2.1 Bakgrundsbeskrivning

Det svenska regelsystemet kring brandskydd i byggnader är i grunden enkelt. Reglerna är funktionsbaserade och funktionen som ska uppfyllas anges i föreskriftstext, vilken generellt inte får avvikas från. I det allmänna rådet anges sedan en acceptabel nivå till funktionen, där alternativa utformningar också är tillåtet genom analytisk dimensionering. Poängen med ett sådant system är att möjliggöra flexibla lösningar i byggnader, samtidigt som funktionerna alltid upprätthålls.

För att kunna uppfylla det som anges i funktionskravet när man avviker från det allmänna rådet krävs dock i normalfallet att syftet med både föreskrift och det allmänt råd är känt. Om syftet är okänt är det inte säkert att en analytisk dimensionering ges rätt inriktning och det är därmed inte säkert att den grundläggande tanken med funktionskravet uppfylls. Är syftet osäkert kan det dessutom förekomma tolkningsskillnader inom branschen. Tolkningsskillnader kan i sin tur leda till osäkerheter för andra teknikområden och i förlängningen även underminera branschens trovärdighet.

Syftena med föreskrifter och allmänna råd i BBR är inte alltid helt tydliga, vilket kan leda till det som beskrivs ovan. För att stävja detta grundades idén till att ta fram syften till föreskrifter och allmänna råd i BBR på Brandkonsultföreningens seminarium i Malmö 2015. Denna tanke vidareutvecklades på föreningens nästkommande seminarium i Stockholm 2016 och en arbetsgrupp för att inleda detta arbete sammansattes.

Nedan beskrivs vidare arbetsgång, metodik/struktur och arbetsgruppens rekommendationer till vidare arbete.

2.2 Metodik/struktur

För att kunna ta fram syften för utvalda föreskrifter eller allmänna råd arbetades en metodik fram vilken har använts lika på samtliga syften. Detta för att arbetet skulle bli konsekvent då olika personer jobbade med olika syften samt att det skulle bli lätt att följa hur arbetsgruppen kommit fram till respektive syfte. Respektive syfte fick en rubrik med gällande föreskrift eller allmänt råd och strukturerades sedan upp i historik/konsekvensutredningar, utländska regelverk, samt intervjuer. Dessa verktyg/metoder ansågs vara de lämpligaste för att slutligen kunna komma fram till ett troligt syfte. Eftersom det från början stod klart för arbetsgruppen att alla syften inte skulle vara helt enkla eller självklara så bedömdes varje syftesförslag utifrån hur säkra gruppen ansåg sig vara.

Historik/Konsekvensutredningar:
Genom att gå igenom tidigare regelverk fanns möjligheten att få information om huruvida föreskrift/allmänt råd funnits med tidigare, när och i vilket sammanhang det kom in i det svenska regelverket, om och hur det förändrats över tid, samt kanske någon typ av syftesbeskrivning.

I konsekvensutredningen finns en möjlighet att hitta en tydligare förklaring och konsekvens till genomförd ändring av föreskrift eller allmänt råd, vilken kan vara användbar för att förstå syftet med föreskriften eller det allmänna rådet.

I samband med övergången från BBR 18 till BBR 19 skickades förslaget till ny BBR på remiss till ett flertal organisationer. Boverkets sammanställning och svar från denna remiss ger även viss vägledning avseende syften.

På www.utkiken.net finns frågor och svar till Boverket sammanställda, och i vissa fall framgår syften i dessa svar.

Sökningar har begränsats till litteratur som finns tillgängligt på internet. Sökningar i t.ex. Boverkets arkiv har inte utförts.

Vid jämförelse med äldre regelverk är det viktigt att beakta att även byggmetoder, brandbelastning mm har skiljt sig över tid. Som exempel kan en konstruktion enligt dagens klass EI innehålla brännbart material medan en konstruktion enligt tidigare klass A inte fick göra det. Även förekomst av cellplast skiljer sig i dagens byggnader jämfört med äldre byggnader.

 

Utländska regelverk:
Arbetsgruppen studerade utländska regelverk från följande länder: Norge, England, USA, Australien, Nya Zeeland och Kanada.

De utländska regelverken studerades för att få en jämförelse med hur det kan se ut i andra länder samt för att se om det fanns någon typ av syftesförklaring till deras regler vilken skulle kunna likställas med de svenska.

Det bör påtalas att olika länder kan ha andra skillnader t.ex. typ av byggnationer, byggtradition, materialförbud, preskriptiva regler kontra funktionskrav mm som gör det svårt att helt jämföra utländska regler med Svenska.

 

Intervjuer:
Flertalet personer i branschen ansågs av arbetsgruppen vara viktiga att intervjua, för att få deras uppfattning om troligt syfte. Personerna är utvalda utifrån kunskaper och erfarenheter inom regel- och handboksskrivning, konsekvensutredning, erfarenhet inom byggbranschen och brandskyddsprojektering, räddningstjänstperspektiv och forskning.

Följande personer är intervjuade:

• Anders Johansson, Boverket
• Christian Ståleker, Brandkonsulten
• David Tonegran, Bricon
• Fredrik Nystedt, WUZ
• Håkan Frantzich, LTH
• Karl Henriksson, Henrikssons brandkonsult
• Kjell Fallqvist, Brandkonsulten
• Michael Strömgren, RISE/Briab
• Robert Jönsson, SWECO
• Staffan Bengtson, Brandskyddslaget
• Tomas Rantatalo, FSD
• Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen (för de 25 syften som utgjorde etapp 3 i arbetet)

Intervjuaren har gjort anteckningar från intervjuerna och de intervjuade personerna har haft möjlighet att läsa igenom dessa samt att kommentera/komplettera sammanställningen från intervjun.

Svaren från de intervjuande personerna är anonyma och svaren är omblandade så att det inte ska kunna utläsas vem som har svarat vad. Där det t.ex. står intervjuperson 1 så är detta olika personer för de olika syftena.

Arbetsgruppen har sedan sammanställt resultaten av intervjuerna och försökt göra avvägningar av de intervjuades samstämmighet och deras säkerhet avseende svaret. Större vikt bör därför läggas på arbetsgruppens sammanställning än enstaka intervjusvar.

Vid remissutskick framkom synpunkter på att få personer från räddningstjänst medverkat. Flera av de intervjuade personerna har räddningstjänstbakgrund även om de inte arbetar inom räddningstjänst dag. Likaså har personer inom arbetsgruppen räddningstjänstbakgrund.

Övergripande syfte:
Inom gruppen gjordes en övergripande förklaring/ett övergripande syfte av hur de olika kraven i BBR 5:3 samverkar och vilka delar i utrymningssäkerheten de avses påverka. Detta hade sedan gruppen i åtanke vid bedömning av respektive syfte. Hur utrymningsmöjligheterna påverkas av en brand beror på var den inträffar i byggnaden och det går genom att tänka på det sättet att se vilka krav som syftar till att påverka respektive fas. På det sättet blir det dessutom tydligt vilka föreskrifter som inte påverkar en viss fas.

• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig säkert via utrymningsväg/annan brandcell.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Troligt syfte

Respektive utvald föreskrift/allmänt råd får sedan ett troligt syfte vilket sammanställs utifrån den information som getts av ovan angivna litteratur, intervjuer och övergripande syfte. De syften som redovisas är arbetsgruppens tolkning av troligt syfte. Där Boverket inte har angett ett syfte är det således inte en garanti att syftet verkligen är detta.

 

Remiss:
Syfteshandboken har skickats på remiss till:

De intervjuade personerna (se ”intervjuer” i tidigare stycke.)

Styrgruppen (se inledningen)

Boverkets referensgrupp, bestående av:

Arbetsmiljöverket, Ulla Rosenius

Brandskyddsföreningen, Ville Bexander

Byggmaterialindustrierna, Ola Berg

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Johan Lundin

Föreningen Sveriges Brandbefäl, Mattias Heimdahl

Lunds universitet, Nils Johansson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Per Karlsson

Svensk Försäkring, Hans-Eric Zetterström

Sveriges Brandkonsultförening, Per-Anders Marberg

Sveriges byggindustrier, Thomas Järphag

Sveriges kommuner och landsting, Max Ekberg

Sveriges tekniska forskningsinstitut, Michael Strömgren

Luleå tekniska universitet, Helena Klasson

Byggherrarna, Thomas Jennlinger

Fastighetsägarna, Rikard Silverfur

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Ulrika Nolåker

Boverket, Anders Johansson och Caroline Bernelius Cronsioe

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

3.1 BBR text

3.1.1 5:321 Allmänt

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m². Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3)

3.2 Historik

Kravet infördes i SBN 75 och har i grunden ej förändrats. I utrymningsdimensionering kom definierat undantag för mindre entresolplan.

3.2.1 SBN 75

37:22 TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR

:221 GRUNDKRAV

Från lägenhet eller motsvarande lokal där personer vistas mer än tillfälligt skall – med undantag enligt :22/ – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, varav minst en i varje våningsplan eller motsvarande. Samma krav gäller varje bostads- eller arbetsrum som är inrett på vinden i sådan tvåvåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig.

3.2.2 SBN 80

37:221

”Från varje bostads- och lokallägenhet där personer vistas mer än tillfälligt skall det med undantag enligt :212 – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Från en lägenhet som har fler än ett våningsplan skall minst en utrymningsväg anordnas i varje våningsplan eller motsvarande.”

3.2.3 NR

I varje annan bostad eller lokal än som anges i avsnitt 1:311, där personer vistas mer än tillfälligt, skall det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett våningsplan, skall det finnas en utrymningsväg i varje plan.

3.2.4 Utrymningsdimensionering

”Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum. Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förutsätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en samlingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal”

3.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:32 Tillgång till utrymningsväg (5:311) 5:321 Allmänt (5:311)

Ändring:

Ny föreskrift som anger kravet på tillgång till utrymningsvägar. Föreskriften öppnar för möjligheten att mindre entresolplan får utföras utan tillgång till utrymningsväg från entresolplanet och att utrymning får ske via andra brandceller i en vidare omfattning. Tillgången till två oberoende utrymningsvägar gäller bara så som dessa definieras i avsnittet 5:32. Förtydligande av föreskrift att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje plan och andra stycket i rådstexten är kompletterat med ordet ”horisontell”. Allmänt råd om ”mindre entresolplan” införs och förtydligas mot vad som stod i rapporten Utrymningsdimensionering.

Avsnitt 5:32 i äldre bestämmelser ingår i de generella kraven på utrymning, dvs. att utrymningsvägars oberoende tillgodoses så som anges i nya 5:32. Dessutom gäller att utrymningsvägar bör vara egna brandceller, enligt 5:53. Alternativa lösningar kan verifieras analytiskt.

Motiv:

Den nya föreskriften är ett förtydligande för vad som gäller för tillgång till utrymningsvägar. Förtydligandet att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan har tillkommit för att kunna göra ett avsteg för t.ex. små entresolplan eller andra nivåskillnader där det är uppenbart att det inte ökar säkerheten betydligt med en extra utrymningsväg. Syftet med första stycket i rådet är att eftersträva lösning som placerar utrymningsvägar långt från varandra.

Ordet horisontell i samband med utrymning över annan lokal försvann i övergången från NR men har funnits kvar i rapporten om Utrymningsdimensionering. Boverket har i ett enskilt ärende, efter övergången till BBR, tagit ställning i frågan och att det ska tolkas på samma vis som i NR. Entresolplan är så pass vanligt att ett allmänt råd behövs där acceptabel lösning beskrivs. Dessa beskrivs i allmänt råd eftersom rapporten om Utrymningsdimensionering dras tillbaka.

Konsekvens:

Förtydligandet av föreskriften underlättar för den enskilde användaren av byggreglerna. Säkerhetsmässigt innebär förtydligandet att det normalt ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan inte någon förändring mot idag. Ingen konsekvens följer heller av förändringarna i råden då skrivningarna har funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Vad ett mindre entresolplan innebär definieras och en ökad tydlighet och en verifierbar nivå skapas.

3.3 Utländska regelverk

3.3.1 Norge

Samma krav finns i Norge.

3.3.2 England

Finns ingen exakt liknande regel, se dock ungefärligt nedan.

ADB

3.2 Antalet utrymningsvägar styrs av personantalet i rummet, på våningsplanet etc och gångavståndet till närmaste utrymningsväg.

The number of escape routes and exits to be provided depends on the number of occupants in the room, tier or storey in question and the limits on travel distance to the nearest exit (given in Table 2).

3.3 I flervåningshus kan det behövas mer än en trappa för utrymning, i de fall då varje del av ett våningsplan behöver ha tillgång till mer än en trappa.

In muti-storey buildings (see Section 4) more than one stair may be needed for escape, in which case every part of each storey will need to have access to more than one stair.

3.3.3 USA

Hittar inget riktigt liknande krav, förutom att två utrymningsvägar eller fler generellt krävs. Det anges dock att om lokalen är i flera plan så ska gångavstånd och placering av utrymningsvägar upprätthållas.

3.3.4 Australien

DTS:

” …

(a)                                     All buildings — Every building must have at least one exit from each storey. …”

Tveklöst. De flesta behöver dessutom ytterligare utrymningsvägar från planet t.ex. via annan brandcell eller ytterligare ”riktig” utrymningsväg.

3.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket.

3.3.6 Kanada

Direkt motsvarighet på föreskrift finns inte. Det anges dock att en enda utrymningsväg endast accepteras i byggnader med max 2 våningsplan. Detta läser jag som att det är OK att ha en utrymningsväg från det övre planet via markplan så länge man möter kraven på gångavstånd. Ingen motivation/syfte anges.

3.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Det kan vara så att risken för att den då enda vägen från planet spärras är för stor i vissa fall.

Intervjuperson nummer 2

Hantera blockerad utrymningsväg, redundans. Utrymningsvägen på andra våningen är till för att undvika att man måste gå mot rökriktningen för att nå utgång om man inte noterar branden tidigt och påbörjar utrymningen. Här bör det finas möjligheter med t ex entresoler där problemet inte alltid finns om arean entresol är mkt mindre än area botten, jfr varuhus.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje. När kravet kom ”införde” man i Stockholm ett undantag för viss entresoler enligt Brandförsvarets PM. Om man uppfyllde gångavstånd mm.

Intervjuperson nummer 4

Man ska inte behöva gå ner genom rök, vilket är risk annars. Går väldigt fort att rökfylla översta planet.

Intervjuperson nummer 5

Diskussionen om storleken har varierat. Öppen layout medför att det är enkelt att ha koll. Man har uppsikt över planet under.

Om ytan är >50% av våningen under är det ingen entresol utan ett våningsplan. 25m² är också kopplat till äldre definition av våningsplan. Kolla PBF.

Intervjuperson nummer 6

Är rädd för en brand på ett plan som väldigt snabbt påverkar personer på plan 2. Man ska inte behöva gå ner till branden. Ska kunna ta sig ut från våningsplanet där man sitter sämst till.

Funnits i alla tider?

Intervjuperson nummer 7

Kravet kom på grund av att man på 60/70-talet byggde villor med gillestuga i källaren. Husen hade ofta låga fönster ibland av glasbetong. Då fanns en uppenbar risk för att den enda vägen ut kunde spärras innan man hann ut.

Intervjuperson nummer 8

Logiskt krav. Någon nivå måste läggas.

Intervjuperson nummer 9

För att ha bättre överblick på ett våningsplan. Vet inte vad som händer på det andra planet. Ska kunna utrymma ordentligt. En väg ut kan bli blockerad.

Intervjuperson nummer 10

Ska inte behöva springa neråt igenom rök.

Intervjuperson nummer 11

Minst två totalt: en kan riskera att blockeras.

Minst en per plan: större risk att öppningen till andra plan är blockerad och därmed blockerar väg till utrymningsväg.

3.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Notera att av intervjupersonerna anger nästan alla att det är risken för att gå ned mot röken som är problemet, medan ett par anger motsatsen, dvs utrymningsvägen finns endast i det övre planet.

Syfte

Rådet bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet bedöms vara att, minska risken för att vägen fram till utrymningsvägen spärras, genom att man inte skall behöva gå genom röken till ett annat plan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

Vad är syftet med att intilliggande brandcell till verksamhetsklass 2B eller 2C ska innehålla huvudentrén om utrymning ska få lov att ske via intilliggande brandcell?

4.1 BBR text

4.1.1 BBR 5:321

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar (undantaget 5:322).”

”Om lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan.”

Allmänt råd:

”En av utrymningsvägarna kan vara åtkomlig genom intilliggande brandcell i samma plan om utrymningsvägen är åtkomlig utan nyckel eller annat redskap. För samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C bör den intilliggande brandcellen innehålla huvudentrén.”

4.2 Historik

Historiskt har generellt utrymning genom gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar inte tillåtits för samlingslokaler.

4.2.1 SBN 1967

74:322

Utgång från samlingssal skall leda antingen direkt till det fria eller till utrymningsväg enligt :33.

74:332

Utrymningsväg från utgång eller grupp av utgångar i samlingssals ena sida eller ände utförs utan förbindelse med utrymningsväg från utgång eller grupp av utgångar i salens andra sida eller ände. Förbindelse får dock finnas med gemensam foajé eller motsvarande utrymme, om förbindelsen avstängs med självstängande dörr i lägst klass B 30.

4.2.2 SBN 1975

75:322

FÖRLÄGGNING AV UTGÅNGAR

Utgångar förläggs till varandra motsatta delar av samlingssal eller läktare samt placeras så att avståndet (gångvägen) från sittplats till närmaste utgång blir högst 30 m.

Utgång från samlingssal skall leda antingen, direkt till det fria eller till utrymningsväg inom byggnaden.

4.2.3 SBN 1980-1

37:211

En av de erforderliga utrymningsvägarna från en lokal/lägenhet får utgöras av passage genom en annan lokal för likartad verksamhet, om denna är tillgänglig utan nyckel […]. Passage genom en samlingslokal får dock inte räknas som utrymningsväg från en annan samlingslokal.

4.2.4 NR1 1988:18

2:733

Utgångarna från en samlingssal, läktare eller scen skall placeras i motsatta delar av det utrymme som de skall betjäna. Varje utgång från en samlingssal och från en scen skall leda antingen direkt ut i det fria eller till utrymningsvägar inom byggnaden.

Huvudutgången från en samlingssal skall förläggas inom de nivåer som anges i följande tabell.

 

 

Klass A omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 150 men högst 300 personer.

Klass B omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 300 men högst 600 personer,

– samlingslokal med högst 120 m2 scen, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, och där lokalen avses rymma högst 300 personer.

Klass C omfattar

– samlingslokal avsedd att rymma fler än 600 per-o

– samlingslokal med högst 120 m2 scen, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, och där lokalen avses rymma fler än 300 men högst 600 personer.

Klass D omfattar

– samlingslokal med scen avsedd att stadigvarande brukas som teater, oavsett det antal personer som lokalen är avsedd att rymma,

– samlingslokal med scen större än 120 m2, avsedd att tillfälligt brukas som teaterscen, oavsett det antal personer som lokalen är avsedd att rymma.

2:734

Utrymningsvägar från en samlingssal får stå i förbindelse med varandra genom en mellanliggande foajé” eller motsvarande, som är avskild från utrymningsvägarna i lägst klass B 30. Passage genom en samlingslokal får inte räknas som utrymningsväg från en annan samlingslokal.

4.2.5 BFS 1993:57 BBR1

5: 371

Utrymning från samlingslokaler får inte ske via andra samlingslokaler.

Utrymningsvägar från samlingssalar får stå i förbindelse med varandra genom mellanliggande foajé eller motsvarande, som är skild från utrymningsvägarna i lägst klass EI-C30.

4.2.6 Utrymningsdimensionering 2004/2006

5.5

Dörr som förbinder två utrymningsvägar bör utföras i lägst klass E 15-C för att hindra att en brand sätter båda utrymningsvägarna ur funktion. Två utrymningsvägar från en samlingslokal får bara ha sådan förbindelse via en mellanliggande foajé eller motsvarande, avskild från utrymningsvägarna i minst brandteknisk klass EI 30-C.

5.11

Utmärkande för samlingslokaler är att ett stort antal personer vistas där samt att dessa normalt inte kan antas känna till utrymningsvägarna. Samtliga utrymningsvägar skall leda direkt ut i det fria eller leda dit via korridorer, trappor och liknande. Spiraltrappa bör inte användas som utrymningsväg från en samlingslokal. Avskiljande mellan utrymningsvägar behandlas i avsnitt 5.5.

4.2.7 BFS 2011:26 BBR 19

Här kom kravet in så som det ser ut idag.

4.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-1216/2013):

”En samlingslokal får inte rymma via annan brandcell såvida nämnd annan brandcell inte inrymmer huvudentré. En samlingslokal som förläggs i samma brandcell som tillhörande lager kan därmed rymma via nämnt lager, eftersom det är samma brandcell. Samtidigt riskerar väggen mellan lager och samlingslokal i praktiken utföras som en brandcellsgräns (enkel gips på ömse sidor om regel).

Detta uppfattar jag som ologiskt och motsägelsefullt. Hur ser Boverket på utrymning av samlingslokal via intilliggande lokal (i samma brandcell), t ex lager?”

Svar från Boverket (dnr: 1232-1216/2013):

”Samlingslokaler får inte utrymma genom andra samlingslokaler då det kan skapa stor oreda i en utrymningssituation om över 100 personer plötsligt kommer in i en annan samlingslokal som också ska utrymma. Utrymningsvägarna från en samlingslokal har normalt sett inte heller kapacitet för personer från flera samlingslokaler samtidigt.

I BBR 19 skrevs ett undantag till denna princip in att det är ok om den samlingslokal som det utryms igenom innehåller huvudentrén. Tanken med det undantaget är att foajén i en teater, biograf eller konferensanläggning normalt är att betrakta som en samlingslokal i sig. Övriga samlingslokaler kan då utrymma genom denna gemensamma foajé som normalt ska ha kapacitet för de antal person som kan vistas i anläggningen. I praktiken har det i det fallet inte skett någon större skillnad mot hur man projekterade enligt BBR 18. Undantaget med huvudentrén har snarast skrivits in för att tidigare praxis ska passa in under förenklad dimensionering.

Vad det gäller utrymning från samlingslokal via lager i annan brandcell är det däremot inte accepterat enligt förenklad dimensionering (med beräkning av gångavstånd fram till brandcellsgränsen.) Om man klarar gångavstånd fri bredd mm inom samma brandcell finns däremot inget som hindrar en sådan lösning även om det är sämre än utrymning direkt till det fria eller via en separat utrymningsväg. Särskilt måste man då beakta risken att utrymmande går fel väg och inte hittar ut från lagret. Om möjligt bör därför en sådan lösning undvikas.”

4.3 Utländska regelverk

4.3.1 Norge

Inget liknande krav i det Norska regelverket har hittats.

4.3.2 England, BS 9999

D.2 Där en eller flera utrymningsvägar från en eller flera delar av en teater-, biosalong eller liknande samlingslokal leder till en foajé ska foajén vara en egen brandcell. När utrymningsvägar från olika samlingslokaler inom en teater, biograf eller liknande (t.ex från olika biosalonger inom en multibiograf”) leder till en gemensam foajé ska foajén vara en egen brandcell och brandslussar ska finnas mellan foajé och respektive utrymningsväg som leder dit. Foajén kan vara en del av en utrymningsväg från en samlingslokal bara om de/den andra utrymningsvägarna/(-vägen) från samlingslokalen leder direkt till en säker plats.

4.3.3 Amerika, IBC

Inget sådant krav har hittats i IBC. Dock får utrymning inte ske över annan lokal om denna lokal inte är kopplad till verksamheten. Utrymning över olika hyresgäster tillåts inte.

4.3.4 Australien

Det är inte ett krav att huvudentrén ska finnas i den intilliggande brandcellen. Däremot måste det finnas ”riktiga” utrymningsvägar som till sin bredd ska kunna ta alla de utrymmande från båda brandcellerna.

