Vad är syftet med ”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m² samt i lokaler i verksamhetsklass 6.”?

69.1 BBR 24 kap 5:731

69.1.1 5:731 Släckutrustning 

Föreskrift (funktionskrav):

”Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.”

Allmänt råd:

”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m² samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1. ”

69.2 Historik

Kravet kom första gången i SBN 1975 och då för byggnader som inrymmer laboratorielokaler med verksamhet som är förenad med särskild risk för brand eller explosion. I SBN 1980 utökades kravet till större industribyggnader med högre brandbelastning. Till BBR ändrades det sedan ytterligare något och det var större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador som inomhusbrandposter skulle anordnas. Från BBR 94 till BBR 94:3 ändrades kravet från ”stor intensitet” till ”mycket stor intensitet”. I BBR 19 förtydligades kravet ytterligare till vilka verksamhetsklasser som omfattades.

69.2.1 SBN 75

”78:44 INOMHUSBRANDPOSTER

I byggnad som inrymmer laboratorielokal, där verksamheten är förenad med särskild risk för brand eller explosion, anordnas inomhusbrandposter, anslutna till vattenledning med erforderlig kapacitet. Tillhörande slang-utrustning skall vara avpassad så att varje sådan lokal kan nås.

För laboratorielokal med verksamhet där vatten är farligt som släckningsmedel eller innebär risk för smittspridning erfordras dock andra släckanordningar, exempelvis för pulver eller gas.”

69.2.2 SBN 80

”37:521 Stigarledning och inomhusbrandposter

[…] Inomhusbrandposter skall även anordnas i en större industri-, hantverks- och lagerlokal med högre brandbelastning än 200 MJ/m² eller om omfattande hantering, bearbetning eller lagring av brännbara material förekommer. Vad i detta stycke sägs behöver inte iakttas om byggnaden i stället skyddas med en automatisk vattensprinkleranläggning, jfr :522 g).”

”78:44 Inomhusbrandposter

I byggnader, som inrymmer laboratorielokaler där verksamheten är förenad med särskild risk för brand eller explosion, skall inomhusbrandposter anordnas med erforderlig kapacitet och i erforderlig omfattning. Laboratorielokaler, eller delar av sådana, med verksamhet där vatten är farligt som släckningsmedel eller innebär risk för smittspridning skall förses med andra erforderliga släckningsanordningar, exempelvis anordningar med pulver eller gas.”

69.2.3 NR 1

”8:631 […] I en byggnad som inte är försedd med automatisk vattensprinkleranläggning skall lätt manövrerbara och tillförlitliga inomhusbrandposter med för brandsläckning erforderligt flöde och tryck och anslutna till tappvatteninstallationen anordnas i följande lokaler: […]

1. b) större industri-, hantverks- och lagerlokaler med högre brandbelastning än 200 MJ/m² eller med en omfattande hantering, bearbetning eller lagring av brännbart material,
2. c) byggnader som inrymmer laboratorielokaler där verksamheten är förenad med särskilda risker för brand eller explosion, såvida inte verksamheten är sådan att vatten är farligt som släckningsmedel eller kan innebära risk för smittspridning.[…]”

”Inomhusbrandposter bör utföras enligt SS 3298 och ge ett flöde av minst 40 l/min vid ett tryck av lägst 0,2 MPa.”

69.2.4 BBR 94

”5:93 Anordningar för manuell brandsläckning

I byggnader med stora nivåskillnader, i större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador, skall fasta anordningar finnas som underlättar brandsläckningsinsatser. […]

Råd: […] I utrymmen där brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet och medföra stora risker för personskador bör inomhusbrandposter finnas. Risk föreligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS 3298 (3).”

69.2.5 BBR 94:3

”5:93 Anordningar för manuell brandsläckning

I byggnader med stora nivåskillnader, i större byggnader och i byggnader där en brand kan förväntas få snabb spridning, få mycket stor intensitet eller medföra stora risker för personskador, skall fasta anordningar finnas som underlättar brandsläckningsinsatser. 

Allmänt råd:
[…]I utrymmen där brand kan förväntas få snabb spridning, få mycket stor intensitet och medföra stora risker för personskador bör inomhusbrandposter finnas. Risk föreligger normalt inte i utrymmen som skyddas av automatisk vattensprinkleranläggning. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1 (1).”

69.2.6 BBR 10

Endast ändring med avseende på standard:
Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1 (2).

69.2.7 BBR 19

”5:731 Släckutrustning

Släckutrustning ska finnas där brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.

Allmänt råd:
Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m² samt i lokaler i verksamhetsklass 6. Inomhusbrandposter bör utformas enligt SS-EN 671-1.”

69.2.8 Konsekvensutredning BBR19

”5:731 Släckutrustning (5:93)

Ändring:

Förtydligande av vad ”där en brand kan förväntas få snabb spridning eller få mycket stor intensitet.” innebär, dvs. tydliggörande för vilka verksamhetsklasser inomhusbrandpost är ett krav. Föreskriften har förtydligats för att sammanblandning av inomhusbrandposter med slangrulle eller brandposter för uttag av släckvatten inte ska ske. Tidigare accepterat tekniskt byte med sprinkler är borttaget.

Motiv:

Sprinkler och inomhusbrandposter har betydelse i olika skeden av en brand och kan snarare ses som ett komplement till varandra. Vid tillämpning av analytisk dimensionering kan möjligen lösningar med andra typer släcksystem verifieras.

Konsekvens:

Ingen förändring av nivån.

Kommentar:

Arbetsmiljöverket har krav på brandsläckningsutrustning på arbetsplatsen.”

69.3 Utländska regelverk

69.3.1 Norge

Inget krav på specifikt inomhusbrandposter ställs. Det anges dock som alternativ till handbrandsläckare för vissa verksamheter.

69.3.2 England

Normalt är inte detta tillåtet i England då det ses som en falsk trygghet som gör att personer kan bli kvar i byggnaden för länge.

69.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

69.3.4 Australien

Inomhusbrandposter krävs i alla byggnader med en byggarea över 500 m² förutom i bostäder, grundskolor och vissa samlingslokaler. Syftet anges till ”to enable, where appropriate, a building’s occupants to undertake initial attack on a fire”. Vägledning kring syftet finns även att hämta i funktionskravet:

”Fire hose reels in buildings allow occupants to fight a fire. The fire may be in its infancy, and early control or extinguishment may reduce the hazard, allow more time for evacuation and prevent structural damage.

“To the degree necessary”

See the explanation of this term in A1.7.

Criteria for fire hose reels

As set out in EP1.1, fire hose reels must be installed when necessary, and be appropriate to a number of factors, including:

• the size of the fire compartment which is a measure of the size of any potential fire;
• the function of the building will affect the fire load in the building;
• the fire-safety systems which can affect the rate of fire spread (eg if a sprinkler system is installed in a building, it should extinguish the fire or reduce its growth rate); and
• the fire hazard which means the danger in terms of potential harm and degree of exposure arising from the start and spread of fire, and the smoke and gases generated by a fire.”

 

69.3.5 Nya Zeeland

Den Nya zeeländska byggreglerna ställer inte krav på inomhusbrandposter för industri (eller annan verksamhet), däremot anger ett AFS-liknande dokument att detta ska finnas. I projekt frångick man ofta detta och ersatte inomhusbrandposter med brandsläckare.

69.3.6 Kanada

Hittar inget krav på brandposter.

69.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Inomhusbrandposter bör finnas i industri och lager i verksamhetsklass 1 om brandbelastningen överstiger 800 MJ/m² samt i lokaler i verksamhetsklass 6.”?

Intervjuperson nummer 1

Man har bedömt att denna typ av släckutrustning är den som är mest lämplig i denna typ av miljö. Tveksamt om det är ett rimligt krav att ställa faktiskt.

Intervjuperson nummer 2

Borde kanske regleras på annat ställe som med handbrandsläckare. T.ex. LSO. Egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 3

I just industrier kände man att man fortsatt borde ha kvar det, bättre släckverkan, behöver inte sluta när pulvret är slut, kan fortsätta att hantera branden. Dock risk med att bli kvar för länge i bygganden. Övning behövs dock för att kunna hantera en slang! Personalen ska kunna göra en adekvat insats.

Intervjuperson nummer 4

Gammal regel och väldigt pålitligt släckredskap.

Intervjuperson nummer 5

Syftet måste vara att man anser att handbrandsläckare är otillräckligt, i dessa typer av lokaler behöver tidig insats kunna göras dvs innan Räddningstjänsten är på plats, dock osäkert om detta fungerar.

Intervjuperson nummer 6

Framför allt för att kunna göra en hyfsat bra släckinsats där man har hög kapacitet på släckförmågan. Uthållighet i släckförmågan för personal på plats. Rimligt att ha en initial god släckkapacitet även om lokalerna är sprinklade.

Intervjuperson nummer 7

För att kunna göra en snabb släckinsats. Inomhusbrandposter kan regleras i BBR medan handbrandsläckare inte kan regleras i BBR, därav står det bara om inomhusbrandposter.

Intervjuperson nummer 8

Där vi har snabbast brandförlopp kan man stå kvar längst. Idiotiskt, borde vara krav på handbrandsläckare istället.

Intervjuperson nummer 9

Bättre släckutrustning i högrisklokaler. Kan utöver detta inte mer om bakgrunden. Notera att inomhusbrandposter nämns först i rådet.

Intervjuperson nummer 10

Gammalt krav. Man ansåg förr att det var säkrare vilket de kanske var då. Nu vet vi bättre. Borde vara anpassat till den typen av verksamhet där det är motiverat t.ex. höglager. Moderna handbrandsläckare tillräckligt säkra och tillförlitliga.

Intervjuperson nummer 11

För att personal på plats ska kunna göra en första insats för att begränsa. Övriga verksamheter får krav på handbrandsläckare enligt LSO och behöver därför inte regleras i BBR. Inomhusbrandpost ger kontinuerligt flöde av släckmedel. Det borde dock finnas ett krav på placering intill en utgång.

Intervjuperson nummer 12

I höglager och liknande behöver man mer än en handbrandsläckare för att ha en chans att släcka. Implicit bygger det på att personalen ska kunna göra insats.

Ger problem i t.ex. tältbyggnader där vattnet kan frysa.

69.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på inomhusbrandposter har funnits med sen 1970-talet och har gått från att omfatta laboratorielokaler med stor risk för uppkomst av brand och lokaler där en brand kan förväntas få snabb spridning, få stor intensitet eller medföra stora risker för personskador (dagens verksamhetsklass 6), till att sedan även omfatta industrier och lager med hög brandbelastning i verksamhetsklass 1. Konsekvensutredningen förtydligar främst vilka verksamhetsklasser det gäller samt att det tekniska bytet mot sprinkler inte längre är möjligt. Eftersom kravet ställs i Vk1 och Vk6 kan det antas att det är personalen som ska använda inomhusbrandposterna i första hand. Dessutom angavs det i de tidiga regelverken att de var till för att underlätta brandsläckningsinsatser, men det specificerades inte vems insats, det vill säga personalens eller räddningstjänstens.

I de utländska regelverken är det främst det Australiensiska som har ett liknande krav. Där förtydligas det också att de är till för att personalen ska kunna göra en insats i brandens tidiga skede för att minska faran, ge mer tid för utrymning och förhindra skador på konstruktionen.

Flera av de intervjuade nämner en snabb släckinsats av personal med ett släckredskap som har större kapacitet när det gäller både räckvidd och uthållighet i släckförmåga än handbrandsläckare som ett syfte. Några nämner också risken med att bli kvar i byggnaden för länge (där brandrisken dessutom är större) likt hur man resonerar i England.

Syfte

Syftet bedöms vara att säkerställa möjligheten till en snabb och effektiv insats i brandens tidiga skede (innan räddningstjänst är på plats) i lokaler där en brand annars riskerar att sprida sig snabbt och bli väldigt omfattande.

Följande egenskaper hos släckutrusningen har betydelse för att få en snabb och effektiv insats och bör beaktas:
– Släckutrustningens tillgänglighet i lokalen
– Släckutrustningens kapacitet på släckförmåga i förhållande till aktuell verksamhet
– Personalens förmåga och kompetens att hantera släckutrustningen
– Släckutrustningens räckvidd i förhållande till aktuell verksamhet och lokalens utseende.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

68.1 BBR 24 kap 5:721

68.1.1 5:721 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.”

Allmänt råd:

”… Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. …”

68.2 Historik

Kravet på angreppsväg (väg från uppställningsplats till angreppspunkt) kom första gången i SBN 1975 och då i form av gångavstånd från brandvägen för att utrymning skulle kunna ske från lägenheter via bärbara stegar. I NR förtydligades kravet att bärbara stegar inte ska behöva bäras i mer än 50 meter i lätt framkomlig terräng i samband med stegutrymning från lägenheter. Därefter hade kravet en paus tills det kom tillbaka i BBR 19 för att förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats.

68.2.1 SBN 75 och SBN 1980

”37:411 BRANDVÄG

Där nödutrymning förutsätts kunna ske med hjälp av brandförsvarets utrustning och befintligt gatunät eller motsvarande inte ger erforderliga åtkomstmöjligheter, anordnas särskild körväg (brandväg), framkomlig för ifrågavarande fordon och försedd med erforderliga uppställningsplatser och markeringar.

37:4111 […]För utrymning med bärbara stegar är det tillfyllest att brandväg förläggs så att varje lägenhet, från vilken sådan utrymning skall kunna ske, kan nås inom 50 m gångavstånd från brandvägen.”

68.2.2 NR 1

”1:13 Åtkomlighet för räddningstjänst

[…]Om befintligt gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet för räddningstjänstens fordon i samband med nödutrymning och släckinsats, skall en särskild framkomlig körväg (räddningsväg) anordnas. […]

[…]Där nödutrymning avses ske med bärbara stegar, bör dessa inte behöva bäras längre än 50 m i lätt framkomlig terräng.”

68.2.3 BBR 19

”5:721 Räddningsväg

Om gatunätet eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Räddningsväg ska vara skyltad och ha uppställningsplatser för erforderliga fordon.
Allmänt råd:
Räddningsväg och uppställningsplats bör utformas vad avser exempelvis fri höjd, marklutning, bredd, svängradie och bärighet så att räddningstjänstens större fordon kan ta sig fram. Bärigheten bör motsvara gatunätets. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap. 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 m.”

68.2.4 Konsekvensutredning BBR19

5:721 Räddningsväg (5:94)

Ändring:

”Förtydligande att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Ett maxavstånd mellan uppställningsplats och byggnad återinförs. Kravet på räddningsväg kvarstår men ett förtydligande görs om bärigheten. Hänvisning till EKS för bjälklag införs.”

Motiv:

”Öka tydligheten och verifierbarheten. Öka möjligheten för räddningstjänsten att göra en insats. Exakta krav på mått, radier, etc. för räddningsväg specificeras inte eftersom det kan finnas lokala variationer. Istället anges viktiga parametrar i det allmänna rådet.”

Konsekvens:

”Funktionskravet förtydligas, det blir enklare för den enskilde användaren, om vad som gäller för räddningsväg och uppställningsplats. Säkerheten ökar för den enskilde och räddningspersonalen om det tydliggörs att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats. Istället för att ange exakta mått finns möjlighet att anpassa utförande efter lokala förutsättningar.”

Kommentar:

”God framkomlighet av räddningsväg innebär att eventuella fysiska hinder tas bort, dvs. att ett underhåll av räddningsväg görs så att fri bredd och höjd bland annat bibehålls. Det kan innebära att snövallar inte läggs upp.”

68.2.5 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Varför är inte begreppet ”Angreppspunkt” definierat i BBR? (finns ej i rikstermbanken) Är det tex till trapphus eller till aktuellt plan i trapphus (som saknar hjälpmedel). Det är ju en väsentlig skillnad för räddningstjänstens insatsmöjlighet att förflytta sig 50 m på mark eller 50 på mark + 24 m i höjdled. Det senare kan vara mer ok om brandcellen som angrips är liten. Kanske borde angreppsväg inom brandcell (ex 50 m, inom ramen för AFS) samt tillträdesväg inkl angreppsväg (ex 100 m) regleras tillsammans för att få bra flexibilitet och likartade insatsförhållanden.

