Vad är syftet med att ha nödbelysning utanför samlingslokaler?
22.1 BBR-text
22.1.1 BBR 5:352
Föreskrift (funktionskrav):
Omedelbart utanför utgångar till det fria ska nödbelysning anordnas.
22.2 Historik
Nödbelysningskrav utanför samlingslokaler infördes i BABS 67
22.2.1 BABS 67
74:711 Allmänt
Samlingssal samt invändiga och utvändiga utrymningsvägar från samlingssal förses med erforderlig elektrisk belysning och elektrisk nödbelysning.
74:713 Nödbelysning
Kraftförsörjning för nödbelysning utförs oberoende av kraftförsörjning för huvudbelysning, dock får nödbelysning anslutas till huvudbelysningens servisledning, om anslutning sker med egen huvudströmbrytare och huvudsäkring omedelbart invid servisintag i servisrum. Kabel till servisrum förläggs skyddad mot brand (se 37:19).
Där särskilda förhållanden så påkallar anordnas nödbelysning så att den automatiskt ansluts till annan strömkälla vid strömavbrott och kan hållas tänd minst en halv timme efter det huvudbelysningen trätt ur funktion.
Om nödbelysning enligt :324 och :336 inte är tillräcklig för vägledning vid utrymning, anbringas därjämte i samlingssal och dess utrymningsvägar ytterligare nödljuspunkter så, att nödbelysningen ensam ger tillräcklig belysning för utrymning. Då nödbelysning längs utrymningsväg omfattar fyra eller fler ljuspunkter uppdelas dessa på två eller flera grupper så att efter varandra följande ljuspunkter inte ansluts till samma gruppsäkring.
74:7131 Förhållande som påkallar nödbelysnings anordnande enligt andra stycket råder exempelvis vid långa och krångliga utrymningsvägar, vid djup förläggning eller vid lokal utan dagerbelysning och avsedd för stor publik.
74:7132 Tillräcklig vägledande belysning för utrymning är lägst 20 lux inom samlingssal, 40 lux i utrymningsväg inom byggnad och 20 lux i utrymningsväg utanför byggnad.
22.2.2 SBN 75
37:2543 I fråga om samlingslokal godtas nödbelysning i samma utsträckning som i hotell, dock med en funktionstid som vid strömavbrott endast uppgår till en halv timme. Vad gäller anslutning av nödbelysning godtas samma som i hotell, varvid länga utrymningsvägar, djup förläggning eller lokal för stor publik utan dagerbelysning utgör exempel på förhållanden som påkallar anslutning till annan kraftkälla, som automatiskt inkopplas vid strömavbrott.
37:2542 I hotell och vårdanläggning godtas nödbelysning i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgång till det fria, utformad dels som vägledande markering, dels som kompletterande ledljus som ger en belysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor. Härvid godtas att nödbelysningen ansluts separat via överströmsskydd direkt till byggnadens huvudcentral, såvida inte särskilda förhållanden, t ex vid byggnad med fler än åtta våningar, vid ensligt beläget större hotell eller vid anläggning för fler än 50 gäster eller med fler än 50 vårdplatser, påkallar att anslutning sker till annan kraftkälla, som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. Närbelägna ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar.
75:711 Allmänt
Samlingssal samt invändiga och utvändiga utrymningsvägar från samlingssal förses med erforderlig elektrisk belysning och elektrisk nödbelysning. Vad här ovan sägs är tillämpligt även inom försäljningslokal i varuhus eller andra detaljhandelsanläggningar.
22.2.3 NR1
2:7 Samlingslokaler, 2:76 Belysning
Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning enligt avsnitt 1:352. Nödbelysning skall anordnas i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgångar ut i det fria. Nödbelysningen skall ge avsedd belysning under minst en halv timme vid strömavbrott.
Samlingslokaler skall vara försedda med allmänbelysning samt, om det inte är uppenbart obehövligt, med nödbelysning. Den belysning som behövs i en samlingssal vid utrymning skall kunna tändas från en plats i salen samt i tillämpliga fall från förrum, scen och apparatrum. Trappsteg i en samlingssal skall förses med nödbelysning. En utvändig utrymningsväg från en samlingslokal skall i hela sin längd vara belyst och även vara försedd med nödbelysning.
22.2.4 BBR 1
5:3712 Nödbelysning m. m.
Samlingslokaler skall vara försedda med allmänbelysning och nödbelysning. Trappsteg i samlingssalar skall förses med nödbelysning. Omedelbart utanför utgångar till det fria skall nödbelysning anordnas. Den belysning som behövs i samlingslokaler vid utrymning skall kunna tändas från en plats i lokalen. Utvändiga utrymningsvägar från samlingslokaler skall i hela sin längd vara belysta och försedda med nödbelysning.