4.3.5 Nya Zeeland

Finns inget liknande krav.

4.3.6 Kanada

Finns krav som begränsar utrymning genom en lobby. Inte direkt kopplat till samlingslokaler utan gäller samtliga typer av verksamhet.

4.4 Intervjuer

Vad är syftet med att intilliggande brandcell till verksamhetsklass 2B eller 2C ska innehålla huvudentrén om utrymning ska få lov att ske via intilliggande brandcell?

Intervjuperson nummer 1

Nytt krav med huvudentré. Kom i BBR. Konstigt krav.

Intervjuperson nummer 2

–

Intervjuperson nummer 3

Baseras främst på teatrar mm. Inledningsvis ingen utrymning över annan samlingslokal och att utrymning från samlingslokaler bör gå via riktiga utrymningsvägar. Rädd för konflikt i foajéer. Nu lättnad med att man kan få utrymma över foajé även om det kan förväntas stå andra personer där som väntar på nästa föreställning (detta är kanske inte så troligt).

Intervjuperson nummer 4

–

Intervjuperson nummer 6

Folkparker, bio etc, de hade alltid en foajé. Folk får utrymma samma väg som man kom in (vilket personer gärna vill)! Annars krävs ju en extra dörr från lokalen vilket man inte ville kräva.
Dilemma där flera biosalonger kommer ut i samma foajé… kan bli besvärligt att utrymma om man måste vända tillbaka in i biosalongen.

Intervjuperson nummer 7

Har tillkommit i modern tid. Boverket har själva hittat på. Syftar till att man normalt i en samlingslokal utrymmer den väg man kom in. Detta är troligare i en lokal där man inte är bekant med layouten eller utrymningsvägarna än andra lokaler (dvs samlingslokaler).
Danskarna är nog striktare.

Intervjuperson nummer 8

Eftersom personer normalt känner till huvudentrén och därmed helst utrymmer via den, bör huvudentrén finnas i den andra samlingslokalen. Syftet är således att underlätta utrymning.

Intervjuperson nummer 9:

I grunden inte få för många personer som utrymmer via en annan samlingslokal som också är full med människor. Oklart varför det måste vara huvudentré och inte annan nödutgång. Borde vara relativt lätt att visa med AD att det går att ersätta huvudentré med annan utgång. Viktigare att fokusera på att inte utrymma via andra lokaler som också håller på att utrymma.

Intervjuperson nummer 10

Ett sätt att komma runt att en byggnad blir ”konstig” om man inte får lov att nyttja huvudentrén till utrymning bara för att samlingslokalen är en egen brandcell – fler utrymningsvägar direkt från samlingslokalen.

Intervjuperson nummer 11

Känns som den är gjord för filmstäder. Fanns lite liknande praxis innan.
Sannolikt för att de flesta vill gå tillbaka den vägen de kom, vilket då blir huvudentrén.

4.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på att den intilliggande brandcellen vilken man utrymmer via (från en Vk2B eller 2C) ska innehålla huvudentrén kom som en nyhet i BBR 19. Huvudentrén är en naturlig väg att utrymma via, då det är den väg man oftast använder för att komma in i och ut ur byggnaden (eller även lokalen). Huvudentrén är också normalt dimensionerad för hela byggnadens kapacitet. Det vill säga oftast är dörrbredder och antal dörrar också dimensionerade för att kunna ta mycket folk på en gång för att klara normal logistik. Dessutom är en huvudentré till en byggnad (om det är byggnadens huvudentré som åsyftas) oftast belägen i markplan vilket innebär att personer kommer ut direkt till det fria (säker plats). (Det vill säga indirekt styr detta delvis att om man ska kunna utrymma en samlingslokal över en annan brandcell, som då måste innehålla huvudentrén, så måste i princip samlingslokalen placeras i markplan eller nära markplan. Vill man placera samlingslokalen högre upp i en byggnad krävs utrymning till utrymningsväg). Alternativt utformas foajén som utrymningsväg.

Punkter att beakta:

• Utrymningsvägen ska vara uppenbar (naturligt val).
• Många personer ska komma ut på kort tid – även intilliggande samlingslokaler utrymmer samma väg.
• Personer är inte bekanta med lokalen.
• Personer kan vara alkoholpåverkade.
• Närhet till säker plats (dörr i fasad direkt till det fria).

Syfte

Med hänsyn till ovan bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

Att många personer samtidigt på ett lätt och naturligt (uppenbart att detta är vägen ut) sätt ska hitta ut ur en (större) lokal samt att det ska gå snabbt och enkelt att förflytta sig till säker plats från den intilliggande brandcellen. Personantalet i intilliggande brandcell (de som redan befinner sig där eller de som också kan komma utrymma samtidigt den vägen) ska inte påverka utrymningen negativt.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

20.1 BBR-text

20.1.1 BBR 5:352

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

[…]Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 meter. Stolar i en hörsal, teater, biograf eller motsvarande bör vara fastsatta i golvet.

20.2 Historik

Den tidigaste versionen av krav gällande bänkrader härstammar från 1932. Här anges dock inte några antal sittplatser utan endast passagemått mellan bänkrader berörs.

Kravet på passagemått kompletterades med ett ytterligare mått mellan nedfälld stol och framförvarande rad i övergången till BABS 1946 och var därefter oförändrat fram tills Boverkets rapport Utrymningsdimensionering gavs ut, man övergav tidigare mått mellan raderna och endast behöll måttet mellan utfälld stol och framförvarande rad.

Kravet på antal sittplatser definierades i BABS 1946 och har sedan dess varit oförändrat.

20.2.1 Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932

I den Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932 angavs inga krav gällande antalet sittplatser per bänkrad. Dock angavs i §17 följande:

1. I lokal, som icke är inrättad jämväl för annat ändamål än i 1 § 1 mom. sägs, skall biografsalen med undantag för loger anordnas med fast inredning av sittplatser, och skall i fråga om anordnandet av dessa och gångar iakttagas:
2. a) att sittplatser radvis anordnas i en eller flera avdelningar med erforderliga gångar, så förlagda att en god utrymning möjliggöras:
   b) att, där sittplatser anordnas å avsatser (gradiner) i sluttande golv och höjden av sådan avsats är mer än 0.5 meter, lämpligt skyddsräcke anbringas framför den bänk, som ligger närmast ovanför avsatsen;
   c) att jämväl läktares bröstvärn, där så är nödigt, förses med skyddsräcke;
   d) att klaffstol så inrättas, att sitsen, då den lämnas utan belastning, automatiskt fälles upp i vertikalt läge; samt
   e) att mellan två rader av sittplatser skall finnas ett avstånd av minst 0,8 meter i fråga om klaffstol och minst 1 meter beträffande annan sittplats, räknat mellan radernas bakre sidor eller ryggar.
3. Bredden av gång, som i 1 mom. sägs, må icke göras mindre än 0.8 meter och skall i övrigt så beräknas i förhållande till det antal personer, som hänvisas till dess begagnande, att en bredd av minst 1 meter motsvarar 150 personer.

[…]

4. Ej må anordning vidtagas, varigenom utrymme mellan rader av sittplatser avspärras mot sin längdriktning.

20.2.2 Anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) 1946-1950

I detta byggregelverk så angavs inga nya regler kring antalet sittplatser i en samlingslokal utan det gjordes en hänvisning till ovanstående regelverk enligt nedan:

Avdelning VIII, 3 kap

Samlingslokaler
I fråga om byggnad innehållande lokaler, avsedda att samtidigt inrymma ett större antal människor, såsom gudstjänstlokaler, föreläsningssalar och dylikt, åligger det byggnadsnämnden att med ledning av stadgandena i Kungl. förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning efter brandchefens hörande utfärda erforderliga föreskrifter angående minsta bredd av trappa, trapplan och förstuga.

20.2.3 SBN 67-80

Vid övergången från BABS till SBN togs måttet mellan bänkrader från den tidigare separata förordningen in i byggreglerna. Man definierade även ett mått vid nedfälld sits som inte tidigare funnits.

Kravet med antalet sittplatser infördes också i denna övergång och i SBN 67 till SBN 80 såg kravet i princip oförändrat ut. Kravet som det återgavs i SBN 67 visas nedan:

74:314 Bänkfält
I samlingssal för fler än 50 personer anordnas sittplatser radvis i en eller flera avdelningar (bänkfält) med erforderliga gångar, så att salen lätt kan utrymmas, se vidare :315. Bänkrad mellan två sådana gångar ges högst 40 sittplatser, bänkrad mellan gång och vägg eller motsvarande hinder högst 10 sittplatser.

Inom bänkfält skall avståndet, mätt från rygg till rygg, mellan två bänkrader vid lösa bänkar samt vid fasta bänkar med fast sits vara minst 1,0 m och vid fasta bänkar med klaffsits minst 0,8 m. Mellan fast del i främre kant av bänk och framförvarande bänkryggs bakre kant skall horisontella avståndet vara minst 0,45 m, varjämte bredden för varje person i bänkrad skall vara minst 0,50 m.

20.2.4 NR 1-4

I NR behölls de angivelser som introducerats i SBN ovan. Man gjorde dock om till tabellform för att underlätta och tog in olika mått beroende på om platserna var fastsatta i golv eller fritt stående.

2:731 Sittplatser
Mellan två gångar som är avsedda för utrymning får en bänkrad ha högst 40 platser. Mellan en gång och en vägg eller motsvarande hinder får en bänkrad ha högst 10 platser.

Utrymmet mellan två bänkrader får inte vara helt eller delvis avspärrat mot den eller de gångar som är avsedda för utrymning.

Krav på fritt utrymme vid bänkrader i en samlingssal anges i följande tabell.

20.2.5 BBR och Utrymningsdimensionering

I övergången till BBR togs kravet bort men en liknande skrivelse som i SBN togs in i Utrymningsdimensionering.

Sittplatser
Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m.

20.2.6 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

20.3 Utländska regelverk

20.3.1 Norge

I Norge finns en liknande rekommendation som i Sverige. Dock är kravet på avstånd mellan sits till framförvarande rad något mindre, kravet på maximalt antal sittplatser vid två utgångar lägre (30 istället för 40) samt maximala antalet sittplatser vid en utgång högre (15 istället för 10).

I vägledningen till den byggtekniska föreskriften anges följande:
I samlingslokaler utrustade med sittplatser, ska avståndet mellan ryggstöd och sätets framkant inte vara mindre än 0,4 m. Vidare bör avstånd vara högst 30 platser per. rad, när det finns passage på båda sidor av stolsraden och högst 15 platser per rad när det finns endast en passage.

20.3.2 England

I BS 9999 anges att begränsningen av maximalt antal platser primärt styrs av gångavstånd till utrymningsvägar men den exakta layouten för hur man sitter kan även behöva justeras utifrån gångvägar mellan bänkrader etc. Traditionellt har antalet sittplatser i en rad varit begränsad av en grov skiss men en bra layout göra att personer rör sig i mer ordnade former mot utgångarna. Där gångvägar finns i varje ende av raderna med sittplatser, är antalet sittplatser i en rad relativt oviktigt så länge gångavstånden följs och att gångvägen mellan stolsraderna är tillräcklig.

Gångvägar mellan stolsraderna utgör den första delen av utrymningsvägen och behöver därmed ha en tillräcklig bredd för att möjliggöra för alla personer i en rad att röra sig lätt mot de yttre gångvägarna. Bredden mellan stolsraderna ska inte understiga 300 mm och ska vara konstant längs hela raden.

Antalet stolar på en rad ska vara enligt tabell D.1. (Antalet sittplatser i en rad styrs alltså av om det är gångväg på en eller två sidor om raderna samt hur brett det är mellan stolsraderna).

20.3.3 USA

I NFPA finns ett relativt omfattande regelverk kring denna typ av anläggningar och kraven för sittplatser uppbyggda på ett något annat sätt än i Sverige.

Det tillåts 100 platser på en rad som har gångar på båda sidor om sig, men avståndet mellan stolarna beror då på antalet sittplatser i gången. Minsta avstånd mellan raderna är 305 mm och sedan ökar avståndet med 7,6 mm upp till ett maximalt krav på 560 mm (vilket infaller vid 47 stolar). Detta illustreras i figur Exhibit 12/13.17 nedan.

För rader med endast tillgång till en väg tillåts den maximala sträckan i återvändsgränden vara 9,1 meter. Denna sträcka beräknas hela vägen tills att flera utrymningsalternativ är tillgängliga, vilket illustreras i Exhibit 12/13.18 nedan.

Förutom ovanstående finns många specialregler gällande exempelvis arenakonfigurationer (dvs när främre raden är avsevärt lägre än framförvarande), ”kontinental sittning” (när bänkraderna inte delas in i säten utan är kontinuerliga) och ”festival sittning” (när man sitter på marken/golvet).

Kraven i IBC är väldigt liknande de som anges för NFPA ovan. Dock görs skillnad på vanlig samlingslokal och en med brandgasventilation. För samlingslokaler med brandgasventilation tillåts något längre gångavstånd och vissa andra förhållningssätt gällande bredd mellan stolsrader.

20.3.4 Australien

I BCA anges att för New South Wales (NSW) får antalet sittplatser på en rad inte överstiga:

(A)    8 sittplatser om det endast finns gångvägar på en sida.

(B)    16 sittplatser om det finns gångvägar på båda sidorna.

Det anges även att avståndet mellan stolar ska vara minst 300 mm om man har mindre än 3,5 meter till en gångväg och minst 500 mm om man har mer än 3,5 meter till en gångväg.

20.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland är max antal stolar 12 vid tillgång till gång på bara ena sidan och 24 vid tillgång till en gång på vardera sida av bänkraden (se bilden nedan). Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

20.3.6 Kanada
Likt BBR anges ett max antal stolar i bänkrader: max 7 sittplatser om utrymning kan ske åt ett håll i bänkraden och max 100 om utrymning kan ske åt två håll i bänkraden.  Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

Functional Statement:

Ingen vidare motivering ges.

20.4 Intervjuer

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

Intervjuperson nummer 1

Att det inte ska ta för stor tid och därmed orsaka frustration att lämna sin bänkrad. Beror sannolikt på hur det brukar se ut i befintliga teatrar, och att detta är en rimlig begränsning.

Intervjuperson nummer 2

Inte direkt något med brand att göra. Handlar om att kunna tömma en salong enkelt. Känns rimligt.

Intervjuperson nummer 3

Gammalt krav från biografförordningen. Skulle gissa att det är en tid-trängselfaktor man tänker på. Jämför med att sitta i en restaurang där man kan resa sig och börja gå direkt.

Intervjuperson nummer 4

Troligen har man bedömt ett lagom antal till 40. Begränsar antalet som väntar i förhållande till kapacitet i gångar kanske. 10 i en riktning baseras på hälften av 40 men sedan ytterligare hälften för att resonera likt dubbelt gångavstånd, leder till 10 pers.

Intervjuperson nummer 5

Gammalt krav från biografförordningens tid. Jag antar att det har med risken för trängsel att göra.

Intervjuperson nummer 6

Detta är ett gammalt krav som har behållits i princip oförändrad. Det är kvar i BBR för att det inte motbevisats att det är fel. Inte särskilt utredd vid övergång till BBR. Ej reflekterat över syftet med begränsningen.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej egentligen.

Skulle kunna varit rekommendation ifrån räddningsverket, fanns det i NR eller SBN? Kan det egentligen regleras i BBR eftersom det inte är en fast inredning? Vet inte anledningen till måtten, men kan vara så att det anpassades till ett vanligt mått på samlingslokaler, utifrån att det ska vara bra möblerat. Kan även vara kopplat till gångavstånd.

Intervjuperson nummer 8

Syftet är att man ska kunna gå in och ut ur raden. Det har ju funkat bra hittills. Inga andra bättre mått har framkommit därför dammar vi av de gamla.

Intervjuperson nummer 9

–

Intervjuperson nummer 10

Vet inte varför just det antalet.

Flyta på smidigare vid utrymning, även tidsmässigt. Det ska inte uppfattas som att det stockar när man utrymmer.  ”Klurigare” att gå 20 än 10. En fråga om instängdhet.

Intervjuperson nummer 11

Man gick sannolikt bara ut och mätte. Skulle väl funka praktiken.

20.5 Litteraturlista

Ingen relevant litteratur utöver ovanstående har hittats.

20.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Förslaget på råd infördes för mycket länge sen i det Svenska regelverket och har varit i princip oförändrat sen dess. Sannolikt infördes kravet med inspiration kring hur befintliga biografer varit konstruerade. Kraven skiljer sig markant mellan olika länder, exempelvis gäller i Australien 16 sittplatser om utrymning åt båda håll finns, i Storbritannien 28, i Norge 30, i Sverige 40 och i de Amerikanska regelverken 100. Mindre skillnader är det om det endast finns utrymning i en riktning då det istället varierar mellan 8 i Australien, 10 i Sverige, 14 i Storbritannien, 15 i Norge och en maximal gångsträcka på 9 meter i de amerikanska regelverken.

Vissa skillnader finns även i djupet mellan raderna men denna skillnad är mindre och varierar mellan 305 mm till 560 mm, som båda tillhör de Amerikanska standarderna beroende på antal sittplatser. Övriga lands regelverk hamnar mellan dessa värden. I Australien, Sverige och Norge är kravet statiskt på 950 mm mellan ryggstöden för Australien, 450 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Sverige och 400 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Norge.

I de amerikanska regelverken hänvisas delar av kraven till inträffade händelser och i Green guide anges att avvikelser från rekommendationerna kan göras om en riskanalys utförs och hänsyn tas till gångavstånd.

Med hänsyn till de stora skillnader som finns i regelverken samt att framförallt NFPA tagit hänsyn till inträffade händelser vid formuleringen av sina råd bedöms möjlighet finnas för att inspireras av detta regelverk vid exempelvis analytisk dimensionering.

Syfte

Med grund i ovanstående bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

• att begränsa utrymningstiderna från sätesraderna ut till gångarna,
• att begränsa risken för att bli innestängd på en rad vid brand.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

5.1 BBR-text

5.1.1 BBR 5:321.

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26)

Allmänt råd:

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C.

5.2 Historik

Kravet infördes i och med SBN 75, utgåva 1. Det har sedan dessa varit i princip oförändrat förutom att klassningen på dörrarna uppdaterats med åren samt att korridorens längd minskats från 90 meter till 60 meter i och med övergången från SBN 80 till NR 1.

5.2.1 SBN 75

I SBN 75, där kravet infördes, angavs följande:

37:2212

Korridor eller motsvarande, som utgör egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till lokal eller lägenhet som den betjänar, godtas – utom vid samlingslokal – som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att den uppdelas i delar av högst 90 m längd, avskilda från varandra i klass B 15 med självstängande dörrar (beträffande uppställningsanordning se:2416).

5.2.2 SBN 80

Till SBN 80 ändrades dörrklassen för avskiljning i korridoren från B 15 till F 15.

37:2112

En korridor eller motsvarande som utgör en egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till den lägenhet som den betjänar godtas – utom vid samlingslokal som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att korridoren delas upp i delar av högst 90 m längd, vilka avskiljs från varandra i klass F 15 med självstängande dörrar. […] Även en loftgång som uppfyller 222 godtas – utom vid samlingslokal – som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5.2.3 NR 1-4

Till NR har kravet delats upp och avskiljningar nämns i annat avsnitt än grundkravet för utrymning. Man har även skärpt kravet på korridorernas längd från 90 meter till 60 meter.

1:234 Brandskydd

Hisschakt inom egen brandcell skall i andra våningsplan än entréplanet avskiljas med luftsluss i lägst klass F 30 från korridorer som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar eller från internkorridorer e d. Alternativt får hisschakten förses med brandventilation med automatiskt öppnande luckor och med automatisk start av fläkt vid rökutveckling.

1:312 Två eller flera utrymningsvägar

En korridor inom egen brandcell, en loftgång e d i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

1:342 Avskiljande mellan utrymningsvägar

En korridor som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar skall delas upp i delar av högst 60 m längd, avskilda från varandra i lägst klass F 15.

5.2.4 BBR 1-18

Till BBR har klassen på dörren än en gång uppdaterats till gällande nomenklatur, från F 15 till EI 15-C.

5:311 Tillgång till utrymningsväg

Allmänt råd

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller dylikt i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5:32 Avskiljande från andra utrymningsvägar

Föreskrift

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra ska avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Korridorer som utgör gemensamma delar av i övrigt skilda utrymningsvägar ska delas upp i lämpligt stora delar så att fortgående brandgasspridning i utrymmena förhindras.

Allmänt råd

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra bör avskiljas i lägst klass E 15-C. Korridorer bör delas upp i delar av högst 60 meters längd, avskilda från varandra i lägst klass E 15-C.

5.2.5 Utrymningsdimensionering

Kravet finns tydliggjort i Boverkets rapport utrymningsdimensionering (2004 och 2006) enligt nedan:

Gemensam del av utrymningsväg
En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C.

5.2.6 BBR 19-22

Kravet har varit oförändrat i BBR 19-22 och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

5.2.7 Konsekvensutredning BBR 19

I och med att kravet i princip är oförändrat (sammanslagning av två olika kravtexter har gjorts, se BBR 18 ovan, och föreskriftskravet i BBR 5:32 har tagits bort) omnämns inte detta i konsekvensutredningen.

5.2.8 Frågor till Boverket

Fråga till Boverket (Osäkert diarienr):

”I BBR 5.321 står det: En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme betjänar kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Kan en av utrymningsvägarna i denna korridor utgöras av ett fönster där räddningstjänsten ska hämta ner folk?”

Svar från Boveret (Osäkert diarienr):

”Fönsterutrymning ska enligt BBR 5:323 kunna ske på ett betryggande sätt. En korridor som utgör del av i övrigt skilda utrymningsvägar är ett undantag från två helt separata utrymningsvägar och kan accepteras på grund av två skäl.

1. Om någon av utrymningsvägarna (trapporna) är rökfyllda kan man välja den andra trappan.
2. Om det har kommit ut rök/brand i korridoren kan man välja att ta sig åt det andra hållet.

Eftersom det då kommer röra sig om en liten sträcka där man snabbt kan ta sig ut (i värsta fall krypa under röken) accepteras av praktiska skäl att flera bostäder eller hotellrum vetter mot samma korridor.

I fall två ovan kan det knappast anses som betryggande att vänta på räddningstjänsten vid ett fönster i den helt eller delvis rökfyllda korridoren.”

5.3 Utländska regelverk

5.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock tillåts upp till 300 personer utrymma genom gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Relevanta delar av kravställningen återges nedan:

Från en brandcell skall det finnas åtminstone en utgång till en säker plats eller utgångar till två oberoende utrymningsvägar eller en utgång till korridor med två alternativa utrymningsriktningar som leder till oberoende utrymningsvägar eller säkra platser.

§ 11-13 Figur 3: Brandceller med utgång till utrymningsväg (korridor) med två alternativa utrymningsriktningar som leder till trappor utformade som utrymningsväg.

[…]Brandceller för fler än 300 personer ska minst två utgångar till utrymningsväg eller säker plats plus en extra utgång per 300 personer. Såvida utgångarna inte går till säker plats måste de fördelas på minst två av varandra oberoende utrymningsvägar eller i olika delar av en utrymningsväg som är avskild med konstruktion och dörr i lägst brandteknisk klass EI 30-CS_a [F 30S]

5.3.1 England

I Approved document B och BS 9999 anges att om det inte finns ett alternativ i början av utrymningen så kan detta ändå vara godtagbart, under förutsättning att det totala avståndet till närmaste utrymningsväg på samma plan ligger inom gränserna för gångavstånd. Detta gäller till exempel om det bara finns en utgång från ett rum till en korridor, från vilken utrymning sedan är möjlig i två riktningar.

5.3.2 USA

Kraven är inte helt liknande avseende denna kravställning. Det som skulle kunna vara liknande är kravställningar på en enda utrymningsväg samt gångavstånd. Detta är dock inte direkt kopplat till huruvida denna utgör gemensam del av andra utrymningsvägar eller inte, förutom att gångavstånd till utrymningsväg beräknas annorlunda.

5.3.3 Australien

Det finns inget specifikt beskrivet kring gemensamma korridorer utan det är det totala gång avståndet styr. Eftersom avståndet till Point-of-Choice regleras blir det självreglerande. Sättet att mäta gångavstånd finns beskrivet i eget avsnitt och mer omfattande än i Sverige.

5.3.4 Nya Zeeland

Inget liknande krav har hittats i regelverket.

5.3.5 Kanada

Hittar ingen kommentar till denna utformning av utrymningsvägar. Verkar även accepteras i det kanadensiska regelverket.

5.4 Intervjuer

Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

Intervjuperson nummer 1

Kommer sannolikt från hotellkorridorer. Liknande byggtekniska problem finns i bostadshus.

Intervjuperson nummer 2

Troligen motiverat av praktiska skäl. Om korridor är utrymningsväg kan man slippa ytterligare väg ut. Kan säkert ha att göra med att klara gångavstånd i större lokaler.

Intervjuperson nummer 3

Kopplat till gångavstånd inom utrymningsväg. Man ville från början inte att man skulle behöva passera mer än en enda dörr i en hotellkorridor, vilket gav 7 meters gångavstånd. Även från skolbyggnader. Tanken var att man ska hinna ut från det brinnande rummet och sen ha alternativ.

Intervjuperson nummer 4

Har väl funnits i alla tider. Den enda realistiska lösningen i ett hotell. Skyddsnivån även snarlik för Tr 2-trapphus. Svagheten är att det finns en uppenbar risk att den ”enda” vägen blir spärrad.

Intervjuperson nummer 5

–

Intervjuperson nummer 6

Inget att tillägga här.

Intervjuperson nummer 7

Praktisk tanke, svårt att bygga annars. Begränsad längd och begränsad mängd brännbart material ger ändå en begränsad risk.

Intervjuperson nummer 8

Gammalt och allmänt accepterat. De skulle vara svårt att bygga på annat sätt i ex hotell. Egentligen en brandtekniskt dålig lösning som är accepterad.

Intervjuperson nummer 9

–

Intervjuperson nummer 10

Rådet fanns med tidigt. Så har man byggt hotell och branschen är ”nöjda och trygga” med att hotell är utformade som de är. Grundat i att man ska kunna bygga ett hotell med rummen som egna brandceller, (alla hotellrum skulle annars behöva två dörrar ut) där man inte kan/får ha fönsterutrymning. Två av varandra oberoende utrymningsvägar funkar inte överallt då måste någon annan lösning till för att det byggnadstekniskt och kostnadsmässigt ska fungera.

Intervjuperson nummer 11

Kunna ha möjligt till två utrymningsvägar. Praktisk bit för att kunna bygga hus (om inte fönster får räknas som utrymningsväg).

5.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Med grund i ovanstående bedöms kravet infört för att anpassa utrymningen till vissa speciella lokaler där tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar direkt till rummet bedömts opraktiskt/svårlöst, exempelvis hotell- och klassrum. Eftersom att den gemensamma delen i sig utgör utrymningsväg har sannolikt risken för att en brand inom detta utrymme som i sig blockerar utrymningsvägen bedömts som relativt låg. Brandavskiljningen mot övriga utrymmen bidrar även till att utrymmet inte blockeras vid brand i intilliggande utrymme. Dessutom innebär detta krav i de allra flesta fallen i sig krav på dörrstängare till dessa utrymmen, vilket minskar risken för rökspridning hit även då utrymning sker.

Denna typ av lösning har dock begränsats till lokaler för <150 personer (300 i Norge). Detta bedöms primärt bero på följande:

• Minimering av risk för att ett stort antal personer ska bli innestängda av en och samma brand.
• Risken för att brandgaser kommer ut i den gemensamma delen blir större om personantalet är större, i och med att dörrar kan förväntas vara öppna längre vid utrymning.
• Risken är större för att ett stort antal personer blir innestängda av brandgaser i den gemensamma delen vid brand i annat utrymme som vetter mot detta då räddningstjänsten angriper branden om utrymning inte skett tidigare.

Det anges även i svar från Boverket att lösningen accepteras med grund i att man fortfarande kan utrymma även om ena utrymningsvägen är rökfylld samt att om rök eller brand kommer ut i utrymningsvägen kan man ta sig åt andra hållet. Det har även förtydligats att fönsterutrymning inom korridoren inte kan utgöra en av de oberoende utrymningsvägarna.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet bedöms vara:

• Att ge möjlighet till att nå två av varandra oberoende utrymningsvägar på ett byggtekniskt praktiskt sätt som inte innebär en avsevärt förhöjd risk för att båda utrymningsvägarna blir blockerade av en och samma brand.
• Att begränsa denna möjlighet till fall då färre än 150 personer förväntas nyttja den gemensamma delen samtidigt. Detta för att på så vis undvika risk för brandgasspridning till utrymningsvägen under utrymningsförloppet samt minimera risken för utrymningsproblem då räddningstjänsten utför insats i någon av den gemensamma delens brandceller. Detta innebär även en begränsning av den potentiella konsekvensen som lösningen innebär.

Begränsningen av korridorens längd i det allmänna rådet bedöms ha följande syften:

• Att minska risken för att brandgasspridning sker till denna vid brand i och med att korridorens längd innebär en begränsning i antal lokaler som kan vetta mot denna.
• Att minska risken för att ett stort antal personer utrymmer över en och samma korridorsdel genom samma begränsning som ovan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

6.1 BBR-text

6.1.1 BBR 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

”Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i markplanet för

1. utrymmen i verksamhetsklass 1, om möjligheten till utrymning kan anses vara tillfredsställande och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. […]”

Allmänt råd:

”Vad som avses i 1 är att gångavstånd till utrymningsväg högst bör vara 30 meter och att antalet personer inte överstiger 50 st. […]”

6.1.2 BBR 5:31

Föreskrift (funktionskrav):

”[…] Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.”

6.2 Historik

6.2.1 Sammanfattning

För att underlätta för mindre lokaler såsom kiosker och vaktkurer infördes i SBN 75 en lättnad för denna typ av lokaler. Möjligheten blev något snävare när verksamhetsklasserna infördes i BBR 19.

6.2.1 SBN 67

Funktionskrav (föreskrift):

”:311

Från varje lokal eller lägenhet, där personer inte endast tillfälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd på särskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.”

Kommentar: Inga möjligheter till endast en utrymningsväg annat än till säkra trapphus. (HAG)

6.2.2 SBN 75

Funktionskrav (föreskrift):

”:2222

Dörr direkt till gata eller motsvarande godtas som enda tillgängliga utrymningsväg dels från lokal avsedd att inrymma endast enstaka personer, såsom exempelvis gästrum i hotell, kiosk, vaktkur o d, dels från bostads- eller kontorslägenhet i ett våningsplan eller från garage om gångavståndet inte överstiger 30 m, dels även från annan lokal med högst 120 m² golvyta, om gångavståndet inte överstiger 15 m, såsom kan vara fallet i butik, väntsal o d. […]”

Kommentar: Här dyker undantaget från två utrymningsvägar upp första gången. Översatt till BBR 22 accepteras det alltså från enstaka rum i Vk4, 2A, 3, 1 och garage. Gångavstånd ska vara max 30 m eller i Vk2A; max 120 m² och <15 meter.

Jämfört med dagens krav alltså lite generösare.

6.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

Utredningen preciserar att utrymmen, från vilken det är acceptabelt med en utrymningsväg, ska vara i ett plan och belägen i markplan.

”[…] Lokaler i Vk2A som är lätta att överblicka, dvs. där gångavståndet inte överstiger 15 m, och innehåller färre än 30 personer kan utformas med endast en utrymningsväg. Tanken är att banker, mindre butiker, kiosker m.m. ska kunna omfattas av denna skrivning.

Även gästrum i hotell (Vk4) tillåts ha en enda utrymningsväg då det är säkrare att utrymma direkt till det fria än via en hotellkorridor. Rådet på 30 personer behålls för att peka på att det handlar om mindre lokaler. En extra utrymningsväg för bostäder i markplanet motiveras med att det är en kostnadseffektiv åtgärd. Därför är gångavståndet kortare i markplan än i högre byggnader när en enda utrymningsväg är acceptabelt.”

Det finns således andra aspekter än brandsäkerhet, dvs kostnadseffektivitet, som driver fram lösningar i BBR.

6.3 Utländska regelverk

6.3.1 Norge

I Norge accepteras upp till 150 personer med en enda utgång. För kontor och liknande verksamhet accepteras även 50 meter även vid en utgång.

6.3.2 England

I följande fall är en enda utrymningsväg tillåten:

1. a) Om en utrymningsväg kan nås från delar av ett våningsplan inom avståndet för gångavstånd när man endast kan gå i en riktning, förutsatt att, om det är samlingslokaler eller barer, personantalet i rummen är max 60 personer eller bara 30 personer om dessa behöver hjälp vid utrymning.
2. b) Våningsplan med max 60 personer, förutsatt att gångavståndet, när man endast kan gå i en riktning, inte överstigs.

6.3.3 USA

–

6.3.4 Australien

Sjukvårdsinrättningar, bostadshus över 2 våningar och byggnader högre än 25 meter ska ha mer än en utrymningsväg per plan. Övriga ok med en utrymningsväg per plan.

6.3.5 Nya Zeeland

Samma gräns på max 50 personer finns i det Nya zeeländska regelverket, dock utan motivation.

6.3.6 Kanada

Kommentar: En utrymningsväg accepteras i byggnader som är högst två våningsplan, maximalt antal är 60 personer och möter maxkrav på gångavstånd och storlek på lokal som är unika för de olika verksamhetsklasserna (exempelvis max 25 meter gångavstånd och max 200 m² area av lokal). Motivering till varför man accepterar en utrymningsväg med dessa förhållanden ges inte.

Intent Statement (motivering/syfte):

6.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

Intervjuperson nummer 1

Logiskt jämfört med utrymning till ex Tr2-trapphus.
50 personer som max vid en utrymningsväg har varit en gammal praxis.

Intervjuperson nummer 2

Varför är kraven högre i markplan än via Tr2-trapphus/utrymning via korridor som är gemensam för i övrigt skilda utrymningsvägar. Sannolikt en pragmatisk aspekt att kraven i vissa avseenden är högre i markplan då det kan vara lättare att skapa utrymningsvägar i markplan än högre upp, dvs. kostnad/nyttan kan anses högre i markplan. Det är också flera andra saker som skiljer i brandskydd mellan en hög byggnad (som ju har flera andra högre krav) och en låg (där kraven är lägre), och därför behöver man göra en sammanvägning av alla de krav som gäller för den aktuella byggnaden snarare än att jämföra enskilda paragrafer.

Intervjuperson nummer 3

Ingen aning. Tyckande. Kanske från utlandet.

Intervjuperson nummer 4

En reglering. 50 nytt påhitt, borde räcka att ange lokalens storlek men kanske pga ökad persontäthet i kontor har föranlett rekommendationen. Lika hantering av kontor på markplan som med trappa som enda utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 5

Stämmer med 45/1,5.
50 personer som max vid en utrymningsväg är en gammal sanning.

Intervjuperson nummer 6

50p är ett Håkan Frantzich-påhitt med syfte att begränsa men inte lika mycket som 30. 30 personer är ett bättre mått än 120m² vilket även det syftade till att begränsa personantalet. Alla vill ha ett mått. Detta är ett.

Intervjuperson nummer 7

Ej reflekterat så mycket över det – snarare accepterat då det känts rimligt. Mått och personantal fanns i andra sammanhang – Håkan borde kunna. Normalt personantal i ett kontor…

Intervjuperson nummer 8

–

Intervjuperson nummer 9

Bakgrunden från Boverket är att det projekterades en del lösningar där man gjorde ett vindfång till utrymningsvägen i bottenplan och kallade detta ett Tr2-trapphus, och därmed gick på dessa krav. Därför togs detta krav in för att synka. 30 meter för 1,5*45 meter.