Svar från Boverket (dnr: 1232-1409/2014):

Det finns inte definierat i BBR vad som exakt avses med angreppspunkt. Normalt kan man anta att det är avståndet från uppställningsplats till byggnadens huvudentré eller i vissa fall en särskild förutbestämd insatsväg, tex en sprinklercentral. En byggnad kan även ha flera angreppspunkter beroende på hur den ser ut, ett exempel är flerbostadshus med flera trappuppgångar. Ett avstånd på max 50 meter möjliggör att insats kan ske till byggnaden utan att allt för långa längder slang behöver dras eller annan tung utrustning behöver bäras till byggnaden, tex en stege. Däremot har avståndet till angreppspunkten inget samband med hur lång rökdykarinsats som kan bli aktuell inne i byggnaden utan det är två separata föreskrifter. 

68.3 Utländska regelverk

68.3.1 Norge

I Norska regelverket anges att brandbil ska kunna köra fram till ytterdörren i normalfall. För mindre byggnadsverk kan dock avstånd upp till 50 meter accepteras från uppställningsplats till angreppsväg.

68.3.2 England

ADB, 16

Regleras inte riktigt på samma sätt utan regleras genom att räddningstjänsten ska ha tillgång till en viss del av byggnadens omkrets. Dörrar ska finnas i sådan omfattning att det är max 60 meter mellan varje dörr och/eller slutet av den fasaden.

68.3.3 USA

IFC kap. 503.1.1 konstaterar att angreppsvägen inte får sluta längre från byggnaden än ca 46 meter. Får vara längre i särskilda fall om sprinkler finns installerat.

68.3.4 Australien

För byggnader med brandceller över 18000 m² krävs perimeter vehicular access dvs en 18 meter bred körbar remsa runt hela byggnaden. För byggnader över 25 meter krävs ett ”fire control centre” som är ett räddningsledningsrum. Detta rum får inte ha någon nivåskillnad till gatan men något högsta avstånd nämns inte. Syftet med vehicular access och controll centre är att underlätta räddningsinsats genom att tillse att räddningspersonalen kan komma fram till och in i byggnaden.

68.3.5 Nya Zeeland

Nedan redovisas de krav som gäller för uppställningsplats och åtkomst för räddningstjänsten. Kravet är att uppställningsplats ska finnas inom 20 meter från en byggnads entré.

I konsekvensutredningen anges vidare funktionen som kraven är härledda från:

68.3.6 Kanada

Liknande krav på 45 meter från uppställningsplats till byggnad anges, dock ingen motivering till varför just 45 meter.

68.4 Intervjuer

Vad är syftet med att avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter?

Intervjuperson nummer 1

Begränsa tiden för transport av material och slangdragning.

Intervjuperson nummer 2

Gammal hävd. Löses ofta genom att sopbilar måste nå byggnaden idag.

Finns väl en logik i att man inte ska behöva springa hur långt som helst.

Intervjuperson nummer 3

Gräns för hur långt Räddningspersonal ska behöva bära sin utrustning kopplat till arbetsmiljö för deras nuvarande system vilket innebär att de manuellt måste frakta saker.

Intervjuperson nummer 4

Insatsmöjlighet, slangdragning.

Intervjuperson nummer 5

Att inte behöva släpa släckutrustning för långt. Traditionellt mest styrande för bärande av utskjutsstege samt slangutläggning.

Intervjuperson nummer 6

Utrustning ska inte behöva bäras för långt. Kan komma från att två slanglängder är 50 meter.

Intervjuperson nummer 7

För att brandmännen inte ska göra slut på sig innan insatsen påbörjas. Kan ha med slanglängder att göra.

Intervjuperson nummer 8

Stegen är jättetung att bära. Man måste orka. 50 meter kommer nog från att man hade den siffran på andra ställen.

Intervjuperson nummer 9

För att räddningstjänsten ska komma så nära som möjligt det blir ej för långt att springa med material, exempelvis stegen, det handlar om livräddning och det ska då gå snabbt. Funnits länge, exempelvis även i gamla Räddningsverkets riktlinjer.

Intervjuperson nummer 10

Att det inte ska vara för långt att bära material, eftersom detta fördröjer insatstiden och kan leda till en mindre effektiv insats. Aktiva system som minskar risken för brand skulle ev kunna förlänga angreppsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Det ska inte vara hur långt avstånd som helst. Borde inte vara avsett för villor o likande.

Intervjuperson nummer 12 

Inte få för långa avstånd för släckpersonal, mtrl, slangdragning etc.

68.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Enligt tidigare regelverk grundade sig de 50 metrarna i att brandmännen inte skulle behöva bära den bärbara stegen längre från uppställningsplatsen för att nå respektive lägenhet. Kravet var ungefär detsamma fram till och med NR men togs bort i BBR 1 och kom inte tillbaka förrän i BBR 19. I konsekvensutredningen till BBR 19 vill man förtydliga att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats för att öka säkerheten både för den enskilde och räddningspersonalen.

Samtliga utländska regelverk har någon angivelse eller begränsning för hur lång angreppsvägen får vara. Norge har till och med samma antal meter och USA är inte heller så långt ifrån.

I princip samtliga av de intervjuade nämner att det har med att räddningstjänsten inte ska behöva bära utrustning så långt. Några nämner också att det kan var kopplat till slanglängder samt att insatsen inte ska försinkas på grund av lång angreppsväg.

Syfte

Syftet bedöms vara att alla byggnader ska vara tillgängliga för räddningsinsats samt att underlätta för räddningstjänsten att kunna göra en snabb och effektiv insats för att rädda liv. Detta innebär att sträckan de måste bära eventuell utrustning ska vara begränsad.

Följande bör beaktas vid en analys:

–          Räddningstjänstens tid från inkommit larm till att vara på plats

–          Räddningstjänstens tid från att vara på plats till att insats är påbörjad

–          Räddningstjänstens behov av att bära material från uppställningsplats till angreppspunkt

–          Utformning (lutning, trappor, markens beskaffenhet) av vägen mellan uppställningsplats och angreppspunkt

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?

67.1 BBR 24 kap 5:61

67.1.1 5:61 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.”

Allmänt råd:

”[…] Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. […]”

67.2 Historik

Liknande krav infördes i SBN 67, då låga byggnader också var undantagna från brandmurar (motsvarande det som nu kallas brandväggar). Kravet har sedan dess varit relativt oförändrat i sin formulering.

67.2.1 SBN 67

I SBN 67 angavs att brandväggar (då brandmur) skulle anordnas mellan vissa byggnader, men att det även kunde undantas för en- och tvåvåningsbyggnader.

”37:253 Annan än brandsäker eller brandhärdig byggnad

[…]

I byggnader av trä för bostads- eller affärsändamål, sammanbyggda i form av radhus, kedjehus eller liknande husenheter får – under förutsättning att väggarna mellan husen utförs i lägst klass B 30 upp till yttertakets underkant sammanlagda byggnadsytan uppgå till högst 800 m², om de har en våning, och 600 m², om de har två våningar, såvida de inte uppdelas i sektioner med högst nämnda byggnadsytor genom som brandmur anordnad vägg i lägst klass A 60. Sådan vägg erfordras dock inte, om byggnaderna har begränsningsväggar i lägst klass A 60.

:2531 Där fråga är om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt, kan byggnadsnämnd enligt byggnadsstadgans § 43 medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur. Därvid bör vad ovan sägs kunna tjäna som ledning. Vid större områden med tät bebyggelse av här avsett slag bör emellertid hänsyn även tas till i vad mån området är uppdelat i friliggande mindre grupper. Inverkan av skyddsavståndet mellan sådana grupper bör härvid vägas mot antalet husenheter inom gruppen.”

67.2.2 SBN 75

Liknande krav angavs i SBN 75:

”37:363 ANNAN ÄN BRANDSÄKER ELLER BRANDHÄRDIG BYGGNAD

Envåningsbyggnad för bostads- eller butiksändamål, som inte är brandsäker eller brandhärdig och som har’ större byggnadsyta än 400 m2, uppdelas i delar om högst denna storlek genom vägg i klass A 60.

…

:3631 Byggnadsnämnd äger medge undantag från bestämmelser i 39 § byggnadsstadgan angående minsta medgivna avstånd mellan byggnader på samma tomt. Vid prövning av sådant undantag skall bl a beaktas riskerna för brandspridning. Därvid bör vad som sägs i :361-:363 kunna tjäna som ledning.

Byggnadsnämnd äger vidare medge undantag från bestämmelserna i 39 § byggnadsstadgan angående byggnads minsta avstånd till tomtgräns och kan dessutom enligt 43 § medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur i fråga om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt. Även i dessa fall skall riskerna för brandspridning beaktas, vilket dock inte påkallar några särskilda åtgärder vid småhus om avståndet till tomtgräns är minst 4,5 m. Där nämnda avstånd är mindre än 4,5 m är det i regel tillfyllest att yttervägg som vetter mot granntomten utförs utan fönster och i klass B 30 upp till yttertakets underkant, i fråga om småhus som sammanbyggs i tomtgräns bör vad ovan i :363 sägs kunna tjäna som ledning.

Vid tät bebyggelse bör vidare beaktas de risker för brandspridning som kan föranledas av brännbar fasadbeklädnad, fönster, ventilationsspringor vid takfot eller placering av garage- och förrådsbyggnader. Vid större område med småhusbebyggelse bör vid undantagsprövning hänsyn även tas till föreliggande inträngningsmöjligheter för brandförsvaret.”

67.2.3 NR

I NR formulerades kravet om och angavs som grundläggande nivå för samtliga byggnader. Speciella förutsättningar angavs även för småhus.

”8:3 Skydd mot brandspridning mellan byggnader samt sektionering av större byggnader

En byggnad som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 m skall skiljas från byggnad på granntomten med en brandvägg, såvida inte området på andra sidan gränsen är undantaget från bebyggelse till sådan bredd att avståndet mellan byggnaderna blir minst 8,0 m. Mellan byggnader som sammanbyggs får anordnas en gemensam brandvägg, om grannarna är ense om detta. Mellan byggnader i högst två våningsplan fordras inte någon brandvägg, om risken för brandspridning förebyggs på annat sätt.”

Utöver ovanstående så angavs speciella förutsättningar för småhus.

67.2.4 BBR 1-18

I BBR formulerades kravet om något så att brandvägg inte alltid krävdes mellan närliggande byggnader utan endast sammanbyggda byggnader i fler än två våningsplan, likt nuvarande krav.

”5:72 Utformning beroende på avstånd mellan byggnader

Byggnader som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 meter, skall utformas så att risken for brandspridning till byggnader på granntomten begränsas. Kravet gäller inte om avståndet till byggnader på granntomten ändå blir minst 8,0 meter.

Brandspridning skall försvåras genom att strålningsnivån på grannbyggnader blir låg vid brand och att flammorna från brinnande byggnader inte når grannbyggnader.

Brandskyddet får utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktioner, skyddsavstånd eller en kombination därav. För byggnader i tomtgräns skall brandskyddet utgöras enbart av brandtekniskt avskiljande konstruktion.

Råd: Acceptabel strålningsnivå mot närliggande byggnaders ytor bör understiga 15 kW/m² i minst 30 minuter, om inga särskilda åtgärder vidtas. För byggnader med mer än två våningsplan är utförande med brandvägg lämpligast. Brandväggar för flera byggnader kan sammanbyggas om detta kan ske utan olägenhet. För byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller bostäder eller kontorslokaler kan föreskrifterna i avsnitt 5:721 tillämpas.”

Kravet var samma fram till och med BBR 18.

67.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

Till BBR 19 ändrades kravet till ett tydligare funktionskrav och med detaljlösningarna i allmänt råd.

”5:61 Allmänt (5:71)

Ändring
Förtydligande generell inledning med vad som ska uppnås med 5:6. Begreppet granntomt och grannbyggnad försvinner som begrepp och istället beskrivs enbart brandspridning mellan byggnad enligt PBF. Möjligheten att anpassa skyddet mellan byggnader baserat på att bedömningen av räddningstjänstens insatsmöjlighet inte vägs in i utformningen av skydd mot brandspridning mellan byggnader. Ett allmänt råd som förtydligar hur man ska beräkna avståndet mellan byggnader har tillkommit.  

Motiv
Den generella inledningen tydliggör syftet med 5:6. Begreppen granntomt och grannbyggnad försvinner för att kraven tydligare ska vara kopplade till byggnadens fysiska konstruktion. Att begreppen utgår minskar risken för sammanblandning med fastigheter som inte har någon direkt betydelse för vilka krav som ställs på byggnaden idag. Däremot har fastighet och tomt ofta sammanfallit vilket kan ha bidragit till missförstånd. Detta förtydligande är kopplat till hur bebyggelse och fastigheter har utvecklats över åren.

Möjligheten att anpassa skyddet m.h.t. att räddningstjänsten tas bort eftersom detta är en förutsättning som kan vara svår att verifiera. Man kan samtidigt konstatera att brandspridning mellan byggnader är ovanligt, vilket kan ha flera orsaker. Räddningstjänsten kan fortsatt vara en viktig resurs för att minska risken för brandspridning mellan byggnader men deras förmåga behöver inte vara avhängigt för hur man utformar byggnaden.

För att förtydliga hur man ska ta hänsyn till balkonger och andra utstickande detaljer på byggnaden när man beräknar avståndet mellan byggnader har ett allmänt råd om det lagts till.

Konsekvens
Ändringarna utgör förtydliganden som underlättar för den enskilda användaren.

Avseende räddningstjänstens roll berör detta framförallt småhus, se 5:611.

Kommentar
Avsnitt 5:5 behandlar skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader medan avsnitt 5:6 behandlar skydd mot brandspridning mellan byggnader och har därmed olika syften. Detta har förtydligats, framförallt i 5:553 som avser skydd mot brandspridning mellan brandceller i samma byggnad. Detsamma gäller i BBR 18, alltså ingen skillnad på den punkten.

Sammanbyggd byggnad
Avsnittet förhåller sig inte till fastigheter eller ägarförhållanden utan det är de fysiska byggnaderna som avses. Vid ansökan om bygglov ges klarhet i huruvida det handlar om en och samma byggnad eller om det gäller sammanbyggda byggnader. 

Kombination av avstånd och avskiljande konstruktion för att uppfylla kraven finns fortsatt. Eftersom inga lösningar för annat än småhus och komplementbyggnader inte finns i BBR gäller analytisk dimensionering för att visa att kombinationen uppfyller kraven. 

Alternativ utformning
Alternativa avstånd till 8 meter har diskuterats och beroendet av byggnaders olika utformning. Ett beslut har dock tagits att behålla åtta meter. Se bilaga F för beräkning.”

67.3 Utländska regelverk

67.3.1 Norge

I Norska regelverket krävs brandvägg alltid mellan sammanbyggda byggnader.

67.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

67.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

67.3.4 Australien

Syftet med funktionskravet att inte sprida brand mellan byggnader ”aims to minimise the risk of fire spreading from one building to another that could endanger the occupants of both buildings and impede the actions of the fire brigade.” Australien skiljer dock inte på brandvägg och brandcellsgräns, man har bara högre klass på den vägg som separerar byggnader än den som separerar brandceller. En brandvägg mellan byggnader får dessutom inte vara bruten dvs den ska vara vertikal i hela sin höjd. Någon motsvarighet till M-kravet kan jag inte hitta.

67.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket. Se även information till syfte 5:562 – Brandvägg.

Urklipp från syfte 5:562 Brandvägg:

Inget krav på brandvägg finns i det Nya Zeeländska regelverket. Man delar däremot upp brandklassningen i ”life rating” och ”property rating”, dvs. en klass för skydd av personer i byggnaden och skydd av andra byggnader. Property rating styrs av verksamhetsklassen (risk-class:en).

Enligt exemplet nedan som är för verksamhetsklassen ”publika-lokaler & skola” har man en property rating av 120 min. Det betyder att om en galleria byggs vägg i vägg med en annan byggnad behöver en avskiljande vägg i REI 120 upprättas. Detta kan alltså likställas med en brandvägg, dock ställs inga krav på moment som vid en brandvägg.

67.3.6 Kanada

Motsvarighet till brandvägg finns inte i det kanadensiska regelverket. Några speciella regler kring sammanbyggda byggnader har inte hittats.

67.4 Intervjuer

Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?

Intervjuperson nummer 1

Konsekvensbegränsande åtgärd. Oklart varför just denna nivå.

Intervjuperson nummer 2

Vet ej. Gillar inte kravet.

Intervjuperson nummer 3

Egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 4

Förhindra brandspridning mellan byggnader. ”ska klara brand utan insats”. Väl stort steg. Sällan mer än två plan i varje brandcell. Därför oklart vad brandvägg tillför. Orimligt dyrt med brandvägg i tvåplan eller lägre?

Intervjuperson nummer 5

Tradition. Vill ha ett högre skydd för högre byggnader. Svårare att släcka brand i högre byggnader, relativt enkelt att nå de första två våningsplanen med släckvatten.

Intervjuperson nummer 6

Lite ologiskt då den höga byggnaden i Br1 inte ska kunna störta samman. Ska klara av skydd mot invändig brandspridning utan släckinsats.

Anmärkningsvärt att brandväggen får vara utförd i brännbart material.

Intervjuperson nummer 7

Begränsa brandspridning. Karaktär egendomsskydd men också skydd mot storskador.

Intervjuperson nummer 8

Kopplat till Br2- och Br3-byggnader. Fler än två våningsplan oftast Br1, då har man brandvägg som grund.

Syftet är att möjliggöra en lägre skyddsnivå mot mindre byggnader.

Intervjuperson nummer 9

Att höja skyddsnivån jämfört med brandcellsgräns och begränsa konsekvens när en brand skulle kunna orsaka större skador än annars.

Intervjuperson nummer 10

Begränsa spridning av brand mellan byggnader. Grad av svårighet påverkar kravnivån. En kraftigare barriär för att konsekvensen blir större. Barriärtänk helt enkelt. Även historiska skäl.

Intervjuperson nummer 11

Vet ej varför gränsen är just mer än 2 våningar.

Om man byggde ihop hus/fastigheter så skulle det vara brandvägg, för att ej få större omfattande bränder.

Intervjuperson nummer 12

Lättnader i lägre byggnader. Av samhället accepterad risk.

67.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på brandvägg mellan sammanbyggda byggnader grundas i ett krav på brandvägg för byggnader som placerades för nära tomtgräns som infördes i SBN 67. Det har alltid funnits ett undantag för mindre/lägre byggnader i kravet.

Av de utländska regelverken är det bara i Norge som ett liknande krav med brandvägg finns. I andra länder gäller brandceller även mellan byggnader, men i vissa fall med förhöjda tidskrav. Kravet på mekanisk påverkan verkar således vara en Nordisk företeelse.

Av intervjuerna att döma så ses kravet som en konsekvensbegränsande åtgärd för att inte bränder ska få för stor omfattning. Att lägre krav tillåts i lägre byggnader bedöms bero på att man accepterar högre risk i dessa byggnader samt att räddningstjänstens insats i dessa byggnader är enklare, speciellt utvändigt. En intressant aspekt lyfts dock, vilket är att byggnader i klass Br1 utformas för att de inte ska förväntas kollapsa, vilket gör att kravet inför en dubbel säkerhet i och med att brandväggen ska kunna stå emot kollaps.

Syfte

Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med att brandvägg krävs för sammanbyggda byggnader med fler än två våningsplan vara att begränsa konsekvensen av en brand samt att begränsa en brand på ett sådant sätt att räddningstjänsten kan förväntas kontrollera denna.

Brandväggen bedöms vara avsedd som en extra barriär, utöver den normala brandcellsgränsen för att minska risken för att en större brand än normalt sprids till grannen på grund av ovanligt häftigt brandförlopp eller kollaps av bärverk.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande.”?

66.1 BBR 24 text

66.1.1 5:549 Hiss

Föreskrift (funktionskrav):

”Hisschakt ska utformas så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls.”

Allmänt råd:

”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande. Det senare gäller inom de brandceller som betjänas av hissen med undantag för hisschaktet.”

66.2 Historik

Krav på skydd av kablaget för hiss infördes första gången i SBN 75. Undantag gällde dock för kulvertar, korridorer etc i egen brandcell där brännbart material inte förvarades. I NR infördes undantag om hissen vid strömavbrott automatiskt går till närmsta stannplan, i övrigt lika som SBN 80. I BBR 1-9 angavs att ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör vara skyddade mot direkt brandpåverkan.” Från BBR 10 angavs att sådant skydd mot brandpåverkan bör vara i klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet.”

66.2.1 SBN 75

42:36 HUVUDLEDNING TILL HISS

”Huvudledning till hissmaskineri för persontilläten hiss skall utgå från byggnadens huvudcentral. Huvudledning får vara gemensam för flera hissar endast om dessa har gemensamt maskinrum. Från huvudcentralen och fram till hissmaskinrum skall huvudledning utanför hisschaktet vara skyddad mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskild i klass B 30, Se även :12.

I källare får dock huvudledningen vara förlagd i kulvert, korridor eller andra åtminstone brandhärdiga rum där brännbart material inte förvaras.”

66.2.2 SBN 80

Samma som SBN 75.

66.2.3 NR

1:234 Brandskydd

”Elkablar till hissmaskineri för en persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av hissen. Detta krav gäller inte för elkabel, belägen inom hisschaktet och maskinrummet. En elkabel får vara gemensam för flera hissar.

I källare får elkablar till hissmaskineri vara förlagda i kulvert eller korridor utan att vara skyddade mot brand, om brännbara material inte förvaras där.”

66.2.4 BBR

Kap 5:676 Hiss

I BBR 1-9 angavs. ”Elkablar till hissmaskineri får persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör vara skyddade mot direkt brandpåverkan.”

Från BBR 10 angavs: ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmsta stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet.”

Svar från Boverket

Diarienummer 4262-211

Fråga:

Det allmänna rådet till 5:549 anger att elkablage skall skyddas inom de brandceller som betjänas av hissen men att hisschakt kan undantas. Innebär detta att kablage skall skyddas i trapphus även om hissen ingår i samma brandcell? Omnämns inte i konsekvensutredningen.

Svar:

Frågan gäller egentligen vilka brandceller som betjänas av hissen och i det avseendet ingår inte trapphuset om denna utgör samma brandcell som hisschaktet.

 

Diarienummer 3485-2015

Fråga:

”I tidigare byggregler fanns krav att ett strömavbrott orsakat av brand inte fick leda till kritiska förhållanden för de personer som vistas i hisskorgen. I BBR 19 utgick detta uttryckliga krav med hänvisning till kraven på hissens beteende i händelse av brand och att kablar behöver brandskyddas.

I 5:549 kvarstår rådet att ”elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande”. I tidigare regler kunde motsvarande råd (och föreskrift) tolkas som att det gällde alla hissar. I BBR 19 handlar dock föreskriften 5:549 bara om att utforma hisschakt så att skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls och rådet ovan borde därför inte gälla hissar som bara betjänar den egna brandcellen.

Är det en riktigt tolkning och finns i så fall inget behov av att även en hiss som endast betjänar en brandcell (t.ex. ett trapphus) har skydd mot strömavbrott till följd av brand i syfte att personer inte skall fastna i hissen (snarare än att bli utsatta för kritiska förhållanden)?”

 

Svar:

” Som ni konstaterar så har det skett en förändring av föreskriftstexten om brandskydd för hissar i samband med BBR 19. Däremot finns det allmänna rådet om att skydda elkablar till hissmaskineri fortfarande kvar. I äldre regler fanns en föreskrift om att brand inte samtidigt får ge upphov till strömavbrott och kritiska förhållanden för personer i hisskorgen som gällde för samtliga hissar. Det är sannolikt för denna föreskriftet som rådet ursprungligen formulerats. Visserligen fanns hela hissavsnittet inom tidigare avsnitt 5:6 om brandspridning mellan brandceller vilket delvis motsvara den princip som gäller idag. Från BBR 19 finns inte föreskriften om kritiska förhållanden i hisskorgen utan enbart en föreskrift om brandgasspridning mellan brandceller. Rådet blir därför knepigt att tillämpa så som BBR är utformad idag. Boverket har uppmärksammat att detta problem uppstått och kommer förtydliga reglerna vid framtida revidering. Till dess gäller att tillämpa nuvarande regler efter bästa förmåga.

En fråga som uppstår då är vad som menas med brandceller som betjänas av hissen. I det fallet avses brandceller i de delar av byggnaden där man har tillgång till hissen även om man behöver passera en brandcellsgräns, det vill säga inte enbart den eller de brandceller som har direkt anlutning mot hissdörrarna.”

66.3 Utländska regelverk

66.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

66.3.2 England

Hittar inget liknande krav, kan hända att det regleras i något annat regelverk.

66.3.3 USA

NFPA kap. 9.4 man påpekar faran för personer att fastna i hiss till följd av elfel orsakade av brand, men tar inte upp något om klassning av kablar. Däremot föreslår man lösning med sprinkler i hisschakt. Liknande krav i IBC.

66.3.4 Australien

Krav ställs endast på ”emergency lifts”. Syftet är att säkerställa att räddningstjänsten kan använda hissen även vid strömavbrott.

66.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget specifikt krav för brandskadade kablar till hissmaskineri i det Nya zeeländska regelverket.

66.3.6 Kanada

Kommentar: Skydd för elkablar ställs inte. Dock anges att hissar automatiskt ska gå till närmaste stannplan vid detekterad brand/brandlarm. I höga byggnader (mer än 36 meter) ska även hissen förses med reservkraft. Kraven härleds från Functional Statement 36:

Som jag förstår det har reservkraften i höga byggnader mycket att göra med att räddningstjänsten ska kunna bruka hissarna, se Intent Statement kopplat till 3.2.7.9 nedan:

66.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste stannplan, bör förläggas avskilda i klass EI 30 eller motsvarande.”?

Intervjuperson nummer 1

Att man inte ska fastna i hisschaktet.

Intervjuperson nummer 2

Att man ska hinna upptäcka branden innan man går in i hissen.

Intervjuperson nummer 3

Man vill kunna komma ur hissen om det händer något. Man vill inte riskera att bli fast om det brinner i byggnaden. Det borde alltid vara så att hissen går till närmsta plan vi strömavbrott oavsett brand

Intervjuperson nummer 4

Det allmänna rådet hänger dåligt ihop med föreskriften. En brand ska inte leda till att det blir ett omedelbart strömavbrott till hissen samtidigt som branden är så nära hissen så att det kan uppstå fara för personer i hisskorgen.

Intervjuperson nummer 5

Personer ska inte fastna i hissen vid ett strömavbrott orsakat av brand, vid brand som man inte vet har uppkommit (ex någon annanstans i byggnaden).

Intervjuperson nummer 6

Hyggligt nytt krav med syfte att personer inte ska behöva fastna i hissen samtidigt som de kan hotas av en brand.

Intervjuperson nummer 7

Kan inte bakgrunden till detta.

Intervjuperson nummer 8

Främst att inte fastna i hissen om det brinner i närheten av hissen, där det finns en förbindelse mellan branden och hissen. Sedan är det naturligtvis en otrevlig situation att fastna i en hiss om det brinner längre bort i byggnaden, men det bedöms inte främst vara det som regleras.

Intervjuperson nummer 9

Säkerställa hissens funktion vid brand. Ingen ska bli instängd i hissen vid brand.

Intervjuperson nummer 10

Om det uppstår en brand i en byggnad ska branden inte slå ut hissen direkt. Om branden är i närheten i hissen ska de som är i hissen ha en chans att ta sig till rätt plan även om de inte är medvetna om branden i byggnaden. Exempelvis ska en brand i en del av huset ej kunna slå ut en hiss i en annan del, och det ska finnas en chans att ”åka färdigt hissen” hissen om man klivit in i den utan att vara medveten om branden.

Intervjuperson nummer 11

Man ska inte bli fast i hissen om det brinner i huset eller blir strömavbrott.

Intervjuperson nummer 12

Man ska inte bli inlåst i hissen.

66.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Krav på någon form av skydd mot strömbortfall till hiss pga brand har funnits i byggreglerna sedan SBN 75. Kraven har varierat något över tid. I BBR finns en diskrepans mellan föreskrift och allmänt råd där föreskriften behandlar skydd mot brandspridning mellan brandcellsgränser och allmänt råd behandlar skydd för personer i hisskorg.

De utländska regelverk som studerats har inte motsvarande krav på strömförsörjning av hissar.

Majoriteten av de intervjuade personerna anger att syftet bedöms vara att skydda personer i hisskorgen mot en brand som inträffar nära hisskorgen, och som kan påverka personen i hisskorgen.

Syfte

Syftet bedöms vara att, en brand inte ska leda till att det blir ett snabbt strömavbrott till hissen samtidigt som branden är så nära hisschaktet att det kan uppstå fara för personer i hisskorgen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand, som står i förbindelse med utrymningsväg, skall utföras med extra skyddsåtgärder?

65.1 BBR 24 Kap 5:548

65.1.1 5:548 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m.

”I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.”

Allmänt råd:

”Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m². Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.”

65.2 Historik

Kraven på brandsluss mellan garage och utrymningsväg har funnits från SBN 67 och framåt.
I BBR 19 infördes en alternativ lösning genom installation av automatiskt släcksystem istället för brandslussen.

65.2.1 SBN 67

67:43 Förbindelse med annan lokal

”Förbindelse får inte anordnas mellan garage och djurstall, loge eller lokal där brandfarlig verksamhet bedrivs. Förbindelse mellan garage och annan lokal i övrigt, där människor vistas, får endast anordnas, om lokalen har även annan utrymningsmöjlighet genom garaget. Förbindelse med bostadsutrymme, arbetslokal eller annat utrymme, där människor stadigvarande vistas, med utrymningsväg från annan lokal än garaget eller med utrymme som innehåller eldstad, får endast anordnas genom en i omedelbar anslutning till garaget belägen brandsluss. Hisschakt som med tillhörande maskinrum och brytskiverum utförs som brandcell (se kap 42), får utnyttjas som här avsedd sluss.”

65.2.2 SBN 75

37:241 AVSKILJANDE FRAN BYGGNADEN I ÖVRIGT
”Utrymningsväg avskiljs från byggnaden i övrigt på sådant sätt att den i erforderlig utsträckning kan användas för sitt ändamål vid brand. Från lokal med särskild risk för uppkomst av brand utförs förbindelse med utrymningsväg såsom brandsluss eller på annat ändamålsenligt sätt, såvida utrymningsvägen inte uteslutande betjänar denna lokal.”

65.2.3 NR

8:341 Brandslussar

”En lokal där det finns särskild risk för uppkomst av brand, t ex ett storkök eller ett garage som är större än 50 rn², får stä i förbindelse med en utrymningsväg endast genom brandsluss, såvida inte utrymningsvägen uteslutande betjänar denna lokal. Brandslussens dörrar skall vara självstängande och så placerade att slussen kan passeras utan att mer än en dörr i taget måste öppnas.”

65.2.3 BBR 1

5:674 Lokal för brandfarlig verksamhet m. m.

”… Lokaler där det finns särskild risk för uppkomst av brand som inte omedelbart upptäcks och bekämpas, t. ex. storkök eller större garage, får endast stå i förbindelse med utrymningsvägar genom brandsluss, såvida inte utrymningsvägen enbart är avsedd för lokalen.”

65.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. (5:674)

Ändring:

”Föreskrifterna har omformulerats för att vara mer generella och funktionsanpassade. Automatiskt släcksystem anges som exempel på åtgärder och för storkök kan det t.ex. vara fritös eller andra brandrisker som måste förses med punktsläcksystem….”

Motiv:

”Föreskrifterna görs mer funktionsanpassade för att ge en flexibilitet och tydlighet kring syftet…”

Konsekvens:

”Detta innebär lägre kostnader för avskiljning i de aktuella verksamheterna. Med heltäckande sprinkler är säkerhetsnivån högre än tidigare. Byggkostnaden kan förväntas minska något då kravet på brandgasventilation inte längre finns.”

65.2.6 Svar från Boverket

Fråga till Boverket (dnr: 1234-1900/2013):

”Hej, jag har lite frågor om brandslussar mot garage. Är syftet enbart att skydda mot brand eller ska man också ta hänsyn till tex avgaser?”

Svar från Boverket (dnr: 1234-1900/2013):

”Hej

Krav på skydd mot förgiftning finns i avsnitt 8:7 i BBR. Om brandslussen är uppställd på magnet kan knappast kraven där uppfyllas. I den allmänna beskrivningen av en brandsluss i BBR 5:241 anges att den ska vara så stor att endast en dörr i taget behöver vara öppen. En dörröppningsautomatik som öppnar båda dörrarna samtidigt kan då anses olämplig. Även om de har separat öppningsautomatik är det som du skriver sannolikt att de är öppna samtidigt en viss tid. Här får man försöka hitta en kompromisslösning som på acceptabelt sätt uppfyller kraven på brandskydd och skydd mot förgiftning samtidigt som tillgängligheten för funktionshindrade fortfarande är god.”

 

Fråga till Boverket (dnr: 1718/2016

” Hej!

Jag försöker förstå kravet på den åtgärd som ställs i BBR avsnitt 5:548. I en tidigare fråga till er (dnr enligt ovan) hade frågeställaren följande fundering:

”Istället för att trapphuset mynnar direkt mot garaget kan det mynna mot ett större förråd som i sin tur står i förbindelse med garaget.

1. Räknas detta som att garaget står i förbindelse med trapphuset?
2. Om Ni anser att trapphuset i ovanstående exempel står i förbindelse med garaget. Kan förrådet i så fall utgöra brandsluss?”

Anders Johansson har då i sitt svar uttryckt att:

”Att utforma själva slussen i avsikt att den ska utgöra förvaringsutrymme som i sig kan innebära en hög brandbelastning och risk för brandspridning lär dock knappast ligga i linje med syftet med föreskriften att slussen ska utgöra ett särskilt högt krav på skydd mot just brandspridning”.

I ett annat ärende där frågan gällde ett restaurangkök och en utrymningsväg, fortfarande kopplat till BBR 5:548, har Susanne Forsman svarat att:

”Man får anse att restaurangen i detta fallet fyller samma funktion som en brandsluss”

Även om Anders till stor del har undvikit att svara på den konkreta frågan så tycker jag att svaren går lite åt olika håll. Susannes svar innebär att det aldrig mer behöver byggas några brandslussar vare sig mellan garage eller storkök och utrymningsvägar. Allt som behövs är att döpa om slussen till förråd eller restaurang och då kan kraven på utrymmet sänkas i förhållande till kraven som ställs på en brandsluss.

Historiskt sett (SBN 80) har slussen kunnat ersättas med ett annat utrymme i vissa fall, i avsnitt :2313 står följande:

Istället för en brandsluss mellan en lokal med särskild risk för uppkomst av brand och en utrymningsväg godtas i följande fall att förbindelsen anordnas genom något annat rum (passage) som kan fungera som en sluss (beträffande brandsäkert samt brand- och röksäkert trapphus se dock :126-:127):

1. a) från garage med högst 50 m2 nettoarea om minst en av dörrarna utförs självstängande och i klass B 30, såvida inte högre krav följer av :422
2. b) från restaurangkök…
3. c) från laboratorielokal…
4. d) …

Då till min fråga:

Utifrån bifogad skiss, krävs brandsluss mellan garage och trapphus då garaget är en ”lokal med hög sannolikhet för uppkomst av brand”? Står garaget i förbindelse med trapphuset på det sätt som avses i 5:548? ”

 

Svar från Boverket (dnr: 1718/2016):

”Hej

När man ska tillämpa en regel kan det vara bra att använda följande princip.
1. Vad står det i regeln och vad innebär det? Vad är bindande föreskrift, och vad är allmänt råd som kanske kan uppfyllas på annat sätt?
2. Vad kan syftet vara med regeln? Vilken brandsituation vill man undvika och vad är det som ska skyddas; personer, byggnaden eller närliggande byggnader?
Resonemang av typen om vi kallar en sak för något annat så gäller inte regeln är i de flesta fall ganska meningslösa och gagnar varken brandsäkerheten eller en korrekt tillämpning av lagstiftningen. En utgångspunkt kan istället vara att fundera på eller rita upp ett typfall där regel är direkt tillämplig och utgå från det istället.
Något man också måste ha förståelse för är att Boverket inte har något ”kungsord” att tolka gällande byggregelverk, inte ens för de regler som vi gett ut själva. Det är byggherren som ska uppfylla reglerna och byggnadsnämnden som har tillsyn. Vid en eventuell tvist blir det sedan rättstillämpningen i domstol som slutligen avgör.

När det kommer till BBR 5:548 är det följande text som behöver analyseras. I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.

Allmänt råd

Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2. Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.

Den brand som man ska skydda sig mot är alltså brand i lokalen med hög brandrisk och det som ska skyddas är utrymmande personer i utrymningsvägar som betjänar fler lokaler än själva risklokalen. Det innebär i ett typfall följande (se bifogad skiss).

1. Inget tillkommande krav då utrymningsvägen enbart betjänar köket
2. Här riskerar en brand i köket påverka utrymningen från restaurangen, t.ex. genom att rök kommer ut i utrymningsvägen när restaurangpersonalen utrymmer.
3. Korrekt lösning enligt allmänna rådet till BBR 5:548 (om det inte finns ett automatiskt släcksystem då behövs ingen brandsluss mellan köket och utrymningsvägen).

Nått som är lite knepigt i sammanhanget är lösningen med brandsluss är ett allmänt råd, medan beskrivningen av vad en brandsluss är i BBR 5:421 är en föreskrift.

I det fallet bör ändå analytisk dimensionering av slussfunktionens utformning vara möjlig eftersom ”kravet” på brandsluss ges som ett exempel på lösning i ett allmänt råd. Om det däremot föreskrivs att det ska finnas en brandsluss ska den alltid utformas enligt 5:421.

När vi nu har klart för oss vad föreskriften innebär kan vi jämföra det med ditt exempel och Boverkets tidigare svar.

1. Kan man generellt ersätta en brandsluss med ett förråd?

Boverkets tidigare kvar kvarstår. Ett förråd är något som normalt har hög brandbelastning och dessutom finns risk för blockering av utrymningsvägens bredd och framkomlighet. Brandsluss å andra sidan är ett utrymme där särskilda krav ställs på skydd mot brandspridning. Att ersätta en brandsluss med ett förråd kan därför normalt inte göras. Möjligen kan man i de fall brandslussen inte krävs i föreskrift använda analytisk dimensionering för att visa att reglerna ändå uppnås.

2. Den andra frågan till Boverket handlade snarast om köket låg så långt ifrån utrymningsvägen att en brand i köket inte skulle påverka utrymningsvägen. Dessutom fanns en extra brandcellsgräns mellan köket och utrymningsvägen. I det fallet svarade Boverket, kanske något förhastat, att sådan risk inte verkade föreligga och därmed att de mellanliggande brandcellerna i praktiken fyllde samma funktion som en brandsluss och gjorde att köket inte låg i förbindelse med utrymningsvägen.

En sådan typ av bedömning hade det varit lämpligare att låta den som projekterade brandskyddet ta ansvar för och verifiera. Boverket får många frågor till oss och ibland kan vissa svar därför bli allt för kortfattade i förhållande till frågans komplexitet och alla möjliga situationer som kan finnas vid uppförande- och ändring av byggnader. Vi hoppas därför att det resonemang som förts i detta svar hjälper dig med hur du kan resonera i detta och liknade fall i framtiden.”

65.3 Utländska regelverk

65.3.1 Norge

Speciella regler finns för garage, annars finns ingen specifik motsvarighet till Vk6 och inga speciella regler kring utrymmen med förhöjd sannolikhet för uppkomst av brand.

65.3.2 England

Hittar inget liknande krav.

65.3.3 USA

NFPA kap. 7.11 påverkar endast avstånd till utrymningsväg etc. inget om andra särskilda åtgärder. Liknande krav i IBC.

65.3.4 Australien

Kan inte hitta något motsvarande krav.

65.3.5 Nya Zeeland

Motsvarande krav finns inte i det Nya Zeeländska regelverket. Sprinkler förespråkas dock generellt ofta i regelverket.

65.3.5 Kanada

Inget liknande krav finns i det kanadensiska regelverket.

65.4 Intervjuer

Vad är syftet med att lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand, som står i förbindelse med utrymningsväg, skall utföras med extra skyddsåtgärder?

Intervjuperson nummer 1

Att inte riskera att sätta utrymningsvägen ur spel för en lokal med många personer. En brand i lokal med hög brandrisk ska inte riskera att fördärva utrymningsvägarna för andra lokaler. Det handlar inte om att säkra utrymning från själva ”risklokalen” utan om att en brand i en lokal som avskilts från övriga lokaler för att den utgör en risk inte ska påverka utrymningssäkerheten från just dessa lokaler.

Intervjuperson nummer 2

Ett mer utvecklat barriärtänkande i dessa lokaler. Högre skydd för utrymningsväg och insatsväg.

Intervjuperson nummer 3

Syftet är att skydda utrymningsvägen, två olika lösningar anges.

Intervjuperson nummer 4

Att man anser att dessa lokaler har större sannolikhet för brand, dessa krav ska underlätta för räddningstjänsten insats samt förbättra förutsättningarna för de utrymmande.

Intervjuperson nummer 5

Det finns en förhöjd risk för brand i dessa lokaler och man vill helt enkelt inte att den förhöjda risken ska påverka övriga delar av byggnaden. Man tillför högre brandrisk på en byggnad brandrisken ”skyddas bort” i aktuell del istället för att höja upp skyddet på hela byggnaden.

Intervjuperson nummer 6

Man har fått för sig att det blir läbbiga bränder i kök och garage. Kanske lite överdrivet. Dock varit lite obehagliga garagebränder på senaste åren.

Intervjuperson nummer 7

I BBR 18 fanns krav på luftslussar mot garage och liknande i BBR 8:7 (skydd mot förgiftning). Detta togs dock bort till BBR 19. Viss förflyttning gjordes då till brandkapitlet (osäkert).

Man kan tänka sig att det är gammal hävd.

Syftet är att få en ökad säkerhetsnivå mot utrymningsvägar som betjänar andra lokaler.

Intervjuperson nummer 8

Stor sannolikhet och snabbt förlopp måste kompenseras på ngt sätt.

Intervjuperson nummer 9

Möta den höga risken att en brand uppstår.

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning men ett jättegammalt krav.

Intervjuperson nummer 11

Kan inte bakgrunden till detta.

Intervjuperson nummer 12

Hur farligt är ett garage? Slussen är mer ett hygienkrav. Även för ett storkök är det mer risk för matos. Tänk att om vi byter köket mot en möbelbutik med mycket lättantändligt.

 

65.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I byggnormerna från SBN 67 och framåt har kraven vara liknande formulerade.
Boverket har i ett antal svar under de senaste åren svarat på flera frågor om utformning av förbindelsen mellan större garage och utrymningsväg. Enligt dessa är det den större risken för brands uppkomst som erfordrar ett ökat skydd. Man anser i ett svar att det inte är jämförbart med kravet på brandsluss att ha ett förråd i egen brandcell med förbindelse med både garage och trapphus.

Intervjupersonerna är inte helt överens om att syftet är att skydda utrymningsvägen från en lokal med förhöjd risk för brands uppkomst.

Studerade utländska regelverk innehåller inga direkt motsvarande krav.

Syfte

Kravet bedöms gälla för lokaler där det är en högre sannolikhet för brands uppkomst. Syftet med brandslussen bedöms vara att

• öka sannolikheten för att minst en av dörrarna är stängd
• minska sannolikheten att en brand sprider sig via slussen genom dess höga krav på invändiga ytskikt och beklädnader.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med installationer som kan minska risk för brännbara avsättningar i kanaler?

64.1 BBR 24 Kap 5:5332

64.1.1 5:5332 

Föreskrift (funktionskrav):

”Imkanaler med tillhörande delar ska utformas med ett skydd mot spridning av brand och brandgas inom och mellan brandceller. Skyddet ska begränsa risken för spridning av brand till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning och så att brandcellsgränser upprätthålls.”

Allmänt råd:

”Brandskyddet för imkanaler i storkök bör anpassas efter risken för att brännbara avsättningar bildas i kanalen. Om stora mängder avsättningar riskerar att bildas i imkanalen bör den uppfylla kraven enligt ISO 6944-2, både för brand i och brand utanför kanalen.

Storkök som inte riskerar att få stora mängder avsättningar i imkanalen kan vara sådana kök som enbart används för uppvärmning, kokning och kök som endast används i begränsad omfattning.

Storkök kan som alternativ till vad anges i rådets första stycke utformas med

– filtreringssystem som minskar risken för att avsättningar bildas eller

– automatiskt släcksystem som med tillräcklig förmåga begränsar risken för att brand i avsättningarna sprids.

Imkanaler från storkök bör i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 60 i byggnader i byggnadsklass Br1. För byggnader i byggnadsklass Br2 och Br3 gäller vad som krävs för övrig avskiljande konstruktion dock lägst brandteknisk klass EI 30.

Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 100 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 meter, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet bör utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper…..”

64.2 Historik

Före BBR19 har inte ”installation som kan minska förekomsten av brännbara avsättningar”, förekommit i byggnormerna.

64.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:5332 Imkanaler (5:515, 5:6522)

Ändring:

”För storkök ställs särskilda krav om risken för att brännbara avsättningar bildas är stor. Då krävs antingen,

– ett skydd av kanalen mot invändig brand vilket kan verifieras med ISO 6944-2,

– ett filtreringssystem som begränsar mängden brännbara avsättningar i kanalen,

– ett automatiskt släcksystem som har sådan tillförlitlighet och effekt att en brand som uppkommer kan släckas eller kontrolleras innan den sprids till kanalen.

För samtliga system är det viktigt att underhåll genomförs. Dock gäller alltid för storkök att kanalen ska isoleras i klass EI 60 eller EI 30 för att säkerställa att brandgaser med hög temperatur i kanalen inte leder till brand i annan brandcell eller att brandgaser sprids. Inom brandcellen kan imkanaler vara oisolerade om det finns ett skyddsavstånd om 100 mm till brännbara byggnadsdelar.

Avsnitt, 5:515 risken för brandspridning till intilliggande brännbara material och 5:6522 Brandspridning mellan brandceller, slås ihop i ett avsnitt som behandlar brand i kanalen och vad kanalerna ska klara för olika typer av bränder.”

Motiv:

”Brand i imkanal kan sprida sig i de avsättningar som kan finnas i kanalen. Kravnivån höjs för imkanaler som riskerar att få stora mängder avsättningar. Motivet till detta är att det i tillämpningen av tidigare regler har förekommit lösningar som inte klarar av de höga temperaturer som kan uppstå vid en brand i imkanal med fettavlagringar. Flera alternativ för att hantera denna risk ges vilket bedöms ge bra möjligheter att uppfylla funktionskravet. Att utföra imkanalen enligt nämnd ISO-standard är ett alternativ som bedöms spegla faktiska förhållanden bättre.

Kraven på isolering av imkanaler gäller på samma sätt som tidigare. Syftet är också att skydda mot spridning av brand- och brandgas från bränder som inte uppstår i kanalen. Liksom för ventilationssystem kan brand sprida sig via imkanal. Den enkla lösningen med ett avstånd kopplat till minutkravet i betjänad brandcell bedöms vara tillräcklig.”

Konsekvens:

”Förtydligad nivå på vad som krävs av imkanaler. Med ISO-standarden blir det uppenbart att viss utformning av imkanal är olämpliga i storkök med hög risk för avsättningar. I förenklad dimensionering görs vissa förändringar mot tidigare. De allmänna råden kan dock frångås genom att alternativa lösningar verifieras med analytisk dimensionering.”

64.3 Utländska regelverk

64.3.1 Norge

I Norska regelverket anges för ”kökskanaler” (motsvarande imkanal) att dessa ska vara utförda med fettfilter och kanalen ska kunna rengöras i hela sin längd. Detta för att reducera faran för antändning och brand.

64.3.2 England

ADB
5.50, 10.10
Inte hittat något exakt liknande krav. Däremot ska restaurangkök (ej hemma-kök) ha separat och oberoende frånluftsystem och frånluften får inte återanvändas. Ventilationskanaler från kök får inte heller förses med brandgasspjäll då dessa kan sluta fungera på grund av fettansamlingen i kanalen.

Enligt BS 9999 kan lokala ytor inom en lokal eller en brandcell som klassificeras som högriskområde (exempelvis tillagningsytan i ett kök) förses med ett lokalt släcksystem för att då få ner riskprofilen för hela lokalen.

64.3.3 USA

Om byggnaden har aut. Sprinkler ska släcksystem i imkanal också finnas.

64.3.4 Australien

Det finns inget krav på att förhindra avsättningar. Möjligen kan funktionskravet avseende öppna spisar, skorstenar och liknande möjligen tolkas som att det ska förhindras men inte uttryckligen.

64.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket.

64.3.6 Kanada

Inget liknande krav finns i kapitlet för brandprojektering. Dock ska köksutrustning för matlagning med matfett utrustas med ett släcksystem:

Detta är inte angivet i kapitlet för brandprojektering utan står vid kapitel som bl.a. behandlar utförande av kök.

64.4 Intervjuer

Vad är syftet med installationer som kan minska risk för brännbara avsättningar i kanaler?

Intervjuperson nummer 1

Man vill inte ha imkanalsbränder.

Intervjuperson nummer 2

Man är rädd för att få dessa fettbränder som är både snabba och ger väldigt höga temperaturer.

Intervjuperson nummer 3

För att brännbara avsättningar ofta börjar brinna. Imkanaler passerar ofta brandcellsgränser. Ingen statistik som stöd. Rengöring görs men regleras inte i byggregler. På senare tid har det noterats att det framförallt i kolgrillar bildas mer brännbara avsättningar är i andra typer av utrustning.

Intervjuperson nummer 4

Det är vanligt med bränder i imkanaler. Man vill hitta alternativ till att dessa bränder sprids till andra delar av byggnaden. Systemen ska kunna fungera som avsett, dvs ha erforderligt underhåll och skötsel. Andra system som kan åstadkomma motsvarande säkerhet kan vara möjliga vid analytisk dimensionering.

Intervjuperson nummer 5

Om inget eller väldigt lite brännbart finns i kanalen finns ju ingen/ringa brandspridningsrisk.

Intervjuperson nummer 6

Att inte få en fettbrand i kanalerna. Att just filtreringssystem och liknande är med är för att det finns och man förde dialog med branschen vid införandet av reglerna.

Intervjuperson nummer 7

Vi vill inte ha bränder inuti slutna system vilka kan ge oväntade spridningsvägar samt vara svåra att åtgärda (instängda, svåra att lokalisera). Därför vill man minska sannolikheten för antändning i dessa delar.

Intervjuperson nummer 8

Att minska risken genom att minska konsekvensen. Nivån på säkerhet är otydlig. Bedöms vara viktigare att isolera kanalen än att minska risken för fettavsättningar. Temperaturen påverkas sannolikt inte så mycket men tiden som det brinner påverkas av fettmängden.

Intervjuperson nummer 9

Jag har inte sett imkanaler som så stora problem. Det har varit dåliga schakt och bjälklagsgenombrott som varit problemet.

Intervjuperson nummer 10

Begränsa risken för att det sprids en brand i kanalen.

Intervjuperson nummer 11

Att minska risken för imkanalsbrand genom att motverka att scenariot uppstår. Byggreglerna förutsätter att systemen underhålls på rätt sätt så att systemet fungerar.

Intervjuperson nummer 12

Ingen aning. Förmodligen en historia med skorstensbränder.

64.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Alternativet med installation som kan minska risken för brännbara avsättningar är helt nytt i och med BBR19.

Grundkravet för en storkökskanal där det kan bildas brännbara avsättningar är en ISO 6944-2 provad kanal. Den provningen är betydligt tuffare än den så kallade standardbrandkurvan för klass EI60 som gällde tidigare. Som alternativ till ISO kanalen infördes en möjlighet att, som tidigare använda sig av en EI60 kanal, om den förses med ett reningssystem som reducerar mängden avsättningar.

Intervjupersonerna har lite olika uppfattningar om det exakta syftet med installationerna.

I de utländska regelverk som studerats finns inga direkta likheter med installation av reningssystem.

 

Syfte

Syftet bedöms vara att

• minska sannolikheten för en mycket kraftig brand inuti imkanalen.
• den brand som trots installationen kan uppstå, skall kunna begränsas från att sprida sig genom att utföra kanalen i klass EI30/EI60.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m²) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?

63.1 BBR 24 text

63.1.1 5:53 Brandcellsindelning 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. …”

Allmänt råd:

”…Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m²) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”

63.1.1 5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m. 

Föreskrift (funktionskrav):

”Lokaler i verksamhetsklass 6 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till annan brandcell begränsas. 

Lokaler i verksamhetsklass 6 får endast stå i förbindelse med samlingslokal i verksamhetsklass 2B och 2C genom en luftsluss. …

I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.”

Allmänt råd:

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. …

Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m². Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.”

63.2 Historik

63.2.1 Sammanfattning

Kopplingen mellan brandbelastningen, kravet på brandcellsindelning och kravet på brandteknisk klass har varierat över tid men alltid funnits med. Det finns en visserligen otydlig men dock koppling till brandbelastning.

63.2.2 SBN 75

Tabell 77:221

Om ett utrymme har högre brandbelastning (>400 MJ/m² omsl.area) krävs högre klass – A/B 180 i stället för A/B 30/60/90 – såvida inte branden kunde förväntas vara bekämpad av brandförsvaret inom 60 minuter.

Däremot sägs inget om att utrymmen med högre brandbelastning måste utgöra egen brandcell men det kanske är underförstått i tabellen?

63.2.3 SBN 80

Samma formuleringar som SBN 75.

63.2.4 NR 88

Kravet på brandteknisk klass ökar med brandbelastningen men ingen koppling till verksamhetsklass. I övrigt oförändrade krav.

63.2.5 Konsekvensutredning BBR19

”5:53 Brandcellsindelning (5:61)

Ändring:

Brandcellsindelning är en av de primära lösningarna för att begränsa brand- och brandgasspridning inom byggnader. Ändringarna som föreslås innebär att föreskrifter flyttas till rådstext så att alternativa skyddsmetoder fortsatt är möjliga. Sådana metoder kan t.ex. att vara släcksystem för att helt eller delvis ersätta brandcellsindelning.

Förslag på föreskrifter och allmänt råd i förenklad dimensionering motsvarar dock i stora drag vad som tidigare har gällt.

Motiv:

Motiven till brandcellsindelning framgår tydligare. Brandcellsindelning är ett av flera sätt att uppnå ett tillfredsställande brandskydd varför det numera inte är ett eget avsnitt. 

Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand.

Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå. Ytterligare skydd av egendom kan vara nödvändigt av andra skäl men detta ligger utanför byggreglerna pga. att reglerna inte kan täcka samtliga situationer eller intressen. 

Reglerna tydliggör att brandcellsindelning normalt ska ske, vilket syftet är och att man kan ersätta brandcellsindelningen med brandtekniska installationer eller bortse från brandcellsindelningen i små byggnader där konsekvenserna av en brand är små. Detta tillgodoser möjligheten till flexibla lösningar som tidigare gavs genom 5:11, alternativ utformning.

Specifika krav gällande brandcellsgränser framgår under respektive avsnitt, t.ex. att bostadslägenheter ska utgöra egna brandceller.

Konsekvens:

Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering. 

Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”

63.2.6 Remissvarssammanställningen inför BBR 19

Flera synpunkter framfördes, fr.a. kring vilka verksamheter som avses. Flera förslag inkom vilka också genomfördes i BBR 19. Den förstudie som gjordes av BDAB innehåller en del förslag. Bl.a. föreslår man att följande syften anges med brandcellsindelning:

”Vi föreslår att följande syften definieras för BBR kap 5.6 (skydd mot brand- och brandgasspridning):

1. Skapa förutsättningar för trygg utrymning
2. Minska konsekvenserna av brand i utrymmen med ökad risk för brands uppkomst
3. Begränsa maximala konsekvenser av en brand ur ett samhällsperspektiv
4. Underlätta räddningstjänstens insats
5. Skapa egendomsskydd mellan olika ägare

… 

 Syfte 3 kan med fördel flyttas till syftet med brandsektionering istället. …”

63.3 Utländska regelverk

63.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav.

63.3.2 England

ADB
8.12
Krav på brandcellsgränsen specificeras inte likt BBR, men hänsyn skall tas till brandbelastningen. Däremot tas hänsyn till rum med särskild brandfara, vilka ska skiljas av i egen brandcell, dock inga högre krav än REI 30. Gångavstånden regleras även i dessa verksamheter.

ADB, Compartmentation
8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.

Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.

Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m² maximal yta, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.

63.3.3 USA

NFPA kap. 8.7.1.
Lokaler med högre risk för uppkomst av brand än övriga lokaler i byggnaden ska avgränsas med brandcellsgräns om inte mindre än 1 h. Alternativt ska det förses med sprinkler.

63.3.4 Australien

Den brandtekniska klassen är kopplad till verksamhetsklass. Det är underförstått via funktionskraven för brandteknisk klass att olika verksamhetsklasser representerar olika brandbelastning. T.ex. ska innerväggar i classification 6 ha lägst R 180 EI 120 medans samma vägg i classification 3 heter REI 90. Se vidare Specification C1.1 i NCC.

63.3.5 Nya Zeeland

Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket.

Verksamheter med hög brandbelastning har delats in i olika verksamhetsklasser (risk-classes) baserat på om hög brandbelastning kan förväntas. Detta illustreras från nedanstående tabell som anger vilka brandbelastningar man ska använda vid analytisk dimensionering:

Eftersom olika riskklasser ska vara indelade i olika brandceller blir det automatiskt att utrymmen med hög brandbelastning ska avskilda i en brandcell med erforderlig klass. När man dimensionerar brandklasser analytiskt gör man det genom en ”full-burn-out”-beräkning, där man helt enkelt tittar på hur lång tid det tar för en brand att brinna ut, baserat på bränsle (MJ/m2) och ventilation. Detta sätter då klassningen på brandcellsgränser kring utrymmet (ex: om tiden för allt bränsle att brinna upp är mellan 30 och 60 minuter à EI 60 klass).

63.3.6 Kanada

ommentar: Inget direkt koppling till brandbelastning görs i byggreglerna men man har krav för utrymmen som innehåller material med hög brandbelastning. Exempel och motivation nedan:

63.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m²) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?

Intervjuperson nummer 1

Se syftet med brandcellsgränser. Större risk för uppkomst av brand i Vk6. Då är det rimligt med högre skydd. Borde varit förknippat med högre klass också. Även i Br2 och Br3. Jämför med reglerna för brandfarlig vara som tar höjd för annat brandförlopp.

Intervjuperson nummer 2

Riskreducerande åtgärd mot kraftiga bränder/snabba brandförlopp. Lokalens storlek bör kunna vara en faktor som påverkar behovet.

Intervjuperson nummer 3

Tror att detta är tillagt senare men det bör dubbelkollas. Föreskriftstexten ”och att konsekvenserna av en brand ska begränsas” uppfylls om man gör någon typ av brandteknisk avskiljning kring dessa utrymmen.

Intervjuperson nummer 4

Det brandförloppet gör att om branden sprider sig till andra utrymmen så motstår inte dessa utrymmen branden på avsett sätt.

Intervjuperson nummer 5

Historiskt har det funnit krav på att speciella risker avskiljs. Härdverkstad ex. Att behöva avskilja ett bibliotek på ett kontor känns överdrivet.

Intervjuperson nummer 6

Svårigheten att utföra en släckinsats och med risk att en brand blir väldigt omfattande eller snabb. Därav skyddet.

Intervjuperson nummer 7

Svårt att släcka en brand med så hög brandbelastning. Också egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 8

Kom in i BBR19.  ”Det dunkelt sagda det dunkelt tänkta.” Lite ologiskt. Tar man bort väggarna runt ett rum så skulle det var ok utan brandcell?

Intervjuperson nummer 9

Svårgenomförd i praktiken. Många små förrådsutrymmen faller inom detta i t.ex. kontor. Orimligt att skilja av dessa. Ger dessutom följdkrav på stomme och brandceller. Stommen i hela huset kan behöva klassas upp pga toalettpapper i ett städförråd.

Syftet med regeln är väl inte ologiskt men blir orimligt när man drar det till sin spets.

Intervjuperson nummer 10

Förstår inte riktigt varför vi måste skydda mot just hög brandbelastning exempelvis mkt böcker etc. Brandbelastning borde vara mer kopplad till brandförloppet.

Vk6 förhöjd sannolikhet för brand smittar över en förhöjd brandrisk på en verksamhet/lokal som inte har samma risk, då behövs avskiljning.

Intervjuperson nummer 11

Osäker avseende hög brandbelastning: Kan ha att göra med att brandcellen ska motstå ett fullständigt brandförlopp? Det har ju rimligen inte med sannolikhet för uppkomst av brand att göra.

I verksamhetsklass 6 så är risken för uppkomst av brand större, vilket torde vara orsaken till brandcellsindelningen. Även risk för stora konsekvenser vid brand.

Intervjuperson nummer 12

Oklart vad som styr om ett visst rum behöver vara i egna brandceller. Avseende brandbelastningen: syftet borde vara att inte ha större lokaler med större brandbelastning och därmed stora svårhanterade bränder. Ett litet ”arkiv” bedöms inte vara ett allvarligt problem. Brandcellsindelningen definieras främst genom exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller.

63.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I äldre regelverk har hänsyn tagits till högre brandbelastning genom att det dels underförstått ska utföras i egna brandceller för att ta hänsyn till den större konsekvensen vid brands uppkomst, dels ska ha högre brandteknisk klass än övriga utrymmen för att ta hänsyn till det intensivare och längre brandförloppet.

I utländska regelverk är kopplingen tydligare eftersom i de fall det regleras görs genom att en högre klass krävs. Detta är troligen en bättre anpassning till verkligheten. En EI 120 vägg står emot en stor och långvarig brand ungefär lika länge som en EI 60-vägg i ett utrymme med ”normal” brandbelastning.

Ovanstående bekräftas i intervjuresultaten eftersom flera av de intervjuade efterfrågade en koppling mellan storlek på utrymme och brandteknisk klass. Man menar också att kravet hade gått att förtydliga genom att i exemplen på verksamheter i Vk6, även nämnt utrymmen med brandbelastning >1600 MJ/m².

Syfte

Syftet bedöms vara att säkerställa att en brand i ett utrymme med hög brandbelastning eller där sannolikheten för brands uppkomst är större än i andra utrymmen inte sprids till ett utrymme med lägre brandbelastning och som därför inte är byggt för att motstå den mycket större och mer långvariga brand som kan förekomma i lokaler med betydligt högre brandbelastning.

De egenskaper som avskiljningen i de allmänna råden anses erbjuda tros vara:

–          Att hindra en brand från att sprida sig från ett utrymme med hög brandbelastning till ett utrymme med ”normal” brandbelastning under

1. a) den längre tid som den stora brandbelastningen ger, eller
2. b) under lika lång tid som övriga brandcellsgränser men med ett värre brandförlopp

–          att möjliggöra en räddningsinsats i utrymmen med högre brandbelastning eller intensivare brand

–          att möjliggöra utrymning från kringliggande utrymmen

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med en brandcellsgräns? (t.ex. hindra brand från ett eller båda håll?)

62.1 BBR 24 kap 5:242 och 5:53

62.1.1 5:242 Brandcell

Föreskrift (funktionskrav):

”Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp.”

62.1.2 5:53 Brandcellsindelning

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer.”

”När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid.”