22.2.5 Remissvarssammanställning till BBR 19
På frågan/påstående: ”Bör finnas möjlighet att tillgodoräkna sig gatubelysning iställlet för att anordna nödbelysning i fasad. Det är inte särskilt troligt att strömmen i hela kvarteret går vid en brand. Och då är det ljust av gatubelysningen utanför. Eller är det en ökning av säkerhetsnivån så att det ska finnas nödbelysning vid generella stora strömavbrott?” svarade Boverket:
”Åtgärdas delvis”. Detta åtgärdades dock inte i BBR.
22.3 Utländska regelverk
22.3.1 Norge
Inga motsvarande krav.
22.3.2 England
BS 9999
För verksamhetsklass B ska alla utrymningsvägar inklusive utvändiga ha nödbelysning. (B= personer som är vakna men som inte har god lokalkännedom t.ex. butiker, utställningar, museum, större samlingslokaler etc.)
16.3 Nödbelysning
Typ av belysning ska anpassas till samtliga lokaler för att möjliggöra säker förflyttning av personer längs utrymningsvägar till en plats av relativ eller yttersta säkerhet (skulle i Sverige kunna likställas med till trapphus för utrymning eller till säker plats).
22.3.3 USA
Kravet finns, dock inte för samlingslokaler utan för vårdanläggningar.
22.3.4 Australien
Nödbelysning krävs inte på utsidan av en byggnad förutom i utvändiga utrymningsvägar (ramper, trappor etc).
22.3.5 Nya Zeeland
Inga motsvarande krav.
22.3.6 Kanada
Redovisning av föreskrift: Samma krav föreligger, dock mer specificerat för olika typer av samlingslokaler och utrymmen:
Functional Statements som uppfylls med föreskriften:
Intent Statement (Syfte/Motivering):
22.4 Intervjuer
Vad är syftet med att ha nödbelysning utanför samlingslokaler?
Intervjuperson nummer 1
Att man skall kunna ta sig vidare när man kommit ut så att man inte hindrar de som kommer bakom. Speciellt viktigt på mörka sidor.
Intervjuperson nummer 2
Tidigare körde man ofta på gatubelysning. Dock infördes kravet på grund av att man kan komma ut någon bakväg eller om strömmen gått i en större del av staden. Krav sannolikt förtydligat för att inte gatljus ska vara tillräckligt.
Intervjuperson nummer 3
Har funnits med under lång tid och nog inte riktigt ifrågasatt.
Intervjuperson nummer 4
–
Intervjuperson nummer 5
I Stockholm ställde man inte kravet om det var mot en gata med belysning. Att man skall kunna ta sig vidare när man kommit ut ur byggnaden
Intervjuperson nummer 6
Primärt att säkerställa att man inte ska riskera att snubbla eller bilda en propp vid utgången utan känna att det är tryggt att gå ut. Kan ses som ett barriärtänk att personer i alla fall alltid kommer ut även om ström i gata fallerar helt.
Intervjuperson nummer 7
Praktiska exempel; personer stannade precis utanför dörren då det var där det var ljust då de inte kunde se ordentligt ute för att ögonen ännu inte hade anpassats till mörkret utanför. De stannade för att de inte såg något, så får det inte vara. Tvärnit när de kom ut då det blev becksvart. Gatubelysning har diskuterats om det är ok som nödbelysning– borde då förses nödljusback-up!
Intervjuperson nummer 8
Syftar till att man ska kunna gå vidare utan att det tar stopp. Få personer som stannar kan man knuffa vidare men för samlingslokaler funkar inte det.
Intervjuperson nummer 9
Handlar om att personer som har utrymt inte ska stanna upp pga dålig belysning/sikt, så att personer som är kvar i byggnaden inte hindras från att komma ut. Kan verkligen fundera på om detta krav ska vara på föreskriftsnivå. Borde kunna vara gatubelysning om man kan med tillfredsställande säkerhet kan säkerställa att den är tänd och inte döljs av träd etc. Kan vara svårt att reglera i byggföreskriften.
Intervjuperson nummer 10
Någon småstadsidé. För de flesta hus finns lampor utanför.
Intervjuperson nummer 11
För att man ska få ett bra flöde för människor som kommer ut ur byggnaden. Få flöden att fungera även utanför, många människor när det är mörkt känns otryggt.
22.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kravet har funnits med i bygglagstiftningen sedan SBN 67, med mindre ändringar över tid.
De intervjuade personerna har mycket likstämmig uppfattning om syftet med nödbelysning utanför samlingslokaler, vilket är att säkerställa att personer fortsätter bort från byggnaden efter utrymning.
Av de studerade utländska regelverken är de endast England som har motsvarande krav.
Syfte
Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut säkert via utrymningsväg/annan brandcell.
Syftet med nödbelysning utanför samlingslokal bedöms vara att säkerställa att personer inte stannar omedelbart utanför utgången och därmed hindrar personer i byggnaden att utrymma.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |