Kategori: Syfteshandboken

02 Projektbeskrivning

2.1 Bakgrundsbeskrivning

Det svenska regelsystemet kring brandskydd i byggnader är i grunden enkelt. Reglerna är funktionsbaserade och funktionen som ska uppfyllas anges i föreskriftstext, vilken generellt inte får avvikas från. I det allmänna rådet anges sedan en acceptabel nivå till funktionen, där alternativa utformningar också är tillåtet genom analytisk dimensionering. Poängen med ett sådant system är att möjliggöra flexibla lösningar i byggnader, samtidigt som funktionerna alltid upprätthålls.

För att kunna uppfylla det som anges i funktionskravet när man avviker från det allmänna rådet krävs dock i normalfallet att syftet med både föreskrift och det allmänt råd är känt. Om syftet är okänt är det inte säkert att en analytisk dimensionering ges rätt inriktning och det är därmed inte säkert att den grundläggande tanken med funktionskravet uppfylls. Är syftet osäkert kan det dessutom förekomma tolkningsskillnader inom branschen. Tolkningsskillnader kan i sin tur leda till osäkerheter för andra teknikområden och i förlängningen även underminera branschens trovärdighet.

Syftena med föreskrifter och allmänna råd i BBR är inte alltid helt tydliga, vilket kan leda till det som beskrivs ovan. För att stävja detta grundades idén till att ta fram syften till föreskrifter och allmänna råd i BBR på Brandkonsultföreningens seminarium i Malmö 2015. Denna tanke vidareutvecklades på föreningens nästkommande seminarium i Stockholm 2016 och en arbetsgrupp för att inleda detta arbete sammansattes.

Nedan beskrivs vidare arbetsgång, metodik/struktur och arbetsgruppens rekommendationer till vidare arbete.

2.2 Metodik/struktur

För att kunna ta fram syften för utvalda föreskrifter eller allmänna råd arbetades en metodik fram vilken har använts lika på samtliga syften. Detta för att arbetet skulle bli konsekvent då olika personer jobbade med olika syften samt att det skulle bli lätt att följa hur arbetsgruppen kommit fram till respektive syfte. Respektive syfte fick en rubrik med gällande föreskrift eller allmänt råd och strukturerades sedan upp i historik/konsekvensutredningar, utländska regelverk, samt intervjuer. Dessa verktyg/metoder ansågs vara de lämpligaste för att slutligen kunna komma fram till ett troligt syfte. Eftersom det från början stod klart för arbetsgruppen att alla syften inte skulle vara helt enkla eller självklara så bedömdes varje syftesförslag utifrån hur säkra gruppen ansåg sig vara.

Historik/Konsekvensutredningar:
Genom att gå igenom tidigare regelverk fanns möjligheten att få information om huruvida föreskrift/allmänt råd funnits med tidigare, när och i vilket sammanhang det kom in i det svenska regelverket, om och hur det förändrats över tid, samt kanske någon typ av syftesbeskrivning.

I konsekvensutredningen finns en möjlighet att hitta en tydligare förklaring och konsekvens till genomförd ändring av föreskrift eller allmänt råd, vilken kan vara användbar för att förstå syftet med föreskriften eller det allmänna rådet.

I samband med övergången från BBR 18 till BBR 19 skickades förslaget till ny BBR på remiss till ett flertal organisationer. Boverkets sammanställning och svar från denna remiss ger även viss vägledning avseende syften.

www.utkiken.net finns frågor och svar till Boverket sammanställda, och i vissa fall framgår syften i dessa svar.

Sökningar har begränsats till litteratur som finns tillgängligt på internet. Sökningar i t.ex. Boverkets arkiv har inte utförts.

Vid jämförelse med äldre regelverk är det viktigt att beakta att även byggmetoder, brandbelastning mm har skiljt sig över tid. Som exempel kan en konstruktion enligt dagens klass EI innehålla brännbart material medan en konstruktion enligt tidigare klass A inte fick göra det. Även förekomst av cellplast skiljer sig i dagens byggnader jämfört med äldre byggnader.

 

Utländska regelverk:
Arbetsgruppen studerade utländska regelverk från följande länder: Norge, England, USA, Australien, Nya Zeeland och Kanada.

De utländska regelverken studerades för att få en jämförelse med hur det kan se ut i andra länder samt för att se om det fanns någon typ av syftesförklaring till deras regler vilken skulle kunna likställas med de svenska.

Det bör påtalas att olika länder kan ha andra skillnader t.ex. typ av byggnationer, byggtradition, materialförbud, preskriptiva regler kontra funktionskrav mm som gör det svårt att helt jämföra utländska regler med Svenska.

 

Intervjuer:
Flertalet personer i branschen ansågs av arbetsgruppen vara viktiga att intervjua, för att få deras uppfattning om troligt syfte. Personerna är utvalda utifrån kunskaper och erfarenheter inom regel- och handboksskrivning, konsekvensutredning, erfarenhet inom byggbranschen och brandskyddsprojektering, räddningstjänstperspektiv och forskning.

Följande personer är intervjuade:

  • Anders Johansson, Boverket
  • Christian Ståleker, Brandkonsulten
  • David Tonegran, Bricon
  • Fredrik Nystedt, WUZ
  • Håkan Frantzich, LTH
  • Karl Henriksson, Henrikssons brandkonsult
  • Kjell Fallqvist, Brandkonsulten
  • Michael Strömgren, RISE/Briab
  • Robert Jönsson, SWECO
  • Staffan Bengtson, Brandskyddslaget
  • Tomas Rantatalo, FSD
  • Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen (för de 25 syften som utgjorde etapp 3 i arbetet)

Intervjuaren har gjort anteckningar från intervjuerna och de intervjuade personerna har haft möjlighet att läsa igenom dessa samt att kommentera/komplettera sammanställningen från intervjun.

Svaren från de intervjuande personerna är anonyma och svaren är omblandade så att det inte ska kunna utläsas vem som har svarat vad. Där det t.ex. står intervjuperson 1 så är detta olika personer för de olika syftena.

Arbetsgruppen har sedan sammanställt resultaten av intervjuerna och försökt göra avvägningar av de intervjuades samstämmighet och deras säkerhet avseende svaret. Större vikt bör därför läggas på arbetsgruppens sammanställning än enstaka intervjusvar.

Vid remissutskick framkom synpunkter på att få personer från räddningstjänst medverkat. Flera av de intervjuade personerna har räddningstjänstbakgrund även om de inte arbetar inom räddningstjänst dag. Likaså har personer inom arbetsgruppen räddningstjänstbakgrund.

Övergripande syfte:
Inom gruppen gjordes en övergripande förklaring/ett övergripande syfte av hur de olika kraven i BBR 5:3 samverkar och vilka delar i utrymningssäkerheten de avses påverka. Detta hade sedan gruppen i åtanke vid bedömning av respektive syfte. Hur utrymningsmöjligheterna påverkas av en brand beror på var den inträffar i byggnaden och det går genom att tänka på det sättet att se vilka krav som syftar till att påverka respektive fas. På det sättet blir det dessutom tydligt vilka föreskrifter som inte påverkar en viss fas.

  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig säkert via utrymningsväg/annan brandcell.
  • Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Troligt syfte

Respektive utvald föreskrift/allmänt råd får sedan ett troligt syfte vilket sammanställs utifrån den information som getts av ovan angivna litteratur, intervjuer och övergripande syfte. De syften som redovisas är arbetsgruppens tolkning av troligt syfte. Där Boverket inte har angett ett syfte är det således inte en garanti att syftet verkligen är detta.

 

Remiss:
Syfteshandboken har skickats på remiss till:

De intervjuade personerna (se ”intervjuer” i tidigare stycke.)

Styrgruppen (se inledningen)

Boverkets referensgrupp, bestående av:

Arbetsmiljöverket, Ulla Rosenius

Brandskyddsföreningen, Ville Bexander

Byggmaterialindustrierna, Ola Berg

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Johan Lundin

Föreningen Sveriges Brandbefäl, Mattias Heimdahl

Lunds universitet, Nils Johansson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Per Karlsson

Svensk Försäkring, Hans-Eric Zetterström

Sveriges Brandkonsultförening, Per-Anders Marberg

Sveriges byggindustrier, Thomas Järphag

Sveriges kommuner och landsting, Max Ekberg

Sveriges tekniska forskningsinstitut, Michael Strömgren

Luleå tekniska universitet, Helena Klasson

Byggherrarna, Thomas Jennlinger

Fastighetsägarna, Rikard Silverfur

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Ulrika Nolåker

Boverket, Anders Johansson och Caroline Bernelius Cronsioe

03 BBR 5:358 – Utrymningsväg från varje plan

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

3.1 BBR text

3.1.1 5:321 Allmänt

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m2. Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3)

3.2 Historik

Kravet infördes i SBN 75 och har i grunden ej förändrats. I utrymningsdimensionering kom definierat undantag för mindre entresolplan.

3.2.1 SBN 75

37:22 TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR

:221 GRUNDKRAV

Från lägenhet eller motsvarande lokal där personer vistas mer än tillfälligt skall – med undantag enligt :22/ – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, varav minst en i varje våningsplan eller motsvarande. Samma krav gäller varje bostads- eller arbetsrum som är inrett på vinden i sådan tvåvåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig.

3.2.2 SBN 80

37:221

”Från varje bostads- och lokallägenhet där personer vistas mer än tillfälligt skall det med undantag enligt :212 – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Från en lägenhet som har fler än ett våningsplan skall minst en utrymningsväg anordnas i varje våningsplan eller motsvarande.”

3.2.3 NR

I varje annan bostad eller lokal än som anges i avsnitt 1:311, där personer vistas mer än tillfälligt, skall det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett våningsplan, skall det finnas en utrymningsväg i varje plan.

3.2.4 Utrymningsdimensionering

”Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum. Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förutsätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en samlingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal”

3.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:32 Tillgång till utrymningsväg (5:311) 5:321 Allmänt (5:311)

Ändring:

Ny föreskrift som anger kravet på tillgång till utrymningsvägar. Föreskriften öppnar för möjligheten att mindre entresolplan får utföras utan tillgång till utrymningsväg från entresolplanet och att utrymning får ske via andra brandceller i en vidare omfattning. Tillgången till två oberoende utrymningsvägar gäller bara så som dessa definieras i avsnittet 5:32. Förtydligande av föreskrift att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje plan och andra stycket i rådstexten är kompletterat med ordet ”horisontell”. Allmänt råd om ”mindre entresolplan” införs och förtydligas mot vad som stod i rapporten Utrymningsdimensionering.

Avsnitt 5:32 i äldre bestämmelser ingår i de generella kraven på utrymning, dvs. att utrymningsvägars oberoende tillgodoses så som anges i nya 5:32. Dessutom gäller att utrymningsvägar bör vara egna brandceller, enligt 5:53. Alternativa lösningar kan verifieras analytiskt.

Motiv:

Den nya föreskriften är ett förtydligande för vad som gäller för tillgång till utrymningsvägar. Förtydligandet att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan har tillkommit för att kunna göra ett avsteg för t.ex. små entresolplan eller andra nivåskillnader där det är uppenbart att det inte ökar säkerheten betydligt med en extra utrymningsväg. Syftet med första stycket i rådet är att eftersträva lösning som placerar utrymningsvägar långt från varandra.

Ordet horisontell i samband med utrymning över annan lokal försvann i övergången från NR men har funnits kvar i rapporten om Utrymningsdimensionering. Boverket har i ett enskilt ärende, efter övergången till BBR, tagit ställning i frågan och att det ska tolkas på samma vis som i NR. Entresolplan är så pass vanligt att ett allmänt råd behövs där acceptabel lösning beskrivs. Dessa beskrivs i allmänt råd eftersom rapporten om Utrymningsdimensionering dras tillbaka.