62.2 Historik

I biografförordningen finns beskrivning av brandsäker och brandhärdig byggnadsdel men ingen definition av brandcell mer än att brandhärdig avskiljning nämns. Dock har en brandhärdig byggnadsdel motståndsförmåga i form av beklädnad på båda sidor. Finns beklädnad bara på ena sidan kallas det brandhärdig beklädnad. Liknande beskrivning görs i BABS 1946 för flamskyddande byggnadsdel och flamskyddande beklädnad. I BABS 1946 beskrivs också hur byggnad ska sektioneras med brandsäkra väggar. I BABS 1950 kommer en första definition av ett brandsäkert rum som skulle kunna liknas vid det som senare i SBN 1967 benämns brandcell, dvs när definitionen på brandcell kommer första gången. Brandhärdigt och brandsäkert rum ges som exempel på brandceller och båda definieras. En definition som sedan följer genom hela SBN, definitionen av brandcell förändras något fram till och med SBN 80. Intressant är att klass på fönster och dörrar i brandcellsgräns då kopplas till räddningstjänstens insatstid. I NR är sedan definitionen av brandcell inbakad i kraven på brandcellsindelning och här anges att varje brandcell skall vara avskild från den övriga byggnaden med byggnadsdelar i lägst den brandtekniska klass som anges i ett huvudavsnitt. I första BBR kommer definitionen av brandcell tillbaka och denna förändras främst till BBR 19 då räddningstjänstens insats inte längre har betydelse samt att man istället pratar att skydda andra delar av byggnaden eller andra byggnader mot hela eller delar av ett brandförlopp. Här nämns också för första gången att brandcellsgräns kan ersättas av brandtekniska installationer.

62.2.1 Biografförordningen 1932

”1. Med brandsäker byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel, som vid brand och därunder förekommande vattenbesprutning har betryggande hållfasthet åtminstone och åtminstone samma motståndsförmåga som vägg av bränt murtegel av för olika ändamål erforderlig tjocklek, dock minst 10 centimeter, och som vilar på underbyggnad av ur brandskyddssynpunkt likvärdig beskaffenhet.

Med brandhärdig byggnadsdel förstås sådan icke brandsäker byggnadsdel, som vid brand och därunder förekommande vattenbesprutning har åtminstone motståndsförmåga som plankvägg med spräckpanel, rörning och puts på båda sidor. Rörning och puts eller därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan benämnes brandhärdig beklädnad.

Från källare ledande trappor, hisschakt och kanaler skola åtminstone brandhärdigt avskiljas från biografen och dess utrymningsvägar.”

62.2.2 BABS 1946

Brandteknisk klassindelning av byggnadskonstruktioner.
Brandsäker och brandhärdig byggnadsdel beskrivs på samma sätt som i Biografförordningen.

”Med flamskyddad byggnadsdel förstås sådan byggnadsdel av trä eller annat brännbart material, som vid brand är skyddad mot antändning och eldens spridning utefter ytan under åtminstone lika lång tid som plankvägg, beklädd på båda sidor med 4 mm asbestcementplattor av betryggande beskaffenhet. Plattor av nyssnämnda material, tjocklek och beskaffenhet eller därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad på endast ena sidan benämnes flamskyddande beklädnad.”

”1. KAP
A. Byggnads sektionering.
1. Större avdelningar inom samma byggnad, som äro av varandra oberoende, böra åtskiljas genom brandsäkra väggar eller bjälklag, därest icke arbetets behöriga fortgång därigenom försvåras eller särskilda skäl eljest föranleda undantag.[…]

2. Dörröppning i för övrigt brandsäker vägg skall vara försedd med branddörr för att väggen i sin helhet skall räknas som brandsäker.”

62.2.2 BABS 1950

”Bilaga 2 Brandteknisk klassindelning av byggnadskonstruktioner m.m.
Brandsäkert rum är ett rum med golv, väggar och tak utförda som brandsäker byggnadsdel. Golv, väggar och tak få ej ha brännbar beklädnad.”

62.2.3 SBN 1967

”37:11 Brandcell
Brandcell är sådan del av byggnad, inom vilken en brand fritt kan utvecklas utan att under för lokaltypen förutsatt tid -spridas till annan del av byggnaden. I brandcellens omslutande konstruktioner kan ingå funktionellt betingade delar med mindre brandmotstånd än som svarar mot denna tid, t ex fönster och dörrar, om brandens spridning i anslutning till dessa kan hindras genom brandkårsingripande med normal insatstid eller på annat sätt. Exempel på brandcell är brandsäkert och brandhärdigt rum, bostadslägenhet, kontorslägenhet, trapphus, pannrum samt enligt :251 avgränsad del av vind.”

”Brandsäkert rum
Brandsäkert rum är ett rum, som är avskilt i lägst klass A 60 från angränsande lokal och mot det fria…” ”… Dörr, lucka eller fönster i öppning mot det fria får dock utföras utan krav beträffande brandmotstånd, om risk ej föreligger för brandspridning i anslutning till sådan öppning.”

”Brandhärdigt rum
Brandhärdigt rum är ett rum, som är avskilt i lägst klass B 30 från angränsande lokal och mot det fria.” ”… Dörr, lucka eller fönster i öppning mot det fria får dock utföras utan krav beträffande brandmotstånd, om risk ej föreligger för brandspridning i anslutning till sådan öppning.”

62.2.4 SBN 1975

”37:121 Brandcell är del av byggnad, som är avskild på sådant sätt att en brand kan förhindras sprida sig till annan del av byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och höjd. I brandcellens omslutande konstruktioner kan ingå funktionellt betingade delar med mindre brandmotstånd än som svarar mot denna tid: t ex fönster och dörrar, om brandens spridning i anslutning till dessa kan hindras genom brandförsvarets ingripande med normal insatstid eller på annat sätt. Uppgifter om aktuell insatstid för viss byggnad lämnas av vederbörande brandchef.”

Brandsäkert rum och brandhärdigt rum beskrivs lika SBN 1967.

62.2.5 SBN 1980

”Med brandcell, som kan omfatta ett rum eller en sammanhängande grupp av rum, avses en del av en byggnad som är avskild på sådant sätt att en brand där kan hindras sprida sig till en annan del av byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och antal våningar. I brandcellens omslutande konstruktioner får ingå byggnadsdelar, t ex fönster och dörrar, med mindre brandmotstånd än vad som svarar mot denna tid, om en brand kan hindras sprida sig i anslutning till dessa byggnadsdelar genom brandförsvarets ingripande med normal insatstid eller på annat sätt. Uppgift om insatstiden för viss byggnad lämnas av kommunens brandchef.”

Brandsäkert rum och brandhärdigt rum beskrivs lika SBN 1967 med undantaget att det står angränsande rum istället för ”angränsande lokal”.

62.2.6 NR 1

”8:41 Brandcellsindelning
En byggnad skall delas in i brandceller, åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta rum (eller sammanhängande grupper av rum) i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. Detta gäller t ex för en bostads- eller kontorslägenhet, ett brandsäkert eller brandhärdigt rum, ett trapphus (dock inte inom en bostadslägenhet) och ett slutet garage. En brandcell får inte – med undantag av bostadslägenheter, trapphus, hisschakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida inte utrymmena är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning. Varje brandcell skall vara avskild från den övriga byggnaden med byggnadsdelar (inklusive genomföringar, erforderliga upplag, förband o d) i lägst den brandtekniska klass som anges i huvudavsnitten 1, 2 och 8.”

62.2.7 BBR 1

”5:232 Brandcell
Med brandcell avses en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Brandcellen skall vara avgränsad från byggnaden i övrigt, genom omslutande väggar och bjälklag eller på annat sätt, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under föreskriven tid. I brandcellens omslutande konstruktioner får ingå byggnadsdelar med mindre brandmotstånd än vad som svarar mot föreskriven tid, om en brand kan hindras sprida sig i anslutning till dessa byggnadsdelar genom t.ex. räddningstjänstens ingripande.”

”5:61 Brandcellsindelning
Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta ett rum – eller sådana sammanhängande grupper av rum – i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. En brandcell får inte – med undantag av bostadslägenheter, trapphus, hisschakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida inte utrymmena är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning eller andra anordningar, och det genom särskild utredning visas att kraven i detta avsnitt (avsnitt 5) uppfylls.

Varje brandcell skall vara skild från övriga utrymmen i byggnaden med byggnadsdelar (inklusive genomföringar, erforderliga upplag, förband o. d.) i lägst den brandtekniska klass som följer av kraven i avsnitten 5:6-5:8.”

Ordet brandcellsgräns är med för första gången och nämns då i samband med luft- och brandsluss.

62.2.9 BBR 19

”5:242 Brandcell
Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp.”

”5:53 Brandcellsindelning
Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer.”

62.2.10 Konsekvensutredning BBR 19

”Har reglering av andra områden än personskydd övervägts i revideringen av brandskyddsreglerna? Egendomsskydd

[…] Kravet i PBF är att brand- och brandgasspridning ska begränsas, vilket bl.a. har lett till de krav vi har på ytskikt, brandceller och sektionering av stora byggnader. Dessa krav ger indirekt både personskydd, miljö- och egendomsskydd.[…]”

5:242 Brandcell (5:232)

Ändring: 

Denna text motsvarar i stort sett som tidigare.

Motiv:

Kravnivå anges i avsnitt 5:5.

Konsekvens: 

Ingen.

5:53 Brandcellsindelning (5:53)

Ändring:

Brandcellsindelning är en av de primära lösningarna för att begränsa brand- och brandgasspridning inom byggnader. Ändringarna som föreslås innebär att föreskrifter flyttas till rådstext så att alternativa skyddsmetoder fortsatt är möjliga. Sådana metoder kan t.ex. att vara släcksystem för att helt eller delvis ersätta brandcellsindelning. Förslag på föreskrifter och allmänt råd i förenklad dimensionering motsvarar dock i stora drag vad som tidigare har gällt.

Motiv:

Motiven till brandcellsindelning framgår tydligare. Brandcellsindelning är ett av flera sätt att uppnå ett tillfredsställande brandskydd varför det numera inte är ett eget avsnitt.  Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand. Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå. Ytterligare skydd av egendom kan vara nödvändigt av andra skäl men detta ligger utanför byggreglerna pga. att reglerna inte kan täcka samtliga situationer eller intressen.  Reglerna tydliggör att brandcellsindelning normalt ska ske, vilket syftet är och att man kan ersätta brandcellsindelningen med brandtekniska installationer eller bortse från brandcellsindelningen i små byggnader där konsekvenserna av en brand är små. Detta tillgodoser möjligheten till flexibla lösningar som tidigare gavs genom 5:11, alternativ utformning. Specifika krav gällande brandcellsgränser framgår under respektive avsnitt, t.ex. att bostadslägenheter ska utgöra egna brandceller.

Konsekvens:

Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering. Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.

62.3 Utländska regelverk

62.3.1 Norge

I Norska regelverket anges att byggnader ska delas in i brandceller på lämpligt sätt. Utrymmen i en byggnad med olika risk för liv och hälsa och/eller olika risk för att brand uppstår bör vara avskilda med brandceller, om inte andra åtgärder genomförs som ger samma säkerhet.

Det anges även att brandcellerna i en byggnad ska vara utförda så att de förhindrar brand- och brandgasspridning till andra brandceller under den tid som krävs för utrymning och livräddning.

62.3.2 England

ADB, Compartmentation, 8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.

Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.

Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m² maximal ytan, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.

62.3.3 USA

Inget tydligt syfte ges med brandcellsindelning.

62.3.4 Australien

”A fire compartment contains walls, floors and the like creating a compartment (or “box”) of any shape used to limit the spread of fire to another compartment or part of a building.” I Australien används också ”smoke compartment” eller rökceller inom vårdanläggningar. Syftet med dessa är att begränsa spridningen av brandgaser initialt.

62.3.5 Nya Zeeland

Utklippet nedan är från konsekvensutredningen till den förenklade dimensioneringen och förtydligar vad som gäller för en brandcellsgräns (FRR = Fire Resistance Rating). Ett tydligt resonemang förs kring när brandklassningen gäller för påverkan av brand från båda sidorna och när det endast gäller för påverkan från en sida.

Fler relevanta utklipp nedan;

Ytterligare ett relevant utklipp nedan;

Här klargör man att byggnadsdelar som släpper igenom strålning (dvs. glas) inte behöver vara klassade för strålning då en byggnad är försedd med sprinkler.

62.3.6 Kanada

Generell motivation till varför brandcellsgränser ska konstrueras som ett tätt byggnadselement:

Ingen tydligare motivation ges till hur en brandcellsgräns är tänkt att skydda mot en brand, gällande attack från brand från båda sidor exempelvis.

62.4 Intervjuer

Vad är syftet med en brandcellsgräns? (t.ex. hindra brand från ett eller båda håll?)

Intervjuperson nummer 1

Olika syften beroende på vart brandcellen är. Man kan fundera på om man alltid behöver brandcell mellan olika verksamheter. Är nog lite egendomsskydd även här.

Intervjuperson nummer 2

Det beror på var brandcellen ligger. Finns givna påfrestningar. Syftet är att begränsa brandspridning enligt en standard samhället bestämt.

Intervjuperson nummer 3

Definiera brandens utbredning i ett första skede av brandförloppet, skydda egendom och kunna göra insats.

Intervjuperson nummer 4

Begränsa brandspridning, möjliggöra utrymning, möjliggöra räddningstjänstens insats. Kraven beror på vilken brand som brandcellsgränsen ska skydda mot. Den måste inte alltid fungera från båda håll.

Intervjuperson nummer 5

Att hindra brandspridning och trygga utrymning. Möjligt att tänka sig att brandcellsgräns kan skydda från ett håll.

Intervjuperson nummer 6

Syftet är att begränsa brand/brandgasspridning. I grunden från båda håll sen finns ju situationer där det är från endast ett håll, t ex soprum där det är brand inifrån rummet man vill skydda sig mot.

Intervjuperson nummer 7

Grundtanken är att den skall hindra brand från båda håll. Ex mellan två lägenheter.
Vad gäller ex ett soprum bör det primärt vara ut från soprummet till annan verksamhet som skyddet ska finnas.

Intervjuperson nummer 8

Det kan skilja sig från fall till fall i olika delar av byggnaden. Kan vara från ett håll eller från båda håll.

Intervjuperson nummer 9

Att klara en del av ett brandförlopp eller ett helt brandförlopp i ett visst antal minuter (ex. 30/60 min). Dock med stöd av räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 10

Se definitionen av brandcell i BBR. Alltid tvåsidigt, inte mot det fria tex, finns nog fler exempel. För att det aldrig går att helt försäkra sig om att det inte brinner i ett utrymme.

Intervjuperson nummer 11

Möjliggöra utrymning i första hand och i andra hand begränsa brandens spridning. ”Spridning till eller från utrymmet” = båda hållen. I många fall har ju brandcellsgränsen lite med utrymningen att göra, tex för de som befinner sig i samma brandcell som branden.

Intervjuperson nummer 12

Både skydd till och från. Från bostad till garage känns inte så skyddsvärt. Även till ett soprum.

62.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utifrån de tidigaste regelverken kan det konstateras att skillnad gjordes på en brandhärdig/brandsäker byggnadsdel/beklädnad. Det vill säga för att få kallas brandhärdig/brandsäker byggnadsdel skulle den ha korrekt beklädnad på båda sidorna. Avsikten med brandcellsgränsen har hela tiden varit att förhindra brand- och brandgasspridning till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Det kan ju tyckas att eftersom en byggnad ska delas in i brandceller fås det automatiskt att dessa måste fungera från två håll eftersom kravet på avskiljning ställs på respektive brandcell. Därmed fungerar brandcellen på två håll per automatik. En öppning ges dock i och med att brandcellsindelning helt eller delvis får ersättas av brandtekniska installationer.

Enligt konsekvensutredningen ska hänsyn tas till förutsättningar och särskilda risker, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand vid brandcellsindelning. Syftet med att dela in byggnaden i brandceller är att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand.

Även enligt de utländska regelverken kan man utläsa att brandcellsindelning görs för att förhindra brandspridning för att trygga utrymning och minska risken för stora och svårsläckta bränder. Dock är det bara det Nya Zeeländska regelverket som beskriver att brandcellsgränser i vissa fall skulle kunna utföras så att de bara klara ensidig brandpåverkan med avseende på brandbelastning exempelvis.

De intervjuade är inte helt samstämmiga, några menar att det är självklart att det ska vara från två håll medan andra menar att i vissa fall, då oftast kopplat till brandbelastning, risk för uppkomst av brand och hur ofta personer vistas i utrymmet, kan det räcka från ett håll. Flera nämner också anledningen att begränsa räddningstjänstens insats. Det sistnämnda är dock inte lika vedertaget sett till regelverken.

