Vad är syftet med att trapphus i minst tre våningsplan bör avskiljas i lägst klass E15-C mot loftgångar?

39.1 BBR 24 kap 5:538

39.1.1 5:538 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Konstruktioner mot inglasade loftgångar, och loftgångar som är den enda utrymningsvägen, ska utformas så att brand- och brandgasspridning begränsas.

Trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas.”

Allmänt råd:

”Fönster, dörrar och andra konstruktioner som ansluter mot inglasade loftgångar bör utföras i lägst klass EI 30.

Om utrymning endast kan ske i en riktning, och loftgången utgör den enda vägen till närmaste utrymningsväg, bör de brandceller som man passerar, inklusive fönster och dörrar, utföras i lägst klass EI 30.

Dörrar mellan trapphus och loftgångar bör avskiljas i lägst klass E15-C.”

39.2 Historik

Begreppet loftgång kom in i SBN 1967, i SBN 1975 kom sedan ett krav som liknar det vi har idag, i NR förtydligades att kravet gäller byggnader med fler än två våningsplan. Kravet försvann sedan i BBR1 till och med BBR 20 men fanns i stället med i Utrymningsdimensionering 2004 och 2006. I BBR 21 kom kravet in igen.

39.2.1 SBN 67

37:325 Dörrar

”Dörr till bostads- eller kontorslägenhet i byggnad med fler än en men högst åtta våningar utförs i lägst klass B 15 samt i byggnad med fler än åtta våningar i lägst klass B 30. Ej bärande överstycke får – oavsett vad i :22 sägs – utföras i samma klass som tillhörande dörr. Här angivna brandtekniska klasser erfordras dock inte beträffande dörr direkt mot det fria eller mot öppen s k loftgång med permanent utrymningsväg i vardera ändan.”

39.2.2 SBN 75

37:2412 Utrymningsvägs avskiljande (37:24)

”I loftgångshus för bostadsändamål godtas att trapphus – utom vid brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus – avskiljs från loftgång och mot det fria i klass B 15 samt med självstängande dörrar mot loftgång.”

39.2.3 NR

NR1

1:343 Avskiljande mot det fria

”I byggnader med fler än två våningsplan skall trapphus avskiljas med väggar i lägst klass F 15 mot det fria och mot förekommande loftgångar e d.”

39.2.4 Utrymningsdimensionering 2004

5.5 Avskiljande från andra utrymningsvägar (BBR 5:32)

”Utrymningsvägar i en byggnad skall normalt vara utförda som egna brandceller. När en loftgång utomhus är utrymningsväg behöver den inte avskiljas från intilliggande lägenheter. Trapphus bör dock vara avskilt från det fria och från loftgången i lägst brandteknisk klass E15 och E15-C för dörrar, såvida inte loftgången är inglasad, se BBR 5:6.”

39.2.5 Konsekvensutredning BBR21

5:538 Avskiljning mot loftgångar

Ändring:

”Boverket inför ett nytt krav som beskriver när väggar mot loftgångar ska avskiljas med avskiljande konstruktion, samt att brandgasspridning till trappor i flera våningar ska begränsas.”

Motiv:

”I BBR 19 och 20 har kraven på avskiljning mot loftgång inte funnits annat än vad som gäller mot inglasning av själva loftgången. Eftersom tidigare lösningar från äldre regelverk och handböcker inte kunnat användas som förenklad dimensionering har loftgångshus behövt projekteras särskilt vilket har gett upphov till kostnader och osäkerhet på vilka krav som ska gälla.

För att undvika att en brand riskerar att rökfylla utrymningsvägen för samtliga plan ska brand- och brandgasspridning till trapphus från loftgång begränsas om trappan har fler än två våningar.”

Konsekvens:

”Ändringen innebär en återgång till en tidigare nivå på brandskyddet kring loftgångar. Det leder inte till några kostnadsökningar i förhållande till den nivå som funnits i tidigare byggregler. Eftersom förenklad projektering nu kan ske kan kostnaden snarare minska i projekteringsskedet. Det kan bli fråga om en viss kostnadsökning i de fall en icke inglasad loftgång utgjort enda utrymningsvägen. Denna situation kan dock även tidigare anses vara reglerad av kravet på tillfredställande utrymning enligt 5:31.”

39.2.6 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-3512/2014):

–          ”I BBR 5:538 anges att trapphus i minst tre våningsplan ska utformas så att brand- och brandgasspridning mot loftgång begränsas. Har det blivit ett syftningsfel här? Utifrån de hänvisningar som görs till äldre regelverk och konsekvensutredningen är det trapphuset i sig som ska skyddas från brand- och brandgasspridning och inte spridning från trapphus till loftgång?”

–          ”Under senare år har en inte ovanlig lösning vid utrymning från loftgångar varit att ha ett avskilt trapphus med dörrar i klass E 15-C och som andra utrymningsväg har det funnits en utvändig spiraltrappa som inte varit avskild. Skulle detta enligt er inte vara tillåtet med de nu återinförda detaljkraven. I detta avseende är det avgörande om man anser att utvändig trappa ska betraktas som trapphus då det är det som regleras i BBR 5:538. Grundkravet vad gäller två av varandra oberoende utrymningsvägar torde med ett avskilt trapphus och en utvändig trappa tillgodoses likväl som att ett avskilt trapphus med fönsterutrymning kan accepteras.”

 

Svar från Boverket (dnr: 1232-3512/2014)

–          ”Ja man kan tycka det är lite av ett syftningsfel. Det är normalt brandspridning mellan loftgång och trapphus som ska hindras i syftet att brand på en loftgång (ut från en lägenhet) inte ska slå ut utrymningsvägen från samtliga loftgångar. Om man väljer uttrycka det som skydd mellan loftgång och trapphus eller trapphus och loftgång kan har dock mindre betydelse då skyddet är detsamma.”

–          ”Skillnaden mellan en spiraltrappa och fönsterutrymning är att om trappan är rökfri kan den nyttjas för självutrymning vilket gör att många kan utrymma utan att ta räddningstjänstens resurser i anspråk. Om trappan å andra sidan är rökfylld slås en utrymningsväg ut från samtliga lägenheter i motsats till fönsterutrymning där man kan stanna i sin lägenhet och räddningstjänsten kan inrikta sig på de mest riskutsatta lägenheterna. Bägge system har därmed olika för och nackdelar och kan därför inte anses vara direkt jämförbara. Vid fönsterutrymning är också gångavståndet till den avskilda trappan reglerat till 15 m enligt BBR 5:332, medan en situation med ett avskilt trapphus och ett öppet inte finns detaljreglerat på samma sätt. I föreskriften (5:538) anges att brandgasspridning mot trapphus ska begränsas och i tillhörande allmänt råd anges att dörrar bör avskiljas i lägst E15. En alternativ lösning med en öppen spiraltrappa istället för att ha två slutna trapphus och begränsa brandspridning till trappan med dörrar är då att anse som analytisk dimensionering.”

Fråga till Boverket (dnr: 1232-4227/2012):

–          ”I gamla regelverk fanns en idé om att loftgångstrapphus skulle vara avskilda i E 15. Det lever delvis kvar i handböcker (även om jag i praktiken tycker mig se många öppna loftgångstrapphus i den verkliga världen). Skall man/vi betrakta detta historiska krav som borttaget eftersom det inte omnämns i allmänna råd till BBR 19.”

Svar från Boverket (dnr: 1232-4227/2012):

–          ”I NR angavs att trapphus till loftgångar över två våningar skulle avskiljas i lägst klass F 15. Motsvarande krav har sedan inte funnits i BBR sedan första utgåvan 1994.

I och med BBR 19 har Boverket förtydligat att äldre regelverk inte ska användas som handbokslösning utan det är föreskrifterna med tillhörande allmänna råd (inkl. BBRAD) som gäller. Detta är egentligen inget nytt utan de regler som finns i senaste versionen av byggregler är de som gäller. Att loftgångar inte behandlas mer utförligt i BBR är en brist som vi funderar på om det behöver förtydligas i framtida revideringar av regelverket.

I BBR 19 och även tidigare utgåvor av BBR finns det däremot skrivningar som i princip förutsätter att trapphusen är avskilda. Bland annat kan enligt rådet i BBR 5:321 en loftgång utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. I ett loftgångshus med två trappor från loftgången och där fönster inte utgör alternativ utrymningsväg förutsätts därmed att trapphusen är avskilda och kan betraktas som utrymningsvägar om förenklad dimensionering ska användas.”

 

”För loftgångshus med ett trapphus och fönsterutrymning är det mer otydligt, men även här likställs i princip loftgång med andra utrymningsvägar där trapphusen normalt är brandtekniskt avskilda, se t.ex BBR 5:332.”,

Fråga till Boverket (dnr: 1234-630/2013):

–          ”I det allmänna rådet i avsnitt 5:247 anges loftgång som exempel på en utrymningsväg. I allmänna rådet i avsnitt 5:53 anges att utrymningsvägar bör utgöra egna brandceller. Praxis har tidigare varit att loftgångar inte avskiljs brandtekniskt från byggnaden i övrigt. Är det korrekt att BBR 19 inte medger icke brandtekniskt avskilda loftgångar inom ramen för förenklad dimensionering?”

Svar från boverket (dnr: 1234-630/2013):

–          ”Svar nej.

Eftersom loftgångar och liknade utrymmen utomhus specifikt nämns i avsnitt 5:247 som exempel på utrymningsvägar som inte är korridorer och trapphus i egen brandcell går det före det allmänna rådet att en utrymningsväg bör vara en egen brandcell. Även här gäller alltså principen att det som är reglerat i detalj gäller framför allmänna regler.”

39.3 Utländska regelverk

39.3.1 Norge

Hittar inget liknande krav

39.3.2 England

Inte hittat något krav på detta i något av regelverken så länge loftgången är öppen.

39.3.3 USA

IBC: Hittar inget specifikt krav för utformning av trapphus mot loftgång.
NFPA: Här föreskrivs att utrymningsvägar som är belägna utomhus ska ha tillräckliga öppningar så att rökansamling inte kan uppstå. Paragraf 7.5.3.2 kräver att 50% av långsidan av en sådan utrymningsväg skall vara öppen för att förhindra ansamling av rökgaser och att bli oanvändbar.
Vidare krävs det brandklassade väggar och dörrar i de fall då enda utrymning sker förbi andra lägenheter, se nedan.

Hittar inget kopplat mellan täta trapphus och loftgångar dock.

39.3.4 Australien

Mycket märklig formulering eftersom funktionskravet är att inte sprida branden till loftgången medans det allmänna rådet syftar till att hålla trapphuset rökfritt. I Australien krävs fire-isolated stairways (FIS) vid mer än tre våningar annars inga krav. FIS ska ha samma klass som resten av huset och dörrarna ska ha samma klass som väggen och vara självstängande. Alltså EI 60-C i det här fallet.

39.3.5 Nya Zeeland

Liknande krav i det Nya Zeeländska regelverket är dörrar in till trapphus från loftgång ska vara rökgasklassade (S_m-motsvarighet). Hittar ingen motivation till detta krav.

39.3.6 Kanada

Vad jag kan se finns inget motsvarande krav på brandklassning av dörrar mot trapphus från loftgångar.

39.4 Intervjuer

Vad är syftet med att trapphus i minst tre våningsplan bör avskiljas i lägst klass E15-C mot loftgångar?

Intervjuperson nummer 1

Allmänt sätt har utrymning horisontellt i nedsatt sikt ansetts vara lättare än att gå i trappor vid nedsatt sikt.

Intervjuperson nummer 2

En loftgång blir rökfylld vid en brand och kan fylla hela fasaden. Då skall man kunna ta sig in i trapphuset och komma i säkerhet. Där skall det vara garanterat rökfritt.

Intervjuperson nummer 3

Att man ska vara i en rökfri miljö när man är i trapphuset. När man har tagit sig till trapphuset så ska man t.ex. kunna springa förbi ett våningsplan med större rökutveckling utan att påverkas av detta.

Intervjuperson nummer 4

Kanske beror skillnaden i två och tre våningsplan i att man får hoppa om det är två våningar. Vid tre våningar får du inte hoppa och då vill man öka skyddet.

Låg klass eftersom det är mot utomhus.

Intervjuperson nummer 5

Att utrymningsväg ska vara tillgänglig och användbar även för andra våningsplan än det där brand utbrutit, dvs. hålla brandgaser borta från trapphuset.

Konsekvensen av att blockera en utrymningsväg för tre plan är större än för färre än 3 plan.

Intervjuperson nummer 6

Att minimera risken för att trapphuset påverkas av brandgaser vilket skulle kunna ge stor påverkan på utrymningskapaciteten.

Intervjuperson nummer 7

Oklart syfte, konstigt krav. Historisk skrivning som har funnits med ett tag och inte blivit tillräckligt ifrågasatt.

Intervjuperson nummer 8

Tanken är att trapphusen ska hållas ”heliga” ingen rökspridning till trapphus. Boverket var ej övertygade om att loftgångarna var sådär jättebra. Ser risk att trapphusen blir rökfyllda.

Gäller detta även om det finns stegutrymning från andra sidan? Har man två vägar ut då?

Intervjuperson nummer 9

Osäker på varför denna tillkom. Fanns inte med i tidigare utgåvor av BBR.

Intervjuperson nummer 10

En brand i våningen under som spridit sig till trapphuset får inte sprida sig till ovanliggande loftgångar.

Intervjuperson nummer 11

Loftgången kan bli röksmittad eftersom man inte har klass på fönster/dörrar till loftgången. För att inte för många ska behöva utrymmas via räddningstjänsten har man snäppt upp kravet mot trapphus.

39.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Historiskt sätt har kravet funnits med tidigare, från SBN 1975 och framåt, medan det hade ett uppehåll i BBR fram till BBR 21, där Boverket valde att föra in det igen. I NR var kravet att trapphuset även skulle vara avskilt mot det fria. I den mån ett liknande krav finns med i utländska regelverk syftar det där till att hålla trapphuset fritt från brandgaser. Konsekvensen (fler personer drabbas, ställer högre krav på räddningstjänstens insats) av en brand blir större om det är loftgångar i fler än två våningsplan.

Intervjupersonerna är i detta fall relativt eniga om att det är främst brandgasspridning till trapphusen som ska förhindras. De anser att trapphus ska utgöra den ”säkra” utrymningsvägen.

Syfte

Syftet bedöms vara att brand och brandgaser på en loftgång vilka spridits ut från en brandcell (ex. lägenhet) inte ska slå ut den vertikala utrymningsvägen (trappan) vilken betjänar samtliga loftgångar, det vill säga loftgångar i flera plan (fler än två), inom en viss tid. Risken att utsättas för brand- och brandgaser i trappan ska begränsas till första tiden av utrymningsskedet.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att dörrstängare för upprätthållande av brandcellsgräns?

(Endast dörrar brandcellsgräns till utrymningsvägar bör förses med dörrstängare enligt allmänna råd, räcker detta för att uppfylla syftet med funktionskravet?)

38.1 BBR 24 text

38.1.1 5:534 Dörr, lucka och port

Föreskrift (funktionskrav):

Dörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls.

Allmänt råd:

[…] ”Dörrar till och i utrymningsväg som inte kan förväntas vara stängda bör förses med dörrstängare. Dörrar som kan förväntas vara stängda är till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen. […] Regler om dörrstängare finns även i avsnitt 5:254.”

Utöver ovanstående bör dörrar i brandcellsgräns som vetter mot följande lokaler ska förses med dörrstängare enligt andra allmänna råd i BBR:

• Luftsluss i brandcellsgräns (BBR 5:241)
• Brandsluss (BBR 5:241)
• Utrymningsplatser (BBR 5:248)
• Uppdelning av korridorer längre än 60 m (BBR 5:321)
• Askutrymme i småhus (BBR 5:423)
• Fler än 8 lägenheter mot gemensamhetsyta i vk 5B (BBR 5:546)
• Avskiljning mellan boendedel och angränsande utrymme i vk 5B(BBR 5:546)

Vidare anges krav på dörrstängare i BBR 5:254, se rubrik nedan.

38.1.2 5:254 Dörrstängare

Föreskrift (funktionskrav):

”Dörrstängare ska installeras när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Systemet ska utformas så att det, med hög tillförlitlighet, säkerställer att brandcellsgränserna upprätthåller sin funktion.”

38.2 Historik

Kravet på dörrstängare för dörrar mot utrymningsvägar redovisades första gången i SBN 75. Dörrstängare har framför allt varit krav på dörrar till utrymningskorridorer, trapphus/slussar i motsvarande dagens Tr1 och Tr2, mellan vårdavdelningar och motsvarande. NR innehöll detaljerade krav för vilka dörrar som behövde förses med dörrstängare.

38.2.1 SBN 75

”37:125 Brandsluss är ett utrymme i utrymnings- eller förbindelseväg, utfört som brandsäkert rum och avsett att hindra brandspridning. Brandslussens dörrar och luckor utförs självstängande […]”

37:212 BRANDSÄKERT TRAPPHUS

”Med brandsäkert trapphus (figur 37:212) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast genom sluss (eller utrymme. Som kan fungera som sluss, såsom trapphall, korridor eller motsvarande), avskild från lägenheten med dörr i klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt frän slussen med självstängande dörrar i klass […]”

37:213 BRAND- OCH RÖKSÄKERT TRAPPHUS

”Med brand- och röksäkert trapphus (figur 37:213) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme. Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass […]”

37:2212

”Korridor eller motsvarande, som utgör egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till lokal eller lägenhet som den betjänar, godtas – utom vid samlingslokal – som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att den uppdelas i delar av högst 90 m längd, avskilda från varandra i klass B 15 med självstängande dörrar (beträffande uppställningsanordning se :2416).”

37:2411

”Direkt dörrförbindelse mellan lägenhet (lokal) och utrymningsväg godtas i följande fall. […]

30. c) Från gästrum, matsal, festvåning i hotell, vårdavdelning, operationsavdelning, samlingssal samt annan liknande funktionell enhet inom egen brandcell till korridor eller motsvarande, om dörren utförs självstängande och i klass B 30.”

73:144 Dörrar mellan vårdavdelningar

”I sjukvårdsanläggning och liknande skall dörrar i utrymningsvägar utföras självstängande om de är placerade i skiljeväggar mellan vårdavdelningar. I brandsäkra byggnader skall sådana dörrar utföras i klass B 60 – jfr 37:422 – men får ersättas av två självstängande dörrar i klass F 30 på ömse sidor om en luftsluss.”

38.2.2 SBN 80

Motsvarande som SBN 75, med tillägg enligt nedan.

73:114 Dörrar mellan vårdavdelningar

”I sjukvårdsanläggning och liknande skall dörrar i utrymningsvägar utföras självstängande om de är placerade i skiljeväggar mellan vårdavdelningar. I brandsäkra byggnader skall sådana dörrar utföras i klass B 60 – jfr 37:422 – men får ersättas av två självstängande dörrar i klass F 30 på ömse sidor om en luftsluss.”

38.2.3 NR

I NR tillkom dörrstängare på ett flertal dörrar i brandcellsgräns.

I tabell 8:424 anges dörrar som ska vara försedda med dörrstängare:

B2. Mellan trapphus, trapphall, korridor eller motsvarande och en brandcell där berörda personer vårdas eller kan förväntas ha mindre god lokalkännedom, såsom gästrum eller matsal i hotell, vård- eller operationsavdelning eller samlingssal

B3. Mellan trapphus och källare, butiks-, förråds-, lager-, hantverks-, industrilokaler e d

B5. Mellan inbördes avskilda delar av korridor som är gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar

B6. Mellan trapphus och korridor som förbinder flera trapphus och är gemensam för flera brandceller

B7. Mellan trapphus och korridor som förbinder flera trapphus och är gemensam för flera brandceller, om något av trapphusen är brandsäkert

B8. Mellan trapphus i bostadshus och loftgång, dock endast i en byggnad med fler än två våningsplan […]

B10. Mellan utrymningsväg i hotell och utrymme för förvaring av väskor, sängkläder e d samt städförråd

B11. Mellan luftsluss till hisschakt och korridor som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, t ex hotellkorridor

B14. Mellan scen i samlingslokal och utrymningsväg från scenen

B15. Mellan utrymningsvägar från samlingssal och mellanliggande foajé eller motsvarande

C2. Mellan pannrum och angränsande utrymme, om värmepannans tillförda effekt är större än 60 kW

C3. Mellan inbördes avskilda delar av garage som är större än 4 000 m² (jämför avsnitt 2:921) och som inte är sprinklerskyddat (kravet på självstängande funktion gäller endast vid brand)

C5. Mellan kulvert och anslutande vårdbyggnad

C7. Mellan vårdavdelningar i sjukvårdsanläggning o d, om luftsluss enligt avsnitt 2:53 inte anordnas

C8 och C9. I brandvägg […]

C13. Mellan luftsluss till hisschakt och internkorridor – i vårdanläggning […]

38.2.4 BBR

I BBR 1 infördes följande i kap 5:6214, vilket i stort sett motsvarar lydelsen i BBR 24.

”Dörrar, luckor och portar till eller i utrymningsvägar skall vara själv-stängande. Dörrar, luckor och portar till bostads- eller kontorslägenheter, mindre utrymmen som normalt hälls lästa, hissmaskinrum, fläktrum o. d. eller till lokaler som är belägna ovanför våningsplan där personer vistas mer än tillfälligt, behöver dock inte vara självstängande.”

38.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

Ändring vid BBR 10, BBR 5:32

Ändring:

”Nytt krav på självstängare när långa utrymningsvägar avskiljs.” 

Konsekvens:

”Något ökade kostnader för självstängare.  Detta motiveras av en mer relevant säkerhetsnivå och att praxis redan i dag är självstängare i långa korridorer. Kostnadsökning blir därför marginell.”

38.2.6 Remissvarssammanställningen till BBR 19

Fråga: ”Dörrar till och i utrymningsväg skall vara självstängande.” Övriga dörrar då, t.ex. dörrar som avgränsar stora lokaler i mindre brandceller: bör inte dessa också ha dörrstängare?

Boverket svar: ”Ingen åtgärd. Detta har inte varit ett krav tidigare och skulle innebära kostnadsökningar.”

38.3 Utländska regelverk

38.3.1 Norge

Hittar inger inget liknande krav. Det verkar generellt vara lite sparsammare krav på dörrstängare i Norge.

38.3.2 England

ADB

Alla brand dörr ska vara utförda med någon typ av dörrstängare, förutom branddörrar till skåp och installationsschakt, som normalt sett är låsta och stängda samt branddörrar inom bostadslägenheter (däremot ska det fortfarande finnas dörrstängare på entrédörren till bostadslägenheten).

3.

Om en dörrstängare anses vara ett hinder för det normala användandet av byggnaden, kan dessa hållas öppna med hjälp av magnetuppställning etc.

38.3.3 USA

Kommentar IBC: Dörrstängare krävs i princip på alla dörrar i brandcellsgräns.
Kommentar NFPA: Även i detta regelverk ställs krav på dörrstängare i princip i alla brandceller.

38.3.4 Australien

Motsvarande finns inte i de Australiensiska reglerna. En dörr i brandcellsgräns eller brandvägg ska alltid vara ”self-closing” eller ”automatic closing”. Inga undantag funna.

38.3.5 Nya Zeeland

Man gör bedömningen att dörrar som inte har dörrstängare inte kan förväntas vara stängda och därmed att rökgas fritt kan passeras genom att dörren står öppen. Nedan är ett utdrag från hur dörrar utan dörrstängare ska hanteras vid brandteknisk modellering (FDS eller 2-zon):

38.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Tredje rutan här ovan är kopplat till 2), dvs. de dörrar som inte behöver förses med dörrstängare. Motivationen är att man ska kunna förlita sig på att personer är vakna och att ansvariga personer kan vidta nödvändiga åtgärder.

38.4 Intervjuer

Vad är syftet med att dörrstängare för upprätthållande av brandcellsgräns?

(Endast dörrar brandcellsgräns till utrymningsvägar bör förses med dörrstängare enligt allmänna råd, räcker detta för att uppfylla syftet med funktionskravet?)

Intervjuperson nummer 1

Att upprätthålla brandcellsgränsens funktion. Många rör sig i/genom utrymmena då måste de stängas automatiskt. Vet inte om dörren är öppen eller stängd i normalfallet och då ska brandcellsgränsens funktion säkerställas automatiskt.

Intervjuperson nummer 2

Att skydda utrymningsvägarna. Övriga brandcellsgränser har egentligen inget krav men praxis att sätta där ändå.

Intervjuperson nummer 3

Att dörren ska hållas stängd/stängas förstås. Övriga dörrar är kanske mindre betydelsefulla och inte nyttjas frekvent för gångtrafik eller vid utrymning.

Intervjuperson nummer 4

Syftet är att möjliggöra att inte alla dörrar behöver förses med dörrstängare. Tex dörrar som normalt inte används av personer och som normalt är låsta, t.ex. tekniska utrymmen mm. Att bostäder inte normalt har krav är ekonomiskt.

Intervjuperson nummer 5

Vet inte varför skrivelsen är som den är. Det rimliga är att alla dörrar i brandcellsgräns (utom de som normalt är låsta) ska ha dörrstängare. Detta borde regleras om man vill att dörren ska vara stängd med högre sannolikhet.

Intervjuperson nummer 6

Gett tydligt exempel på två olika typer av lokaler, gäller bara i bostäder/teknikutrymmen. Man förväntas stänga dörren när man går eller är hemma/i teknikutrymmet. Alltid säkerställa brandcellskvalitén utifrån hur det är dimensionerat.

Intervjuperson nummer 7

Har stått så här sedan BBR 1. Innebär att det inte är krav på dörrstängare i brandcellsgräns förutom mot utrymningsvägar. Fokus på personskyddet. I praktiken har kraven uppfattats annorlunda, dvs att dörrstängare normalt ska finnas på alla dörrar i brandcellsgräns förutom de som normalt hålls låsta.

Intervjuperson nummer 8

Viktigare att dörrar till utrymningsvägar stängs. Borde vara i bostäder också men svårt att få till praktiskt. I NR krävdes inte dörrstängare till kontor.

Intervjuperson nummer 9

Man ska inte rökfylla trapphuset dörrarna därför skall de hållas stängda. Om man inte av andra skäl behöver ha dörren stängd behövs dörrstängaren. I hotell och liknande är det bra att dörren slår igen efter en om man springer ut där det brinner.

Skall garantera att gränsen upprätthålls, en dörr kan lätt stå öppen annars. Förr i tiden dörrar ska stängas efter arbetstidens slut. Dagtid fanns folk på plats som kunde upptäcka och släcka.

Intervjuperson nummer 10

För att skydda utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Att hålla utrymningsvägar fria från brand och brandgaser. Från ett regelperspektiv så har man prioriterat utrymningsvägar högre än andra brandcellsgränser. Rimligtvis borde det vara dörrstängare även på andra dörrar i brandcellsgräns med frekvent passage även om det inte uttrycks så i BBR.

38.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kraven i bygglagstiftningen avseende dörrstängare har främst fokuserat på utrymningsvägar och lokaler med större brandrisker. Dörrar mot utrymningsvägar som normalt hålls låsta har undantagits från krav på dörrstängare. Det har inte funnits något generellt krav på dörrstängare i brandcellsgräns. I remissvarssammanställningen till BBR 19 anger Boverket tydligt att krav på dörrstängare endast gäller för utrymningsvägar, inte andra dörrar förutom de som särskilt nämns i BBR.

I de utländska regelverken som studerats krävs dörrstängare på alla dörrar, förutom i det norska regelverket där dörrstängare används mer sparsamt.

De intervjuade personerna anger att utrymningsvägarna är de viktigaste att skydda, men anger också frekvent passage som ett troligt syfte.

Syfte

Syftet med dörrstängare på dörrar i brandcellsgräns (utom dörrar som normalt hålls låsta) bedöms vara att skydda utrymningsvägar.

Dessutom ska dörrar till vissa andra lokaler som särskilt nämns i BBR förses med dörrstängare, där syftet med dessa bedöms vara att minimera brand- och brandspridning från/till särskilda riskkällor (askutrymme) och särskilt betydelsefulla brandcellsgränser (luftsluss, brandsluss och utrymningsplats) samt att begränsa konsekvens av brand i verksamhetsklass 5B.

Brandcellens funktion enligt BBR 5:254 bedöms därmed säkerställd enligt BBR.

Arbetsgruppens bedömning är att hänsyn även borde tas till frekvens på passage genom dörren, dvs risk för att även andra dörrar i brandcellsgräns kan vara uppställda och kan behöva dörrstängare. Detta bedöms vara den rådande uppfattningen i branschen.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Inom ett avskilt schakt bör ventilationskanaler avskiljas i klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning såsom rör, isolering, reglar och kablage”?

37.1 BBR text

37.1.1 5:5331 Installationsschakt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Installationsschakt ska utformas så att brandcellsgränserna upprätthålls. Risken för brandspridning genom värmeöverföring från ventilationskanaler till brännbara material ska beaktas. ”

Allmänt råd:

”Installationsschakt bör utföras i egen brandcell eller avskiljas i varje bjälklag som utgör brandcellsgräns.