Intervjuperson nummer 10

Lättnad som tillkom med syfte att närma sig kraven som gäller vid Tr2-trapphus samt korridor som är en del av i övrigt skilda utrymningsvägar. 30 meter motsvaras av 45 m dividerat med 1,5. Osäkert varför just 50 personer, kan vara motsvarande som gäller i Danmark.

Intervjuperson nummer 11

Skäligt med hänsyn till krav på byggåtgärder. Uppenbart onödigt att ha två utrymningsvägar i markplan exempelvis.

Vet inte annars.

6.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Det kan antas att nivån för en enda utrymningsväg i markplan är kopplad till den nivå som sattes för en enda utrymningsväg via Tr1/Tr2 i tidigare regelverk. Dock är det intressant att tiden det tar att ta sig till säker plats (plats i det fria utanför byggnaden) rimligen bör skilja sig åt om det är ett trapphus (även om det är extra säkert) i 16 våningar som personer ska ta sig ner för eller om det är en dörr direkt till det fria. Detta tas ingen hänsyn till. Det som är lika är att en enda utrymningsväg är tillåten för lokaler med kort gångavstånd (kortare än om det funnits två utrymningsvägar för den aktuella verksamhetsklassen) och begränsat antal personer. Det man vill uppnå med lösningen i allmänna rådet är att det inte är för långt till utrymningsvägen för att personer ska hinna dit innan den blir blockerad av brand och/eller brandgaser. Personer ska inte heller hindras att ta sig till utrymningsvägen på grund av att de utsätts för hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt.

Vidare får inte köbildning uppstå så att det blir stopp i dörren och man måste komma ut i det fria direkt för att inte riskera att hamna i ännu ett utrymme som kan rökfyllas.

Utformningen i det allmänna rådet har också en historik i projektering av utrymning via vindfång som då liknades vid utrymning via Tr2-trapphus.

Syfte

Avsnittets syfte bedöms vara att trygga en säker utrymning från vissa lokaler med endast en enda utrymningsväg genom att uppfylla följande:

1. Personer ska hinna ta sig till utrymningsvägen utan att hindras på grund av:
2. hög temperatur,
3. hög värmestrålning,
4. giftiga brandgaser
5. eller dålig sikt
6. Utrymning ska ske direkt till det fria så att man inte kommer in i ännu en brandcell.
7. Det får inte bildas någon kö i dörren.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

7.1 BBR-text

7.1.1 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

Om förutsättningarna för tillfredsställande utrymning finns får trapphus Tr1 utgöra den enda utrymningsvägen från bostäder i verksamhetsklass 3 och från lokaler i verksamhetsklass 1.

Allmänt råd:

Trapphus Tr1 kan utgöra den enda utrymningsvägen i byggnader upp till 16 våningsplan.

7.2 Historik

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

7.2.1 SBN 60

3:31 Erforderliga utrymningsvägar

Från varje lokal eller lägenhet, i vilken personer stadigvarande vistas, anordnas minst två från varandra oberoende utrymningsvägar, såvida ej byggnadens trappa är utförd på särskilt betryggande sätt, t.ex. som brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa (se :321), eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.

Anm. 3. För att endast en brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa skall kunna godtagas som enda utrymningsväg i bostadshus bör planytan per trappa begränsas till 350 à 450 m², varvid för byggnader med högst 16 våningar byggnadens höjd och antal boende per trapplan får vara avgörande för om den mindre eller större ytan kan accepteras. I byggnader med fler än 16 våningar bör ytan som regel begränsas till högst ca 350 m².

3:321

Med brand- och röksäkert avskild trappa (fig. 24:2) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, vilket avskiljes från byggnaden och trapphuset med åtminstone brandhämmande dörrar. Trappan skall ha separat, från byggnaden i övrigt brandsäkert avskild, utrymningsväg och får ej stå i förbindelse med lokaler i källare eller med i övriga våningar belägna butiks-, förråds-, lager- och verkstadslokaler.

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa. Övriga trappor skall vara åtminstone brandsäkert avskilda.

7.2.2 BABS 67

3:313 Byggnadsyta per trappa

I annat våningsplan än bottenvåningen får byggnadsytan per trappa inte överstiga ca 600 m².

Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgör enda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca 500 m², i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca 400 m².

 

3:3223 Brand- och röksäkert avskild trappa

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa.

7.2.3 SBN 75

37:221 I byggnad med fler än åtta men högst sexton våningar skall finnas tillgång till åtminstone brandsäkert trapphus. I byggnad med fler än sexton våningar skall finnas tillgång till minst ett brand- och röksäkert trapphus varjämte övriga trapphus Utförs som brandsäkra trapphus.

37:2223 I fråga om bostads- eller kontorslägenhet godtas brandsäkert trapphus som enda tillgängliga utrymningsväg i byggnad med högst sexton våningar, om gångavståndet till trapphuset från uppehållsplats inom lägenheten inte överstiger 30 m. Detsamma gäller brand- och röksäkert trapphus i byggnad med fler än sexton våningar.

7.2.4 NR 1

1:331

Ett brandsäkert trapphus får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförliga lokaler i en byggnad med högst sexton våningsplan, om gångavståndet till trapphuset från en uppehållsplats inom bostaden eller kontoret är högst 30 m. Ett brand och röksäkert trapphus får med samma gångavstånd vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförbara lokaler i en byggnad med fler än sexton våningsplan.

7.2.5 BBR 94

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i byggnader oavsett antalet våningsplan.

7.2.6 BBR 10

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst 16 våningsplan. Ett trapphus Tr2 får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen i kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – i byggnader med högst 16 våningsplan.

7.2.7 Konsekvensutredning BBR 10

Ändring:

Ett Tr1 trapphus är tillåtet för kontorsbyggnader upptill 16 våningar mot att det tidigare inte var någon begränsning. Ett Tr2 trapphus är tillåtet under vissa förutsättningar för bostadsbyggnader upp till 16 våningar mot att det tidigare enbart var tillåtet upp till åtta våningar.

Konsekvens

Detta innebär att det nu krävs två eller fler trapphus i byggnader över 16 våningar eller att man med stöd av en analytiskdimensionering utformar skyddet på något alternativt sätt. Idag har någon byggnad med fler än 16 våningar uppförts med ett trapphus men de har alltid verifierats med hjälp av en analytisk dimensionering. Denna skrivning medför att det i framtiden krävs en sådan.

Kostnaden för att ha trycksatta trapphus i bostadshus mellan 8 och 16 våningar kommer att försvinna. Nivån är en återgång till vad som funnits i äldre föreskrifter. Ett trapphus Tr2 anses ge tillräcklig säkerhet då det idag även krävs brandvarnare i bostäder.

7.2.8 Konsekvensutredning BBR 11

Ändring:

Bostäder har strukits som enda utrymningsväg för Tr1 trapphus upp till 16 våningar eftersom Tr2 är accepterat. Begreppet enda tillgängliga utrymningsväg har bytts mot enda utrymningsväg

Motiv

Bättre svenska och bättre överensstämmelse med övriga föreskrifter. Högre nivå är alltid accepterad och behöver inte anges särskilt.

Konsekvens

Föreskriften blir tydligare och lättare att tolka.

7.2.9 Konsekvensutredning BBR 19

5:322 En enda utrymningsväg (5:313)

Ändring:

Gränsen för när Tr1-trapphuset får vara enda utrymningsvägen flyttas till allmänt råd. […] Text om utformningen av trapphus Tr1 och Tr2 flyttas till avsnitt 5:2. Texten om hur trapphus Tr2 får ansluta till källare är flyttat till avsnittet avsnitt 5:2.

Motiv:

Det gör det möjligt att med analytisk dimensionering bygga hus över 16 våningar med bara ett trapphus. […]

Konsekvens: 

Förenklad dimensionering kan användas i byggnad till och med 16 våningsplan vilket leder till samma kravnivå som idag. […]

7.3 Utländska regelverk

7.3.1 Norge

I Bostadshus accepteras Tr1 som enda utrymningsväg upp till 8 våningar. Dock inte annars.

7.3.2 England

ADB (4.6)

Tr1-typen finns ej på samma sätt. Däremot är det tillåtet att ha ett trapphus som enda utrymningsväg i följande fall:

3. a) mindre lokaler (3.33)
4. b) kontorsbyggnad, inte större än 5 våningar ovan markplan förutsatt att gångavståndet inte överstiger gångavståndet angivet för endast en riktning och att alla våningar med en höjd högre än 11 meter har en alternativ utrymningsväg.
5. c) fabriksbyggnader i max två plan.

7.3.3 USA

Användandet av en utrymningsväg begränsas av våningsantal (dock 3-4 våningar) för vissa verksamheter, men inte för bostäder.

7.3.4 Australien

I Australien förekommer två sorters trapphus; öppna dvs de hos oss som är varken Tr1 eller Tr2, samt ”fire isolated stairways” – FIS. FIS krävs i alla byggnader utom för bostadshus, sjukhus, hotell och andra liknande bostäder där det krävs från 3 (sjukhus) eller 4 våningar.

Någon förklaring till just dessa våningsantal finns inte i guiden utan motiveringarna handlar mer om varför man tillåter ”non-fire-isolated-stairways” över huvud taget.

Syftet med FIS är att erbjuda möjlighet att utrymma förbi det brinnande våningsplanet och att kunna ta sig till ett icke brandutsatt utrymme i tid. Väldigt logiskt.

Vid sprinkler tillåts ytterligare en våning.

7.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

7.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Dock finns väldigt tydliga projekteringsangivelser för höga byggnader som hanteras i ett separat avsnitt. Exempelvis anger man att höga byggnader ska utföras med avseende att begränsa spridning av brandgas genom skorstenseffekten. Detta kommenteras vidare på i Appendix (motsvarande till konsekvensbeskrivning BBR):

7.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Finns stegbilar för maximal höjd.

Intervjuperson nummer 2

16 = 8×2. Dvs två brandbilar på varandra. I övrigt finns inga motiv. Kan ha att göra med att det annars blir mycket folk i trapphuset om hela huset utryms.

Intervjuperson nummer 3

Ingen logik med just 16. Misstänker att det är dubbelt så högt som 8 våningsplan vilket är normalt för räddningstjänsten att nå. 8 våningsplan är normalt för High rise building utomlands. Lämpligt att ha en gräns för förenklad dimensionering.

Intervjuperson nummer 4

8 och 16 våningar har ingen bakgrund utan är ett hittepå för att ha ett mätbart värde. Tr1-trapphusen var bättre förr eftersom det alltid fanns förbindelse till det fria. Har alltid varit så. Intervjupersonen kan inte se kopplingen till höjdfordon eftersom våningsantalet funnits med ganska länge.

Intervjuperson nummer 5

Även här säkert multiplar från 8 våningar.

Intervjuperson nummer 6

För att inte kunna bygga hur högt som helst med en enda utrymningsväg. Genom kravet på Br0 krävs ytterligare analyser om man ska bygga högre med Tr1.

Höjderna, mest troligt tagna från NR. Inte gjort om föreskriften mer än namnen egentligen. Hade en stegbilsdiskussion – höjd på stegar etc, osäker på vad de kom fram till.

NR-krav; de hette tidigare brandsäkert och brand- och röksäkert trapphus.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej syfte.

Gränsen borde gått vid 8 våningar då utvändig släckinsats inte längre är möjlig.

Br0 kravet är en antydan om att man borde överväga att sprinkla vid för höga hus.

Intervjuperson nummer 8

Konsekvensreducerande åtgärd. Sanning med modifikation då det kan finnas många personer på lägre plan i vissa lägre byggnader och färre personer på plan i vissa högre byggnader. Sannolikt en pragmatisk aspekt.

Intervjuperson nummer 9

Ej intervjuad för syftet.

Intervjuperson nummer 10

16 är fördubbling av 8. 8 plan är generellt vad räddningstjänsten når med maskinstegar. Syftet med en höjdbegränsning för endast ett trapphus är att minska risken för katastrofscenario.