Syfte

Syftet bedöms vara att om en brand utvecklas inom en brandcell, förhindra brandspridning till andra delar i byggnaden utanför brandcellen. Utöver det ska en brandcell trygga utrymning av byggnaden samt skydda personer som befinner sig i intilliggande lokaler utanför brandcellen. Dessutom ska brandcellen:

–          skydda personer som behöver utrymma

–          skydda ”normal” verksamhet från en mer riskfylld verksamhet

–          skydda mot omfattande brandspridning

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med brandvägg?

61.1 BBR 24 Kap 5:562 och 5:244

61.1.1  5:562

Föreskrift (funktionskrav):

Rådet saknar föreskrift.

Allmänt råd:

”Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt tabell 5:562 och bryta igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg…..”

61.1.2  5:244

Föreskrift (funktionskrav):

”Brandväggar ska med tillräcklig tillförlitlighet kunna begränsa en brand utan insats från räddningspersonal.
Väggen ska tåla sannolik mekanisk påverkan vid brand och utformas så att den enkelt kan lokaliseras av räddningstjänsten. Byggnadsdelar, installationer och anslutningar som placeras på, intill eller i en brandvägg ska utformas så att de inte kan försämra brandväggens funktion.

Brandväggen mellan byggnader ska ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras.

Brandväggar får vara gemensamma i sammanbyggda byggnader. I sammanbyggda byggnader av olika byggnadsklasser ska brandväggen utformas i samma brandtekniska klass som gäller för byggnaden med den högre byggnadstekniska klassen. ”

Allmänt råd

”Brandvägg bör utföras i brandteknisk klass REI XX-M där XX följer av aktuella krav i avsnitt 5:5. Brandväggen kan exempelvis lokaliseras genom att anslutningen till yttertaket är tydligt markerad. ”

61.2 Historik

Kraven på brandvägg eller brandmur som det hette i SBN 67 har i grunden inte förändrats genom åren. I samband med BBR ersattes ordet Brandmur av Brandvägg och exemplifieringar på materialval utgick.

61.2.1 SBN 67

”37:26  Brandmur skall, även vid kanaler och slitsar, uppfylla i :22 angivna krav på brandteknisk klass. Vid enstaka kanal eller vertikal slits med högst 15 cm bredd i murens längdriktning samt vid balk eller bjälkändar erfordras dock ej högre klass än A 60 (vid gemensam brandmur A 120).

Fönster eller dörr får anordnas i gemensam brandmur eller två intilliggande brandmurar under förutsättning att betryggande åtgärd vidtas för att utan brandkårsinsats hindra brandspridning genom sådan öppning under minst hälften så lång tid som motsvarar för muren eller murarna erforderlig brandteknisk klass. Samma gäller brandspjäll i ventilationskanal, som genombryter brandmur.

Gemensam brandmur skall ha sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att muren förstörs. Rökkanal får inte anordnas i gemensam brandmur.

På eller intill brandmur placerad konstruktion ges sådan rörelsemöjlighet att av brand orsakade deformationer inte medför fara för brandmurens beständighet.

Takpanel eller annat trävirke får ej dras fram över brandmur, dock får yttre väggbeklädnad dras förbi brandmur. Är taket av samma höjd som grannhusets tak eller höjdskillnaden mindre än 0,1 m dras den ena – i förekommande fall den högre – byggnadens brandmur 0,1 m över taket, om takkonstruktionen är brännbar. Där brandbelastningen inte på någondera sidan överstiger 50 Mcal per m² omslutningsyta, behöver brandmuren inte dras upp över taket, om takets undersida förses med tändskyddande beklädnad till en bredd av minst 500 mm närmast brandmuren eller annan likvärdig åtgärd vidtas.

37:261 För att ge avsett antändningsskydd måste i sista stycket nämnd beklädnad anbringas på sådant sätt att luftspalter bakom beklädnaden inte uppkommer.”

61.2.2 SBN 75

I stort sett identiska krav som SBN 67

61.2.3 SBN 80

”37:433 Brandmur

En brandmur skall utgöras av en betongvägg, ett murverk eller någon annan konstruktion med likvärdig tålighet mot mekanisk åverkan samt uppfylla i tabell 37:433 angivna krav på avskiljande mot brand inifrån. En brandmur skall vidare ha sådan stabilitet mot brand inifrån som anges för ett vertikalt bärverk i :32. En gemensam brandmur skall dessutom ha en sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att brandmuren förstörs. En på eller intill en brandmur placerad konstruktion skall ges en sådan rörelsemöjlighet att deformationer som orsakas vid brand inte medför fara för brandmurens stabilitet. En brandmur skall på ett enkelt sätt kunna lokaliseras utifrån.

I första stycket angivna krav på avskiljande gäller även vid kanaler och slitsar. Vid enstaka kanal eller vertikal slits med högst 15 cm bredd i murens längdriktning och vid balk- eller bjälkändar fordras dock inte högre klass än A 60 – vid gemensam brandmur A 120.

Dörröppningar får anordnas i en gemensam brandmur eller i två motbyggda brandmurar. Förutsättningen härför är att betryggande åtgärder vidtas för att utan brandförsvarets insats hindra brandspridning genom sådana öppningar under minst hälften så lång tid som den som svarar mot den erforderliga brandtekniska klassen för brandmuren eller brandmurarna.

En takpanel av trä eller annat brännbart material – med undantag av sådan taktäckning som medges enligt :4321. andra stycket, och som anbringas utan luftmellanrum – får inte dras fram över en brandmur. En yttre väggbeklädnad av brännbart material som anbringas utan luftmellanrum får däremot dras förbi en brandmur.

Är höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om två motbyggda brandmurar (eller gemensam brandmur) mindre än 0.1 m, skall den högre byggnadens brandmur, dras 0,1 m över taket, om takkonstruktionen är brännbar. Om vinden inte kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas behöver brandmuren dock inte dras upp över taket, under förutsättning att taket utförs med spontad träpanel, som på undersidan förses med tändskyddande beklädnad till en bredd av minst 0,5 m närmast brandmuren, eller att någon annan likvärdig åtgärd vidtas till skydd mot brandspridning.

Särskild markering av en brandmur erfordras inte om brandmuren lätt kan lokaliseras genom byggnadens placering eller utseende. I övrigt godtas markering med utvändiga skyltar vid bottenvåning och takfoten med texten ”Brandmur”.”

61.2.4 NR

”8:33 Brandväggar

En brandvägg skall uppfylla följande krav:

a) Den skall utgöras av en betongvägg, ett murverk eller någon annan konstruktion med likvärdig tålighet mot mekanisk påverkan.
b) Den skall uppfylla i följande tabell angivna krav på avskiljande mot brand utifrån. Vid enstaka kanaler eller vertikala slitsar med högst 0, 15 m bredd i väggens längdriktning samt vid balk- eller bjälkändar fordras dock inte högre klass än A 60 – vid gemensam brandvägg A 120.
c) Den skall ha en sådan stabilitet mot brand inifrån som anges för ett vertikalt bärverk i avsnitten 2:8312 och 8:21. För gemensam brandvägg samt sektionerande brandvägg gäller dessutom att den skall ha sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att brandväggen förstörs.
d) Den skall på ett enkelt sätt kunna lokaliseras utifrån.

En konstruktion som är placerad på eller intill en brandvägg skall ges sådan rörelsemöjlighet, att deformationer som orsakas vid brand inte medför fara för brandväggens stabilitet.
En brandvägg, inklusive fönster, skall utföras i brandteknisk klass enligt följande.

Brandväggen skall gå från grundkonstruktionen genom hela byggnaden. Den skall dras minst 0,1 m utanför den anslutande ytterväggen, såvida inte denna intill ett avstånd av minst 0,5 m från gränsen utförs av obrännbart material och utan fönster. Om en brandvägg ansluter mot ytterväggar i en byggnads vinkel (innerhöm), skall den ena av de anslutande ytterväggama utföras i klass A 60 och utan fönster intill ett avstånd av minst 5,0 m.

:331 Anslutning av brandväggar mot yttertak

En takpanel av trä eller annat brännbart material får inte dras över en brandvägg. Undantag medges endast för taktäckning i brandteknisk klass T. Sådan taktäckning skall därvid anbringas utan luftmellanrum.

Om vinden kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas, skall en motbyggd brandvägg dras minst 0,5 m över taket, såvida inte takkonstruktionen är obrännbar, höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om brandväggen är minst 0,5 m och brandväggen dras minst 0,1 m över det högre belägna taket, eller taktäckningen utförs med falsad stålplåt eller likvärdigt material inom 2,5 m avstånd från brandväggen och dras minst 0,1 m över taket.

Om vinden inte kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas eller om vind saknas, skall en motbyggd brandvägg dras minst 0,1 m över taket, såvida inte takkonstruktionen är obrännbar, eller höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om brandväggen är minst 0, 1 m.”

61.2.5 BBR 1

”5:74 Brandvägg

En brandvägg skall begränsa en brand utan räddningstjänstens ingripande. Väggen skall ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras. Väggen skall tåla mekanisk påverkan och enkelt kunna lokaliseras av räddningstjänsten. Byggnadsdelar eller installationer som placeras på eller intill en brandvägg skall ha sådana rörelsemöjligheter att deformationer som orsakas vid brand inte försämrar brandväggens stabilitet. Anslutningar till andra byggnadsdelar skall utformas så att brandväggens funktion inte försämras. Brandväggar skall utföras i brandteknisk klass enligt nedanstående tabell (a). Dörrar i brandväggar skall utföras i lägst motsvarande brandteknisk klass i El-C.”

61.2.6 Konsekvensutredning BBR19

”5:562 Brandvägg (5:74)

Ändring:

Definitionen av brandvägg är flyttad till 5:2 och kravet är flyttat hit från dagens 5:7. Kravet om sammanstörtning är borttagen.

Motiv:

Det är inte möjligt att helt garantera att sammanstörtning inte sker. Räcker med sannolik påverkan.

Konsekvens:

Ingen skillnad då det motsvarar dagen regler samt att det redan idag är svårt att garantera att sammanstörtning inte kan ske.”

61.2.7 övrigt

SS-EN 1363-2:1999 beskriver en testmetod för mekanisk påverkan med Boverket hänvisar inte till den i BBR.

61.3 Utländska regelverk

61.3.1 Norge

Liknande formulering finns i Norska regelverket. Här anges att sektioneringsväggens (brandväggen) syfte är att förhindra branden från att sprida sig från en sektion till en annan, förutsatt att en förmodad släckinsats genomförs.

61.3.2 England

Tyvärr inte hittat något liknande krav. Brandväggar/brandcellsgränser mellan två byggnader skall gå vertikalt genom byggnadernas fulla höjd.

61.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

61.3.4 Australien

Motsvarigheten till brandvägg finns inte. Man har ”fire walls” vilket är den konstruktion som om sluter en brandcell.

61.3.5 Nya Zeeland

Inget krav på brandvägg finns i det Nya Zeeländska regelverket. Man delar däremot upp brandklassningen i ”life rating” och ”property rating”, dvs. en klass för skydd av personer i byggnaden och skydd av andra byggnader. Property rating styrs av verksamhetsklassen (risk-class:en).

Enligt exemplet nedan som är för verksamhetsklassen ”publika-lokaler & skola” har man en property rating av 120 min. Det betyder att om en galleria byggs vägg i vägg med en annan byggnad behöver en avskiljande vägg i REI 120 upprättas. Detta kan alltså likställas med en brandvägg, dock ställs inga krav på moment som vid en brandvägg.

61.3.6 Kanada

Inget krav på brandvägg finns i det kanadensiska regelverket.

61.4 Intervjuer

Vad är syftet med brandvägg?

Intervjuperson nummer 1

Detta krav infördes för krigsbrandsläckning en gång i tiden med brandmurar. Av den enkla anledningen att det inte fanns ngn möjlighet att utföra släckinsatser om nu större bränder skulle rasa i en och samma stad.

Intervjuperson nummer 2

Ska klara mer än brandcellsgräns, och därmed ge ett bättre skydd. Historiskt har man bra erfarenhet av att brandväggar fungerar. Främst relevant vid sammanbyggda byggnader.

Intervjuperson nummer 3

En robustare vägg som ska kunna stå betydligt mer mot branden än en vanlig brandcellsgräns. I vissa fall kan det dock anses behövas en insats från räddningstjänsten som komplement till brandväggen, t.ex. vid vindpåverkan.

Intervjuperson nummer 4

Tanken är att du ska kunna strunta i väggen som räddningstjänst, det vill säga den ska kunna begränsa utan räddningstjänsten. Takkonstruktionen på andra sidan ska klara eventuell strålning från brandsidan.

Har funkat relativt bra erfarenhetsmässigt.

Intervjuperson nummer 5

Kommer från urminnes tider. Det finns CE-märkta väggar. Verkar onödigt. Skyddet man vill uppnå uppfyller man minst lika bra på andra sätt, t.ex. göra två väggar EI 60. Tveksam till om -M verkligen gör det den utger sig för att kunna dvs stå kvar vid ras.

Intervjuperson nummer 6

Detta borde kombineras med någon form av krav på ytskikt på intilliggande tak, kanske också väggar som går ut några dm på byggnadernas sidor. Får vi ha brännbar taktäckning på brännbart underlag invid brandväggen. Väggen i sig löser inte hela problemet i alla typer av fall utan borde kompletteras med andra krav på fönster, väggar tak etc. utifrån byggnadernas utformning i övrigt.

Ska stå kvar oavsett vilket, ett sätt att begränsa den maximala skadan.

Intervjuperson nummer 7

Svårt att bygga en sådan. Mer att betrakta som en begränsningslinje vid insats än något som ersätter insats. ”Brandcellsgräns De Lux”

Intervjuperson nummer 8

Gammal hävd och så man byggde. Historiskt får man säga att det fungerat bra. Få fall där brand sprider sig över en brandvägg.

Det kanske fanns en koppling till räddningstjänsten innan. I BBR 19 försökte man dock jobba bort detta.

Intervjuperson nummer 9

Den klarar inte en övertänd brand. ”Man ska ha den i beaktande men inte lita på den” Citat av Per Toresson.

Intervjuperson nummer 10

Egendomsskydd.

Intervjuperson nummer 11

Det finns ingen ytterligare vägledning utöver det allmänna rådet.

Intervjuperson nummer 12

Tanken borde vara att med en begränsad insats kunna hindra spridning över/förbi väggen.
Den invändiga brandspridningen ska stoppas utan hjälp medans den utvändiga kräver släckinsats.

61.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Brandvägg hette från början ”Brandmur” vilket talar för att det skulle vara en kraftig murad konstruktion. Väggen skulle vara så utfört att den lätt kunde lokaliseras utifrån såvida den inte var utmärkt med skyltar. Under en period ställdes krav på att väggen i ”invändiga” hörn skulle kompletteras med tät obrännbar brandcellsgräns inom 5 m. Tidigare var det tydligt att väggen skulle vara av obrännbar konstruktion. Idag har de absoluta kraven på sammanstörning ersatts av att den skall tåla ”sannolik mekanisk påverkan” och väggen kan i princip vara av brännbar konstruktion.

I andra länder förkommer i något fall likande krav på vägg som i Sverige.

Intervjupersonerna är relativt samstämmiga i synen att det kan behövas en släckinsats för att hindra brandspridning förbi en brandvägg.

Syfte

Syftet bedöms vara att

• en brand, utan hjälp av räddningstjänsten skall hindras, från att invändigt sprida sig till utrymme på andra sidan väggen.
• det skall vara möjligt att en brand med hjälp av räddningstjänsten kan hindras från att sprida sig utvändigt till angränsande utrymme.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas”?

60.1 BBR 24 kap 5:56

60.1.1 5:561 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas. ”

Allmänt råd:

”För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning.

Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1250 m² eller i brandsektioner enligt vad som anges i tabell 5:561. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m² kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning. ”

60.2 Historik

Krav kring sektionering infördes i SBN 67 men relaterades då inte till alla byggnader. Detta utvecklades sedan över tid med det primära målet att skydda mot brandspridning mellan byggnader. I BBR 19 flyttades dock kravet till brandspridning inom byggnad, där det nu är placerat.

60.2.1 SBN 67

I SBN 67 angavs nivåer för storleken på sektioner inom vissa specifika verksamheter samt vindar, men inte för byggnader generellt. Exempelvis angavs nedan för kontorsbyggnader:

”75:11 Sektionering

Lägenhet får inte omfatta utrymmen inom fler än två våningar och ej större sammanlagd yta än
600 m² – beträffande s k storrumskontor, som inte uppdelas med rumsskiljande väggar, dock högst
1 200 m² – såvida särskilda åtgärder inte vidtas för att säkerställa trygg utrymning vid brand.”

