efter provning enligt NT FIRE 010 uppfyller följande krav:

[…] ”spjället styrs av rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt sätt” […]

70.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

I BBR 19 anges att spjäll bör styras med rökdetektor. Följande anges i konsekvensutredningen.

5:2561 Spjäll

Ändring:

[…] ”Däremot ställs det i allmänt råd krav på att spjäll även bör vara kopplade till rökdetektor. Rökdetektor kan verifieras enligt SS-EN. 54-7.”

Motiv:

[…] ”Spjällen bör kopplas till rökdetektor för att minska den totala tiden från brandens start till att spjället har stängt och därmed minska spridningen av brandgaser till andra brandceller.

Konsekvens: Anges inte.

70.3 Utländska regelverk

70.3.1 Norge

Aktiveringssätt för eventuella brandspjäll anges inte så tydligt i Norska regelverket.

70.3.2 England

ADB
5.47
Brandspjäll ska finnas där ventilationssystemet försörjer olika brandceller. De ska aktiveras med en rökdetektor eller ett lämpligt brandlarmsystem. Brandgasspjäll ska stänga när rök detekteras.

10.13
Där verksamheten i byggnaden innefattar sovande personer, som till exempel hotell och äldreboende, ska aktiveras av ett rökdetektor-styrt automatiskt system istället för att aktiveras av termiska delar.

BS 9999
33.4.3.2
 Brand-/rökdetektorer tenderar att aktiveras snabbare om de är direkt kopplade till ett detektions och alarmsystem. Av denna anledningen passerar varken kalla eller varma brandgaser brandgasspjället då det redan har stängt och har ett brandmotstånd.

70.3.3 USA

NFPA kap. 8.4.6.4 Brandgasspjäll ska stänga vid detektion från rökdetektor godkänd och installerad enligt NFPA 72.

IBC

70.3.4 Australien

Ett ventilationssytem som är så konstruerat att brandgaser riskerar att spridas via systemet, ska ”…be arranged such that the air-handling system is shut down and the smoke dampers are activated to close automatically by smoke detectors complying with clause 7.5 of AS 1670.1; …” Vad standarden säger om placering är okänt. Syftet med automatiska brandgasspjäll nämns: ”Smoke must not cross smoke barriers E2.2(b) requires that an air-handling system that is not part of a smoke hazard management system be designed and installed with suitable strategies to ensure that, during a fire, it does not:

·         recycle air (and therefore smoke) from one fire compartment to another; or

·         otherwise contribute to the spread of smoke between fire compartments. …”

 

70.3.5 Nya Zeeland

Det som anges för aktivering av brandgasspjäll är att dessa ska aktivera på brandlarm. Inget sägs om placering av detektorer.

70.3.6 Kanada

Enligt det kanadensiska regelverket ska brand-/brandgasspjäll kan stängas på smältbleck, brandgasspjäll ska stänga på aktivering av rökdetektor i kanal. Mer specifik styrning av rökdetektorns placering ges:

70.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

Intervjuperson nummer 1

Att brandfunktionen i ventilationssystemet ska aktiveras på ett skyndsamt sätt.

Intervjuperson nummer 2

Att säkerställa tillräckligt tidig detektering, så att brandgasspridning hindras.

Intervjuperson nummer 3

Texten har inte hängt med den tekniska utvecklingen av brandlarm. Styrning på helt annat sätt än förr. Få kan ventilationsbrandskydd därav kravet.

Intervjuperson nummer 4

Aktiveringen måste ske automatiskt. Syftet med spjället är ju att inte sprida brandgaser till andra lokaler där de som vistas inte kan förväntas upptäcka branden. Boverket har inte riktigt tagit ställning i sin formulering.

Intervjuperson nummer 5

För att det ska gå tillräckligt fort. För att detektera rök som inte är varm.

Intervjuperson nummer 6

Grundtanken har varit att man inte vill ha smältbläck som användes mycket innan. Även vid låga temperaturer kan det komma mycket brandgas.

Intervjuperson nummer 7

Värmedetektering ger för långsam detektering, ev ingen alls.

Intervjuperson nummer 8

Få tillräckligt tidig aktivering.

Intervjuperson nummer 9

Tar för lång tid med värmedetektor eller smältbläck som man använde förr. Då skyddar man inte mot rökspridning utan bara mot brandspridning.

Intervjuperson nummer 10

Att spjället ska stänga innan rök sprids till andra brandceller. Kravnivån kan exemplifieras med rökdetektor men andra metoder kan vara godtagbara.

Intervjuperson nummer 11

Ska stängas när de ska, finns ej heltäckande brandlarm ska de ändå stänga tidigt och då även på rök (fungerar bättre än exempelvis smältsäkring)

Intervjuperson nummer 12

Det hinner passera för mycket brandgaser innan spjället stänger om den styrs på värme.

70.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Styrning via rökdetektor har funnits sedan övergången till BBR, 1994. Kraven har funnits i olika skrivelser, men finns nu åter i BBR.

De utländska regelverk som studerats anger i de flesta fall att rökdetektorer ska användas för styrning av brandspjäll.

De intervjuade personerna anger främst att syftet är att detektering ska ske i tillräckligt god tid så att inte för stor mängd brandgas sprid till andra brandceller.

Syfte

Syftet bedöms vara att detektera brandgaser tillräckligt snabbt för att inte otillåtet stor mängd brandgas ska spridas till andra brandceller via ventilationssystemet. Tillåten spridningsmängd finns definierad i BBRAD 3.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)