Intervjuperson nummer 11

För att 8+8 är 16. 4, 8, 16. Efter 8 händer det mer, med hänsyn till utvändig räddningsinsats exempelvis.

7.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

Intervjuade personer har ingen klar bild av syftet med just 16 våningsplan.

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Syftet med begränsningen för våningsantalet bedöms vara att inte skapa okontrollerbar riskbild och undvika katastrofscenario för en byggnad där utrymning sker via endast ett trapphus. Att begränsningen är just 16 våningsplan har ingen ytterligare logik än att 16 är dubbelt så mycket som 8, (vilket är gränsen när stegutrymning med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon normalt är möjlig).

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

8.1 BBR text

8.1.1 5:3221 Möjlighet till utrymning från utrymmen där man enbart vistas tillfälligt

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt ska utformas med tillgång till minst en utrymningsväg. (BFS 2014:3).

Allmänt råd:

Utrymningsvägen kan vara åtkomlig via intilliggande brandcell. Gångavstånd till utrymningsvägen bör inte överstiga 30 meter. Om tillgång till minst två utrymningsvägar finns kan gångavstånd istället beräknas enligt avsnitt 5:331. (BFS 2014:3). BBR 5:358, Avskilda mötesrum m.m..

8.2 Historik

Först i utrymningsdimensionering tydliggjordes vad som gäller för utrymmen där personer endast vistas tillfälligt. När BBR19 kom ”försvann” kravet för att återkomma och tydliggöras i BBR22.

8.2.1 Utrymningsdimensionering 2006

”5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313)

En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. ”

8.2.2 Konsekvensutredning BBR 21

En ny föreskrift och ett allmänt råd har tillkommit som förtydligar vad som gäller för utrymmen där man enbart vistas tillfälligt.

Motiv

Avsnitt 5:3 om utrymningsvägar beskriver vad som gäller för utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Tidigare var det otydligt vad som gällde för utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt.

Konsekvens

En version av skrivningen har redan tidigare funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Detta är ett förtydligande att samma nivå gäller i nuvarande regelverk.

Observera att det är avståndet till utrymningsvägen som ska vara max 30 meter oavsett om passage sker genom annan brandcell eller om utrymningsvägen är på ett annat plan.

8.3 Utländska regelverk

8.3.1 Norge

Inget motsvarande krav

8.3.2 England

Inte hittat något konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.3 USA

Inget motsvarande krav

8.3.4 Australien

Man definierar inte specifikt utrymmen för tillfällig vistelse. Däremot finns lättnader för ”Plant rooms, lift machine rooms and electricity network substations”. Dessa utrymmen får ha en stege från t.ex. en FIS eller ner i ett annat utrymme vilket uppfyller kraven på tillgång till utrymningsvägar. Kravet på gångavstånd är detsamma som övriga

8.3.5 Nya Zeeland

Inget konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket

8.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

Intervjuperson nummer 1

–

Intervjuperson nummer 2

Troligtvis en lättnad beroende på lägre sannolikhet för skada (få personer under kort tid vid glesa tillfällen ger låg sannolikhet). Man är i väl kända lokaler och vanligen ensam. Kort tid viktigt! Troligen hårdare krav utomlands. AFS och ELSÄK har troligen hårdare och eventuellt liknande krav.

Intervjuperson nummer 3

Detta är en lättnad pga den tillfälliga vistelsen, sammantaget lägre risk. Att en brand utanför rummet inte ska överraska vid en sen upptäckt.

Intervjuperson nummer 4

45*1,5=60. Svårt att klara i många fall.

Syftet är att hantera utrymning från dessa utrymmen då det tidigare saknats.

Intervjuperson nummer 5

Kan ju inte vara rimligt att det får vara hur långt som helst även om det är tillfällig vistelse.

Intervjuperson nummer 6

Förr byggde man så att alla trapphus gick ned i källaren/upp till vinden. Man fick då en automatisk begränsning av gångavståndet (och längden på inträngningsvägen).

Intervjuperson nummer 7

Samma aspekter som för gångavstånd generellt dvs minska utrymningstiden, risken att vägen till utrymningsvägen blockeras, eventuellt även orienteringsförmågan. Tidigare var utrymmen med tillfällig vistelse oreglerade med potentiellt långa avstånd

Intervjuperson nummer 8

Rolig/konstig…. Servicekillen jobbar alltid i fläktrum – har alltid sämre utrymningsmöjlighet. Ologiskt. Lite svårt att motivera utifrån servicekillens perspektiv. Kanske för att det oftast bara är någon enstaka person.

Intervjuperson nummer 9

Säkerhetsfaktor, får inte se ut hur som helst bara för att man vistas där tillfälligt… ska ha någon sorts möjlighet att ta sig därifrån. Sätter även begränsning i storlek på brandcellen – kan vara en koppling däremellan.

Intervjuperson nummer 10

Nytt krav. Borde finnas motiv till i konsekvensutredning. Man tyckte väl det var lagom.

Intervjuperson nummer 11

Samma som vid övriga gångavstånd, dvs: Primärt att minska risken att inte upptäcka en brand som är emellan sig själv och en utrymningsväg.

8.5 Troligt syfte

Syfte

Föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta, samt möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet med att begränsa gångavståndet till den enda utrymningsvägen i lokaler där man vistas endast tillfälligt bedöms vara att ange säkerhetsnivå även för dessa lokaler. Man skall ha en rimlig chans att i tid upptäcka en brand som påverkar gångvägen till utrymningsvägen.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

9.1 BBR-text

9.1.1 5:323 Utrymning genom fönster

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.”

Allmänt råd:

”Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan.”

9.2 Historik

9.2.1 1947 års byggnadsstadga

71§ 1 mom.

Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med takluckor eller andra öppningar för uppstigning på taket. Uppstigningsöppning skall hava ett dagermått av minst 50 X 60 centimeter.

9.2.2 SBN 1967

37:312

I fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt ;327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenhet i samma våningsplan.

37:326

Fönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311) skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, varjämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m. Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, som inte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskilda åtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret. Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna fria öppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställningsbeslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovanför placerat fönster ej hindras.

9.2.3 SBN 1975

37:2313

I fråga om fönster, som skall kunna användas vid nödutrymning, godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 ni höjd, om samtidigt summan av bredd och höjd uppgår till minst 1,5 m. Härvid förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 M ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönstret, samt att fönstret är anordnat så att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. Vidare förutsätts att varje sådant fönster svarar mot högst 30 personer.

9.2.4 SBN 1980

37:2213

För fönster som skall kunna användas vid nödutrymning godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,50 m bredd och minst 0,60 m höjd; summan av bredd och höjd måste dock samtidigt uppgå till minst 1,5 m. Fönstret förutsätts anordnat så, att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. I ett småhus och i en lokal avsedd för enstaka personer, såsom en gemensam tvättstuga i ett flerbostadshus, godtas som utrymningsväg ett sidohängt fönster med en fri, vertikalt orienterad öppning av minst 0,60 m bredd och minst 0,50 m höjd utan hänsyn till summan av bredd och höjd om öppningens underkant är belägen lägst i höjd med markplanet utanför och högst 0,5 m ovanför detta. I båda fallen förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 m ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönsteröppningen.

9.2.5 BFS 1993:57 BBR 1

5:312

I bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Råd: Fönster som skall användas för nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvarande och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan nås från räddningsvägen.

9.2.6 BFS 2005:17 BBR 11

5:312

I bostäder – dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov –, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Allmänt råd: Fönster som skall användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv.

9.2.7 BFS 2011:6 tom 2011:26 BBR 2012 (19)

5:323

Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd: Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under axeln. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 m. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 m över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 m, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2011:26).

9.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Har läst de ärenden som du bifogade, funderar fortfarande på vad ” Det är öppningen mätt i fönsterbågens plan som gäller och den öppningen ska sedan vara fri rakt utåt” betyder. Den största fria öppningen i ett glidhängt fönster uppnås oftast när fönstret har en viss vinkel enligt bifogad bild. När vi läser BBR 19 så tolkar vi att detta fönster är OK om det stannar i detta läge och måttet är tillräcklig.  Anser du/ni att detta är en rimlig tolkning?

Glidhängda fönster rör sig inte kring en axel utan centrum kring vilket fönstret vrider sig förflyttas hela tiden när fönstret är i rörelse. Med anledning av detta ämnar vi inkomma med förslag på något justerad skrivning till BBR 20 till den 15 oktober. Vårt syfte är att med denna skrivning minska risken för misstolkningar.

”För horisontellt glidhängda fönster bör det största fria måttet beräknas från karmunderstycke till fönsterbågens undersida”

Svar Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Vid glidhängda eller andra typer av fönster som inte är sidohängda gäller att uppnå samma öppning som för sidohängda, dvs en bredd av 0,5 m och höjd av 0,6 m. Tillsammans ska dessa mått överskrida 1,5 m. Öppningen ska vara fri hela vägen rakt ut i det fria (i teorin oändligt långt även om något förr eller senare tar emot, tex en grannbyggnad). Det vill säga det räcker inte med  att det är fritt i fönsterkarmens plan och att fönstret sedan hänger ned en bit framför eller att man mäter diagonalt upp till fönstret.

Att kunna använda fönster som inte är sidohängde är en nyhet i BBR 19. Generellt är det utrymningsmässigt en sämre lösning än sidohängda fönster. Mot bakgrund av att reglerna även gäller för fönster där utrymning via räddningstjänstens stegar ska användas och plats ska finnas för både utrymmande och hjälpande räddningspersonal har vi valt att göra en strikt tolkning av rådet.”

9.3 Utländska regelverk

9.3.1 Norge

Samma som i Sverige

9.3.2 England

Fri öppning ska vara minst 0,33 m², minst 450 mm hög och 450 mm bred (vägen genom fönstret kan ha en vinkel snarare än rakt igenom). Underkant fönster ska inte vara mer än 1100 mm ovan golv.

9.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

9.3.4 Australien

Fönster är inte en godkänd utrymningsväg i Australien…

9.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

9.3.6 NFPA

I NFPA finns olika mått angivna för fönster beroende på hur många personer, typ av verksamhet, hur fönstret är utformat (avstånd till golv) samt förutsättningarna (stege/utvändig trappa etc) utanför lokalen/byggnaden. Måtten liknar dock de svenska måtten. Fönster är dock inte tillåtet för alla verksamheter.

Fler än 10 personer: 0,760×0,915 meter alt 0,610×1,980 meter.

10 personer eller färre: 0,510×0,610 meter (bredd x höjd) samt med en minsta area på 0,53 m².

9.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

Intervjuperson nummer 1

För att en brandman ska kunna komma in och bära ut någon med rökdykarutrustning. Gjordes försök med olika fönsterstorlekar när detta togs fram.
Tidigare fanns annat mått från källare i gillestuga (summamåttet fanns inte) eftersom man där kunde krypa ut själv utan stege osv.

Intervjuperson nummer 2

Vet inte bakgrunden till just de måtten. Experiment visat att de kan fungera.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje plan.
Måttet på fönster togs fram genom praktiska försök på Johannes brandstation. Göran Bergström (Känd brandingenjör på den tiden) skulle med rökskydd på ta sig igenom fönsteratrapper då.
man ville ha en möjlighet att ta sig in/ut vid insats.
Man kom fram till att det gick att komma ut genom ett fönster med bredd 60 och höjd 50.
OBS endast för ett ringa antal personer.
Varför det i övriga fall blev 50 bredd 60 höjd och summa 150. Ingen uppfattning om skälet.

Intervjuperson nummer 4

Försök genomfördes på Brännkyrka brandstation på 50-talet. Göran Bergström med andningsapparat skulle at sig in genom fönstret från stege. (Då hade man inte korg). Man kom fram till det krävs större mått för insats än för en utrymmande.
Senare genomfördes försök där man skulle krypa ut genom ett högt placerat källarfönster. (Då utan andningsskydd).
Man genomförde försök på planverket med pivåhängda fönster när de blev vanligt förekommande.