Kravet gällande industribyggnader är det som mest efterliknar det som nu finns i BBR:

”77:24 Sektionering

:241 Allmänt

Större byggnad eller del av byggnad uppdelas – utan att för släckning svåråtkomliga större utrymmen därigenom uppkommer – genom sektionering (se :242 – :243) i lämpligt stora enheter (brandceller), såvida inte andra särskilda åtgärder vidtas till skydd mot brand.

:2411 Här avsedda särskilda åtgärder kan exempelvis vara att vissa byggnadsdelar utförs i högre än eljest erforderlig brandteknisk klass, att utrymningsmöjligheterna särskilt väl tillgodoses eller att byggnaden förses med anordning för automatisk brandsläckning (i form av rumsskydd, punktskydd eller båda), automatisk brandalarmering, brandventilation e d.

:2412 Lämplig storlek för ovan avsedda enheter (brandceller) kan inte generellt anges, men vissa riktlinjer kan dock ges till vägledning. Sålunda kan brandsäker eller brandhärdig byggnad med måttlig brandbelastning (högst 50 Mcal per m² total omslutningsyta) vanligen godtas utan här avsedd upp-delning, såvida särskild risk för personskada genom snabb övertändning eller explosion inte föreligger och byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras (jfr :211). Samma gäller vanligen även vid större brandbelastning, om byggnaden förses med automatisk brandsläckningsanordning (jfr dock 37 :422).

Där brandbelastningen överstiger 100 Mcal per m² total omslutningsyta eller eljest verksamheten är av brandfarlig art och anordningar för automatisk brandsläckning eller automatisk brandalarmering inte installeras, är det lämpligt att begränsa brandcellernas storlek till högst ca 3 600 m² i brandsäker byggnad, ca 2 400 m² i brandhärdig byggnad och ca 1 200 m² i annan byggnad. Om byggnaden förses med till kommunal brandkår ansluten brandlarmanläggning, kan vid i övrigt lika förhållanden i allmänhet godtas att dessa ytor fördubblas. Är byggnaden på ändamålsenligt sätt skyddad med automatiska brandsläckningsanordningar med kort utlösningstid erfordras vanligen ingen begränsning av brandcellernas storlek, jfr dock :2413.

…”

60.2.2 SBN 75

Kraven var liknande men ändrades något i SBN 75, där följande angavs för industribyggnader:

”77:24 SEKTIONERING

:241 ALLMÄNT

Större byggnad eller del av byggnad uppdelas – utan att för släckning svåråtkomliga större utrymmen därigenom uppkommer – genom sektionering (se :242 och :243) i lämpligt stora enheter (brandceller), såvida inte andra särskilda åtgärder vidtas till skydd mot brand.

:2411 Här avsedda särskilda åtgärder kan exempelvis vara att vissa byggnadsdelar utförs i högre än eljest erforderlig brandteknisk klass, att utrymningsmöjligheterna särskilt väl tillgodoses eller att byggnaden förses med anordning för automatisk brandsläckning (i form av rumsskydd och/eller punktskydd), automatiskt brandlarm, brandventilation e d.

:2412 Lämplig storlek för brandceller kan inte generellt anges, men vissa riktlinjer kan dock ges till vägledning. Sålunda kan brandsäker eller brandhärdig byggnad med måttlig brandbelastning (högst 200 MJ/m²) vanligen godtas utan här avsedd uppdelning, såvida särskild risk för personskada genom snabb övertändning eller explosion inte föreligger och byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras (jfr :21). Samma gäller vanligen även vid större brandbelastning, om byggnaden förses med automatisk brandsläckningsanordning (jfr dock 37:422).

När brandbelastningen överstiger 400 MJ/m² eller eljest verksamheten är av brandfarlig art och anordningar för automatisk brandsläckning eller automatiskt brandlarm inte installeras, är det lämpligt att begränsa brandcellernas storlek till högst ca 3 600 m² i brandsäker byggnad, ca 2 400 m² i brandhärdig byggnad och ca 1 200 m² i annan byggnad.

Om byggnaden förses med till kommunalt brandförsvar ansluten brandlarmanläggning, kan vid i övrigt lika förhållanden i allmänhet godtas att dessa ytor fördubblas. Är byggnaden på ändamålsenligt sätt skyddad med automatiska brandsläckningsanordningar med kort utlösningstid erfordras vanligen ingen begränsning av brandcellernas storlek. Jfr dock :2413. Vad här sägs förutsätter att möjlighet finns till för brandsläckning erforderlig brandventilation.”

60.2.3 NR

I NR infördes ett generellt funktionskrav kring sektionering av större byggnader. Fokus här låg på att sektionerna skulle begränsa branden så att den kunde begränsas till en byggnad och inte spridas vidare till annan bebyggelse.

”8:32 Sektionering av större byggnader

En större byggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att räddningstjänsten skall kunna hindra brandspridning till närliggande bebyggelse. Vid bedömningen av sådant behov skall hänsyn tas till bl a brandbelastning, brandventilation, automatiskt brandlarm och automatisk vattensprinkleranläggning.”

För industribyggnader angavs även följande:

”2:8311 Sektionering

En större industribyggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner. Sektionernas största lämpliga storlek kan bedömas med ledning av följande tabell. Tabellens värden är angivna under förutsättning att särskild risk för personskada inte föreligger samt att byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras.”

60.2.4 BBR 1-18

I BBR togs de speciella kraven gällande industribyggnader bort. Dock behölls funktionskravet kring sektionering av stora byggnader under rubriken skydd mot brandspridning mellan byggnader.

”5:73 Sektionering av stora byggnader

Stora byggnader skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att brandspridning till närliggande byggnader kan hindras genom räddningstjänstens ingripande eller på annat sätt försvåras.

Råd: Vid bedömningen av om behov av sektionering föreligger bör hänsyn tas till bl. a. byggnadens avstånd till närliggande byggnader, brandbelastning, brandgasventilation, automatiskt brandlarm och automatisk släckanordning.”

Denna formulering och placering av kravet behölls sedan till och med BBR 18.

60.2.5 Konsekvensutredning BBR19

Till BBR 19 flyttades kravet till brandspridning inom byggnad och en liknande tabell från den som angavs för industribyggnader i NR återinfördes. Följande angavs:

”5:56 Sektionering av stora byggnader (5:73)

5:561 Allmänt (5:73)

Ändring
Funktionskravet fokuserar mer på att begränsa en omfattande brandspridning inom en byggnad snarare än som tidigare fokusera på skydd mot brandspridning mellan byggnader. Dessutom återinförs en tidigare gällande tabell men med modifikation. Om byggnaden förses med automatisk vattensprinkleranläggning kan sektioner utföras med obegränsad storlek. Brandgasventilation anges inte som lösning i förenklad dimensionering.

Sektionering kan ske för att begränsa brandens storlek inom en byggnad av rena egendoms eller samhällsekonomiska skäl. Samtidigt ges räddningstjänsten bättre förutsättningar att begränsa konsekvenserna i händelse av en brand vilket även förbättrar deras säkerhet. När sektionering är en förutsättning i byggnad specificeras, dessutom anges särskilt vad som gäller för bjälklag i sektioner, som inte behöver uppfylla klass -M.

Motiv
Verifierbar nivå saknas i tidigare regler och den gamla modifierade tabellen införs därför som allmänt råd. Förtydligandet motiveras av att detta begränsar konsekvenser och minskar egendomsskador och miljöpåverkan vid en eventuell brand vilket ligger i linje med krav enligt PBL och PBF.

Fler mindre brandceller än stora brandsektioner minskar spridningen av branden till stora delar av byggnaden. Det underlättar och ökar säkerheten för räddningstjänsten då branden hålls inom mindre brandceller istället för stora brandsektioner.

Nyttan av brandgasventilation bedöms inte vara tillräckligt utredd för att detta ska vara en alternativ möjlighet. Däremot kan brandgasventilation mycket väl användas i analytisk dimensionering.

Konsekvens
Med krav på sektionering och brandtekniska installationer i stora byggnader kan kostnaderna för vissa byggnader öka. Detta bedöms dock vara motiverat med hänsyn till egendomsskydd och miljöskydd. För många byggnader har dessutom de tidigare kraven ändå varit aktuella. Exempelvis behöver byggnader som är väl brandcellsindelade inte brandsektioneras.

Rekommendation om brandgasventilation stryks vilket kan resultera i lägre kostnader.”

Denna förändring fick många kommentarer i remissen och alternativet med brandgasventilation som funnits tidigare ströks efter remisserna.

60.3 Utländska regelverk

60.3.1 Norge

I Norge anges att byggnader ska delas in i brandsektioner för att en brand inom en brandsektion inte ska ge för stor ekonomisk eller materiell påverkan. Det anges att en brand inom en sektion ska kunna begränsas till denna sektion, förutsatt en släckinsats.

En liknande tabell som den svenska finns även här. Dock något hårdare krav och brandgasventilation finns med som en förbestämd åtgärd.

Även specifika verksamheter/typer av lokaler regleras i regelverket. T.ex. ska garage med större area än 400 m² alltid avskiljas i EI 90 och brandceller i flera plan med en area som överskrider 800 m² ska förses med sprinklerskydd.

60.3.2 England

Hittar inget krav kring just stora brandceller, däremot finns krav kring brandcellsindelning.

ADB, Compartmentation
8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.

Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.

Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m² maximal ytan, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.

60.3.3 USA

Hittar inget liknande krav.

60.3.4 Australien

Krav finns på maximalt storlek på brandceller (2000 – 48 000 m2 beroende på Vk och Byggnadsklass), där indelning inte krävs av andra skäl. Utöver detta ställs krav på maximal volym i brandcellerna. Man kan överskrida dessa storlekar enligt särskilda villkor, bl.a. sprinklerinstallation och vehicular access runt om. Syftet är att begränsa skadornas omfattning och ge räddningstjänsten en chans att bekämpa branden.

60.3.5 Nya Zeeland

Max tillåten area av en brandcell är olika beroende på vilken verksamhetsklass (kallas för risk-class i NZ-byggreglerna) som innefattas av brandcellen. Generellt gäller att ingen begränsning sätts på brandcell om den är försedd med sprinkler. Begränsning av en brandcell kan även bero på hur många personer som ingår i brandcellen. Några exempel för olika verksamhetsklasser visas nedan:

Härledning görs från konsekvensutredning som förklarar funktionen en brandcell ska uppfylla; att tillåta personer att utrymma under säkra förhållanden och förhindra att branden sprider sig inom en byggnad och till andra byggnader. Inga specifika kommentarer ges till hur de olika areorna som anknyts till de olika verksamhetsklasserna har härletts.

60.3.6 Kanada

Max tillåten area av en brandcell beror främst på verksamhetsklass. Även storleken på själva byggnaden begränsas av verksamhetsklassen och brandteknisk klass av byggnad. Exempel nedan:

Denna begränsnings syfte anges nedan.

Det är alltså tydligt att huvudfokus med begränsningar av area i detta regelverk är att skydda personer i byggnaden (både utrymmande och räddningspersonal). Inget anges om egendoms- och/eller miljöskydd.

60.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas”?

Intervjuperson nummer 1

Miljö- och egendomsskydd. Lagstiftningsmässigt torde miljöaspekten vara den som legitimerar kravet.

Intervjuperson nummer 2

Tidigare låg detta under avsnittet om brandspridning mellan byggnader för att begränsa brandspridningen från en stor byggnad belägen nära en annan närliggande byggnad.

Syftet är att begränsa omfattningen på en brand för att inte hela kommunens resurser ska tas upp på av en brand i lång tid. Dock inte tydligt skriven.

Ett nästan icke-verifierbart krav. Vad menas? Är det brandspridning? Eller är det brand- och brandgasspridning? Det finns anledning till förbättring av denna paragraf.

Egendomsskydd och miljö också en faktor. Fråga dock hur mycket staten ska styra konsekvens för enskilda egendomar.

Brandgasventilation lyftes ur för att möjliggöra lösningar med större flexibilitet med just detta skydd.

Intervjuperson nummer 3

Att underlätta räddningsinsats, längden på insatsvägen begränsas också per automatik med hänsyn till brandcellsindelning och sektionering. Man vill definiera en miniminivå för egendomsskydd. Begränsa hur stora bränder får bli inom en byggnad.

Intervjuperson nummer 4

Ett sätt att reglera PBF-kravet att hantera spridning av brand inom byggnad. Brandceller för liten indelning och brandsektion som nästa barriär. Det har även med brandspridning till annan byggnad att göra, men det regleras avseende spridning inom byggnaden. På något vis är räddningstjänstens insats en del i detta. Det finns många verktyg som man kan använda sig av för att begränsa spridningen.

Intervjuperson nummer 5

Att helt enkelt inte få för stora bränder.

Intervjuperson nummer 6

Ganska bra formulerat råd. Av samhället accepterad skada med olika alternativa åtgärder.

Intervjuperson nummer 7

Konsekvensbegränsande åtgärd enligt PBF.

Intervjuperson nummer 8

För att kunna släcka och inte skita ner miljön. Storbränder ska förhindras.

Intervjuperson nummer 9

Egendomsskydd enbart. Lite brandspridning till annan byggnad, som det tidigare låg som. Gamla siffror som upplivats.

Intervjuperson nummer 10

Lite grann en säkerhet för räddningstjänsten slipper hantera så stora bränder även ett värdeskydd. Måtten kommer från industribyggnader och sen blev de generella, var enkelt att ta de mått som redan fanns.

Intervjuperson nummer 11

Man kan ju bygga med väldigt stora brandceller/sektioner. Har troligen inte med utrymningssäkerheten att göra. Att göra det lättare för räddningstjänsten hade behövt ännu mindre sektioner. Troligtvis dock för att underlätta räddningsinsats. Kanske kan finnas med egendom och miljö i Boverkets tankar även om det ligger utanför deras föreskriftsrätt.

Intervjuperson nummer 12

Dels för att hindra stora skador, egendomsskydd/samhällsintresse. Dels för att räddningstjänsten ska ha möjlighet att begränsa brandens storlek inom byggnaden. Indirekt ger detta möjlighet att begränsa branden mellan byggnader.

60.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravet på sektionering av byggnader har funnits sedan SBN 67 men var då annorlunda formulerat. Mellan SBN 67 och fram till och med NR berörde kravet primärt industribyggnader. Från NR fram till och med BBR 18 var det även förtydligat att kravet primärt berörde brandspridning till andra byggnader. Detta ändrades i BBR 19 med motivet att ge ökat egendoms- och miljöskydd vid brand. Anmärkningsvärt är dock att man i konsekvensutredningen till BBR 19 inte nämner något om brandspridning mellan byggnader, trots att kravet flyttats från detta kapitel till brandspridning inom byggnad. Tabellen som nu finns i BBR är en ny tappning av en tabell som gällde för industribyggnader i NR.

Av de utländska regelverken framgår att krav på begränsning av brandcellsstorlek finns i många andra länder. Dock är det endast i Norge som det finns krav på brandväggar eller högre klassning av brandceller liknande det som finns i BBR. Kraven i dessa länder har ingen tydlig koppling till brandspridning mellan byggnader.

Intervjupersonerna har olika åsikter om kravet men totalt sett ses det som en konsekvensbegränsande åtgärd. Som nämnt i konsekvensutredningen är huvudfokus enligt Boverket att begränsa miljö- och egendomspåverkan vid brand. Många nämner även brandspridning till andra byggnader, vilket var kravets tidigare syfte.

Syfte

Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med funktionskravet vara (1) att ge ett egendoms- och miljöskydd vid brand samt (2) att brandspridning till annan byggnad ska försvåras. Grunden i funktionskravet bedöms även vara att ge räddningstjänsten förutsättningar att göra en insats vid brand och därigenom begränsa eventuell brandskada.

Med grund i detta bedöms parametrar som brandbelastning, potentiella brandförlopp och eventuella åtgärder för att minska effekten och omfattningen av en brand eller underlätta släckinsats kunna vara parametrar som kan spela in i bedömningen av behovet av sektionering.

 

 

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)