Konsekvens:

Förtydligandet av föreskriften underlättar för den enskilde användaren av byggreglerna. Säkerhetsmässigt innebär förtydligandet att det normalt ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan inte någon förändring mot idag. Ingen konsekvens följer heller av förändringarna i råden då skrivningarna har funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Vad ett mindre entresolplan innebär definieras och en ökad tydlighet och en verifierbar nivå skapas.

3.3 Utländska regelverk

3.3.1 Norge

Samma krav finns i Norge.

3.3.2 England

Finns ingen exakt liknande regel, se dock ungefärligt nedan.

ADB

3.2 Antalet utrymningsvägar styrs av personantalet i rummet, på våningsplanet etc och gångavståndet till närmaste utrymningsväg.

The number of escape routes and exits to be provided depends on the number of occupants in the room, tier or storey in question and the limits on travel distance to the nearest exit (given in Table 2).

3.3 I flervåningshus kan det behövas mer än en trappa för utrymning, i de fall då varje del av ett våningsplan behöver ha tillgång till mer än en trappa.

In muti-storey buildings (see Section 4) more than one stair may be needed for escape, in which case every part of each storey will need to have access to more than one stair.

3.3.3 USA

Hittar inget riktigt liknande krav, förutom att två utrymningsvägar eller fler generellt krävs. Det anges dock att om lokalen är i flera plan så ska gångavstånd och placering av utrymningsvägar upprätthållas.

3.3.4 Australien

DTS:

” …

(a)                                     All buildings — Every building must have at least one exit from each storey. …”

Tveklöst. De flesta behöver dessutom ytterligare utrymningsvägar från planet t.ex. via annan brandcell eller ytterligare ”riktig” utrymningsväg.

3.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket.

3.3.6 Kanada

Direkt motsvarighet på föreskrift finns inte. Det anges dock att en enda utrymningsväg endast accepteras i byggnader med max 2 våningsplan. Detta läser jag som att det är OK att ha en utrymningsväg från det övre planet via markplan så länge man möter kraven på gångavstånd. Ingen motivation/syfte anges.

3.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Det kan vara så att risken för att den då enda vägen från planet spärras är för stor i vissa fall.

Intervjuperson nummer 2

Hantera blockerad utrymningsväg, redundans. Utrymningsvägen på andra våningen är till för att undvika att man måste gå mot rökriktningen för att nå utgång om man inte noterar branden tidigt och påbörjar utrymningen. Här bör det finas möjligheter med t ex entresoler där problemet inte alltid finns om arean entresol är mkt mindre än area botten, jfr varuhus.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje. När kravet kom ”införde” man i Stockholm ett undantag för viss entresoler enligt Brandförsvarets PM. Om man uppfyllde gångavstånd mm.

Intervjuperson nummer 4

Man ska inte behöva gå ner genom rök, vilket är risk annars. Går väldigt fort att rökfylla översta planet.

Intervjuperson nummer 5

Diskussionen om storleken har varierat. Öppen layout medför att det är enkelt att ha koll. Man har uppsikt över planet under.

Om ytan är >50% av våningen under är det ingen entresol utan ett våningsplan. 25m2 är också kopplat till äldre definition av våningsplan. Kolla PBF.

Intervjuperson nummer 6

Är rädd för en brand på ett plan som väldigt snabbt påverkar personer på plan 2. Man ska inte behöva gå ner till branden. Ska kunna ta sig ut från våningsplanet där man sitter sämst till.

Funnits i alla tider?

Intervjuperson nummer 7

Kravet kom på grund av att man på 60/70-talet byggde villor med gillestuga i källaren. Husen hade ofta låga fönster ibland av glasbetong. Då fanns en uppenbar risk för att den enda vägen ut kunde spärras innan man hann ut.

Intervjuperson nummer 8

Logiskt krav. Någon nivå måste läggas.

Intervjuperson nummer 9

För att ha bättre överblick på ett våningsplan. Vet inte vad som händer på det andra planet. Ska kunna utrymma ordentligt. En väg ut kan bli blockerad.

Intervjuperson nummer 10

Ska inte behöva springa neråt igenom rök.

Intervjuperson nummer 11

Minst två totalt: en kan riskera att blockeras.

Minst en per plan: större risk att öppningen till andra plan är blockerad och därmed blockerar väg till utrymningsväg.

3.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Notera att av intervjupersonerna anger nästan alla att det är risken för att gå ned mot röken som är problemet, medan ett par anger motsatsen, dvs utrymningsvägen finns endast i det övre planet.

Syfte

Rådet bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet bedöms vara att, minska risken för att vägen fram till utrymningsvägen spärras, genom att man inte skall behöva gå genom röken till ett annat plan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

16 BBR 5:335 – Vred

Vad är syftet med att inte tillåta vred vid fler än 50 personer?

16.1 BBR-text

16.1.1 BBR 5:335

Föreskrift (funktionskrav):

”… Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera. …”

Allmänt råd:

”… Vred kan användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för högst 50 personer. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. Om kåpa som täcker vred används bör kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand. … ”

16.2 Historik

Rekommendationer kring vred har funnit fram till BBR 1. De allmänna råden hade från 1975 begränsat användningen av vred i utrymningsvägar till lokaler med max 150 personer.

Mellan 1994 och 2004 nämndes inget om vred för att sedan återkomma i Boverkets ”Utrymningsdimensionering 2004” där man rekommenderar max 30 personer i lokaler med dörrar försedda med vred.

I BBR 19 höjdes det maximala personantalet till 50 för att tillåta mer flexibla lösningar.

16.2.1 SBN 67

71:23

” … Låsanordning till dörr i utrymningsväg utförs så, att dörren kan öppnas inifrån utan nyckel. …”

71:231

”Vad i sista stycket sägs utgör inte hinder att placera låsvred så, att det blir tillgängligt först sedan plombering brutits eller genomsynligt hölje krossats, eller att anordna annat skydd mot ej avsedd användning.”

Här nämns inget om maximalt personantal.

16.2.2 SBN 75

37:234

”Dörr i utrymningsväg utförs utåtgående i utrymningsriktningen och öppningsbar utan nyckel eller annat redskap, där i annat fall särskild risk föreligger att personer skadas genom uppkommande trängsel. I utrymningsväg från samlingssal eller eljest för fler än 150 personer skall öppningsanordning vara så utformad, att dörren öppnas vid endera tryck utåt eller dragning nedåt i handtag e d samt så, att risk inte föreligger att fastna med kläderna.”

Här infördes alltså en begränsning till 150 personer för att få använda vred.

16.2.3 BBR 1

I BBR 1 togs stora delar av de förenklade lösningarna från NR 88 bort. Vred nämns inte.

16.2.4 Utrymningsdimensionering 2004

” … Vred får användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för ett måttligt antal (cirka 30) personer. Vredet bör inte vara försett med kåpa. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. … ”

Här återkom begränsningen avseende användandet av vred i utrymningsväg. Dessutom med en rekommendation att inte fler än ca 30 personer får använda det jämfört med tidigare 150.

16.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

”… Råden kring vred och kåpa ändras för att skapa flexiblare lösningar i verksamheter där man har god kännedom om utrymningsmöjligheterna. …”

Det är här alltså underförstått att vred går att använda i verksamheter där man har god kännedom om utrymningsmöjligheterna. Råden höjer det maximala antalet personer som får utrymma via dörr som manövreras med vred till 50 personer. Detta stämmer enligt definitionerna av verksamheter i BBR 5:21 bäst in på Vk1 och Vk3.

16.3 Utländska regelverk

16.3.1 Norge

Hittar ingen sådan begränsning. Det enda som finns är att i lokaler där personer inte kan förväntas ha god lokalkännedom ska man enkelt kunna öppna dörren med ett handgrepp. Detta exemplifieras med panikbeslag.

16.3.2 England

Inte heller här finns det något klockrent krav som stämmer överens däremot ett liknande, se nedan.

ADB

Generellt bör dörrar i utrymningsvägar inte förses med lås, regel, säkerhetslås eller liknande alternativt bör de endast vara försedda med enkla anordningar som lätt kan manövreras från den sida som de utrymmande kommer ifrån.

När det gäller samlingslokaler, butiker och kommersiella byggnader ska dörrar i utrymningsvägar från rum med ett personantal på fler än 60 personer antingen inte förses med lås, regel, säkerhetslås eller liknande, eller förses med panikbeslag.

BS 9999

42.2.4 Maintenance of fire protection measures

Dörrlås, panikreglar och automatiska dörrstängare ska underhållas så att de är enkla att öppna vid en nödsituation.

16.3.3 USA

50 personer finns även som gräns för användandet av vred i IBC för samlingslokaler och skolor. Det accepteras inte alls i ”high hazard occupancies”. För övriga verksamheter nämns inte detta krav.

16.3.4 Australien

I NCC finns inget utrymme för vred annat än från lägenhetsdörrar och dörrar från utrymmen som används endast tillfälligt.

16.3.5 Nya Zeeland

SS-EN 179 typ vred används inte i NZ. Krav ställs på att vred ska kunna vara lättmanövrerade enligt bilden nedan.

Vidare anges att dörrar ska förses med panikregel om mer än 500 kan förväntas bruka utrymningsvägen.

16.3.6 Kanada
Liknande skrivelse som i BBR anger att man ska kunna öppna en dörr med ”one releasing operation”, som antyder att vred inte borde användas på dörrar för utrymning. Detta gäller dock oavsett antal personer.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften.

16.4 Intervjuer

Vad är syftet med att inte tillåta vred vid fler än 50 personer?

Intervjuperson nummer 1

Vissa personer har problem att öppna vred, begränsa risken för att vredet inte kan öppnas. Ekonomisk aspekt i att tillåta vred i ”enklare” lokaler.

Intervjuperson nummer 2

Ej intervjuad för detta syfte.

Intervjuperson nummer 3

Begränsning av antalet som kan stå i kö vid dörren då den är mer omständlig att öppna jämfört med panikregel. Det finns några personantalssteg för olika former av öppningsbeslag baserade på hur enkla de är att hantera.

Intervjuperson nummer 4

Ingen aning.

Intervjuperson nummer 5

När BBR94 kom var vred och trycke godkänt upp till 150 personer. Sen gick det ner till 30 (2003?) och nu är det uppe på 50.

Intervjuperson nummer 6

Vet ej. Bedömt för länge sedan, köande.

Intervjuperson nummer 7

Syftet är att kunna öppna snabbt. Kvarstående konservatism.

Intervjuperson nummer 8

Förr var gränsen 50 pers. Med plastkåpa över vredet på dörrar som endast är nödutgång finns risk att de kärvar fast.

Intervjuperson nummer 9

Vet inte.

Intervjuperson nummer 10

Tillåtet antal personer som får utrymma via vred har ökat med åren, sannolikt beroende på att personer är mer vana vid vred idag och att dessa är ganska lätta att öppna om de endast reglerar låskolven som numera är reglerat. Vill att det ska vara ett tillräckligt stort spann till samlingslokalskraven på 179-beslag, där stressmomentet finns om många trycker på och det inte finns engreppsfunktion.

Intervjuperson nummer 11

Oklart varför just 50 personer. Lite märkligt att inte slagriktning och vred läggs på samma krav. Eller med samlingslokal.

Kanske skulle det synka med en enda utrymningsväg i en kontorsbyggnad.

16.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Dörr med vred går inte att låsa upp och/eller öppna om det är tryck på dörren som t.ex. då någon trycker på den. Vred är svåra att använda om man i förväg inte vet om att det behövs för att öppna dörren.

Motivet liknar det då felslagen dörr tillåts men där är begränsningen 30 personer. Att tillåta 50 personer för användningen även av vred är för att kunna tillåta mer flexibla lösningar men ändå ta hänsyn till svårigheterna med att öppna en dörr med vred.

Det är således två risker som uppstår med vred; dels risken för köbildning om den som står längst fram inte kan öppna dörren pga att många trycker på och vill ut, dels risken att personer inte kommer ut om ingen kan öppna dörren för att det är svårt generellt med vred.

Syfte

Syftet med att inte tillåta vred i utrymmen avsedda för fler än 50 personer är att dessa är svåra att manövrera om tryck mot dörren uppstår och att andra öppningsfunktioner därför behövs som inte orsakar en blockering av dörren för att den inte går att öppna då fler än 50 personer trycker på dörren.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

17 BBR 5:335 – Återinrymning

Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?

17.1 BBR-text

17.1.1 BBR 5:335

Föreskrift (funktionskrav):

Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera.

Allmänt råd:

Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med sådan anordning förutom i verksamhetklass 5A.

17.2 Historik

A15.2.1 BFS 1993:57/1995:17 BBR 1/BBR 3

5:342

Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas, om de är avsedda för
-ett litet antal personer, t. ex. dörrar till bostäder eller gästrum på hotell,
-ett måttligt antal personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, t. ex. dörrar till klassrum i skolor, eller
-mindre lokaler.
Andra dörrtyper, t. ex. roter- eller skjutdörrar är tillåtna, om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om de betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler skall kunna öppnas genom att tryckas utåt.

Råd: Dörrar i utrymningsvägar bör vara försedda med anordningar som medger möjlighet för personer att återvända efter passage. Den kraft som behövs får att öppna dörren bör inte överstiga 130 N anbringad på de normala öppningsanordningarna.

17.2.2 Utrymningsdimensionering 2004

5.9 Återvändande

Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.

17.2.3 Utrymningsdimensionering 2006

5.9 Återvändande

Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.

17.2.4 BBR 2012 (19), BFS 2011:26

Dörrar i utrymningsvägar som betjänar utrymmen i verksamhetsklass 4, 5A och 5C bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta gäller inte gästrum i verksamhetsklass 4. Denna möjlighet bör också finnas då utrymningsvägen nås genom en passage till en utrymningsväg i en annan lokal samt för dörrar inom utrymningsväg. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning.

17.2.5 Konsekvensutredning BBR 2013

5:335 Dörrar

Revidering:
Krav på återinrymning skrivs om så att det generella kravet kommer först och specificeringar och undantag senare. Krav på återinrymning preciseras att gälla även till utrymningsväg i verksamhetsklass 5B föra att säkerställa att personal kan återvända och hjälpa till med utrymning. Undantaget för dörrar mot det fria gäller inte för verksamhetklass 5A.

Motiv:
Allmänna rådet skrivs om så det blir enklare att tolka när det finns krav på återinrymning. För verksamhets klass 5B blir det en skärpning då kravet även gäller till utrymningsväg och för verksamhetsklass 5A då undantaget för dörr mot det fria tas bort.

Konsekvens
Allmänna rådet blir enklare att tolka i de generella fallen. För verksamhetsklass 5 kan det bli något ökade kostnader då dörrar till utrymningsväg i klass 5B behöver ha återinrymning. Detsamma gäller för dörrar mot det fria i verksamhetsklass 5A.

17.2.6 BBR 20 BFS 2013:14

Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A.

17.3 Utländska regelverk

17.3.1 Norge

I Norge finns en form av krav på återinrymning för alla utrymningsvägar. Det anges att ”Dörrar till utrymningsvägar ska ha ett låssystem som gör det möjligt att återvända, om utrymningsvägen ska blockeras, om inte andra åtgärder utförs som ger motsvarande säkerhet.”

17.3.2 England

17.3.3 USA

I IBC anges att dörrar ska kunna användas från ”utrymningssidan” om inte speciella förutsättningar råder.

17.3.4 Australien

Dörrar till FIS (fire isolated stairways) ska vara återinrymningsbara var fjärde våning och i varje våning om byggnaden är högre än 25 meter. Alla dörrar till FIS ska vara återinrymningsbara i sjukhus oavsett storlek.

17.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket. Konstig nog ställs inga direkt krav på möjligheten för åtrinrymning, dock anger regelverket att låsfunktionen ska anpassas utefter verksamheten.

17.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Möjligt att det anges i annat kapitel än det som hanterar brand och utrymning.

17.4 Intervjuer

Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?

Intervjuperson nummer 1

En brand i Las Vegas (MGM Grand), spred sig från bottenplan via hisschakt till översta våningen. Utrymmande gick ner i trapphus men fick sedan återvända när de kom till bottenvåningen pga rök. Försökte då återvända men fastnade i trapphus och många dog.
Gävle sjukhus liknande brand. Sjuksyrror gick ut med barn i trapphuset ner till kulvert där det brann. Försökte återvända men kom inte ut ur trapphuset förrän någon öppnade åt dem. Nära dödsfall.

Intervjuperson nummer 2

Möjlighet att vända om man stöter på rök i lokaler som inte är bekanta och inte kan förväntas ha nyckel. Behöver troligen regleras pga ökade låskrav (ökat i hotell pga insläpp av kompisar via nödutgång). Tidigare har behovet inte varit så stort att det behövt regleras.

Intervjuperson nummer 3

Inom vissa verksamhetsklasser kan man behöva gå tillbaka för att ledsaga andra personer ut (ex förskola, äldreboenden etc.). I höga byggnader vet man inte vad som händer i utrymningsvägen längre ner när man är på väg ut eftersom det inte går att överblicka. Ex MGM Hotel.

Intervjuperson nummer 4

Kom efter brand i Las Vegas där ett högt hotell påverkades av brand i de lägre planen.
(Man hade där överluft mellan trapphus och korridorer som styrdes av värmegivare.)
Kravet har inte räddat en enda person i Sverige men ställer till många problem.
I regler från -57 fanns krav på att dörrar till brandsäkert trapphus inte fick vara låsbara.
Det kravet kan ha haft med insatsmöjligheterna att göra.

Intervjuperson nummer 5

När personal ska återvända ska det finnas för att underlätta utrymning. Egentligen något märkligt då organisatoriskt skydd inte får beaktas.
Tydligt exempel på skalskydd och utrymning.

Intervjuperson nummer 6

Man ska kunna återvända om man vid utrymning kommer till ett ställe där det är mer rök än där man kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 7

Började diskuteras efter ett fall där man utrymde in i ett trapphus som blev rökfyllt vände och kom sen inte in igen.
Utrymmer ut genom annan brandcell där det brinner, då måste man kunna komma tillbaka. Person som utrymmer kan vara viktig för de som sitter kvar i rummet. Personal måste kunna hjälpa andra. Utrymningsväg som kan bli rökfylld, måste kunna vända. Kontorsverksamhet har sin egen nyckel (borde ju egentligen gå med den ”runt halsen” jämt då….)

Intervjuperson nummer 8

Man ska kunna ångra sig…

Krav finns i andra länder fr.a. i hotell. Inte nödvändigtvis brandkrav. Du bör kunna ångra dig vid andra anledningar än brand t.ex. ”nej jag ska inte alls ner i baren för en sista GT. Jag går tillbaka till rummet igen.”

Intervjuperson nummer 9

Gäller bara vid brand (säker på detta). Ska kunna ångra sig om det inte gick att gå ut den tänkta vägen.

Intervjuperson nummer 10

MGM i Las Vegas där utrymmande mötte röken som ”fastnat” längre ned. Man ska kunna vända åter om man vid utrymning kommer till en plats där det är värre än den man lämnat.

Intervjuperson nummer 11

Gäller endast vid brand. Att inte möta rök i utrymningsväg som man inte kan förutse när man går in i utrymningsvägen.

17.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kom i BBR 1 som råd för dörrar i utrymningsvägar. I utrymningsdimensionering kom kravet på dörrar som används för utrymning främst hotell och vårdanläggningar och sedan även vid utrymning över annan brandcell. Till BBR 19 specificerades kravet till olika verksamhetsklasser samt att det återigen angavs för dörrar i utrymningsvägar. Dessutom ställs kravet även på dörrar för utrymning över annan brandcell. Detta kan antas vara för att den utrymmande inte vet vad som sker på ”andra sidan” och ska kunna återvända. I större byggnader där trapphus/utrymningsvägar kan vara väldigt långa vilket gör att överblickbarheten blir dålig (exempelvis att man inte kan se vad som händer längre fram i utrymningsvägen innan det är för sent) behöver den utrymmande kunna återvända.

De intervjuade är eniga om att personer som utrymmer ut i en rökfylld utrymningsväg/trapphus ska kunna återvända. Några nämner även att utrymningsvägens överblickbarhet har betydelse. I de utländska regelverken är det egentligen bara Norge och Australien som har liknande krav.

Syfte

Syftet till det allmänna rådet bedöms vara att:

  • Utrymmande inte ska fastna i en utrymningsväg på grund av brand/rök som inte är möjlig att notera när personen går in i utrymningsvägen, t.ex. att utrymningsvägen är uppdelad med dörrar och del som behöver passeras är rökfylld.
  • Personal ska kunna återvända och hjälpa till med utrymning som sker på grund av brand/rök i lokalerna (Vk5). Barn/äldre/handikappade/vårdtagare kan inte förutsättas klara att utrymma själva.
  • Den som utrymmer via intilliggande brandcell vet inte hur utrymningsförutsättningarna med hänsyn till brand/rök ser ut i den intilliggande brandcellen och ska därför kunna återvända till den lokal som personen kommit ifrån.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

18 BBR 5:342 – Allmänbelysning på olika gruppsäkringar

Vad är syftet med att koppla att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar?

18.1 BBR-text

18.1.1 BBR 5:342

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar.

Allmänt råd:

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare.

18.2 Historik

Krav på olika gruppsäkringar till belysning i trapphus och korridor infördes första gången i BABS 60, och har varit relativt oförändrat sedan dess.

18.2.1 BABS 60

24:326 Belysning i trapphus m.m.

I byggnad med fler än två våningar bör belysningspunkterna i två intill varandra liggande våningsplan i trapphus som saknar dagerbelysning ej vara anslutna till samma gruppsäkring. De elektriska ledningarna för belysning i brandsäkert avskild trappa anbringas skyddade mot brand samt anslutes till särskilda säkringar. Detta gäller även belysning i trapphall och korridor i anslutning till brandsäkert samt brand- och röksäkert avskild trappa. Sådan trapphall och korridor anordnas minst två till olika gruppsäkringar anslutna belysningspunkter.

18.2.2 SBN 75

37:2541 I byggnad med fler än sexton våningar godtas nödbelysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor i trapphus utan dagerbelysning, ansluten till kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnad med fler än två våningar att i trapphus, trapphall eller korridor utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar samt att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus liksom i tillhörande trapphall) och korridor anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

18.2.3 SBN 80

37:2441 I byggnader med fler än sexton våningar godtas en nödbelysning av 2 lux på golvytor i trapphus utan dagerbelysning. Nödbelysningen förutsätts ansluten till en kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnader med fler än två våningar att i trapphus och korridorer utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar; vidare att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus, liksom i tillhörande korridorer och motsvarande, anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

18.2.4 NR 1

1:352 Allmänbelysning

Utrymningsvägar skall vara försedda med allmänbelysning samt belysning av vägledande markeringar. I byggnader med fler än två våningsplan skall i trapphus och korridorer två efter varandra följande ljuspunkter anslutas till skilda gruppsäkringar.

Elkablar som går till belysning i brandsäkra eller brand- och röksäkra trapphus samt i tillhörande korridorer och motsvarande utrymmen, skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. Elkablar som skall skyddas mot brand bör förläggas avskilda i klass B 30 eller ha motsvarande brandtålighet.

18.2.5 BBR 1

5:352 Allmänbelysning

Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden.

Allmänt Råd

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer anslutas till olika gruppsäkringar. Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset.

18.2.6 BBR 19

5:342 Allmänbelysning

Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar. (BFS 2011:26).

Allmänt råd

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare. Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen.

18.2.7 Konsekvensutredning BBR 19

Ändring: 

Allmänt råd om minsta belysningsstyrka är infört.

Motiv: 

Förändringen överensstämmer med den nivå i SS 437 01 46 för kommunikationsytor som också hänvisas till från BBR 8:21

Konsekvens: 

Eftersom hänvisning till standarden sker i 8:21 tillförs inget råd som inte redan finns i BBR.

Kommentar:

Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar för att underlätta utrymning. Eftersom den vanliga belysningen används är det dessutom rimligt att dess belysningsstyrka får bibehållas. Nödbelysning däremot krävs enbart i vissa utrymningsvägar för att möjliggöra utrymning i händelse av strömavbrott.

18.3 Utländska regelverk

18.3.1 Norge

Inga motsvarande krav.

18.3.2 England

Inga motsvarande krav.

18.3.3 USA

Inga motsvarande krav.

18.3.4 Australien

Inga motsvarande krav.

18.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

18.3.6 Kanada

Inga motsvarande krav.

18.4 Intervjuer

Vad är syftet med att koppla att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar?

Intervjuperson nummer 1

Gammal praxis. Om en propp gick skulle det inte bli svart i hela trapphuset. Viss koppling till brand men mest för det vardagliga livet.

Intervjuperson nummer 2

Har egentligen inte med brand att göra. Ett litet fel ska inte göra att en hel byggnad blir mörk.

Intervjuperson nummer 3

Känner inte till bakgrund. Men det kan ha varit en tanke att även om en säkring gått skulle det finnas en möjlighet att gå i trappan. Till vardags inte med anledning av brand egentligen. Det var ju mer vanligt att säkringar gick på den tiden.

Intervjuperson nummer 4

Kravet kom som jag minns det när man började bygga mörka trapphus utan fönster.

Intervjuperson nummer 5

Gammalt, gammalt krav så att man inte slår ut all belysning direkt, har fungerat väl på det viset. Dumt att bara ha en lösning, utan alternativ.

Intervjuperson nummer 6

Troligen ett arv från 60-talet när detta var enda sättet att säkerställa. Ingen vettig elperson har tittat på detta och det finns fler metoder. En kvarleva.

Intervjuperson nummer 7

Syfte (säker på detta): Att säkerställa att det inte blir kolsvart om en säkring går. I de lokaler där man har nödbelysning ställs inga krav på allmänbelysningen vid brand.

Intervjuperson nummer 8

Högre tillförlitlighet. Sannolikt för att det inte ska bli helt mörkt om en av gruppsäkringarna slås ut.

Intervjuperson nummer 9

För att all belysning inte ska slockna samtidigt. ”Fattigmansnödbelysning” för att det inte ska bli helsvart vid strömbortfall på grund av kortslutning eller liknande.

Intervjuperson nummer 10

Vet ej varför.

Intervjuperson nummer 11

18.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utformning med att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer till olika gruppsäkringar har funnits med i bygglagstiftningen sedan BABS 60. Utformningen återfinns inte i andra länder lagstiftning och bedöms av flera intervjupersoner vara en utformning som bara har ”hängt med” i bygglagstiftningen utan att bli ifrågasatt.

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut säkert via utrymningsväg/annan brandcell.

Syftet med att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar bedöms vara att minska risken för att det blir kolsvart om en säkring går.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

19 BBR 5:343 – Nödbelysning 60 minuter

Vad är syftet med att nödbelysningen skall ha 60 min driftstid?

19.1 BBR text

19.1.1 BBR 5:343

Föreskrift (funktionskrav):

I byggnad eller del av byggnad där nödbelysning föreskrivs ska nödbelysningen möjliggöra utrymning även vid strömavbrott.

Nödbelysningen ska vid brand fylla sin funktion i de delar av byggnaden som inte är i brandens omedelbara närhet. Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter.

19.2 Historik

I SBN 75 fanns krav på 60 min driftstid för vissa verksamheter och 30 min för samlingslokaler.
I BBR blev kravet 60 min för all nödbelysning

19.2.1 SBN 75

37:254 BELYSNING

Utrymningsväg förses med anordningar för belysning och nödbelysning på sätt som anpassas till byggnadens ändamål och utrymningsvägens beskaffenhet.

:2541 I byggnad med fler än sexton våningar godtas nödbelysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor i trapphus utan dagerbelysning, ansluten till kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnad med fler än två våningar att i trapphus, trapphall eller korridor utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar samt att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus liksom i tillhörandetrapphall och korridor anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

:2542 I hotell och vårdanläggning godtas nödbelysning i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgång till det fria, utformad dels som vägledandemarkering, dels som kompletterande ledljus som ger en belysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor. Härvid godtas att nödbelysningen ansluts separat via överströmsskydd direkt till byggnadens huvudcentral, såvida inte särskilda förhållanden, t ex vid byggnad med fler än åtta våningar, vid ensligt beläget större hotell eller vid anläggning för fler än 50 gäster eller med fler än 50 vårdplatser, påkallar att anslutning sker till annan kraftkälla,som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vidströmavbrott. Närbelägna ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar.

:2543 I fråga om samlingslokal godtas nödbelysning i samma utsträckning som i hotell, dock med en funktionstid som vid strömavbrott endast uppgår till en halv timme.

19.2.2  NR  

1:353 Nödbelysning

I byggnader med fler än sexton våningsplan skall nödbelysning anordnas i trapphusen. I byggnader med fler än åtta våningsplan som inrymmer50hotell eller vårdanläggningar samt i lägre sådana byggnader för fler än 50 gäster eller med fler än 50 vårdplatser skall nödbelysning finnas I utrymningsvägarna. Vid strömavbrott skall nödbelysning ge avsedd belysning under minst en timme. Nödbelysningen skall kunna fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Även vägledande markeringar i utrymningsvägar och dörrar till utrymningsvägar skall förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt. På gångstråk bör nödbelysningen vara minst 2 lux. Efter ande (fotoluminiscent) färg kan ersätta nödbelysning i utrymningsvägar. Efterlysande färg bör appliceras genom sprutmålning på vitt underlag och som sammanhängande band på omgivande väggar på ca 0,5 m höjd över golvet. Bandens sammanlagda area bör uppgå till minst 5 % av utrymningsvägens omslutningsytor (golv, väggar och tak). Banden bör vara permanent belysta när de lokaler används som utrymningsvägen betjänar. Belysning på banden bör uppgå till minst 30 lux vid glödljus eller 10 lux vid lysrörsljus, Elkablar till nödbelysning skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. Elkablar till nödbelysning bör förläggas avskilda i klass 13 30 eller ha motsvarande brandtålighet.

2:76 Belysning

Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning enligt avsnitt 1:352. Nödbelysning skall anordnas i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgångar ut i det fria. Nödbelysningen skall ge avsedd belysning under minst en halv timme vid strömavbrott.

Samlingslokaler skall vara försedda med allmänbelysning samt, om behövs i en samlingssal vid utrymning skall kunna tändas från en plats I salen samt i tillämpliga fall från förrum, scen och apparatrum. Trappsteg i en samlingssal skall förses med nödbelysning. En utvändig utrymningsväg från en samlingslokal skall i hela sin längd vara belyst och även vara försedd med nödbelysning.

19.2.3 BBR1

5:353 Nödbelysning
Nödbelysning skall möjliggöra utrymning på ett säkert och effektivt sätt även vid strömavbrott. Nödbelysning skall finnas i utrymningsvägarna i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning (utom forskola och liknande) eller samlingslokal. Nödbelysning skall även finnas i samtliga trapphus som används for utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan. Vägledande markeringar skall förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt.
Nödbelysningen skall fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Vid strömavbrott skall nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter.

19.2.3 Remissvarssammanställning till BBR 19

På frågan ”Varför krav på 30 minuter kabel när det det är 60 minuters krav vid strömavbrott enligt föreskriften?” ger Boverket följande svar:

”Strömavbrott sker oftare pga. andra anledningar än brand. Eftersom det är ovanligare med strömavbrott pga. brand görs en reducering av skyddsnivån för brandskydd av kabeln vilket bedöms ge en tillräckligt hög skyddsnivå.

Behovet av nödbelysning bedöms också vara störst i den tidiga delen av brandförloppet.”

19.3 Utländska regelverk

19.3.1 Norge

19.3.2 England

ADB

5.36 Utrymningsvägar och ytor ska förses med nödbelysning vilken ska lysa upp vägen om den vanliga strömförsörjningen slutar fungera. Till utrymningstrappor ska nödbelysningen dessutom vara på en separat säkring från den/de delar som försörjer vilken annan del av utrymningsvägen som helst.

BS 9999

16.3 Belysning skall utföras i alla lokaler för att möjliggöra att personer ska kunna röra sig säkert längs med utrymningsvägar till en relativt säker/säker plats.

19.3.3 USA

I IBC krävs 90 minuter. Även intressant att kravet här är 11 lux.

19.3.4 Australien

Separat standard AS 2293:1 reglerar utformningen av nödbelysning. Den standarden har jag inte tillgång till i skrivande stund och NCC hänvisar till denna.

19.3.5 Nya Zeeland

Krav ställs på säkrad funktion vid strömavbrott eller liknande men en specifik tid anges inte.

19.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statement som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Det Kanadensiska regelverket anger olika tider för olika verksamhetsklasser. Verksamheter med större personantal kräver längre tid. Ingen direkt motivation ges till de olika tiderna mer än det ska säkerställas att personer kan utrymma under tillfredställande ljusförhållanden.

19.4 Intervjuer

Vad är syftet med att nödbelysningen skall ha 60 min driftstid?

Intervjuperson nummer 1

Har nog funnits med väldigt länge. Ingen har ifrågasatt det. Andra länder har högre krav på omfattning men ungefär samma tid. Psykologisk faktor? Det ska kännas säkert.

Intervjuperson nummer 2

Man ska kunna gå ut vid strömbortfall i staden.

Intervjuperson nummer 3

Som jag tror/tycker så handlar det till viss del om att ha en ”fallhöjd” när batterierna blir äldre, dvs ha lite marginal om nu batterierna t ex bara klarar 40 minuter efter ett antal år. Det är väl sällan som en utrymning tar 60 minuter men visst i större anläggningar så kan det ju lätt ta 20-30 minuter kanske.

Intervjuperson nummer 4

Ingen kunskap om var det egentliga syftet är.

Intervjuperson nummer 5

Samma som gäller oberoende på Vk och Br. Ingen skillnad på kostnad mellan 30 och 60 minuter, ungefär samma typ av armatur oavsett så kostnadsmässigt fanns ingen anledning att göra skillnad. Skulle kunna ha en koppling till räddningstjänsten som slår av strömmen vid en insats, där det inte brinner finns då nödbelysning att tillgå.

Intervjuperson nummer 6

Intervjuperson nummer 7

Oklart varför just 60 minuter. Har hängt med länge i regelverket. Huvudsyftet är att det ska möjliggöra utrymning. Skärpning från NR till BBR, berodde då sannolikt på en förväntad europastandard.

Intervjuperson nummer 8

Oklart varför 60 minuter. God marginal för utrymning oavsett byggnad. Batterier blir lite sämre med tiden och då finns det fortfarande lite marginal.

Intervjuperson nummer 9

Vet ej. Kopplat till att det ska finnas någon typ av belysning även vid räddningsinsats.

Intervjuperson nummer 10

För att skydda mot strömbortfall av annan anledning av brand.

Intervjuperson nummer 11

Troligen mest kopplat till möjligheten att stanna kvar i byggnaden för vård, hotell mm. Ansluter nog till tidsgränsen i EI60. För utrymning kan kortare tid vara motiverad t ex för nödbelysning i utrymningsvägar.

19.5 Troligt syfte

Syfte

Föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Syftet med kravet på 60 minuters funktion vid strömbortfall bedöms vara, att nödbelysningen med en viss marginal, skall fungera under den tid som behövs för utrymning i samband med brand i byggnaden.
Ett ytterligare syfte bedöms kunna vara att personer i de byggnader/lokaler där nödbelysning krävs, skall kunna ta sig ut ur byggnaden vid ett strömavbrott som ej orsakas av en brand.  Vid ett sådant strömavbrott kan tiden från strömavbrott till dess bygganden utrymts vara längre än vid brand vilket motiverar en längre driftstid.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

04 BBR 5:321 – Intilliggande brandcell ska innehålla huvudentré

Vad är syftet med att intilliggande brandcell till verksamhetsklass 2B eller 2C ska innehålla huvudentrén om utrymning ska få lov att ske via intilliggande brandcell?

4.1 BBR text

4.1.1 BBR 5:321

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar (undantaget 5:322).”

”Om lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan.”

Allmänt råd:

”En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brandcellen innehålla huvudentrén.”

4.2 Historik

Historiskt har generellt utrymning genom gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar inte tillåtits för samlingslokaler.

4.2.1 SBN 1967

74:322

Utgång från samlingssal skall leda antingen direkt till det fria eller till utrymningsväg enligt :33.

74:332

Utrymningsväg från utgång eller grupp av utgångar i samlingssals ena sida eller ände utförs utan förbindelse med utrymningsväg från utgång eller grupp av utgångar i salens andra sida eller ände. Förbindelse får dock finnas med gemensam foajé eller motsvarande utrymme, om förbindelsen avstängs med självstängande dörr i lägst klass B 30.

4.2.2 SBN 1975

75:322

FÖRLÄGGNING AV UTGÅNGAR

Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m.

Utgång från samlingssal skall leda antingen, direkt till det fria eller till utrymningsväg inom byggnaden.

4.2.3 SBN 1980-1

37:211

En av de erforderliga utrymningsvägarna från en lokal/lägenhet får utgöras av passage genom en annan lokal för likartad verksamhet, om denna är tillgänglig utan nyckel […]. Passage genom en samlingslokal får dock inte räknas som utrymningsväg från en annan samlingslokal.

4.2.4 NR1 1988:18

2:733

Utgångarna från en samlingssal, läktare eller scen skall placeras i motsatta delar av det utrymme som de skall betjäna. Varje utgång från en samlingssal och från en scen skall leda antingen direkt ut i det fria eller till utrymningsvägar inom byggnaden.

Huvudutgången från en samlingssal skall förläggas inom de nivåer som anges i följande tabell.

 

 

Klass A omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 150 men högst 300 personer.

Klass B omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 300 men högst 600 personer,

– samlingslokal med högst 120 m2 scen, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, och där lokalen avses rymma högst 300 personer.

Klass C omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 600 per-o

– samlingslokal med högst 120 m2 scen, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, och där lokalen avses rymma fler än 300 men högst 600 personer.

Klass D omfattar

– samlingslokal med scen avsedd att stadigvarande brukas som teater, oavsett det antal personer som lokalen är avsedd att rymma,

– samlingslokal med scen större än 120 m2, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, oavsett det antal personer som lokalen är avsedd att rymma.

2:734

Utrymningsvägar från en samlingssal får stå i förbindelse med varandra genom en mellanliggande foajé” eller motsvarande, som är avskild från utrymningsvägarna i lägst klass B 30. Passage genom en samlingslokal får inte räknas som utrymningsväg från en annan samlingslokal.

4.2.5 BFS 1993:57 BBR1

5: 371

Utrymning från samlingslokaler får inte ske via andra samlingslokaler.

Utrymningsvägar från samlingssalar får stå i förbindelse med varandra genom mellanliggande foajé eller motsvarande, som är skild från utrymningsvägarna i lägst klass EI-C30.

4.2.6 Utrymningsdimensionering 2004/2006

5.5

Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass EI 30-C.

5.11

Utmärkande för samlingslokaler är att ett stort antal personer vistas där samt att dessa normalt inte kan antas känna till utrymningsvägarna. Samtliga utrymningsvägar skall leda direkt ut i det fria eller leda dit via korridorer, trappor och liknande. Spiraltrappa bör inte användas som utrymningsväg från en samlingslokal. Avskiljande mellan utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5.5.

4.2.7 BFS 2011:26 BBR 19

Här kom kravet in så som det ser ut idag.

4.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-1216/2013):

”En samlingslokal får inte rymma via annan brandcell såvida nämnd annan brandcell inte inrymmer huvudentré. En samlingslokal som förläggs i samma brandcell som tillhörande lager kan därmed rymma via nämnt lager, eftersom det är samma brandcell. Samtidigt riskerar väggen mellan lager och samlingslokal i praktiken utföras som en brandcellsgräns (enkel gips på ömse sidor om regel).

Detta uppfattar jag som ologiskt och motsägelsefullt. Hur ser Boverket på utrymning av samlingslokal via intilliggande lokal (i samma brandcell), t ex lager?”

Svar från Boverket (dnr: 1232-1216/2013):

”Samlingslokaler får inte utrymma genom andra samlingslokaler då det kan skapa stor oreda i en utrymningssituation om över 100 personer plötsligt kommer in i en annan samlingslokal som också ska utrymma. Utrymningsvägarna från en samlingslokal har normalt sett inte heller kapacitet för personer från flera samlingslokaler samtidigt.

I BBR 19 skrevs ett undantag till denna princip in att det är ok om den samlingslokal som det utryms igenom innehåller huvudentrén. Tanken med det undantaget är att foajén i en teater, biograf eller konferensanläggning normalt är att betrakta som en samlingslokal i sig. Övriga samlingslokaler kan då utrymma genom denna gemensamma foajé som normalt ska ha kapacitet för de antal person som kan vistas i anläggningen. I praktiken har det i det fallet inte skett någon större skillnad mot hur man projekterade enligt BBR 18. Undantaget med huvudentrén har snarast skrivits in för att tidigare praxis ska passa in under förenklad dimensionering.

Vad det gäller utrymning från samlingslokal via lager i annan brandcell är det däremot inte accepterat enligt förenklad dimensionering (med beräkning av gångavstånd fram till brandcellsgränsen.) Om man klarar gångavstånd fri bredd mm inom samma brandcell finns däremot inget som hindrar en sådan lösning även om det är sämre än utrymning direkt till det fria eller via en separat utrymningsväg. Särskilt måste man då beakta risken att utrymmande går fel väg och inte hittar ut från lagret. Om möjligt bör därför en sådan lösning undvikas.”

4.3 Utländska regelverk

4.3.1 Norge

Inget liknande krav i det Norska regelverket har hittats.

4.3.2 England, BS 9999

D.2 Där en eller flera utrymningsvägar från en eller flera delar av en teater-, biosalong eller liknande samlingslokal leder till en foajé ska foajén vara en egen brandcell. När utrymningsvägar från olika samlingslokaler inom en teater, biograf eller liknande (t.ex från olika biosalonger inom en multibiograf”) leder till en gemensam foajé ska foajén vara en egen brandcell och brandslussar ska finnas mellan foajé och respektive utrymningsväg som leder dit. Foajén kan vara en del av en utrymningsväg från en samlingslokal bara om de/den andra utrymningsvägarna/(-vägen) från samlingslokalen leder direkt till en säker plats.

4.3.3 Amerika, IBC

Inget sådant krav har hittats i IBC. Dock får utrymning inte ske över annan lokal om denna lokal inte är kopplad till verksamheten. Utrymning över olika hyresgäster tillåts inte.

4.3.4 Australien

Det är inte ett krav att huvudentrén ska finnas i den intilliggande brandcellen. Däremot måste det finnas ”riktiga” utrymningsvägar som till sin bredd ska kunna ta alla de utrymmande från båda brandcellerna.

4.3.5 Nya Zeeland

Finns inget liknande krav.

4.3.6 Kanada

Finns krav som begränsar utrymning genom en lobby. Inte direkt kopplat till samlingslokaler utan gäller samtliga typer av verksamhet.

4.4 Intervjuer

Vad är syftet med att intilliggande brandcell till verksamhetsklass 2B eller 2C ska innehålla huvudentrén om utrymning ska få lov att ske via intilliggande brandcell?

Intervjuperson nummer 1

Nytt krav med huvudentré. Kom i BBR. Konstigt krav.

Intervjuperson nummer 2

Intervjuperson nummer 3

Baseras främst på teatrar mm. Inledningsvis ingen utrymning över annan samlingslokal och att utrymning från samlingslokaler bör gå via riktiga utrymningsvägar. Rädd för konflikt i foajéer. Nu lättnad med att man kan få utrymma över foajé även om det kan förväntas stå andra personer där som väntar på nästa föreställning (detta är kanske inte så troligt).

Intervjuperson nummer 4

Intervjuperson nummer 6

Folkparker, bio etc, de hade alltid en foajé. Folk får utrymma samma väg som man kom in (vilket personer gärna vill)! Annars krävs ju en extra dörr från lokalen vilket man inte ville kräva.
Dilemma där flera biosalonger kommer ut i samma foajé… kan bli besvärligt att utrymma om man måste vända tillbaka in i biosalongen.

Intervjuperson nummer 7

Har tillkommit i modern tid. Boverket har själva hittat på. Syftar till att man normalt i en samlingslokal utrymmer den väg man kom in. Detta är troligare i en lokal där man inte är bekant med layouten eller utrymningsvägarna än andra lokaler (dvs samlingslokaler).
Danskarna är nog striktare.

Intervjuperson nummer 8

Eftersom personer normalt känner till huvudentrén och därmed helst utrymmer via den, bör huvudentrén finnas i den andra samlingslokalen. Syftet är således att underlätta utrymning.

Intervjuperson nummer 9:

I grunden inte få för många personer som utrymmer via en annan samlingslokal som också är full med människor. Oklart varför det måste vara huvudentré och inte annan nödutgång. Borde vara relativt lätt att visa med AD att det går att ersätta huvudentré med annan utgång. Viktigare att fokusera på att inte utrymma via andra lokaler som också håller på att utrymma.

Intervjuperson nummer 10

Ett sätt att komma runt att en byggnad blir ”konstig” om man inte får lov att nyttja huvudentrén till utrymning bara för att samlingslokalen är en egen brandcell – fler utrymningsvägar direkt från samlingslokalen.

Intervjuperson nummer 11

Känns som den är gjord för filmstäder. Fanns lite liknande praxis innan.
Sannolikt för att de flesta vill gå tillbaka den vägen de kom, vilket då blir huvudentrén.

4.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på att den intilliggande brandcellen vilken man utrymmer via (från en Vk2B eller 2C) ska innehålla huvudentrén kom som en nyhet i BBR 19. Huvudentrén är en naturlig väg att utrymma via, då det är den väg man oftast använder för att komma in i och ut ur byggnaden (eller även lokalen). Huvudentrén är också normalt dimensionerad för hela byggnadens kapacitet. Det vill säga oftast är dörrbredder och antal dörrar också dimensionerade för att kunna ta mycket folk på en gång för att klara normal logistik. Dessutom är en huvudentré till en byggnad (om det är byggnadens huvudentré som åsyftas) oftast belägen i markplan vilket innebär att personer kommer ut direkt till det fria (säker plats). (Det vill säga indirekt styr detta delvis att om man ska kunna utrymma en samlingslokal över en annan brandcell, som då måste innehålla huvudentrén, så måste i princip samlingslokalen placeras i markplan eller nära markplan. Vill man placera samlingslokalen högre upp i en byggnad krävs utrymning till utrymningsväg). Alternativt utformas foajén som utrymningsväg.

Punkter att beakta:

  • Utrymningsvägen ska vara uppenbar (naturligt val).
  • Många personer ska komma ut på kort tid – även intilliggande samlingslokaler utrymmer samma väg.
  • Personer är inte bekanta med lokalen.
  • Personer kan vara alkoholpåverkade.
  • Närhet till säker plats (dörr i fasad direkt till det fria).

Syfte

Med hänsyn till ovan bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

Att många personer samtidigt på ett lätt och naturligt (uppenbart att detta är vägen ut) sätt ska hitta ut ur en (större) lokal samt att det ska gå snabbt och enkelt att förflytta sig till säker plats från den intilliggande brandcellen. Personantalet i intilliggande brandcell (de som redan befinner sig där eller de som också kan komma utrymma samtidigt den vägen) ska inte påverka utrymningen negativt.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

20 BBR 5:352 – Utformning av bänkrader

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

20.1 BBR-text

20.1.1 BBR 5:352

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

[…]Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 meter. Stolar i en hörsal, teater, biograf eller motsvarande bör vara fastsatta i golvet.

20.2 Historik

Den tidigaste versionen av krav gällande bänkrader härstammar från 1932. Här anges dock inte några antal sittplatser utan endast passagemått mellan bänkrader berörs.

Kravet på passagemått kompletterades med ett ytterligare mått mellan nedfälld stol och framförvarande rad i övergången till BABS 1946 och var därefter oförändrat fram tills Boverkets rapport Utrymningsdimensionering gavs ut, man övergav tidigare mått mellan raderna och endast behöll måttet mellan utfälld stol och framförvarande rad.

Kravet på antal sittplatser definierades i BABS 1946 och har sedan dess varit oförändrat.

20.2.1 Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932

I den Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932 angavs inga krav gällande antalet sittplatser per bänkrad. Dock angavs i §17 följande:

  1. I lokal, som icke är inrättad jämväl för annat ändamål än i 1 § 1 mom. sägs, skall biografsalen med undantag för loger anordnas med fast inredning av sittplatser, och skall i fråga om anordnandet av dessa och gångar iakttagas:
  2. a) att sittplatser radvis anordnas i en eller flera avdelningar med erforderliga gångar, så förlagda att en god utrymning möjliggöras:
    b) att, där sittplatser anordnas å avsatser (gradiner) i sluttande golv och höjden av sådan avsats är mer än 0.5 meter, lämpligt skyddsräcke anbringas framför den bänk, som ligger närmast ovanför avsatsen;
    c) att jämväl läktares bröstvärn, där så är nödigt, förses med skyddsräcke;
    d) att klaffstol så inrättas, att sitsen, då den lämnas utan belastning, automatiskt fälles upp i vertikalt läge; samt
    e) att mellan två rader av sittplatser skall finnas ett avstånd av minst 0,8 meter i fråga om klaffstol och minst 1 meter beträffande annan sittplats, räknat mellan radernas bakre sidor eller ryggar.
  3. Bredden av gång, som i 1 mom. sägs, må icke göras mindre än 0.8 meter och skall i övrigt så beräknas i förhållande till det antal personer, som hänvisas till dess begagnande, att en bredd av minst 1 meter motsvarar 150 personer.

[…]

  1. Ej må anordning vidtagas, varigenom utrymme mellan rader av sittplatser avspärras mot sin längdriktning.

20.2.2 Anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) 1946-1950

I detta byggregelverk så angavs inga nya regler kring antalet sittplatser i en samlingslokal utan det gjordes en hänvisning till ovanstående regelverk enligt nedan:

Avdelning VIII, 3 kap

Samlingslokaler
I fråga om byggnad innehållande lokaler, avsedda att samtidigt inrymma ett större antal människor, såsom gudstjänstlokaler, föreläsningssalar och dylikt, åligger det byggnadsnämnden att med ledning av stadgandena i Kungl. förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning efter brandchefens hörande utfärda erforderliga föreskrifter angående minsta bredd av trappa, trapplan och förstuga.

20.2.3 SBN 67-80

Vid övergången från BABS till SBN togs måttet mellan bänkrader från den tidigare separata förordningen in i byggreglerna. Man definierade även ett mått vid nedfälld sits som inte tidigare funnits.

Kravet med antalet sittplatser infördes också i denna övergång och i SBN 67 till SBN 80 såg kravet i princip oförändrat ut. Kravet som det återgavs i SBN 67 visas nedan:

74:314 Bänkfält
I samlingssal för fler än 50 personer anordnas sittplatser radvis i en eller flera avdelningar (bänkfält) med erforderliga gångar, så att salen lätt kan utrymmas, se vidare :315. Bänkrad mellan två sådana gångar ges högst 40 sittplatser, bänkrad mellan gång och vägg eller motsvarande hinder högst 10 sittplatser.

Inom bänkfält skall avståndet, mätt från rygg till rygg, mellan två bänkrader vid lösa bänkar samt vid fasta bänkar med fast sits vara minst 1,0 m och vid fasta bänkar med klaffsits minst 0,8 m. Mellan fast del i främre kant av bänk och framförvarande bänkryggs bakre kant skall horisontella avståndet vara minst 0,45 m, varjämte bredden för varje person i bänkrad skall vara minst 0,50 m.

20.2.4 NR 1-4

I NR behölls de angivelser som introducerats i SBN ovan. Man gjorde dock om till tabellform för att underlätta och tog in olika mått beroende på om platserna var fastsatta i golv eller fritt stående.

2:731 Sittplatser
Mellan två gångar som är avsedda för utrymning får en bänkrad ha högst 40 platser. Mellan en gång och en vägg eller motsvarande hinder får en bänkrad ha högst 10 platser.

Utrymmet mellan två bänkrader får inte vara helt eller delvis avspärrat mot den eller de gångar som är avsedda för utrymning.

Krav på fritt utrymme vid bänkrader i en samlingssal anges i följande tabell.

20.2.5 BBR och Utrymningsdimensionering

I övergången till BBR togs kravet bort men en liknande skrivelse som i SBN togs in i Utrymningsdimensionering.

Sittplatser
Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m.

20.2.6 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

20.3 Utländska regelverk

20.3.1 Norge

I Norge finns en liknande rekommendation som i Sverige. Dock är kravet på avstånd mellan sits till framförvarande rad något mindre, kravet på maximalt antal sittplatser vid två utgångar lägre (30 istället för 40) samt maximala antalet sittplatser vid en utgång högre (15 istället för 10).

I vägledningen till den byggtekniska föreskriften anges följande:
I samlingslokaler utrustade med sittplatser, ska avståndet mellan ryggstöd och sätets framkant inte vara mindre än 0,4 m. Vidare bör avstånd vara högst 30 platser per. rad, när det finns passage på båda sidor av stolsraden och högst 15 platser per rad när det finns endast en passage.

20.3.2 England

I BS 9999 anges att begränsningen av maximalt antal platser primärt styrs av gångavstånd till utrymningsvägar men den exakta layouten för hur man sitter kan även behöva justeras utifrån gångvägar mellan bänkrader etc. Traditionellt har antalet sittplatser i en rad varit begränsad av en grov skiss men en bra layout göra att personer rör sig i mer ordnade former mot utgångarna. Där gångvägar finns i varje ende av raderna med sittplatser, är antalet sittplatser i en rad relativt oviktigt så länge gångavstånden följs och att gångvägen mellan stolsraderna är tillräcklig.

Gångvägar mellan stolsraderna utgör den första delen av utrymningsvägen och behöver därmed ha en tillräcklig bredd för att möjliggöra för alla personer i en rad att röra sig lätt mot de yttre gångvägarna. Bredden mellan stolsraderna ska inte understiga 300 mm och ska vara konstant längs hela raden.

Antalet stolar på en rad ska vara enligt tabell D.1. (Antalet sittplatser i en rad styrs alltså av om det är gångväg på en eller två sidor om raderna samt hur brett det är mellan stolsraderna).

20.3.3 USA

I NFPA finns ett relativt omfattande regelverk kring denna typ av anläggningar och kraven för sittplatser uppbyggda på ett något annat sätt än i Sverige.

Det tillåts 100 platser på en rad som har gångar på båda sidor om sig, men avståndet mellan stolarna beror då på antalet sittplatser i gången. Minsta avstånd mellan raderna är 305 mm och sedan ökar avståndet med 7,6 mm upp till ett maximalt krav på 560 mm (vilket infaller vid 47 stolar). Detta illustreras i figur Exhibit 12/13.17 nedan.

För rader med endast tillgång till en väg tillåts den maximala sträckan i återvändsgränden vara 9,1 meter. Denna sträcka beräknas hela vägen tills att flera utrymningsalternativ är tillgängliga, vilket illustreras i Exhibit 12/13.18 nedan.

Förutom ovanstående finns många specialregler gällande exempelvis arenakonfigurationer (dvs när främre raden är avsevärt lägre än framförvarande), ”kontinental sittning” (när bänkraderna inte delas in i säten utan är kontinuerliga) och ”festival sittning” (när man sitter på marken/golvet).

Kraven i IBC är väldigt liknande de som anges för NFPA ovan. Dock görs skillnad på vanlig samlingslokal och en med brandgasventilation. För samlingslokaler med brandgasventilation tillåts något längre gångavstånd och vissa andra förhållningssätt gällande bredd mellan stolsrader.

20.3.4 Australien

I BCA anges att för New South Wales (NSW) får antalet sittplatser på en rad inte överstiga:

(A)    8 sittplatser om det endast finns gångvägar på en sida.

(B)    16 sittplatser om det finns gångvägar på båda sidorna.

Det anges även att avståndet mellan stolar ska vara minst 300 mm om man har mindre än 3,5 meter till en gångväg och minst 500 mm om man har mer än 3,5 meter till en gångväg.

20.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland är max antal stolar 12 vid tillgång till gång på bara ena sidan och 24 vid tillgång till en gång på vardera sida av bänkraden (se bilden nedan). Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

20.3.6 Kanada
Likt BBR anges ett max antal stolar i bänkrader: max 7 sittplatser om utrymning kan ske åt ett håll i bänkraden och max 100 om utrymning kan ske åt två håll i bänkraden.  Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

Functional Statement:

Ingen vidare motivering ges.

20.4 Intervjuer

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

Intervjuperson nummer 1

Att det inte ska ta för stor tid och därmed orsaka frustration att lämna sin bänkrad. Beror sannolikt på hur det brukar se ut i befintliga teatrar, och att detta är en rimlig begränsning.

Intervjuperson nummer 2

Inte direkt något med brand att göra. Handlar om att kunna tömma en salong enkelt. Känns rimligt.

Intervjuperson nummer 3

Gammalt krav från biografförordningen. Skulle gissa att det är en tid-trängselfaktor man tänker på. Jämför med att sitta i en restaurang där man kan resa sig och börja gå direkt.

Intervjuperson nummer 4

Troligen har man bedömt ett lagom antal till 40. Begränsar antalet som väntar i förhållande till kapacitet i gångar kanske. 10 i en riktning baseras på hälften av 40 men sedan ytterligare hälften för att resonera likt dubbelt gångavstånd, leder till 10 pers.

Intervjuperson nummer 5

Gammalt krav från biografförordningens tid. Jag antar att det har med risken för trängsel att göra.

Intervjuperson nummer 6

Detta är ett gammalt krav som har behållits i princip oförändrad. Det är kvar i BBR för att det inte motbevisats att det är fel. Inte särskilt utredd vid övergång till BBR. Ej reflekterat över syftet med begränsningen.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej egentligen.

Skulle kunna varit rekommendation ifrån räddningsverket, fanns det i NR eller SBN? Kan det egentligen regleras i BBR eftersom det inte är en fast inredning? Vet inte anledningen till måtten, men kan vara så att det anpassades till ett vanligt mått på samlingslokaler, utifrån att det ska vara bra möblerat. Kan även vara kopplat till gångavstånd.

Intervjuperson nummer 8

Syftet är att man ska kunna gå in och ut ur raden. Det har ju funkat bra hittills. Inga andra bättre mått har framkommit därför dammar vi av de gamla.

Intervjuperson nummer 9

Intervjuperson nummer 10

Vet inte varför just det antalet.

Flyta på smidigare vid utrymning, även tidsmässigt. Det ska inte uppfattas som att det stockar när man utrymmer.  ”Klurigare” att gå 20 än 10. En fråga om instängdhet.

Intervjuperson nummer 11

Man gick sannolikt bara ut och mätte. Skulle väl funka praktiken.

20.5 Litteraturlista

Ingen relevant litteratur utöver ovanstående har hittats.

20.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Förslaget på råd infördes för mycket länge sen i det Svenska regelverket och har varit i princip oförändrat sen dess. Sannolikt infördes kravet med inspiration kring hur befintliga biografer varit konstruerade. Kraven skiljer sig markant mellan olika länder, exempelvis gäller i Australien 16 sittplatser om utrymning åt båda håll finns, i Storbritannien 28, i Norge 30, i Sverige 40 och i de Amerikanska regelverken 100. Mindre skillnader är det om det endast finns utrymning i en riktning då det istället varierar mellan 8 i Australien, 10 i Sverige, 14 i Storbritannien, 15 i Norge och en maximal gångsträcka på 9 meter i de amerikanska regelverken.

Vissa skillnader finns även i djupet mellan raderna men denna skillnad är mindre och varierar mellan 305 mm till 560 mm, som båda tillhör de Amerikanska standarderna beroende på antal sittplatser. Övriga lands regelverk hamnar mellan dessa värden. I Australien, Sverige och Norge är kravet statiskt på 950 mm mellan ryggstöden för Australien, 450 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Sverige och 400 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Norge.

I de amerikanska regelverken hänvisas delar av kraven till inträffade händelser och i Green guide anges att avvikelser från rekommendationerna kan göras om en riskanalys utförs och hänsyn tas till gångavstånd.

Med hänsyn till de stora skillnader som finns i regelverken samt att framförallt NFPA tagit hänsyn till inträffade händelser vid formuleringen av sina råd bedöms möjlighet finnas för att inspireras av detta regelverk vid exempelvis analytisk dimensionering.

Syfte

Med grund i ovanstående bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

  • att begränsa utrymningstiderna från sätesraderna ut till gångarna,
  • att begränsa risken för att bli innestängd på en rad vid brand.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

05 BBR 5:321 – Korridor gemensam del

Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

5.1 BBR-text

5.1.1 BBR 5:321.

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26)

Allmänt råd:

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C.

5.2 Historik

Kravet infördes i och med SBN 75, utgåva 1. Det har sedan dessa varit i princip oförändrat förutom att klassningen på dörrarna uppdaterats med åren samt att korridorens längd minskats från 90 meter till 60 meter i och med övergången från SBN 80 till NR 1.

5.2.1 SBN 75

I SBN 75, där kravet infördes, angavs följande:

37:2212

Korridor eller motsvarande, som utgör egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till lokal eller lägenhet som den betjänar, godtas – utom vid samlingslokal – som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att den uppdelas i delar av högst 90 m längd, avskilda från varandra i klass B 15 med självstängande dörrar (beträffande uppställningsanordning se:2416).

5.2.2 SBN 80

Till SBN 80 ändrades dörrklassen för avskiljning i korridoren från B 15 till F 15.

37:2112

En korridor eller motsvarande som utgör en egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till den lägenhet som den betjänar godtas – utom vid samlingslokal som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att korridoren delas upp i delar av högst 90 m längd, vilka avskiljs från varandra i klass F 15 med självstängande dörrar. […] Även en loftgång som uppfyller 222 godtas – utom vid samlingslokal – som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5.2.3 NR 1-4

Till NR har kravet delats upp och avskiljningar nämns i annat avsnitt än grundkravet för utrymning. Man har även skärpt kravet på korridorernas längd från 90 meter till 60 meter.

1:234 Brandskydd

Hisschakt inom egen brandcell skall i andra våningsplan än entréplanet avskiljas med luftsluss i lägst klass F 30 från korridorer som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar eller från internkorridorer e d. Alternativt får hisschakten förses med brandventilation med automatiskt öppnande luckor och med automatisk start av fläkt vid rökutveckling.

1:312 Två eller flera utrymningsvägar

En korridor inom egen brandcell, en loftgång e d i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

1:342 Avskiljande mellan utrymningsvägar

En korridor som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar skall delas upp i delar av högst 60 m längd, avskilda från varandra i lägst klass F 15.

5.2.4 BBR 1-18

Till BBR har klassen på dörren än en gång uppdaterats till gällande nomenklatur, från F 15 till EI 15-C.

5:311 Tillgång till utrymningsväg

Allmänt råd

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller dylikt i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5:32 Avskiljande från andra utrymningsvägar

Föreskrift

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra ska avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Korridorer som utgör gemensamma delar av i övrigt skilda utrymningsvägar ska delas upp i lämpligt stora delar så att fortgående brandgasspridning i utrymmena förhindras.

Allmänt råd

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra bör avskiljas i lägst klass E 15-C. Korridorer bör delas upp i delar av högst 60 meters längd, avskilda från varandra i lägst klass E 15-C.

5.2.5 Utrymningsdimensionering

Kravet finns tydliggjort i Boverkets rapport utrymningsdimensionering (2004 och 2006) enligt nedan:

Gemensam del av utrymningsväg
En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C.

5.2.6 BBR 19-22

Kravet har varit oförändrat i BBR 19-22 och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

5.2.7 Konsekvensutredning BBR 19

I och med att kravet i princip är oförändrat (sammanslagning av två olika kravtexter har gjorts, se BBR 18 ovan, och föreskriftskravet i BBR 5:32 har tagits bort) omnämns inte detta i konsekvensutredningen.

5.2.8 Frågor till Boverket

Fråga till Boverket (Osäkert diarienr):

”I BBR 5.321 står det: En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme betjänar kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Kan en av utrymningsvägarna i denna korridor utgöras av ett fönster där räddningstjänsten ska hämta ner folk?”

Svar från Boveret (Osäkert diarienr):

”Fönsterutrymning ska enligt BBR 5:323 kunna ske på ett betryggande sätt. En korridor som utgör del av i övrigt skilda utrymningsvägar är ett undantag från två helt separata utrymningsvägar och kan accepteras på grund av två skäl.

  1. Om någon av utrymningsvägarna (trapporna) är rökfyllda kan man välja den andra trappan.
  2. Om det har kommit ut rök/brand i korridoren kan man välja att ta sig åt det andra hållet.

Eftersom det då kommer röra sig om en liten sträcka där man snabbt kan ta sig ut (i värsta fall krypa under röken) accepteras av praktiska skäl att flera bostäder eller hotellrum vetter mot samma korridor.

I fall två ovan kan det knappast anses som betryggande att vänta på räddningstjänsten vid ett fönster i den helt eller delvis rökfyllda korridoren.”

5.3 Utländska regelverk

5.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock tillåts upp till 300 personer utrymma genom gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Relevanta delar av kravställningen återges nedan:

Från en brandcell skall det finnas åtminstone en utgång till en säker plats eller utgångar till två oberoende utrymningsvägar eller en utgång till korridor med två alternativa utrymningsriktningar som leder till oberoende utrymningsvägar eller säkra platser.

§ 11-13 Figur 3: Brandceller med utgång till utrymningsväg (korridor) med två alternativa utrymningsriktningar som leder till trappor utformade som utrymningsväg.

[…]Brandceller för fler än 300 personer ska minst två utgångar till utrymningsväg eller säker plats plus en extra utgång per 300 personer. Såvida utgångarna inte går till säker plats måste de fördelas på minst två av varandra oberoende utrymningsvägar eller i olika delar av en utrymningsväg som är avskild med konstruktion och dörr i lägst brandteknisk klass EI 30-CSa [F 30S]

5.3.1 England

I Approved document B och BS 9999 anges att om det inte finns ett alternativ i början av utrymningen så kan detta ändå vara godtagbart, under förutsättning att det totala avståndet till närmaste utrymningsväg på samma plan ligger inom gränserna för gångavstånd. Detta gäller till exempel om det bara finns en utgång från ett rum till en korridor, från vilken utrymning sedan är möjlig i två riktningar.

5.3.2 USA

Kraven är inte helt liknande avseende denna kravställning. Det som skulle kunna vara liknande är kravställningar på en enda utrymningsväg samt gångavstånd. Detta är dock inte direkt kopplat till huruvida denna utgör gemensam del av andra utrymningsvägar eller inte, förutom att gångavstånd till utrymningsväg beräknas annorlunda.

5.3.3 Australien

Det finns inget specifikt beskrivet kring gemensamma korridorer utan det är det totala gång avståndet styr. Eftersom avståndet till Point-of-Choice regleras blir det självreglerande. Sättet att mäta gångavstånd finns beskrivet i eget avsnitt och mer omfattande än i Sverige.

5.3.4 Nya Zeeland

Inget liknande krav har hittats i regelverket.

5.3.5 Kanada

Hittar ingen kommentar till denna utformning av utrymningsvägar. Verkar även accepteras i det kanadensiska regelverket.

5.4 Intervjuer

Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

Intervjuperson nummer 1

Kommer sannolikt från hotellkorridorer. Liknande byggtekniska problem finns i bostadshus.

Intervjuperson nummer 2

Troligen motiverat av praktiska skäl. Om korridor är utrymningsväg kan man slippa ytterligare väg ut. Kan säkert ha att göra med att klara gångavstånd i större lokaler.

Intervjuperson nummer 3

Kopplat till gångavstånd inom utrymningsväg. Man ville från början inte att man skulle behöva passera mer än en enda dörr i en hotellkorridor, vilket gav 7 meters gångavstånd. Även från skolbyggnader. Tanken var att man ska hinna ut från det brinnande rummet och sen ha alternativ.

Intervjuperson nummer 4

Har väl funnits i alla tider. Den enda realistiska lösningen i ett hotell. Skyddsnivån även snarlik för Tr 2-trapphus. Svagheten är att det finns en uppenbar risk att den ”enda” vägen blir spärrad.

Intervjuperson nummer 5

Intervjuperson nummer 6

Inget att tillägga här.

Intervjuperson nummer 7

Praktisk tanke, svårt att bygga annars. Begränsad längd och begränsad mängd brännbart material ger ändå en begränsad risk.

Intervjuperson nummer 8

Gammalt och allmänt accepterat. De skulle vara svårt att bygga på annat sätt i ex hotell. Egentligen en brandtekniskt dålig lösning som är accepterad.

Intervjuperson nummer 9

Intervjuperson nummer 10

Rådet fanns med tidigt. Så har man byggt hotell och branschen är ”nöjda och trygga” med att hotell är utformade som de är. Grundat i att man ska kunna bygga ett hotell med rummen som egna brandceller, (alla hotellrum skulle annars behöva två dörrar ut) där man inte kan/får ha fönsterutrymning. Två av varandra oberoende utrymningsvägar funkar inte överallt då måste någon annan lösning till för att det byggnadstekniskt och kostnadsmässigt ska fungera.

Intervjuperson nummer 11

Kunna ha möjligt till två utrymningsvägar. Praktisk bit för att kunna bygga hus (om inte fönster får räknas som utrymningsväg).

5.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Med grund i ovanstående bedöms kravet infört för att anpassa utrymningen till vissa speciella lokaler där tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar direkt till rummet bedömts opraktiskt/svårlöst, exempelvis hotell- och klassrum. Eftersom att den gemensamma delen i sig utgör utrymningsväg har sannolikt risken för att en brand inom detta utrymme som i sig blockerar utrymningsvägen bedömts som relativt låg. Brandavskiljningen mot övriga utrymmen bidrar även till att utrymmet inte blockeras vid brand i intilliggande utrymme. Dessutom innebär detta krav i de allra flesta fallen i sig krav på dörrstängare till dessa utrymmen, vilket minskar risken för rökspridning hit även då utrymning sker.

Denna typ av lösning har dock begränsats till lokaler för <150 personer (300 i Norge). Detta bedöms primärt bero på följande:

  • Minimering av risk för att ett stort antal personer ska bli innestängda av en och samma brand.
  • Risken för att brandgaser kommer ut i den gemensamma delen blir större om personantalet är större, i och med att dörrar kan förväntas vara öppna längre vid utrymning.
  • Risken är större för att ett stort antal personer blir innestängda av brandgaser i den gemensamma delen vid brand i annat utrymme som vetter mot detta då räddningstjänsten angriper branden om utrymning inte skett tidigare.

Det anges även i svar från Boverket att lösningen accepteras med grund i att man fortfarande kan utrymma även om ena utrymningsvägen är rökfylld samt att om rök eller brand kommer ut i utrymningsvägen kan man ta sig åt andra hållet. Det har även förtydligats att fönsterutrymning inom korridoren inte kan utgöra en av de oberoende utrymningsvägarna.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet bedöms vara:

  • Att ge möjlighet till att nå två av varandra oberoende utrymningsvägar på ett byggtekniskt praktiskt sätt som inte innebär en avsevärt förhöjd risk för att båda utrymningsvägarna blir blockerade av en och samma brand.
  • Att begränsa denna möjlighet till fall då färre än 150 personer förväntas nyttja den gemensamma delen samtidigt. Detta för att på så vis undvika risk för brandgasspridning till utrymningsvägen under utrymningsförloppet samt minimera risken för utrymningsproblem då räddningstjänsten utför insats i någon av den gemensamma delens brandceller. Detta innebär även en begränsning av den potentiella konsekvensen som lösningen innebär.

Begränsningen av korridorens längd i det allmänna rådet bedöms ha följande syften:

  • Att minska risken för att brandgasspridning sker till denna vid brand i och med att korridorens längd innebär en begränsning i antal lokaler som kan vetta mot denna.
  • Att minska risken för att ett stort antal personer utrymmer över en och samma korridorsdel genom samma begränsning som ovan.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

06 BBR 5:322 – En enda utrymningsväg från Vk1 i markplan

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

6.1 BBR-text

6.1.1 BBR 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

”Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i markplanet för

  1. utrymmen i verksamhetsklass 1, om möjligheten till utrymning kan anses vara tillfredsställande och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. […]”

Allmänt råd:

”Vad som avses i 1 är att gångavstånd till utrymningsväg högst bör vara 30 meter och att antalet personer inte överstiger 50 st. […]”

6.1.2 BBR 5:31

Föreskrift (funktionskrav):

”[…] Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.”

6.2 Historik

6.2.1 Sammanfattning

För att underlätta för mindre lokaler såsom kiosker och vaktkurer infördes i SBN 75 en lättnad för denna typ av lokaler. Möjligheten blev något snävare när verksamhetsklasserna infördes i BBR 19.

6.2.1 SBN 67

Funktionskrav (föreskrift):

”:311

Från varje lokal eller lägenhet, där personer inte endast tillfälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd på särskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.”

Kommentar: Inga möjligheter till endast en utrymningsväg annat än till säkra trapphus. (HAG)

6.2.2 SBN 75

Funktionskrav (föreskrift):

”:2222

Dörr direkt till gata eller motsvarande godtas som enda tillgängliga utrymningsväg dels från lokal avsedd att inrymma endast enstaka personer, såsom exempelvis gästrum i hotell, kiosk, vaktkur o d, dels från bostads- eller kontorslägenhet i ett våningsplan eller från garage om gångavståndet inte överstiger 30 m, dels även från annan lokal med högst 120 m2 golvyta, om gångavståndet inte överstiger 15 m, såsom kan vara fallet i butik, väntsal o d. […]”

Kommentar: Här dyker undantaget från två utrymningsvägar upp första gången. Översatt till BBR 22 accepteras det alltså från enstaka rum i Vk4, 2A, 3, 1 och garage. Gångavstånd ska vara max 30 m eller i Vk2A; max 120 m2 och <15 meter.

Jämfört med dagens krav alltså lite generösare.

6.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

Utredningen preciserar att utrymmen, från vilken det är acceptabelt med en utrymningsväg, ska vara i ett plan och belägen i markplan.

”[…] Lokaler i Vk2A som är lätta att överblicka, dvs. där gångavståndet inte överstiger 15 m, och innehåller färre än 30 personer kan utformas med endast en utrymningsväg. Tanken är att banker, mindre butiker, kiosker m.m. ska kunna omfattas av denna skrivning.

Även gästrum i hotell (Vk4) tillåts ha en enda utrymningsväg då det är säkrare att utrymma direkt till det fria än via en hotellkorridor. Rådet på 30 personer behålls för att peka på att det handlar om mindre lokaler. En extra utrymningsväg för bostäder i markplanet motiveras med att det är en kostnadseffektiv åtgärd. Därför är gångavståndet kortare i markplan än i högre byggnader när en enda utrymningsväg är acceptabelt.”

Det finns således andra aspekter än brandsäkerhet, dvs kostnadseffektivitet, som driver fram lösningar i BBR.

6.3 Utländska regelverk

6.3.1 Norge

I Norge accepteras upp till 150 personer med en enda utgång. För kontor och liknande verksamhet accepteras även 50 meter även vid en utgång.

6.3.2 England

I följande fall är en enda utrymningsväg tillåten:

  1. a) Om en utrymningsväg kan nås från delar av ett våningsplan inom avståndet för gångavstånd när man endast kan gå i en riktning, förutsatt att, om det är samlingslokaler eller barer, personantalet i rummen är max 60 personer eller bara 30 personer om dessa behöver hjälp vid utrymning.
  2. b) Våningsplan med max 60 personer, förutsatt att gångavståndet, när man endast kan gå i en riktning, inte överstigs.

6.3.3 USA

6.3.4 Australien

Sjukvårdsinrättningar, bostadshus över 2 våningar och byggnader högre än 25 meter ska ha mer än en utrymningsväg per plan. Övriga ok med en utrymningsväg per plan.

6.3.5 Nya Zeeland

Samma gräns på max 50 personer finns i det Nya zeeländska regelverket, dock utan motivation.

6.3.6 Kanada

Kommentar: En utrymningsväg accepteras i byggnader som är högst två våningsplan, maximalt antal är 60 personer och möter maxkrav på gångavstånd och storlek på lokal som är unika för de olika verksamhetsklasserna (exempelvis max 25 meter gångavstånd och max 200 m2 area av lokal). Motivering till varför man accepterar en utrymningsväg med dessa förhållanden ges inte.

Intent Statement (motivering/syfte):

6.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

Intervjuperson nummer 1

Logiskt jämfört med utrymning till ex Tr2-trapphus.
50 personer som max vid en utrymningsväg har varit en gammal praxis.

Intervjuperson nummer 2

Varför är kraven högre i markplan än via Tr2-trapphus/utrymning via korridor som är gemensam för i övrigt skilda utrymningsvägar. Sannolikt en pragmatisk aspekt att kraven i vissa avseenden är högre i markplan då det kan vara lättare att skapa utrymningsvägar i markplan än högre upp, dvs. kostnad/nyttan kan anses högre i markplan. Det är också flera andra saker som skiljer i brandskydd mellan en hög byggnad (som ju har flera andra högre krav) och en låg (där kraven är lägre), och därför behöver man göra en sammanvägning av alla de krav som gäller för den aktuella byggnaden snarare än att jämföra enskilda paragrafer.

Intervjuperson nummer 3

Ingen aning. Tyckande. Kanske från utlandet.

Intervjuperson nummer 4

En reglering. 50 nytt påhitt, borde räcka att ange lokalens storlek men kanske pga ökad persontäthet i kontor har föranlett rekommendationen. Lika hantering av kontor på markplan som med trappa som enda utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 5

Stämmer med 45/1,5.
50 personer som max vid en utrymningsväg är en gammal sanning.

Intervjuperson nummer 6

50p är ett Håkan Frantzich-påhitt med syfte att begränsa men inte lika mycket som 30. 30 personer är ett bättre mått än 120m2 vilket även det syftade till att begränsa personantalet. Alla vill ha ett mått. Detta är ett.

Intervjuperson nummer 7

Ej reflekterat så mycket över det – snarare accepterat då det känts rimligt. Mått och personantal fanns i andra sammanhang – Håkan borde kunna. Normalt personantal i ett kontor…

Intervjuperson nummer 8

Intervjuperson nummer 9

Bakgrunden från Boverket är att det projekterades en del lösningar där man gjorde ett vindfång till utrymningsvägen i bottenplan och kallade detta ett Tr2-trapphus, och därmed gick på dessa krav. Därför togs detta krav in för att synka. 30 meter för 1,5*45 meter.

Intervjuperson nummer 10

Lättnad som tillkom med syfte att närma sig kraven som gäller vid Tr2-trapphus samt korridor som är en del av i övrigt skilda utrymningsvägar. 30 meter motsvaras av 45 m dividerat med 1,5. Osäkert varför just 50 personer, kan vara motsvarande som gäller i Danmark.

Intervjuperson nummer 11

Skäligt med hänsyn till krav på byggåtgärder. Uppenbart onödigt att ha två utrymningsvägar i markplan exempelvis.

Vet inte annars.

6.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Det kan antas att nivån för en enda utrymningsväg i markplan är kopplad till den nivå som sattes för en enda utrymningsväg via Tr1/Tr2 i tidigare regelverk. Dock är det intressant att tiden det tar att ta sig till säker plats (plats i det fria utanför byggnaden) rimligen bör skilja sig åt om det är ett trapphus (även om det är extra säkert) i 16 våningar som personer ska ta sig ner för eller om det är en dörr direkt till det fria. Detta tas ingen hänsyn till. Det som är lika är att en enda utrymningsväg är tillåten för lokaler med kort gångavstånd (kortare än om det funnits två utrymningsvägar för den aktuella verksamhetsklassen) och begränsat antal personer. Det man vill uppnå med lösningen i allmänna rådet är att det inte är för långt till utrymningsvägen för att personer ska hinna dit innan den blir blockerad av brand och/eller brandgaser. Personer ska inte heller hindras att ta sig till utrymningsvägen på grund av att de utsätts för hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt.

Vidare får inte köbildning uppstå så att det blir stopp i dörren och man måste komma ut i det fria direkt för att inte riskera att hamna i ännu ett utrymme som kan rökfyllas.

Utformningen i det allmänna rådet har också en historik i projektering av utrymning via vindfång som då liknades vid utrymning via Tr2-trapphus.

Syfte

Avsnittets syfte bedöms vara att trygga en säker utrymning från vissa lokaler med endast en enda utrymningsväg genom att uppfylla följande:

  1. Personer ska hinna ta sig till utrymningsvägen utan att hindras på grund av:
  2. hög temperatur,
  3. hög värmestrålning,
  4. giftiga brandgaser
  5. eller dålig sikt
  6. Utrymning ska ske direkt till det fria så att man inte kommer in i ännu en brandcell.
  7. Det får inte bildas någon kö i dörren.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)