Intervjuperson nummer 5

Vet inte var de ursprungliga måtten kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 6

Vet inte, vet att det är provat (fysiskt) och att det fungerar med de måtten. Håkan F borde veta.
Tillräckligt stort för så många som möjligt skulle kunna ta sig ut! Måtten funkar för de flesta!
Annars ingen aning. Tror inte på någon koppling till RTJ. Normalt fönster har de måtten – ska klara 1,2 metersmåttet – ser ut så på fasader. Arkitektoniskt passade de här måtten, även kopplat till 1,2 meter.
DK eventuellt större mått då de kallas räddningsfönster.

Intervjuperson nummer 7

Jag har hört att det har med insats att göra och inte bara utrymning.

Intervjuperson nummer 8

Kommer från experiment bl.a. m Håkan F. Experimenten bekräftade att måtten funkar. Var måtten kommer ifrån är dock oklart. Fönstermåtten har ingen brytt sig om efter att begreppet ”nödutgång” togs bort. Att acceptera något sämre än en dörr historiskt är för att den ju ”bara” används i nödfall. Måtten har dock hängt kvar efter att begreppet försvann.

Intervjuperson nummer 9

Oklart vart de kommer ifrån, några gamla försök?

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning. Kanske standardmått på hur man byggde.

Intervjuperson nummer 11

Antar det för att få ett minimimått för att kunna ta sig ut på ett säkert sätt samt kanske för att det ska fungera att ansluta en stege på ett bra sätt. Om öppningen ska gå att använda så måste den ha någon form av minimimått.

9.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Redan på slutet 1940-talet fanns samma mått då för uppstigningslucka till tak. Dagens fönstermått kom sedan in i regelverket i slutet på 1960-talet (SBN). I SBN 1975 begränsades även antalet personer (30) som får utrymma genom ett fönster. I SBN 1980 kom även lättnaden för småhus eller lokaler avsedda för enstaka personer (ex gemensam tvättstuga) som innebar att det inte ställdes något krav på summan av bredd och höjd men däremot på fönstrets placering i förhållande till markplan, lägst i höjd med markplan samt högst 0,5 meter ovanför detta. Det vill säga om inte stege behövdes kunde fönstren utföras mindre. Lättnaden togs dock bort till BBR 1. Till BBR 19 kom föreskriften att utrymning via fönster ska kunna ske på betryggande sätt samt att anpassning gjordes till nya typer av fönster. Mot utländska regelverk (där fönsterutrymning tillåts) skiljer sig inte måtten särskilt mycket. Däremot är de ibland något anpassade till hur förutsättningarna ser ut utanför fönstret, det vill säga om man förutsätts utrymma till mark (inklusive avstånd till mark) eller till utrymningstrappa/stege. Dessutom menar flertalet av de intervjuade att det skulle vara möjligt för räddningstjänsten att göra insats den vägen, då från stege.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet (måtten) bedöms med hänsyn till ovan vara att majoriteten av människor på ett enkelt och tryggt sätt själva ska kunna ta sig ut genom fönstret, till exempel ner på en stege, hoppa till mark eller krypa ut på mark. Dessutom ska ett antal (max 15/30) personer kunna ta sig ut inom rimlig tid genom ett (1) fönster. För storleken och konfigurationen (förhållande bredd/höjd) på fönstret är också att beakta hur en människa normalt använder och ”formar” sin kropp utifrån den aktuella utrymningsförutsättningen (exempelvis fönstrets placering i förhållande till marknivå) utanför fönstret.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

10.1 BBR-text

10.1.1 BBR 5:323

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas. Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklass 1, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen.”

Allmänt råd:

”I bedömningen av räddningstjänstens förmåga och dimensionering av uppställningsplats bör hänsyn tas till de faktorer som påverkar möjligheten att effektivt kunna genomföra utrymning. 

Regler om uppställningsplats finns i avsnitt 5:721.

Tillräckligt snabb insatstid för räddningstjänsten är normalt högst 10 minuter. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 med högst tre våningsplan kan tillräckligt snabb insatstid vara högst 20 minuter. Med tillräcklig förmåga avses sådan bemanning och utrustning att utrymningen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.”

10.2 Historik

10.2.1 Sammanfattning

Kopplingen mellan insatstid och möjligheten till fönsterutrymning görs först i BBR 19. Det är troligt att tiderna kommer från äldre anvisningar för räddningstjänstens planering så som avses i Räddningstjänstlagen.

10.2.2 Räddningstjänstlagen.

Till räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen gav Statens Räddningsverk ut ett meddelande i form av ett allmänt råd till kravet på den kommunala räddningstjänstplanen. I detta meddelande angavs att kommunen ska ange insatstider till de olika delarna av kommunen. Dessa delas i rådet in i tre zoner efter insatstid. Maximalt 10, 20 och 30 minuter angavs som de zoner som ska redovisas. Dessa kopplas i rådet till olika bebyggelsetyper; typ I, II och III. Typ I bör inte ha mer än 10 minuters insats tid, typ II 20 och typ III max 30 minuter. Friliggande bostäder anges i rådet som typ II-bebyggelse.

Detta är den enda referens till 10 respektive 20-minuters insatstid som kunnat hittas i denna litteraturstudie. Det är troligt att de allmänna råden i BBR kommer från denna rekommendation.

10.3 Utländska regelverk

10.3.1 Norge

Samma mått som i Sverige gäller. Dock ska fönsters underkant vara max 1 meter från golv. Ingen koppling till insatstid.

10.3.2 England

I Storbritannien tillåts inte fönsterutrymning från fönster högre än 4,5 meter från marken dvs. inte alls med rä.tj. stegar. Därför anges ingen rimlig insatstid. Fönsterutrymning endast tillåtet från bostäder.

10.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

10.3.4 Australien

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.5 Nya Zeeland

I Australien och NZ är inte fönster en av utrymningsvägarna. Därför finns ingen angivelse av vad ”tillräckligt snabb” är.

10.3.6 Kanada

Fönster får inte användas för utrymnings direkt till det fria och får inte heller förutsättas som utrymningsväg med hjälp av räddningstjänst. Däremot finns fri mått-angivelser för fönster som får användas för att nå utvändiga brandtrappor och för att ta sig ut från en källare. Dessa anges enligt nedan:

Ingen tydlig motivering till måtten anges.

10.4 Intervjuer

Vad är syftet med att inte tillåta fönsterutrymning om insatstiden är mer än 10 respektive 20 minuter?

Intervjuperson nummer 1

Ej intervjuad för detta syfte.

Intervjuperson nummer 2

Koppling till tradition, tidigare lagt stor vikt på rtj vid insats, man har förutsatt att rtj fixar. Idag ett annat brandskydd som inte kräver rtj-insats i lika hög grad. Rtj vill inte heller alltid vara en så stor del av brandskyddet. Allmänheten har en uppfattning om att rtj ska ju komma någon gång.

Intervjuperson nummer 3

Lite diffust. Ligger även ett egendomsskydd i detta.

Intervjuperson nummer 4

För att man skall hinna få hjälp av räddningstjänsten om de skall utgöra den alternativa vägen ut. Inte rimligt att invänta hjälp för länge även om det tekniskt är säkert.

Intervjuperson nummer 5

Hänger ihop med utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Men i viss mån av möjlighet till släckinsats.

Intervjuperson nummer 6

Traditionellt har insatstid haft med utrymning och brandspridning mellan byggnader att göra. Kraven avseende brandspridning mellan byggnader skiljer sig numera inte oavsett räddningstjänstens insatstid/förmåga, så numera egentligen bara för utrymning. Dvs så länge som utrymning kan säkerställas utan räddningstjänsten så borde insatstiden vara ointressant.

Intervjuperson nummer 7

Det är tvärt om. Detta är enda kvarvarande byggnadstekniska åtgärd som kräver inverkan av räddningstjänst. Kapaciteten definieras med insatstid i brist på annat. Sedan är det en pragmatisk nivåsättning, det tar längre tid att köra ut till småorter utanför tätorten.

Intervjuperson nummer 8

10 respektive 20 minuter har aldrig diskuterats utan kommer troligen från räddningstjänstförordningen i vilken koppling fanns mellan bebyggelsetyper och insatsförmåga/ -tid.

Intervjuperson nummer 9

Underlag till räddningstjänstplaner. Planregler från räddningstjänsten. Tidigare planregler kommunens/stadens. Räddningsverkets (eller föregångare) rekommendationer typ av bebyggelse till olika insatstider. Kommunalt handlingsprogram – LSO? – planregler. 3 kap 8§

Insatstider

I meddelande från Räddningsverket 1987:5 ang kommunal räddningstjänstplan anges lämpliga insatstider för olika bebyggelsekaraktärer.

1. Grupp I – insatstid normalt under 10 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär som utgör de mest kvalificerade objekten

Beredskapsstyrkorna på dessa orter klarar av insats inom 10 minuter i erforderliga områden.

Ett enstaka friliggande grupp I-objekt kan finnas i kommunen.

1. Grupp II – insatstid normalt under 20 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av större byar och enstaka större industrier.

Aktuella objekt får klaras av beredskapsstyrkorna.

1. Grupp III – insatstid normalt under 30 minuter.

Denna bebyggelsekaraktär representeras bl a av enstaka byggnader och gårdar samt mindre byar.

Kommunkartan anger beredskapsstyrkornas täckning vad avser insatstid 10 resp 20 minuter. Vid begränsning av insatstiderna har gällande anspänningstider använts. Angreppstiden har enligt Räddningsverkets anvisning beräknats till 1 minut. Körtider har erhållits genom ett stort antal noggrant registrerade provkörningar. Insatstiden har därefter erhållits genom summering av anspänningstid, körtid och angreppstid.

Intervjuperson nummer 10

Säkerställa att räddningstjänsten kan var på plats tillräckligt snabbt för att bistå med utrymning, dvs. inte för att hindra brandspridning mellan byggnader eller brandceller.

Intervjuperson nummer 11

I gammal SBF fanns olika tidsbegränsningar för fönster och balkong eftersom man kan vänta på balkongen.

10.5 Övrigt underlag

I en utredning som Sweco gjorde december 2016 åt Boverket, konstateras att med insatstider upp till 10 minuter är det i första hand säkerheten för de som vistas inne i brandlägenheten man vill säkerställa eftersom dessa står och väntar i fönster eller på balkong, medans det i fallet med 20 minuters insatstid är säkerheten för de som utrymmer övriga lägenheter som påverkas. Bl.a. anges tiden till övertändning (<10 minuter) som en viktig faktor i denna slutsats.

10.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Att begränsa tiden till 20 minuter i Vk3 och 10 minuter i övriga byggnader har en historisk grund. Att man i nyare regelverk valt att behålla denna tid beror troligen på att inget annat finns beskrivet. Samhället är i stort uppbyggt på dessa tider, t.ex. räddningstjänstens placering, styrkesammansättning mm.

Det kan finnas en tanke med att koppla kravet till bostäder då dessa antingen är utförda som en stor brandcell och alltså riskerar att snabbt få den andra utrymningsvägen blockerad, eller har ett trapphus som riskerar att blockeras. Ju fler som är beroende av trapphuset desto viktigare är det att räddningstjänstens hjälp kommer i ett tidigt skede.

För att kunna göra en analytisk dimensionering då tiderna överstiger de rekommenderade, bör man titta på vilka risker de utsätts för som vistas i en brinnande byggnad och som väntar på räddning via räddningstjänstens stegutrustning. En noggrann beräkning av insatstiderna bör också ingå i en sådan analys.

Syfte

Att begränsa möjligheten till fönsterutrymning till de byggnader som kan nås av räddningstjänsten inom en viss tid syftar till att tillhandahålla en byggnad i vilken man inte utsätts för fara innan räddningstjänsten kan hjälpa de boende ut.

Det finns också en tanke att begränsa väntetiden även om det rent byggnadstekniskt går att vara säker längre än 10 minuter eftersom man helt enkelt inte vill vänta så länge. Det finns en förväntan att man blir räddad inom en hyfsat kort tid.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)