Ventilationskanalers avskiljande förmåga bör tillsammans med avskiljning av installationsschaktet säkerställa att brandcellsgränsen upprätthålls. Inom ett avskilt schakt bör ventilationskanaler avskiljas i lägst klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning, såsom rör, isolering, reglar och kablage.”

37.2 Historik

Även om det är otydligt i äldre normer har det varit underförstått att risken för antändning i ett ventilationsschakt ska vara liten. Värt att notera är att rådet gäller förenklad dimensionering. I konsekvensutredningen anges att brandgaser i kanalerna genom strålningsvärme inte ska antända något i schaktet

37.2.2 SBN 80

Inga föreskrifter eller råd anger ytskikt inom schakt. Dock anges att schaktväggarna skall utföras i den klass kanalerna skulle haft om dom inte var förlagda inom schakt. Notera att då var kravet obrännbar isolering vilket då underförstått innebar obrännbar schaktinsida

37.2.3 NR

Inget nämns om ventilationsschakt i NR

I handoken ”Ventilationsbrandskydd Nybyggandsregler” fanns dock motsvarande kravnivå.

37.2.4 BBR 1

5: 6521 Ventilationskanal

”Ventilationskanaler skall förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning utanför den brandcell som de är placerade i, under den tid som brandcellskravet anger. Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandavskiljande byggnadsdelar, skall utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. Luftbehandlingsinstallationer i gemensamma utrymmen (schakt och aggregatrum) och som försörjer olika brandceller skall utformas så att den brandavskiljande förmågan mellan brandcellerna upprätthålls”.

Råd: ”Ventilationskanaler bör utföras i lägst brandteknisk klass El 15. Om avståndet till brännbart material i byggnadsdelar eller till brännbar fast inredning är minst 0,25 meter kan kanalen dock utföras av stålplåt. Till- och frånluftsinstallationer bör vara åtskilda i minst brandteknisk klass El 15 eller av ett minst O, 10 meter fritt utrymme.”

37.2.5 Konsekvensutredning BBR19

Ändring:

”Uppvärmning av ventilationskanalen då brandgaserna kommer in i dessa och kanalerna är förlagda i schakt och värmestrålning från kanalerna riskerar att antända brännbara material i schaktet är ett problem som ska beaktas.

Grundkravet är att brandcellsgränserna uppfylls. I förenklad dimensionering är lösningarna att schakt utförs med brandtätning i bjälklagsgräns för genomföringar av olika slag vilket är ett sätt lösa brandskyddet. Alternativt utförs hela installationsschaktet som en egen brandcell”.

Motiv:

”Förslag till att ge en bättre vägledning kring vad som gäller för schakt. Det finns dock många olika lösningar som alla uppfyller kraven även om dessa inte beskrivs i detalj här. Flertalet lösningar bedöms kunna uppfylla principerna i rådet inom ramen för förenklad dimensionering. Att schakten är täta medverkar även till att undvika att lukt sprids via schakt och otätheter i schaktkonstruktionen.”

Konsekvens:

”Inga kostnadskonsekvenser av förslaget men möjligtvis minskade projekteringskostnader då det tydliggörs vilka krav som ställs på schakten”.

37.3 Utländska regelverk

37.3.1 Norge

Kommentar: Hittar inget liknande krav.

37.3.2 England

Hittar inget om detta

37.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget liknande krav.
Kommentar NFPA: Hittar inget liknande krav.

37.3.4 Australien

Detta regleras inte i byggreglerna utan i en standard för utformning av ventilationssystem etc – AS/NZS 1668.1.

37.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Krav på avskilda ventilationskanaler ställs inte. Man ställer krav på ytskikts på ventilationskanaler istället. Hittar inte motivering till de specifika ytskiktskraven.

37.3.6 Kanada

Kommentar: Diverse krav ställs på utförande av ventilationskanaler med isolering samt avstånd till brännbara byggnadsdelar. Dessa motiveras sammantaget med nedanstående intent statement:

37.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Inom ett avskilt schakt bör ventilationskanaler avskiljas i klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning såsom rör, isolering, reglar och kablage”?

Intervjuperson nummer 1

Mer för egendomsskydd, för att inte få en stor skada genom att ventilationskanaler kan antända byggnadsdelar och andra typer av väsentliga installationer i onödan. Egentligen ingen fråga för att hindra brandspridning mellan brandceller.

Intervjuperson nummer 2

Får nog egentligen ses som egendomsskydd men sen har vi det gamla grundkravet att det för ventilationssystem så får det inte ingå brännbart mtrl.

Intervjuperson nummer 3

För att vi tror att vi kan få varma brandgaser i ventilationskanalerna vilket i sin tur kan antända brännbara delar och vi vill inte få konstruktionsbränder i schakt.

Intervjuperson nummer 4

Fråga Thomas Fagergren. Om man har separata system kan man ha varma brandgaser i kanaler i systemen och då vill man skydda i blandschakt.

Intervjuperson nummer 5

Ingen aning.

Intervjuperson nummer 6

Ska inte slå eld om kanalen blir varm. Ska inte spridas in i dolt utrymme.

Intervjuperson nummer 7

Säkerställa att brand inte sprids från ventilationskanaler till brännbara installationer i dolda utrymmen. Syftet är tydligt men kravet ologiskt.

Intervjuperson nummer 8

För att undvika antändning av brännbara material i dolda utrymmen. Svåra att släcka.

Intervjuperson nummer 9

Beror på om vi har kalla eller varma brandgaser. Varma brandgaser kan antända brännbart material och då kan man få snabb brandspridning.

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning.

Intervjuperson nummer 11

Om det mot förmodan börjar brinna i schaktet, dammiga kablar etc, så ska det inte kunna spridas rök via ventilationskanaler. Hur ska rök kunna komma in i ventilationskanaler? När kom detta egentligen in i regelverket? Var det tidigare nitade kanaler som inte var så täta egentligen.

37.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Även om det är otydligt i äldre normer har det varit underförstått att risken för antändning i ett ventilationsschakt ska vara liten. Värt att notera är att rådet gäller förenklad dimensionering. I konsekvensutredningen anges att brandgaser i kanalerna genom strålningsvärme inte ska antända något i schaktet

I utländska regelverk hittas inga direkt motsvarande krav.

Intervjupersonerna är relativt samstämmiga med att det är i huvudsak av egendomsskyddsskäl kravet finns. ”Man vill undvika brand i svåråtkomliga dolda utrymmen”

Syfte

Syftes bedöms vara att en brand inte ska uppstå inom ett schakt i egen brandcell, (som förbinder flera brandceller) på grund av antändning genom värme från ventilationskanaler. Risken är att en brand i schaktet kan medföra konstruktionsbränder, svårsläckta bränder eller omfattande bränder.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller?

36.1 BBR 24 text

36.1.1 5:53 Brandcellsindelning

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. 

För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. 

Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer.”

Allmänt råd:

”Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls.”

36.2 Historik

Krav på brandcellsindelning av vissa olika verksamheter återfanns i BABS 67. Detaljeringsgraden ökade i SBN 75 och NR. I BBR 1-18 angavs att verksamheter som inte har ett odelbart samband med varandra ska utföras i skilda brandceller. I BBR 19 infördes verksamhetsklasser och att dessa bör utgöra skilda brandceller.

36.2.1 BABS 67

Inget övergripande funktionskrav redovisas avseende brandcellsindelning. Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Vissa pannrum (63:351)

Gästrum i hotell, korridor i hotell (71:211)

Vårdavdelning, operationsavdelning och annan funktionell enhet (72:21), korridor som är utrymningsväg mot fler än en brandcell i vårdanläggning (72:222)

Undervisningslokal med tillhörande grupprum, samlingssal med biutrymmen, gymnastiklokal med biutrymmen samt särskild skolmåltidslokal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, lärarrum, bibliotek e d eller sammanhängande svit av sådana lokaler i skolor (73:212)

Samlingssal med biutrymmen, bilokal med biutrymmen, scenhus (utan hänsyn till scenöppning) samt utrymningsväg inom byggnad (74:12)

Kontorslägenhet (75:111)

36.2.2 SBN 75

37:32 BRANDCELLSINDELNING

”Byggnad indelas i brandceller, var för sig omfattande utrymmen (eller sammanhängande grupper av utrymmen) avsedda för verksamhet utan omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden, såsom bostads-eller kontorslägenhet, brandsäkert eller brandhärdigt rum, trapphus (dock inte inom bostadslägenhet) och pannrum”.

Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Klädrum med tillhörande tvättrum och klosettrum i personalrum. I sådan brandcell får även matrum för högst 150 personer ingå (64:1).

Vissa pannrum (65:251)

Gästrum eller sammanhängande svit av gästrum (72:21)

I vårdanläggning – utom i barnstuga och liknande – placeras varje vårdavdelning, operationsavdelning eller annan funktionell enhet inom egen brandcell. I barnstuga och liknande placeras kök och personalrum inom egen brandcell. (73:12)

Undervisningslokaler med inbördes samordnad verksamhet, samlingssal med biutrymmen, gymnastiklokal med biutrymmen, skolmåltidslokal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, lärarrum, bibliotek e d eller sammanhängande svit av sådana lokaler. (74:12)

Samlingssal med biutrymmen, bilokal med biutrymmen samt scenhus (utan hänsyn till scen-öppning), lokal för brandfarlig verksamhet (75:12)

Laboratorielokaler (78:41)

36.2.3 SBN 80

Samma kravnivå och i stort sett samma lydelser som i SBN 75 avseende brandceller mellan olika verksamheter.

36.2.4 NR

8:41 Brandcellsindelning

”En byggnad skall delas in i brandceller, åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta rum (eller sammanhängande grupper av rum) i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden.”

Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Bostads och kontorslägenhet (2:41)

Gästrum, svit och förråd i hotell (2:43)

Vårdavdelning, operationsavdelning, funktionell enhet. Kök/personalrum i förskola. (2:53)

Undervisningslokaler (flera med likartad verksamhet tillåts), samlingssal med biutrymmen, gymnastiksal med biutrymmen, skolmatsal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, personalrum, bibliotek e d (2:61)

Huvudlokaler med biutrymmen, bilokaler med biutrymmen samt scenhus, utan hänsyn till scenöppningen, loger, verkstäder och andra biutrymmen som hör till en scen (2:72)

Personalrum med klädrum för fler än 50 personer samtidigt jämte tillhörande tvättrum och toalettrum. I denna brandcell får även ingå ett matrum för högst 150 personer. (2:82)

I industribyggnader är det lämpligt att inom en särskild brandcell placera utrymmen för sådan verksamhet där brand erfarenhetsmässigt kan få stora konsekvenser, exempelvis härdningsavdelning, gascentral, sopförbrännings-anläggning och personalrum. (2:8312)

Laboratorielokaler (2:833)

Vissa pannrum (3:43)

36.2.5 BBR

BBR 1-18

5:61 Brandcellsindelning

”Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta ett rum – eller sådana sammanhängande grupper av rum – i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. […]

Allmänt råd

Bostads- eller kontorslägenheter, trapphus, garage, pannrum, avfallsrum, vårdavdelningar, gästrum på hotell, utrymningsvägar och större personalrum är olika exempel på egna brandceller.”

BBR 19 –

5:53 Brandcellsindelning

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. […]

Allmänt råd

”Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls. […]

Utrymmen i byggnader med verksamhet som medför stor sannolikhet för uppkomst av brand och där en sådan kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten bör delas in i egna brandceller. Sådana utrymmen kan vara lokaler där man utför heta arbeten, garage, avskilda pannrum, storkök, avfallsrum och liknande.” 

36.2.6 Konsekvensutredning BBR 19

Det framgår inte i konsekvensutredningen att ändringen är en ändring, och motivet till ändringen framgår således inte heller.

[…] ”Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand.

Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå.” […]

 

Konsekvens

Boverket anser inte att ändringen har en konsekvens:

”Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering.

Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”

36.2.7 Remissvarssammanställningen till BBR 19

I remissvarssammanställningen anger Boverket att: ”Boverket har inga särskilda regler för egendomsskydd, däremot ställs krav på att vissa funktioner ska vara uppfyllda, t.ex. skydd mot brandspridning inom byggnad.”

36.2.8 Frågor/svar – Boverket

På fråga om brandcellsindelning mellan verksamhetsklasser eller att uppfylla de högre kraven för båda ingående verksamhetsklasserna inom brandcellen, med Boverkets dnr: 1234-3973, ger Boverket följande svar:

”Det stämmer att olika verksamhetsklasser antigen bör vara i olika brandceller eller så projekterar man efter de högsta kraven, dvs Vk5A i hela dagiset i ditt exempel. Anledningen till det är att olika typer av verksamhet sedan tidigare normalt är olika brandceller, samt att kraven i de olika verksamhetsklasserna utgår från vilken brandrisk och vilket skyddsbehov som finns. Krav på snabb varseblivning och ytskikt mm behöver då vara samma i hela brandcellen om det tex finns risk för ett snabbt brandförlopp. Andra krav som gångavstånd är mer beroende av om personer är vakna och framförallt om de har god lokalkännedom. Om gångavstånden kan varieras inom samma brandcell beroende på att olika personers förmåga är något som i så fall enligt Boverkets uppfattning får göras med analytisk dimensionering.”

36.3 Utländska regelverk

36.3.1 Norge

Det finns ett antal specificerade fall där verksamheter delas in i separata brandceller men inte per verksamhetsklass.

36.3.2 England

ADB, 8.11

Delar av byggnader som brukas huvudsakligen för olika verksamheter ska separeras från varandra med avskiljande väggar och/eller avskiljande bjälklag. Detta gäller inte när någon av de olika verksamheterna är underordnad (liknar?) den andra.

36.3.3 USA

Kommentar IBC: Beroende på typ av verksamhetsklass (occupancy classification) kan det krävas skilda brandceller vid olika verksamhetsklasser. Om avskiljning inte görs gäller det för höghus (high-rise buildings) att en jämförelse måste göras över skillnader i krav för respektive verksamhetsklass och sedan utföras enligt de mest konservativa kraven.

Kommentar NFPA: Föreskriver att för byggnader med flera verksamhetsklasser måste jämförelse göras för respektive verksamhetsklass krav. Kraven utgörs sedan av de mest konservativa kraven. I vissa fall krävs ändå avskiljning, se nedan.

36.3.4 Australien

Även i Australien ska olika verksamhetsklasser skiljas från varandra. Man anger ett syfte vilket är att verksamhetsklassificeringen är ett sätt att uttrycka olika brandbelastningar. Man beskriver även syftet som ” To minimise the risk of a fire in one classification causing the failure of building elements in another classification in a different storey.” Motsvarande finns för indelning i planet.

Kraven för de olika klasserna är därför anpassade till att de förväntas ha olika brandbelastning. Exempelvis är den brandtekniska klassen på väggar i vissa verksamhetsklasser högre än för andra för att ta hänsyn till brandbelastningen, inte för att ge längre skydd (i tid räknat). Syftet med att skilja av är alltså för att inte verksamheter med lägre krav ska drabbas av en brand i en verksamhet med högre brandbelastning vilken den aktuella verksamheten inte är anpassad för. Samma som i Sverige. Man kan även i Australien uppfylla de högsta kraven för respektive verksamhet och på så sätt slippa avskiljningen.

36.3.5 Nya Zeeland

Det närmaste som hittats till motivering är att olika verksamhetsklasser innehåller olika typer av brandrisker (fire hazards) och förutsättningar som motiverar att varje verksamhet innesluts i en egen brandcell, där brandcellen utformas och anpassas till de rådande brandriskerna.

36.3.6 Kanada

Hur brandcellsindelningen görs i byggnaderna är ytterst specifikt för beroende på vilken verksamhetsklass som finns i byggnaden och hur byggnaden ser ut. Det är svårt utan att vara helt insatt i regelverket att exakt säga hur brandcellsindelningen styrs. Precis som i BBR förstår jag det som att man bör dela upp olika verksamhetsklasser i olika brandceller om det inte är så att samtliga högsta krav för de olika brandcellerna uppfylls.

Ingen tydlig motivering till en allmängiltig brandcellsindelning går att finna.

36.4 Intervjuer

Vad är syftet med att utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller?

Intervjuperson nummer 1

Personernas lokalkännedom kan skifta. Risker kan finnas i Vk1, som personer i Vk 2 inte känner till.

Intervjuperson nummer 2

Logiskt krav i och med att det är olika kravnivåer i de olika verksamhetsklasserna.

Intervjuperson nummer 3

Vet egentligen inte riktigt. Är ju egentligen inget problem mer än att det ökar kravet på vissa delar än om det skulle vara separat brandceller. Kanske är mer relevant där det finns en tydligare skillnad i brandrisk, exempelvis mellan Vk3 och Vk6.

Intervjuperson nummer 4

Ett sätt att säkerställa att respektive verksamhetsklass får det brandskydd som är anpassat till dess risker. Analytisk dimensionering behöver i vissa fall inte vara särskilt komplicerad för att verifiera att t.ex. gångavstånd kan vara längre för vissa verksamhetsklasser där flera verksamhetsklasser utgör samma brandcell.

Intervjuperson nummer 5

När kraven skrevs fanns det få andra mått att koppla verksamheter till. Därav ett visst trubbigt mått. Syftet är att minska konsekvensen av brand och säkerställa tid för utrymning. Samma totala nivå för byggnaden skulle i vissa fall kunna uppnås genom att flytta brandcellsgränsen till läge där den är mer naturlig.

Intervjuperson nummer 6

Tidigare har kraven på brandcellsindelning varit oklart/otydligt, talat om ”inte omedelbart samband”. När man införde verksamhetsklasser fanns möjligheten att enkelt införa att dessa skulle vara i olika brandceller, och därmed reglera brandcellsindelningen med hjälp av verksamhetsklasserna. Medförde att det blev lite fyrkantigare och i vissa fall mindre lyckade konsekvenser, t.ex. borde inte lärarrum (vk1) och lärosalar (vk2A) i skola alltid behöva vara olika brandceller (likt tidigare byggregler). Orimligt att behöva dimensionera för de högsta kraven i dessa fall.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej. Kanske olika risker för brands uppkomst. Innan olika Vk så nämndes olika exempel på vilka verksamheter som borde vara egna brandceller.

Intervjuperson nummer 8

Mer motiverat att olika verksamheter bör var olika brandceller. En annan ägare/hyresgäst vet inte vad de gör på andra sidan väggen. Vårdavdelning – lager självklart. Speciella risker som sprutmålning härdverkstad mm bör vara egna brandceller

Intervjuperson nummer 9

Tror det är baserat på gammal hävd att olika verksamheter inte ska placeras i samma brandcell.

Intervjuperson nummer 10

Man förväntar sig att de som är i samma verksamhetsklass sen tidigare har samma typ av brandrisk. Blir då enklare att ställa kraven i byggnaden på ett klokt sätt. Brandförloppen och utrymningsförutsättningarna skiljer sig åt i olika verksamhetsklasser

Gå tillbaka till definition av respektive verksamhetsklass – förutsättningar. Verksamhetsklasserna kom från början från Norge o Danmark.

Intervjuperson nummer 11

Förr skulle olika verksamheter utgöra olika brandceller (utan motiv). Både person- och egendomsskydd. Mest egendomsskydd. Har inte med brandbelastning att göra i Sverige utan mer med förmågan hos de personer som vistas i cellen.

36.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Fram till och med BBR 18 har brandcellsindelningen främst handlat om att skilja olika verksamheter som inte har ett omedelbart samband med varandra från varandra. I BBR 19 infördes verksamhetsklasserna och då även att olika verksamhetsklasser skulle åtskiljas med brandceller på ett sätt som inte tidigare genomförts (t.ex. personalrum och undervisningslokaler). I konsekvensutredningen anges att det inte har genomförts någon ändring avseende brandcellsindelning. Därav torde skrivelsen som fanns i BBR 18 och tidigare utgåvor kunna ligga till grund för syfte avseende brandcellsindelning mellan olika verksamheter.

Intervjuade personer hänvisar också mer till verksamheter än verksamhetsklasser med avseende på syftet.

Studerade utländska regelverk innehåller liknande skrivelser som BBR.

Syfte

Syftet med brandcellsgräns mellan olika verksamhetsklasser bedöms vara att säkerställa att:

• risk för brands uppkomst inte är större än vad som normalt kan förväntas för respektive verksamhet
• brandförlopp inte blir snabbare eller långvarigare än vad som normalt kan förväntas för respektive verksamhet
• utrymning kan ske tryggt i byggnaden, med hänsyn tagen till sovande/vakna personer, lokalkännedom och personers möjlighet att själva sätta sig i säkerhet.

Verksamheterna förutsätts vara olika om dessa inte har ett omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa en brandcell till att omfatta högst två plan?

35.1 BBR text

35.1.1 5:53 Brandcellsindelning 

Föreskrift (funktionskrav):

Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. 
För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. 
Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer.

Allmänt råd:

” … Samma brandcell bör inte – med undantag av bostäder i verksamhetsklass 3A, trapphus, schakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två plan. … ”

35.2 Historik

Byggreglerna har alltid förstått vikten av att begränsa en brandcell i höjdled. Begräsningen har alltid varit två plan och från och med NR 88 med möjlighet att ha fler plan med kompenserande åtgärder såsom sprinkler.

35.2.1 SBN 75

37:32

”Byggnad indelas i brandceller, var för sig omfattande utrymmen (eller sammanhängande grupper av utrymmen) avsedda rör verksamhet utan omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden, såsom bostadseller kontorslägenhet, brandsäkert eller brandhärdigt rum, trapphus (dock inte inom bostadslägenhet) och pannrum. Utom beträffande bostadslägenhet, trapphus och öppet garage får brandcell inte omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida dessa utrymmen inte är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning.”

35.2.2 SBN 80

37:421

”En byggnad skall delas in i brandceller, som var för sig omfattar rum (eller sammanhängande grupper av rum) för en verksamhet utan omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. Detta gäller t ex för en bostads- eller kontorslägenhet, ett brandsäkert eller brandhärdigt rum , ett trapphus (dock inte inom en bostadslägenhet) och ett pannrum, Utom för bostadslägenheter, trapphus och öppna garage får brandceller inte omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida inte dessa utrymmen är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning.
Byggnadsdelar som åtskiljer brandceller skall i erforderlig omfattning hindra spridning av brand. Detta krav kan uppfyllas antingen genom förenklad dimensionering enligt :422 eller genom att den avskiljande förmågan påvisas genom beräkning enligt :33. Vad här sägs gäller såväl den enskilda byggnadsdelen som erforderliga upplag, förband o d.”

35.2.3 NR

8:41

” … En brandcell får inte – med undantag av bostadslägenheter, trapphus, hisschakt och öppna garage – omfatta utrymmen inom fler än två våningsplan, såvida inte utrymmena är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning. …”

35.2.4 Utrymningsdimensionering

Ej tillämpligt

35.2.5 Konsekvensutredning BBR19

”5:53 Brandcellsindelning (5:61)

Ändring:

Brandcellsindelning är en av de primära lösningarna för att begränsa brand- och brandgasspridning inom byggnader. Ändringarna som föreslås innebär att föreskrifter flyttas till rådstext så att alternativa skyddsmetoder fortsatt är möjliga. Sådana metoder kan t.ex. att vara släcksystem för att helt eller delvis ersätta brandcellsindelning. Förslag på föreskrifter och allmänt råd i förenklad dimensionering motsvarar dock i stora drag vad som tidigare har gällt.

Motiv:

Motiven till brandcellsindelning framgår tydligare. Brandcellsindelning är ett av flera sätt att uppnå ett tillfredsställande brandskydd varför det numera inte är ett eget avsnitt.  Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand. Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå. Ytterligare skydd av egendom kan vara nödvändigt av andra skäl men detta ligger utanför byggreglerna pga. att reglerna inte kan täcka samtliga situationer eller intressen.  Reglerna tydliggör att brandcellsindelning normalt ska ske, vilket syftet är och att man kan ersätta brandcellsindelningen med brandtekniska installationer eller bortse från brandcellsindelningen i små byggnader där konsekvenserna av en brand är små. Detta tillgodoser möjligheten till flexibla lösningar som tidigare gavs genom 5:11, alternativ utformning. Specifika krav gällande brandcellsgränser framgår under respektive avsnitt, t.ex. att bostadslägenheter ska utgöra egna brandceller.

Konsekvens

Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering. Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”

35.3 Utländska regelverk

35.3.1 Norge

I Norge anges att våningsplan i normalfallet ska vara egen brandcell. Om man har utrymningsväg i varje plan samt sprinkler (om planet är större än 800 m²) kan man dock ha upp till 3 plan i samma brandcell i motsvarande vk 1, vk 3 och vk 2.

35.3.2 England

De har inte reglerat brandcellsindelningen på samma sätt men syftet med att dela in en byggnad i olika brandceller beskrivs enligt nedan.

ADB

8.1

Brandspridningen inom en byggnad kan begränsas genom att dela in byggnaden i utrymmen som är avskilda från varandra med väggar och/eller bjälklag i brandklassad konstruktion. Syftet är tvåfaldigt:

1. a) att förhindra snabb brandspridning vilket kan stänga in personer som vistas i byggnaden; och
2. b) för att minska risken för att bränder blir stora (omfattande), med anledning av att stora (omfattande) bränder är farligare, inte bara för personer som vistas i byggnaden utan också för räddningspersonal, men också för personer som vistas i närheten av byggnaden.

35.3.3 USA

Inga liknande krav.

35.3.4 Australien

I Australien regleras både golvarean och volymen i varje brandcell. Dessutom finns det krav på att samtliga bjälklag i ”Type A constructions” samt vårdbyggnader ska vara brandtekniskt klassade i lägst REI 90. Naturligtvis med vissa undantag…

Antalet plan i varje brandcell blir därför ointressant.

35.3.5 Nya Zeeland

Ingen begräsning av antalet våningar av en brandcell. Det som sätter begräsningarna på brandceller är en av följande saker:

• Begräsning av golvarea. Arean av flera våningsplan adderas rakt av.
• Maxbegränsning på antalet personer som får ingå i brandcellen (olika beroende på vilken verksamhetstyp)

Vilka typer av verksamhetsklasser som lokalerna används till. Vissa verksamhetsklasser får ingå i samma brandcell men oftast gäller regeln att verksamhetsklasser ska delas upp i separat brandceller.

35.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa en brandcell till att omfatta högst två plan?

Intervjuperson nummer 1

För att tvinga fram analytisk dimensionering i de fall man vill ha brandceller i fler än två plan. Gränsen två plan är historisk.

Intervjuperson nummer 2

Gammal hävd. Så man byggt. Även kopplat till insats.

Intervjuperson nummer 3

Att undvika omfattande brand och rökspridning (enligt PBF). Svårare att hantera utrymning vid brandceller i flera plan.

Intervjuperson nummer 4

Detta handlar om egendomsskydd. Kanske lite personsäkerhet…

Intervjuperson nummer 5

Minska risken för snabb brandspridning i vertikalled. I bostäder tillåts det av ekonomiska skäl.

Intervjuperson nummer 6

Stora konsekvenser om flera våningsplan involveras i samma brand.

Intervjuperson nummer 7

Egendomsskydd. Dessutom går brand och rökspridning snabbare vertikalt.

Intervjuperson nummer 8

Gammal regel som bygger på sunt förnuft. Brand o värme stiger uppåt. Snabbt förlopp för de övre planen om det börjar brinna i de lägre.

Intervjuperson nummer 9

Ett skydd mot brand- och brandgasspridning. Även sämre överblickbarhet vid flera plan. Otydligt i BBR vid analytisk dimensionering vid 3-plans-brandceller, vad ska uppfyllas? Utrymningskriteriet ska alltid uppfyllas. Otydliga mått avseende vad som innebär att begränsa brand- och brandgasspridning. Svårtolkat.

Intervjuperson nummer 10

Tror det funnits med alltid. Rädd för att en brand i nedre plan utvecklar sig och sprider sig till flera plan. Rädd för att för stora delar av byggnaden står i brand samtidigt. Snabb brandspridning.

Jobbigare för räddningstjänsten att göra insats på många plan samtidigt (vår räddningstjänst är inte dimensionerad/anpassad för det).

Personer högst upp får problem att utrymma.

Intervjuperson nummer 11

Att begränsa brandens storlek, underlätta räddningsinsats.

35.5 Förslag till syfte

Bedömningsbakgrund

De äldre reglerna har länge talat om max två plan eller sprinkler. Syftet har inte framgått. Bland några av intervjupersonerna kan man förstå att begränsning av brandspridning vertikalt var ett syfte i de äldre reglerna eftersom detta kan få svåra konsekvenser när branden når de högre belägna planen. Andra verkar anse att räddningstjänstens insats ska underlättas. Dessa båda synpunkter verkar logiska och i kombination med att utrymningen blir svårare ju fler plan som involveras samt de utländska begränsningarna i både area och volym torde ett syfte vara enligt nedan.

Syfte

Syftet bedöms vara att säkerställa möjligheterna att utrymma planen ovanför det plan som branden är belägen på samt att begränsa brand och brandgasspridning så att räddnings- och släckinsats underlättas.

Studerat underlag och intervjuer som ligger till grund för redovisad tolkning av syfte bedöms ha:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med kraven på ytskikt på väggar och tak i utrymningsvägar? Vad är syftet med att ställa högre krav på ytskikt i utrymningsvägar än andra brandceller?

34.1 BBR 24 text

34.1.1 5:522 Väggar och tak i utrymningsvägar

Föreskrift (funktionskrav):

”I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.”

Allmänt råd:

”I byggnader i klass Br1 och Br2 bör takytor och väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av lägst brandteknisk klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst brandteknisk klass K210/B-s1,d0.

I byggnader i klass Br3 bör takytor och väggytor ha ytskikt enligt följande:

1. a) Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4 och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0.
2. b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och av lägst klass C-s2,d0 på väggytor.
3. c) Utrymningsvägar från lokaler i verksamhetsklass 6 bör ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0.”

34.2 Historik

Högre krav på ytskikt i utrymningsvägar återfanns i BABS 50. Från BABS 67 har kraven på ytskikt i utrymningsvägar varit likartade fram till och med BBR 18. I BBR 19 infördes mindre byggnadsdelar (max 20% av omslutningsytan) kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Som mindre byggnadsdelar definieras Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar.

34.2.1 BABS 50

IX:1 C Utrymningsvägar

”Beklädnad som lätt kan antändas eller genom vilken elden lätt kan sprida får icke anbringas i utrymningsväg.”

34.2.2 SBN 67

37:324 Beklädnad och ytskikt

:3241 Brandsäker byggnad

[…] ”Invändiga vägg- och takytor i här ovan angivna utrymmen samt i trapphall och till utrymningsväg hörande korridor skall ha ytskikt av klass I.”

 

37:3242 Brandhärdig byggnad

”I trapphus och i utrymme som leder från trapphus till det fria samt i andra utrymningsvägar skall väggar och tak samt trappas under-sida vara minst tändskyddande beklädda – i den mån nämnda byggnadsdelar består av brännbart material – samt ha ytskikt av klass I.”

37:3243 Annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig byggnad

”I byggnad med två våningar samt i envåningsbyggnad med inredd vind skall inre vägg- och takytor och trappas undersida i för två eller flera lägenheter gemensam utrymningsväg ha ytskikt av lägst klass II.”

37 :22 Beklädnad och ytskikt

37:221 Utrymningsväg

”Utöver vad i 37:324 sägs gäller att, i annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig, brännbara väggar och tak i utrymningsväg förses med minst tändskyddande beklädnad, nämnda tak med yt-skikt av klass I. Om här och i 37:324 angivna ytskiktskrav uppfylls, får dock vägg i entré, skrivrum och liknande utrymmen, som inte står i öppen förbindelse med trappa, förses med brännbar väggbeklädnad, så anbringad att öppna mellanrum inte uppkommer bakom beklädnaden.”

34.2.3 SBN 75

37:25 UTRYMN1NGSVÄGS ANORDNANDE

37:251 TAK- OCH VÄGGYTOR

”Tak- och väggytor i utrymningsväg utförs så att risken för att denna spärras genom övertändning eller rökutveckling begränsas på ett till byggnadens ändamål och höjd anpassat sätt.

Generellt godtas ytskikt av klass 1, anbringat på obrännbar tak- eller väggyta eller på tändskyddande beklädnad.

I byggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig godtas vidare:

1. a) Ytskikt av klass I på takytor och av klass II på väggytor, båda anbringade på tändskyddande beklädnad, i utrymningsväg för hotell, vårdanläggning, skola eller samlingslokal

b Ytskikt av klass II i utrymningsväg som är gemensam för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter

1. c) Ytskikt och beklädnad utan särskilda brandtekniska krav i annan utrymningsväg än som avses här ovan (jfr dock :31 och 77:431)”

Kommentar: I första stycket finns här en antydan till ett syfte i form av ytskikten inte ska bidra till att brand i utrymningsvägen blir stor.

 

72:24 BEKLÄDNAD OCH YTSKIKT

72:241 UTRYMNINGSVÄG

”Vägg i entré, skrivrum och liknande utrymmen, som inte står i öppen förbindelse med trappa, får förses med brännbar väggbeklädnad så anbringad att öppna mellanrum inte uppkommer bakom beklädnaden och under förutsättning att i kap 37 angivna ytskiktskrav uppfylls.”

Vid ombyggnad

37 Omb :25 UTRYMNINGSVÄGS ANORDNANDE

37 Omb :251 TAK- OCH VÄGGYTOR

”Krav enligt 37:251 beträffande beklädnad och ytskikt får eftersättas, där utrymningsväg skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.”

34.2.4 SBN 80

NR 37:241 och 37:352 Motsvarande lydelser som i SBN 37:251 och 72:241

37:522 Automatiska släckanordningar

”Om en automatisk vattensprinkleranläggning installeras får avsteg göras från eljest gällande brandskyddskrav under i övrigt lika förhållanden i fråga om

[…] ytskikt på väggytor och mindre del av takytor – dock inte i utrymningsvägar – under förutsättning att krav på ytskikt av klass III upprätthålls (se 37:412)”

 

Vid ombyggnad

37 Omb:24 Utrymningsvägars inredning

37 Omb:241 Beklädnad och ytskikt på tak- och väggytor

”Kraven enligt :241 på beklädnader och ytskikt får eftersättas, om utrymningsvägen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.”

 

34.2.5 NR

8:521 har motsvarande lydelse som SBN 37:251 TAK- OCH VÄGGYTOR med följande tillägg:

”I en byggnad i klass Br 3 skall utrymningsvägar

[…] c) från lokaler för brandfarlig verksamhet ha tak- och väggytor med ytskikt av klass I anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad.”

34.2.6 BBR

Kraven för utrymningsvägar från specifika lokaler är generellt inte ändrade sedan NR.

Euroklasserna infördes i BBR 10.

BBR 1-18

BBR 5:512 Ytskikt och beklädnad i utrymningsväg

”Ytskikt och beklädnader i utrymningsvägar skall utföras i material som ger ett försumbart bidrag till brands spridning.”

BBR 19

I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.

K₂10/B-S1,d0 ersatte tändskyddande beklädnad från BBR 19.

I avsnitt 5:521 BBR 19 infördes som allmänt råd ”För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar.”

 

34.2.6 Frågor/svar – Boverket

På en fråga om dörrars ytskikt i utrymningsvägar har Boverket svarat enligt nedan (2014-04-02) (inget diarienummer för detta svar men hänvisning till ett annat svar med diarienummer 1234-428/2014):

”I 5:522 och 5:523 finns enbart angivit vad som gäller för ytskiktskrav på väggar och tak. En slutsats är som du konstaterar att om man uppfyller motsvarande krav på dörrar, fönster och andra detaljer så är det inget problem utan föreskriften får anses vara uppfylld.

Eftersom det inte finns någon specialreglering av dessa detaljer i utrymningsvägar och särskilda lokaler är frågan om man istället kan tillämpa de allmänna undantag som finns i avsnitt 5:521 även i dessa lokaler. I konsekvensutredningen till reglerna har Boverket skrivit att undantagen i 5:521 gäller under de förutsättningar som i övrigt finns i det avsnittet, dvs ej generellt för andra avsnitt. 

Eftersom det är särskilt höga krav på väggar och takytor i utrymningsvägar och särskilda lokaler bör man därför vara restriktiv även med övriga material och göra en analytisk dimensionering i varje enskilt fall. Som utgångspunkt för den analysen kan man dock använda sig av de undantag som finns i avsnitt 5:521. En slutsats av det resonemanget är att tak- och golvlister samt enstaka dörrar och fönster normalt bör kunna vara av klass D-s2,d0 även i utrymningsvägar och andra särskilda lokaler men att Boverket inte tagit ställning till hur stor andel av utrymmet de får uppta, utan det måste göras i det enskilda fallet. Vid en bedömning av vad som är lämplig andel bör man inte enbart ta hänsyn till procentandelen material utan även dess placering. I en samlingslokal kan tex 20 % ytskikt av träpanel i ett rum påverka ett brandförlopp och risken för övertändning kraftigt om det placeras i ett hörn, medan påverkan på brandförloppet är betydligt mindre om motsvarande procentandel är utspridda på dörrar i olika delar av lokalen.”

34.3 Utländska regelverk

34.3.1 Norge

Högre krav ställs i utrymningsväg även i Norge. I VTEK §11-9 Vägledning till detta anges att ytskikten har stor påverkan på brandspridning och tid till övertändning. Det anges dock inget specifikt om varför kraven är högre i utrymningsvägar.

34.3.2 England

Hittar inget riktigt jämförbart, generellt lägre ytskiktskrav än i Sverige överlag.

34.3.3 USA

Kommentar IBC: Liknande krav finns i IBC där det erfordras en högre klass på ytskikt i utrymningsvägar än vissa andra utrymmen.

Kommentar NFPA: Beroende på verksamhet så kan det ställas högre krav på ytskikt i utrymningsväg, se utdrag från tabell A.10.2.2 ovan.

34.3.4 Australien

Australien skiljer inte på utrymningsvägar och andra utrymmen i detta avseende.

34.3.5 Nya Zeeland

Nedan ges diverse förklaringar till varför högre krav på ytskikt. Kortfattat gäller alltså att man bedömer hur mycket brandbelastning ytskikten utgör i förhållande till andra föremål i rummet och hur viktigt utrymmet är för utrymningsmöjligheterna.

34.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift: Högre krav ställs på ytskikt i utrymningsvägar, dock ges ingen motivering till detta.

Även ännu mer specificerat för höga byggnader.

Intent Statement (motivering/syfte):

34.4 Intervjuer

Vad är syftet med kraven på ytskikt på väggar och tak i utrymningsvägar? Vad är syftet med att ställa högre krav på ytskikt i utrymningsvägar än andra brandceller?

Intervjuperson nummer 1

Utrymningsvägar ska vara extra skyddade och även om det inte regleras i BBR så förutsätts det inte finnas nämnbart med brännbart material i utrymningsvägen. Inte heller ytskiktet ska kunna bidra till rökutvecklingen. Vid en öppen dörr till utrymningsvägen så ska branden inte förvärras av ytskiktet i utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 2

För att man kan och man vill ha lite högre krav i dessa lokaler. Lite ologiskt eftersom man inte ska ha så mycket brännbart i utrymningsväg.

Men skyddar mot övertändning i trapphuset vid brand i lägenhet.

Intervjuperson nummer 3

När man öppnar dörren till en brinnande lägenhet/rum så kommer snabbt flammor ut. Då vill man inte att det ska börja brinna i utrymningsvägen. Blir ett skydd för RTJ och utrymmande.

Intervjuperson nummer 4

Trygghet för utrymmande psykologiskt men också för att utrymningsvägar i många fall också kan utgöra angreppsväg för räddningstjänsten. Konsekvenserna om brand utvecklas i utrymningsvägar kan bli väldigt stora.

Intervjuperson nummer 5

Tanken är att om du öppnar en dörr mot en utrymningsväg så ska sticklågor eller varm rök inte direkt antända ytskiktet/bidar till brandförloppet. Vägen hålls fri så länge som möjligt. ”heliga” trapphus och korridorer.

Väldigt svårt att anlägga en brand samt få bidrag till en brand.

Intervjuperson nummer 6

För att utrymningsvägar anses vara extra skyddsvärda. Viktiga för utrymningen, och det är sårbart om dessa slås ut. Anlagd brand i en utrymningsväg skulle kunna få större konsekvenser vid sämre ytskikt. Även större risk att brand sprids från en brinnande brandcell till utrymningsvägen genom en delvis öppen dörr. Inte tydligt vilka scenarier man ska skydda sig mot.

Intervjuperson nummer 7

Säkerställa utrymningsvägens tillgänglighet. Byggnaden går snabbare att återställa till normal funktion om inte utrymningsvägen tar någon direkt skada vid brand.

Intervjuperson nummer 8

Har svårt att förklara. Borde vara högre krav i verksamhetslokaler än utrymningsvägar. Möjligtvis att man vill att en brand i en utrymningsväg inte ska påverkas av ytskiktet (men utrymningsvägen blir sannolikt ändå blockerad av branden så det borde inte spela någon större roll).

Intervjuperson nummer 9

Från Mårtensons tid. Övertänd brand i lägenhet kan ge en sticklåga i taket och då ska inte utrymningsvägen inte kunna antändas omedelbart.

Intervjuperson nummer 10

Kan vistas mer människor i utrymningsvägen än i andra utrymmen. De utrymmande är dessutom ”stressade”. Branden får inte spridas för snabbt inom utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Minska risken för snabb brandspridning om en dörr öppnas, t.ex. vid utrymning eller släckning.

34.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utrymningsvägar har generellt haft högre krav än övriga lokaler i tidigare bygglagstiftning. Anledningar som nämns är risk för antändning, risk för övertändning, rökutveckling, brandspridning mm. Lägre krav har inte tillåtits vid t.ex. sprinkling (förutom i ombyggnadsprojekt). Krav på ytskikt i utrymningsvägar som vetter mot lokaler med större brandrisker är högre än mot lokaler med lägre brandrisker.

De intervjuade hade många olika tankar kring syftet, t.ex. att inte flammor från en öppen dörr ska få fäste, brand i föremål i utrymningsvägen ska inte bli värre, säkerställa angreppsväg för räddningstjänsten.

Även flera av de studerade utländska regelverken har högre krav på ytskikt i utrymningsvägar men det förekommer att kraven är likvärdiga med övriga lokaler (främst Australien).

Syfte

Syftet bedöms vara att hantera följande scenarier:

• Brand som startar i intilliggande lokal med öppen eller delvis öppen dörr mot utrymningsvägen
• Brand som startar/anläggs i utrymningsvägen

För dessa scenarier är syftet att ytskiktet inte ska försvåra utrymning på grund av ytskiktets bidrag till rökutveckling och brandspridning inom utrymningsvägen.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

”Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K₂10/B-s1,d0″.
Vad är syftet med K₂10/B-s1,d0″?

33.1 BBR text

33.1.1 5:521 Väggar, tak, golv och fast inredning 

Föreskrift (funktionskrav):

”Material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de
– är svåra att antända,
– inte medverkar till snabb brandspridning,
– inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas,
– inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå,
– inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar,
– inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet.
Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden.”

Allmänt råd:

” […] Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K210/B-s1,d0. Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0. […] ”

33.2 Historik

Kravnivån infördes i SBN 80. Innan dess fanns inga krav i andra byggnader än de som motsvarade Br 1 och Br2. Värt att notera är att det i äldre byggnader var vanligt med pappspända tak eller porösa träfiberskivor som ytskikt. Under 60 och 70-talet började man använda spända undertak av plast och även plattor av cellplast. I SBN 80, NR och BBR1 angavs att likande material skulle skyddas av ex beklädnadsskivor med ytskikt klass III. I BBR 19 ändrades det av formell anledning till K₂10/B-s1,d0, vilket innebär att det blir högre krav på ytskiktet än normalt i för många byggnadstyper.

33.2.1 SBN 75

37:31 ALLMÄNT

”Material i byggnadsdel får inte ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelen på sådant sätt att brand därav lätt kan uppstå eller att materialet vid ringa brandpåverkan av byggnadsdelen ger upphov till mycket snabb brandspridning eller snabbt utvecklar stor mängd rök. Material i innertak i tak och väggar får inte ha sådana egenskaper att det vid ringa brandpåverkan deformeras eller eljest förändras på sådant sätt att särskild risk för personskador uppkommer.”

33.2.2 SBN 80

37:411 Allmänna krav

”Material i byggnadsdelar eller fast inredning får inte ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att materialen vid brand ger upphov till mycket snabb nrandspridning eller inomhus snabbt utvecklar en stor mängd rök. Material i tak och väggar får inte ha sådana egenskaper att de vid ringa brandpåverkan deformeras eller eljest förändras så, att särskild risk för personskador uppkommer.”

:4111 Kraven i :411` första stycket, innebär att ett material inte godtas i mot brand oskyddat skick, om det har sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass III, vilket motsvarar en panel av massivt trä, jfr SBN godkännanderegler, PFS 1980:4. Enligt dessa regler kan i vissa fall, särskilt beträffande material med termoplastiska egenskaper, en jämförelse med egenskaperna hos en panel av massivt trä kräva provning i större skala. Härvid godtas att provningen sker i det provhus som beskrivs i statens provningsanstalts meddelande nr 123. Sådan provning godtas även för att påvisa att kraven enligt :411, andra stycket är uppfyllda. Tak av termoplastiskt material som vid ringa brandpåverkan lossnar och faller ned är exempel på ett utförande som medför särskild risk för personskador,.

33.2.3 NR

8:51 Materialkrav
Material i byggnadsdelar och fast inredning skall ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till mycket snabb brandspridning eller inomhus snabbt utvecklar en stor mängd rök. De får inte heller smälta och droppa utanför ett område i brandhärdens omedelbara närhet. Material i tak och väggar samt fast inredning skall ha sådana egenskaper att de inte vid en ringa brandpåverkan deformeras, faller ned eller på annat sätt förändras så att särskild risk för personskador uppkommer.

Föreskriftens krav innebär att material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass Ill (vilket motsvarar en panel uv massivt trä), i utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under brandens inledningsskede så att åtminstone ytskikt av klass Ill erhålls. I bostäder samt i lokaler där människor är under vård eller i nattvila bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta är särskilt angeläget för material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brandtemperaturer (< 250 °C). Om inte annat påvisas genom brandprovning, kan tillräckligt skydd uppnås med 12 mm tändskyddande beklädnad eller 12 mm träfiberskivor, spånskivor eller plywood med gre än 450 kg/m³. För andra material i byggnadsdelar med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass lll kan tillräckligt skydd uppnås med tändskyddande beklädnad (oavsett tjocklek) eller 9 mm beklädnadsskivor av här angiver slag, En duk till tältbyggnader uppfyller kraven i föreskriftens andra stycke, om den utfors av ett enkelt skikt svärantändligt dukmaterial.

33.2.4 BBR 1

511 Allmänt

[…]
Råd: Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass lll, i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under brandens inledningsskede så att minst samma brandtekniska egenskaper som hos ytskikt av klass lll erhålls. I bostäder samt i vårdanläggningar och hotell bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta gäller särskilt material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brandtemperaturer ( < 250°C). Om inte annat påvisas genom brand provning kan, då sådana material används, tillräckligt skydd uppnås med 12 mm tändskyddande beklädnad eller 12 mm träfiberskivor, spånskivor eller plywood med densitet 450 kg/m³. För andra material i byggnadsdelar med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt klass lll, kan tillräckligt skydd uppnås med tändskyddande beklädnad eller 9 mm beklädnadsskivor av ovan angivet slag. […]

33.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

Ändring:

Normalt ställs höga brandtekniska krav på ytskikt och beklädnader för material och produkter som monteras in i en byggnad. Kravnivån på material och produkter är beroende av verksamhet och byggnadsklass. Kravnivåerna förtydligas i de allmänna råden genom olika klasser vilket gör kravet verifierbart med stöd av provning. I föreskriften ges även möjligheten att låta materialen ingå i byggnadsverket så att de får dessa egenskaper. Det innebär att kraven i sig inte är på själva materialet utan snarare funktionen i den färdiga byggnaden.
Bilaga A. Detaljerad konsekvensutredning av föreskrifter och allmänt råd i BBR avsnitt 5:85

Det som tidigare har krävts gällande att material inte sönderdelas och droppar vid låga brandtemperaturer (< 250 °C) har tagits bort. Kravet motsvaras av, och ingår i, de egenskaper som räknas upp i föreskriften. Förtydligande görs också av att risker med t.ex. brännbar isolering eller andra skivmaterial måste beaktas. För tältbyggnader ersätter klass E svårantändligt material. Tidigare fanns gamla klassbeteckningar angivna i parantes och som nu försvinner i samband med att reglerna EU-harmoniseras. Vissa förtydliganden har gjorts gällande hisskorg och mindre rum. Om ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden kan lättnader göras. Detta kan vara aktuellt i exempelvis oinredda vindar.

För mindre byggnadsdelar ges undantag från kraven, dock ska klassen vara lägst klass D-s2,d0. Ett mått på mindre byggnadsdelar ges, dock gäller särskilda krav för rörisolering. Likaså ges undantag för mindre rum såsom hygienutrymmen och bastu. Samma miniminivå som för mindre byggnadsdelar gäller dock. Förtydligande görs att även hiss kan ha denna klass om den är utförd som egen brandcell och inte är en del av utrymningsvägen.

Motiv:

Svårantändligt material som klass försvinner och Boverket väljer att ersätta det med klass E istället med en begränsning i vilka situationer detta är tillämpligt. Möjligheten gäller endast tältbyggnader med ett enkelt skikt dukmaterial då naturlig brandgasventilation förväntas uppstå i händelse av brand. För tält med dubbelskikt och liknande gäller alltså de vanliga kraven även om möjlighet finnas att verifiera alternativa lösningar med analytisk dimensionering.

Tidigare allmänna råd om 250 grader anses inte vara nödvändigt då hänvisningar görs till de europeiska klasser som används för att fastställa ingående produkters egenskaper.

Riskerna med brännbar isolering, t.ex. cellplast, har uppmärksammats på senare tid. Förtydligandet i rådet innebär att det är tydligare att funktionen hos slutprodukten måste uppfylla kraven. Detta innebär t.ex. att sådana brandrisker måste skyddas från antändning.

Övergången till klass E istället för svårantändligt material görs för att anpassa reglerna till Euroclass-systemet. En ändring i nivån blir dock nödvändig då det inte finns någon klass som direkt motsvarar svårantändligt material i Euroclass-systemet.

Förtydliganden kring mindre byggnadsdelar och mindre rum görs för att öka verifierbarheten.

Konsekvens:

Generellt är det förtydliganden som görs vilket gör att eventuella konsekvenser är begränsade.

Svårigheten att prova tältduk i klass E medverkar till att det kan komma andra klasser och provningsmetoder för tältdukar men det är det enda som finns tillgängligt idag i systemet.

 

33.3 Utländska regelverk

33.3.1 Norge

Kommentar: D-s2,d0 är lägsta krav även i Norge. Hittar dock inget om att material i lägre klass ska kläs med tändskyddande beklädnad.

33.3.2 England

Generellt lägre ytskiktskrav än i Sverige överlag. Hittar inget jämförbart.

33.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget direkt liknande krav utan beroende på byggnadskategori så finns ett givet krav på brandklassificering för material som används.
Kommentar NFPA: Hittar inget direkt liknande krav men finns generellt specificerat att vägg- och takmaterial skall uppfylla klass A eller klass B (amerikansk standard) i utrymningsutrymmen såvida inte utrymmet och närliggande är försedda med sprinkler, då tillåts klass C.

Utdrag från tabell A.10.2.2 över de krav som ställs på olika verksamheter. Klass I och II innebär krav på strålning medan klass A,B och C är baserade på flamspridning.

33.3.4 Australien

Svårt att översätta eftersom Australien inte använder Eurocode-systemet. Produkterna delas in i 4 olika grupper definierade av deras testresultat enligt en standard (AS 5637.1). För byggnadsdelar som inte anges specifikt ska man uppfylla ett visst Flammability index, Spread-of-flame Index samt Smoke development index. Det senare tror jag är snarlikt vårt s0-5 och är i de här fallen alltid minst 2. Någonting motsvarande K210 verkar inte existera.

33.3.3 USA

Kommentar: Precis som i Sverige har man sänkt ytskiktskrav för lägenheter, hus och boenderum. Det finns dock inget minimikrav, dvs ytskikten behöver inte ha någon specifik klass (Risk Group SH = Residential/Housing)

1.3.5 Kanada

Inget motsvarande ytskiktskrav finns i det kanadensiska regelverket.

33.4 Intervjuer

”Material med lägre brandteknisk klass än D-s2,d0 bör skyddas mot brandpåverkan under brandens inledningsskede så att motsvarande brandskydd som ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 uppnås. I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K₂10/B-s1,d0″.
Vad är syftet med K₂10/B-s1,d0″?

Intervjuperson nummer 1

Utredningen ”Brand inomhus” SOU 1978 , fastslog att inga byggmaterial fick ha lägre ytskiktsegenskaper än vanlig träpanel, ytskikt klass III. Användes sämre material, skulle den skyddas av beklädnadsskivor av t.ex. trä.

Intervjuperson nummer 2

För att undvika att dåliga mtrl ska dessa skyddas mot brand i det initiala skedet.

Intervjuperson nummer 3

D-s2,d0 är miniminivå.

Syftet med att skydda med tändskyddande beklädnad är att köpa sig tid i verksamheterna man sover så att man ska hinna utrymma innan det övertänds.

Intervjuperson nummer 4

Vi vill inte ha snabba brandförlopp och ska vi använda den typen av material så ska vi skydda dem från antändning.

Intervjuperson nummer 5

Kände inte till att den nu kan vara brännbar, tidigare krav på att den inte fick vara brännbar. Nya klassen var i alla fall avsedd att motsvara tändskyddande beklädnad.

Intervjuperson nummer 6

Ersätter tändskyddande beklädnad. Förhindra bakomvarande material från antändning. Historiskt nordiskt för att kunna bygga i trä. De nya EU-kraven skapade stora bekymmer främst för undertak som behövde K –klassen och som därmed blev tunga.

Intervjuperson nummer 7

För att inte få för snabba brandförlopp.

Intervjuperson nummer 8

För att kunna använda en brännbar isolering. I dessa verksamhetsklasser kan man ha den typen av brännbar isolering om man skyddar den med obrännbara skivor.

Intervjuperson nummer 9

Av de alternativ som fanns vid övergången till europa-klasserna så var detta alternativ det som kom närmst den tidigare tändskyddande beklädnaden (vars syfte var att hindra antändning av bakomvarande material under det tidiga brandförloppet då utrymning normalt kan förväntas pågå.)

Intervjuperson nummer 10

Ett inledande skydd som handlar främst om att begränsa snabb brandspridning i det tidiga brandförloppet. Finns även litteratur från SP om detta.

Intervjuperson nummer 11

Kopplat till sovplatser. När polyuretanskum blev vanligt ansågs att det behövde skyddas mot antändning. Det behöver inte var tändskyddande beklädnad kan lika gärna vara plyfa.

33.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kravnivån infördes i SBN 80. Innan dess fanns inga krav i andra byggnader än de som motsvarade Br 1 och Br2. Värt att notera är att det i äldre byggnader var vanligt med pappspända tak eller porösa träfiberskivor som ytskikt. Under 60 och 70-talet började man använda spända undertak av plast och även plattor av cellplast. I SBN 80, NR och BBR1 angavs att likande material skulle skyddas av ex beklädnadsskivor med ytskikt klass III. I BBR 19 ändrades det av formell anledning till K₂10/B-s1,d0, vilket innebär att det blir högre krav på ytskiktet än normalt i många byggnadstyper.

Intervjupersonerna är inte helt samstämmiga och alla har möjligen inte uppfattat att frågeställningen handlar om varför det måste vara K₂10/B-s1,d0 som skyddar det lättantändliga materialet.

Syfte

Syftet bedöms vara att man ska skydda människor i lokalerna genom att minska risken för antändning av extremt lättantändliga material. Syftes bedöms inte vara att ytskikten skall uppfylla B-s1,d0 för tak och väggytor där  grundkravet är lägre.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats.”?

32.1 BBR 24 kap 5:352

32.1.1 5:352 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen.”

Allmänt råd:

”[…]Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Utrymningsplatser bör rymma samma antal mindre utomhusrullstolar som det antal personer som beräknas behöva använda utrymningsplatsen. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan rymma de personer som är i behov av utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand. […]”

32.2 Historik

Krav på antalet utrymningsplatser kom i BBR 19 och formuleringen ändrades/förtydligades sedan något till BBR 21.

32.2.1 BBR 19

Föreskrift samma som ovan

Allmänt råd:

”[…]Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan rymma de personer som är i behov av utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand.[…]”

32.2.2 Konsekvensutredning BBR19 och BBR 21

BBR19 5:352 Verksamhetsklass 2B och 2C

Ändring:

”Kraven utgår från det i TNC definierade begreppet samlingslokal, som också kopplas till Vk2B och Vk2C. Krav på utrymningsplats har tillkommit, och det antal som utrymningsplatsen dimensioneras för är 1 % av det totala personantalet. Man använder en schablonsiffra då man i de flesta fall inte har någon mer exakt uppgift om hur många som faktiskt behöver få plats. Vid analytisk dimensionering kan man använda mer precisa beräkningar, om man har tillgång till sådana uppgifter.”

Motiv:

”Krav på utrymningsplats har tillkommit för att möjligheten att utrymma på ett säkert sätt ska stämma bättre överens med tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.”

 

Konsekvens:

”Utrymningsplats kan medföra ökade kostnader i vissa lokaler, men Boverket bedömer att utrymmet ändå finns i många av byggnaderna, även om det inte klassas som en utrymningsplats.”

BBR21 5:352 Verksamhetsklass 2B och 2C

Ändring:

”Rådet har skrivits om så att det preciserar hur många rullstolar som ska få plats i en utrymningsplats.”

Motiv:

”Det har varit oklart hur stor andel av de som behöver använda en utrymningsplats som dessutom använder rullstol. Rådet preciserar nu detta.”

Konsekvens:

”När utrymningsplatser utformas så bör man anta att alla som kan förväntas använda en utrymningsplats också använder rullstol, det innebär att ytan som krävs blir förhållandevis stor. Denna yta kan användas till annat också, men det är inte alltid möjligt. Att alla förväntas använda rullstol var syftet med regeln när den infördes i BBR19.”

32.2.3 Svar från Boverket

Del av fråga till Boverket (dnr: 1232-248/2013):

Angående utformning av utrymningsplatser.

Del av svar från Boverket (dnr: 1232-248/2013):

”Det finns flera okända parametrar vad gäller utrymningsplats. En är hur många som faktiskt kommer behöva använda utrymningsplatsen, 1 % är inte en absolut sanning utan en riktlinje där det faktiska antalet, i händelse av brand, kan variera. En annan okänd parameter kan vara fördelningen mellan olika funktionsnedsättningar och därmed ett varierat behov av utrymme i en utrymningsplats. De hjälpmedel som används kan variera i omfång, det finns t.ex. större rullstolar än det mått som anges i BBR samtidigt som exempelvis en rullator kan klara sig på ett något mindre utrymme än en rullstol.

Eftersom det finns flera okända parametrar är det svårt att ge generella riktlinjer, i föreskrift anges att minst en mindre utomhusrullstol ska få plats samt att en av utrymningsplatserna blockeras.”

32.3 Utländska regelverk

32.3.1 Norge

Kommentar: Hittar inget krav enligt TEK-10.

32.3.2 England

ADB

Bestämmelser för utrymningsplatser

Notering: En utrymningsplats ska finnas i varje trapphus (ej nödvändigtvis inom trapphuset men ska ha direkt anslutning till trapphuset). Antalet utrymningsplatser behöver inte nödvändigtvis vara samma som summan av antalet som använder rullstol i byggnaden. Utrymningsplatser är en del av utrymningsförutsättningarna och det kan vara så att mer än en (1) handikappad person kommer använda en enda utrymningsplats då de passerar förbi som en del av utrymningsförloppet.

4.7

Utrymningsplatser är relativt säkra ”väntytor” för kortare perioder. Det är inte ytor där handikappade ska lämnas ensamma på obestämd tid tills de räddas av räddningstjänsten eller tills branden är släckt. En utrymningsplats ska finnas för varje utrymningstrappa som nyttjas för utrymning från varje plan, förutom för de plan som endast utgörs av teknikutrymmen.

32.3.3 USA

IBC: Hittar inget liknande krav.
NFPA: Hittar inget liknande krav.

32.3.4 Australien

Ej tillämpligt eftersom utrymningsplatser inte krävs.

32.3.5 Nya Zeeland

Motsvarigheten till utrymningsplatser finns inte i det Nya Zeeländska regelverket.

Själva principen att tillgodose byggnader med en brandcellsavskild yta/lokal som har kommunikationsmöjligheter vet jag från erfarenhet att man använder sig av (framförallt i köpcenter och liknande). Det finns dock inget direkt lagkrav som styr detta. Iaf. inte i byggreglerna för brand, vet inte hur det ser ut för i reglerna för tillgänglighet).

32.3.6 Kanada

Ingen motsvarande föreskrift på utrymningsplatser.

32.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Vid dimensioneringen av utrymningsplatser bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats.”?

Intervjuperson nummer 1

Ett sätt att specificera ett antal, det räcker inte med en utrymningsplats om man har en stor lokal, ska utformas efter behovet.

Intervjuperson nummer 2

Ett beslutat värde utifrån en form av sannolikhetsberäkning utifrån en genomsnittlig population. Om man t.ex. har fem rullstolsplatser på en teater så borde man istället kunna dimensionera utifrån detta kända värde.

Intervjuperson nummer 3

Handlar om att täcka upp det antal som sitter i rullstol eller går med rullator.

Intervjuperson nummer 4

Handisam en tung lobbyinstans med mycket kapital och medlemmar.

Något mått måste man säga. Ett fint nummer.

Intervjuperson nummer 5

Lång utredning som i början fastslog att det fanns 5 % handikappade i Sverige, vilket också föreslogs som krav. Sedan kom man på att det var ungefär 1 % som satt i rullstol.

Intervjuperson nummer 6

Gjordes en liten utredning av detta i konsekvensutredningen till BBR. Någonstans måste man sätta en gräns. Kan vara mycket i vissa fall men lite i andra fall. En lite mer pragmatisk syn på utrymningsplatser borde man kunna ha, t.ex. att inte alla utrymningsplatser ska kunna rymma alla personer där det finns många utrymningsplatser att välja på.

Intervjuperson nummer 7

Man har väl gjort en analys och en rimlig uppskattning.

Intervjuperson nummer 8

Det finns någon internationell standard för utrymning för personer med funktionsnedsättningar där denna siffra förekommer (ISO XXXXX, om tillgänglighet, vet inte vilken) (ISO 21542:2011, red.anm.) Sett till svensk statistik är det inte så många som sitter i rullstol.

Intervjuperson nummer 9

Dimensionering ska ske utifrån ett ”värsta fall” och inte en genomsnittspopulation. Syftar till att ge en miniminivå. I fall där man kan kontrollera antalet personer i rullstol (utan att detta leder till diskriminering) t.ex. om det finns ett visst antal platser i en teater så skulle det vara möjligt att utgå från det antalet vid dimensionering av utrymningsplatser. Verksamheten måste garantera denna siffra. Om man har dedikerade rullstolsplatser som överstiger 1 % av personantalet så ska man dimensionera utrymningsplatserna efter det högre antalet.

Intervjuperson nummer 10

Procentsatsen är högre i andra skrifter. Utrymningsplatser är till för de som inte kan gå i trappa – inte för övriga funktionsnedsatta.

Intervjuperson nummer 11

Statistiskt underlag, så många i en population (rörelsehindrade) som behöver utrymningsplats. Staffan mfl gick igenom underlaget.

33.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Krav på antalet utrymningsplatser kom i BBR 19 och formuleringen ändrades/förtydligades sedan något till BBR 21. Enligt konsekvensutredningen är 1 % en schablonsiffra då man i de flesta fall inte har någon mer exakt uppgift om hur många som faktiskt behöver få plats. Vid analytisk dimensionering kan man använda mer precisa beräkningar, om man har tillgång till sådana uppgifter, t.ex. antal rullstolsplatser i en teater. Till BBR 21 preciserades rådet för att förtydliga hur många rullstolar som ska få plats i en utrymningsplats, det vill säga det ska antas att alla som behöver en utrymningsplats också använder rullstol. Krav på utrymningsplats kom för att möjligheten att utrymma på ett säkert sätt ska stämma bättre överens med tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

De intervjuade har något skilda meningar men flertalet nämner det statistiska underlaget samt att anpassning ska ske till aktuell lokal. I de utländska regelverken återfinns liknande krav endast i England åtminstone utifrån krav kopplat till brand.

Enligt ett svar från Boverket gällande utformningen av utrymningsplatser är 1 % inte en absolut sanning utan en riktlinje där det faktiska antalet, i händelse av brand, kan variera. Detta med hänsyn till flertalet okända parametrar, exempelvis fördelningen mellan olika funktionsnedsättningar och därmed ett varierat behov av utrymme i en utrymningsplats samt hjälpmedlens storlek t.ex. större rullstolar eller en rullator som kan klara sig på ett något mindre utrymme än en rullstol.

Syfte

Rådet bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur brandcellen samt att ta sig säkert via utrymningsväg/annan brandcell.

Syftet bedöms vara att det förväntade antalet personer i lokalen som kan behöva använda sig av en utrymningsplats vid utrymning också ska ha tillgång till en sådan. Om det inte finns ett mer exakt värde så ska minimiantalet utrymningsplatser utgöras av 1 % av det maximala personantalet i planet.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att skilja av övre planet från nedre plan med E 30 som inte behöver vara brandcellsgräns?

31.1 BBR text

31.1.1 5:323 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.

…

Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 eller 3, förutsatt att högst 15 personer utrymmer denna väg från brandcellen. Detta förutsätter att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Uppställningsplats dimensionerad för räddningstjänstens utrustning ska finnas.”

Allmänt råd:

”… Bostäder i verksamhetsklass 3 i byggnader i klass Br1 vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster med räddningstjänstens hjälp bör avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns.”

31.2 Historik

Tidiga byggregler var inne på att en relativt säker plats behöver erbjudas i väntan på räddningstjänstens stegutrustning. Balkong var en tidig lösning som sedan succesivt ersatts av fönster. Kravet på avskiljning tillkom i och med BBR 19.

31.2.1 SBN 75

Motsvarande krav återfinns inte.

31.2.2 SBN 80

” :2131
Nödutrymning med brandförsvarets bärbara stegar (s k utskjutsstegar) kan normalt ske från en våning där fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant ligger högst 12 ni över mark. Med maskinstegar kan brandförsvaret utrymma en våning, där fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant ligger högst 23 m över mark, dvs i regel i en byggnad med högst åtta våningar. Härvid förutsätts att brandförsvaret har tillgång till minst 25 m stege samt att lägenheterna är åtkomliga med maskinstegar från gata, allmän väg eller brandväg (jfr :511).
     Varje lägenhet som är större än ett rum och kök och åtkomlig endast från brandväg förutsätts ha en balkong som kan nås från brandvägen. …”

Här uppmärksammas alltså risken men lösningen är att rummet ska ha en balkong i stället för avskiljning mot planet under.

31.2.3 NR

”:313

… Med hjälp av räddningstjänstens utrustning får nödutrymning genom fönster (eller från balkong) – dock inte genom fönster som vetter mot en loftgång – förutsättas kunna ske från … förskola/fritidshem med högst 15 barn per trapphus belägen på andra våningsplanet i en byggnad i klass Br 1, under förutsättning att rummet där fönstret (balkongen) finns kan avstängas från förbindelse med underliggande våning, att fönstret (eller balkongen) vetter direkt mot gata och att räddningstjänstens insatstid är högst 10 minuter.”

Här återfinns ett liknande krav men endast för förskolor i Br1 om rummet är avsett för högst 15 barn.

31.2.4 Utrymningsdimensionering

Handboken nämner inget om avskiljning vid fönsterutrymning. Dock begränsas personantalet till 15.

31.2.5 Konsekvensutredning BBR19

”5:323 Utrymning via fönster (5:312)

Ändring: 

Föreskriften är förtydligad samt kravnivån om antalet personer. Dessutom är mått på avstånd till marken för Vk1, Vk2A och Vk3 infört. 
Möjligheten när räddningstjänsten kan användas som den alternativa utrymningsvägen via fönster förtydligas. Vad räddningstjänsten har för insatsmöjligheter avgör om fönsterutrymning kan användas eller inte, i Vk1 och Vk3.
Det allmänna rådet angående räddningstjänstens insatstid är flyttat hit från 5:1. En möjlighet att använda fönster som är vridbara kring en horisontell axel är tillagt i allmänt råd. Förutsätter att fönstret öppnar utåt och stannar i öppet läge.
Fönster som ska användas för utrymning bör ha en bröstningshöjd på 1,2 meter eller så bör en plattform monteras för att skapa det avståndet. Detta har tidigare gällt källare men utgör nu en generell skrivning. 

Motiv:

Pekar på möjlighet till enklare utformning i bostäder enligt nya BBR 5:353. Ett avstånd mellan fönsterkarm och marken möjliggör verifiering.  Boverket har inte möjlighet att ställa krav på organisatoriskt brandskydd men kan förhålla sig till den organisation som finns. Därför tillåts fortfarande att man använder sig av räddningstjänsten om deras förmåga kan bekräftas. Med insatstid menas den definition som framgår av TNC 95 och med effekt avses att stegutrustningen är uppställd. Boverket kan inte ställa krav på räddningstjänsten men för att man ska få tillgodoräkna sig räddningstjänsten som en andra utrymningsväg gäller vissa förutsättningar exempelvis en viss insatstid. Räddningstjänsten insatstid förutsätts vara bestämd under normala förhållanden, t.ex. normala trafiksituationer.
Det allmänna rådet är flyttat pga. att det enbart gäller vid fönsterutrymning.
Preciseringen av utformning av fönster förtydligar hur fönster som utrymningsväg behöver fungera för att vara tillräckligt säkra. Verifiering blir möjlig. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas men enbart om det öppnar utåt så att gardinstänger eller dylikt inte hindrar att fönstret går att öppna. Fönstret bör även stanna i öppet läge för att inte försvåra utrymningen.
Plattform bör monteras när avståndet till fönstret bli för stort. Oavsett var fönstret monteras bör avståndet inte överstiga 1,2 meter för att underlätta utrymning.

Konsekvens:

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning förväntas kunna ske i samma omfattning som idag, förutsatt att räddningstjänsten bibehåller sin förmåga över byggnadens livscykel. Kommunens handlingsprogram eller annan beskrivning av räddningstjänstens åtagande kan utgöra grund för denna bedömning. 
Rådet är enbart flyttat, inga andra förändringar är gjorda som berör insatstiden förutom att begreppet är ändrat till tillräcklig insatstid. Att tillåta fönster som är vridbara kring en horisontell axel innebär en lättnad då fler fönstertyper kan användas för att uppfylla kravet. 
Plattform som ett generellt krav innebär att fönster kan monteras högre än 1,2 meter inom ramen för förenklad dimensionering. 

Kommentar

Observera att i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning finns bestämmelser som gäller i byggnader där man arbetar och i personalutrymmen. Dessa krav behandlar bland annat utrymning och ställer i vissa fall högre krav än vad BBR gör. Inga råd ges om hur s.k. utskjutsstegar bör användas. Detta bör istället baseras på en bedömning av räddningstjänstens förmåga då detta kan variera. En grund i bedömning kan dock vara vad som tidigare har godtagits och vad man sedan tidigare har för åtaganden för det befintliga beståndet.

Alternativ lösning.

Se även Boverkets rapport Brandskyddstekniska alternativ till stegutrymning om utredning av alternativ till stegutrymning.”

31.3 Utländska regelverk

31.3.1 Norge

Hittar inget krav enligt TEK-10.

31.3.2 England

Inga motsvarande krav.

31.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget liknande krav.
Kommentar NFPA: Hittar inget liknande krav.

31.3.4 Australien

Ej tillämpligt. Fönster är inte en utrymningsväg i Australien.

31.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens assistans).

31.4 Intervjuer

Vad är syftet med att skilja av övre planet från nedre plan med E 30 som inte behöver vara brandcellsgräns?

Intervjuperson nummer 1

För att de utrymmande ska kunna invänta hjälp hyggligt tryggt.

Intervjuperson nummer 2

Att ge goda förutsättningar för utrymning om man riskerar att bli instängd av en brand. Utgångspunkten är normal insatstid. Kravet kom delvis till för att vara analogt med BBR 5:353 i det allmänna rådet. Eftersom förutsättningarna är sämre i högre byggnader och att man dessutom förväntas invänta räddningstjänsten är avskiljningen här definierad som klass E 30.

Intervjuperson nummer 3

Möjliggöra att man kan stanna kvar lite längre i lägenheten om utrymningsvägen på underliggande blir blockerad.

Tvåplansvillan borde egentligen ha samma säkerhetsnivå som tvåplanslägenheten, så är inte fallet idag.

Intervjuperson nummer 4

För att man ska kunna stänga bakom sig. Skydd för att rökfyllnaden går så fort uppåt.

Intervjuperson nummer 5

Brinner det i undre planet ska man ha ett temporärt skydd i väntan på utrymning med hjälp av räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 6

Logiskt egentligen. Blir man instängd så ska man kunna vänta i rummet. Så accepterar man lite spridning via ventilationen.

Intervjuperson nummer 7

Att det ska finnas någon form av klassificering på avskiljningen så att den gör nytta. En hyfsat bra vägg som man kan stå bakom i tillräcklig tid för att invänta räddningstjänsten. E 30 känns som overkill, en vanlig massiv innerdörr borde kunna räcka.

Intervjuperson nummer 8

Har att göra med att Vk3 kan vara tre plan, man kan inte ta sig ut från det översta planet själv alternativt att person/-er inte hinner ner till den riktiga utrymningsvägen själva, utan ska ha extra tid/chans att vänta på räddningstjänsten i sin egen lägenhet.

Intervjuperson nummer 9

E 30 har ersatt balkongen som fanns förr. Man ska stå hyfsat säkert och vänta på räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 10

Att ha möjlighet att vänta på hjälp fast man befinner sig i samma brandcell. I sammanhanget räknar man med att räddningstjänsten är på plats inom normal insatstid. Eftergift för att möjliggöra etagelägenheter.

Intervjuperson nummer 11

Ge den utrymmande lite bättre förhållanden under tiden som hen väntar på räddningstjänstens stegutrustning.

1.5 Förslag till syfte

Bedömningsbakgrund

Äldre regler ger väldigt lite fingervisning liksom konsekvensutredningen. Däremot är intervjuerna samstämmiga med all önskvärd tydlighet. Där framkommer att syftet är att man ska erbjudas en relativt säker plats i väntan på räddningstjänsten utan att för den skull behöva bygga en egen brandcell inom bostadens brandcell.

Syfte

Syftet bedöms vara att den utrymmande på ett övre plan, som fått flyktvägen till ytterdörren avskuren av branden, ska erbjudas möjlighet till ett visst skydd mot brand om man skulle behöva vänta på räddningstjänsten på övre plan, utan krav på brandcell inom bostaden. ”Visst skydd” innebär att den utrymmande aktivt måste vidta en åtgärd – i det här fallet att stänga dörren om sig – för att skyddet ska bli det förväntade. Det innebär också att endast ett begränsat skydd mot brandgaser erhålls eftersom avskiljningen inte behöver utgöras av brandcell vilket i sin tur innebär att viss brandgasspridning tillåts t.ex. genom överluft eller andra otätheter.

Studerat underlag och intervjuer som ligger till grund för redovisad tolkning av syfte bedöms ha:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med” Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511.”?

30.1 BBR text

30.1.1 5:248 Utrymningsplats 

Föreskrift (funktionskrav):

”… Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation från utrymningsplatsen. Kommunikationssystemet funktion ska kunna upprätthållas vid strömavbrott samt ha ett skydd mot strömavbrott till följd av brand.”

Allmänt råd:

” Utformning av kommunikationssystemet bör minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm enligt avsnitt 5:2511. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 meter från golvet. 

Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande.…”

30.1.2 5:2511 Automatiskt brandlarm

Allmänt råd:

” Tillförlitligheten och förmågan hos automatiskt brandlarm kan verifieras enligt avsnitt 6 i Brandskyddsföreningens skrift Regler för brandlarmanläggning 2013, SBF 110:7. …

Det automatiska brandlarmet bör automatiskt avge felsignaler vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen. Felsignal bör utformas så att den kan upptäckas av personer i byggnaden eller på annan plats.”

30.2 Historik

30.2.1 Regelverk före BBR 19

Före BBR 19 förekom inte något krav på utrymningsplatser eller dess kommunikationsutrustning.

30.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

”5:248 Utrymningsplats (-)

Ändring:

Nytt förslag på föreskrift som definierar utrymningsplats. Kraven på var utrymningsplats ska finnas framgår i 5:336. I definitionen ingår att utrymningsplatsen ska utföras som egen brandcell som del av, eller i anslutning till, utrymningsväg. Krav ställs på att utrymningsplatsen ska vara tillgänglig och användbar samt att den är åtkomlig. Möjlighet för personer att signalera att man är i utrymningsplatsen ska finnas. 

Motiv:

Med ökad tillgänglighet i samhället införs nya risker och förutsättningar för brandskyddet. För att säkerställa en acceptabel säkerhetsnivå krävs nya skyddssystem. Med utrymningsplats ges en förbättrad säkerhet för personer som inte kan förväntas utrymma på egen hand.
     Placering på 0,8 m för kommunikationsutrustning gäller för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda utrustningen. Högre placering (t.ex. larmknapp för manuell aktivering av brandlarm) gäller i utrymmen där man kan förväntas ha kontakt med andra personer. 

Konsekvens: 

Detta kommer att innebära vissa merkostnader för publika lokaler i byggnader som är tillgängliga och användbara. Till stor del kan dock de brandceller och utrymningsvägar användas som ändå projekteras. Därför bedöms kostnaderna vara små i förhållande till den säkerhetshöjande effekten. För kostnadsberäkningar, se 5:336.
     Möjlighet att signalera kan lösas genom att koppla till byggnadens automatiska brandlarm eller andra larmsystem.

Kommentar:

I bilaga H finns det bifogat ett svar från MSB angående organisation vid utrymning från utrymningsplats. ”

Bilaga H i konsekvensutredningen återfinns som bilaga till denna handling.

30.2.6 Boverket

I ett svar (ej diariefört) på frågan om kommunikationen måste vara av typen talkommunikation har Boverket sagt att det inte behöver vara talkommunikation.

I ett annat svar (Boverkets dnr: 1232-4166/2013) angående driftsäkerhet nämns att ”…  det bör ha samma nivå som ett brandlarm vad det gäller säkerställd funktion. …”

30.3 Utländska regelverk

30.3.1 Norge

Inga krav.

30.3.2 England

ADB
4.11
För att underlätta en effektiv utrymning av personer från utrymningsplatser ska ett ”nöd röst kommunikationssystem” finnas. Det är viktigt att personer på varje utrymningsplats har en möjlighet att meddela andra personer att de är i behov av hjälp och att de får en bekräftelse att den här assistansen är på väg.

4.12
Systemet ska vara utfört enligt BS 5839-9:2003 och innehålla Typ B installationer som kommunicerar med en huvudcentral lokaliserad i byggnadens kontrollrum (om det finns något) alternativt i anslutning till brandförsvarstablån (enligt BS 9999: eller annan passande kontrollplats på den nivå/våning där räddningstjänsten gör sin tillträdesväg.

4.13

I vissa byggnader kan det vara mer lämpligt att använda sig av en alternativ lösning, exempelvis trådlös teknologi.

30.3.3 USA

Kommentar IBC: Endast specificerat krav på tvåvägskommunikation mellan utrymningsplats och av räddningstjänstens valda plats. Där denna plats inte är ständigt bemannad så ska det finnas tidsinställd vidarekoppling till 911 (larmcentralen). Systemet ska vara talat och visuellt.
Dock har inga krav på upprätthållande vid strömavbrott/brand hittats.
Kommentar NFPA: Specificerat krav på placering av tvåvägskommunikation vid hiss/hisshall samt förbindelse mellan utrymningsplatsen och räddningstjänst eller annan godkänd organisation. Hittar inte heller här några krav på upprätthållande av systemet.

30.3.4 Australien

I Australien finns inget krav på utrymningsplats. Däremot uppfyller man inte funktionskraven avseende utrymningssäkerhet om man inte uppfyller kraven på tillgänglighet. Dessa tillgänglighetskrav regleras i särskilt avsnitt.

30.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Motsvarigheten till utrymningsplatser finns inte i det Nya Zeeländska regelverket.

30.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift: Inget direkt krav på kommunikation i utrymningsplats (eller motsvarande) anges i regelverket. Däremot ställs krav på tvåvägskommunikation i höga byggnader och då finns även krav på tillförlitlig ström:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften: 

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Intressant är att man anger att all typ av nödströmsförsörjning ska anpassas efter de lokala förhållandena:

30.4 Intervjuer

Intervjuperson nummer 1

Boverket och MSB förde dialog vid införandet. Dock inte förankrat med RTJ som sällan har vill eller kan hantera detta.

Syftet är att om man ska vänta inne i byggnaden så ska man kunna kommunicera med någon om vart man är osv. Men det har blivit fel.

Intervjuperson nummer 2

Spekulation: Ville ha en verifierbar nivå och valde brandlarm för att den nivån fanns beskriven i BBR.

Intervjuperson nummer 3

Att hänvisa till brandlarm beror på att det är ett befintligt verifierbart system som man vet har en god förmåga. Kravet skulle kunnat vara formulerat på annat sätt om det funnits jämförbara alternativ att hänvisa till. Man bör kunna utgå från föreskriften och jämföra fler parametrar än bara strömavbrotts-parametrar så att man t.ex. skapar bättre tvåvägskommunikation och då tillåtas något sämre skydd mot strömavbrott än ett brandlarmsystem.

Intervjuperson nummer 4

För att påkalla hjälp. Kravet är dock inte direkt funktionellt så som lösningarna blir idag och jag anser det borde utgå. De flesta har mobiltfn eller kan få hjälp av andra som passerar förbi dem.

Intervjuperson nummer 5

Att kunna ge sig till känna, jag sitter här, så att någon (oklart vem) får reda på att man sitter i en utrymningsplats. Trygghetsskapande att den som sitter där får reda på att någon sitter i utrymningsplatsen.

Boverket har nog inte förstått konsekvensen av att skriva att säkerheten ska motsvara automatiskt brandlarm. Bedöms vara orimlig i vissa fall, t.ex. borde hisslarm kunna vara en OK nivå (bättre eftersom signalen kommer till bemannad plats).

Intervjuperson nummer 6

Kan inte säga så mycket om dem. Grundtanken om man har en rullstolsburen som är själv i en verksamhet så ska de kunna göra sig hörda från en utrymningsplats, ska fungera även vid strömavbrott.

Vart ska signalen gå? – Fortfarande en intressant fråga som inte är helt löst.

Någonting måste göras med avsnittet. Intervjupersonen har inte riktigt förstått sig på kravet. Dyr halvvägslösning.

Intervjuperson nummer 7

Ingen aning. Kanske rensas upp med den kommande AFS:n.

Intervjuperson nummer 8

Om nån gömmer sig i det skyddade utrymmet ska denne kunna sätta sig i kontakt med omvärlden. I trapphus ser svårt att se behov då räddningstjänsten söker igenom dom vid insats.

Intervjuperson nummer 9

Det är läbbigt att sitta och vänta om man inte vet att någon är på väg. Att skyddas mot strömavbrott känns inte så konstigt.

Intervjuperson nummer 10

Krav på kommunikationssystem är kopplat till att vi säger vi ska ha krav på utrymningsplats, dvs. att vi ska vänta på assistans på en specifik plats. Eftersom vi då säger åt någon att vänta så ska man också kunna tala om att man befinner sig på platsen och väntar.

Tryckknapp med kvittens vem tar ansvar för kvittering och att den som behöver hjälp faktiskt blir hämtad. Utformningen syfte bör vara för att få åtminstone någon form av kravnivå på driftsäkerheten.

Intervjuperson nummer 11

Ett av de minst kostnadseffektiva kraven i BBR, bör utgå! Vägrar att ange något syfte.

30.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Bakgrunden till bedömning har sin tyngdpunkt i konsekvensutredningen till BBR 19. Inga äldre svenska regelverk har liknande krav eller lösningar.

Bland utländska regelverk återfinns krav på utrymningsplatser och kommunikationsutrustning i England och USA men där ligger fokus på vart utrustningen ska kopplas mer än på driftsäkerheten.

Bland de intervjuade är osäkerheten stor kring vad det är som ska uppnås avseende mottagning och driftsäkerhet. Den gemensamma uppfattningen är att den som väntar ska kunna påkalla hjälp men få förstår varför det ska ske till centralapparat eller med den stora säkerhet som krävs i ett brandlarm. Att hänvisa till brandlarm är ett av flera sätt att ange en säkerhetsnivå. Just brandlarm är enkelt i BBR att hänvisa till eftersom det definieras i 5:2. Det man vill uppnå är att inte kommunikationen ska avbrytas pga strömavbrott eller att utrustningen av annan anledning havererar pga branden. Att kommunikationen ska gå till BFT eller liknande torde ha att göra med att det är räddningspersonalen som har till uppgift att rädda den som väntar och brandförsvarstablån är en trolig plats där räddningspersonal kommer att vistas i samband med brand.

Syfte

Syftet med kravet på kommunikationsutrustning med en driftsäkerhet motsvarande brandlarm bedöms vara att med tillfredsställande säkerhet, säkerställa att den som väntar på hjälp i en utrymningsplats kan kommunicera detta med någon och att denne kan initiera hjälp med att utrymma hen. Funktionen bedöms vara kopplad till utrymning vid brand vilket innebär att driftsäkerheten inte behöver vara säkrad vid utrymning av andra anledningar än brand.

Studerat underlag och intervjuer som ligger till grund för redovisad tolkning av syfte bedöms ha:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)