Vad är syftet med ”Trapphus Tr2 som utgör den enda utrymningsvägen bör inte stå i förbindelse med källarplan i enlighet med kraven i 5:722. Detta gäller även för hisschakt som ingår i samma brandcell som trapphuset.”

29.1 BBR text

29.1.1 5:246 Trapphus Tr2

Föreskrift

”Trapphus Tr2 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26).”

Allmänt råd

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60.
Dörrar till trapphus Tr2 bör utformas i lägst klass EI 60-SmC. Om trapphuset betjänar en byggnad med högst åtta våningsplan, är EI 30-SmC tillräckligt.
Trapphuset bör endast ha förbindelse genom ett utrymme i egen brandcell med bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Andra utrymmen än bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör endast stå i förbindelse med trapphuset genom en brandsluss. Sådana utrymmen bör ha tillgång till ytterligare minst en tillträdesväg för räddningsinsats.
Hisschakt kan placeras i trapphuset som del av samma brandcell.
Trapphus Tr2 som utgör den enda utrymningsvägen bör inte stå i förbindelse med källarplan i enlighet med kraven i 5:722. Detta gäller även för hisschakt som ingår i samma brandcell som trapphuset.
Vindsutrymmen, där personer endast vistas tillfälligt, i kan stå i direkt förbindelse med trapphus Tr2 genom dörrar i lägst klass EI 60-SmC.”

5:722 Tillträdesväg

”En tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser ska finnas på varje plan. (BFS 2011:26).”

Allmänt råd

”Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg.
Tillträdesvägen till en vind kan utgöras av luckor i yttertaket. Om räddningstjänsten inte kan förväntas nå yttertaket med egen utrustning bör en brandtekniskt avskild invändig tillträdesväg ordnas. Utvändiga tillträdesvägar bör utformas enligt kraven i avsnitt 8:24 i tillämpliga delar. Invändiga tillträdesvägar bör avskiljas från vindar enligt kraven för avskiljande konstruktion. Invändiga tillträdesvägar till yttertak kan anordnas från ett trapphus eller en altan från vilken taket lätt kan nås.
För källare i två eller fler källarplan och för källare som står i förbindelse med trapphus Tr2 bör tillträdesvägen till källaren möjliggöra räddningsinsats utan att utrymningsvägarna från bostäder eller lokaler sätts i öppen förbindelse med källaren. Varje källarplan bör i sådana fall vara avskild från tillträdesvägarna så att räddningspersonalens insats säkerställs. (BFS 2011:26).”

29.2 Historik

I tidigare genomgångna normer har det varit tydligt att trapphuset (brandsäkert), ska vara utformat så att insats kan ske i källaren utan risk för rökspridning upp i trapphuset. I de tidigaste normerna gällde det alla brandsäkra trapphus och det fanns inget uttalat att syftet vara att hindra utrymmande att gå för långt ned. I senare normer har kravet begränsats till de trapphus som är enda utrymningsvägen och syftet att hindra utrymmande att gå för långt har tillkommit.

SBN 67

37:19

Trappor

” […] Med brandsäkert avskild trappa (fig 37:19a) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen endast över trapphall (korridor) med brandcellsbegränsande omslutningsväggar eller, där, trappan betjänar endast en lägenhet, genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass B 15, i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från trapphallen (korridoren) resp slussen i lägst klass A 60. Trappan och därifrån ledande utrymnings-väg får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med sådana garage, butiks-, förråds-, lager- eller verkstadslokaler, som inte är skyddade med automatisk vattensprinkler-anläggning. Trappan får inte utgöra passage från lägenhet till hiss, ej heller får hiss placeras i trapphuset. […] ”

29.2.1 SBN 75

37:212 BRANDSÄKERT TRAPPHUS

”Med brandsäkert trapphus (figur 37:212) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast genom sluss (eller utrymme som kan fungera som sluss, såsom trapphall, korridor eller motsvarande), avskild från lägenheten med dörr i klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från slussen med självstängande dörrar i klass A 60 – i byggnad med högst åtta våningar är klass B 30 tillfyllest om trapphuset har öppningsbara fönster till det fria i varje våning. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti, vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Trapphuset får stå i förbindelse med lägenhetsförråd i vindsutrymme, avskilt med självstängande dörr i klass A 60. I övrigt får trapphuset stå i förbindelse med annan lokal än lägenhet eller motsvarande endast genom brandsluss och under förutsättning att lokalen är tillgänglig för brandsläckning genom annan närbelägen angreppsväg – om ifrågavarande lokal är belägen i källarvåning eller eljest på lägre nivå än utrymningsväg från trapphuset, skall trappan dessutom vara så anordnad att rök och andra brandgaser inte kan spridas inom trapphuset från källarvåning (eller motsvarande) till högre belägna delar av trapphuset. I trapphuset får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast.”

29.2.2 SBN 80

37:126

Samma som SBN 75

29.2.3 NR

” Med brandsäkert trapphus avses ett trapphus som har förbindelse med bostad, kontor eller motsvarande lokaler endast genom ett utrymme (korridor e d) som kan fungera som sluss och som är avskilt från lokalen med dörr i lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från slussen med självstängande dörr i lägst klass A 60. I en byggnad med högst åtta våningsplan är klass F 30 tillfyllest, om trapphuset i varje våning har öppningsbart fönster till det fria. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av det indragna fasadpartiets längd utefter fasaden. Ett brandsäkert trapphus får stå i förbindelse med lägenhetsförråd i vindsutrymme som är avskilt med självstängande dörr i lägst klass A 60. I övrigt får trapphuset endast genom brandsluss stå i förbindelse med annan lokal än bostad, kontor eller motsvarande, härvid förutsätts att lokalen är tillgänglig för brandsläckning genom annan närbelägen angreppsväg och dessutom – om lokalen är belägen på lägre nivå än utrymningsväg frän trapphuset – att trappan är så anordnad att rök och andra brandgaser i lokalen kan hindras från att sprida sig inom trapphuset. I ett brandsäkert trapphus får inte placeras vare sig hiss eller inkastöppning till sopnedkast.”

29.2.4 Utrymningsdimensionering

”Trapphus Tr2 (BBR 5:315) Trapphus Tr2, figur 4, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Intilliggande lokaler skall, förutom vad som anges nedan, alltid ansluta till trapphuset via ett utrymme i egen brandcell. Det gäller även på markplanet. Utrymmet ska utgöras av en trapphall eller liknande, utan någon egentlig verksamhet. Källare får anslutas till trapphuset via en brandsluss såvida trapphuset inte utgör enda utrymningsvägen för våningar över källarplan. Brandsluss bör för att undvika spridning av brandgaser till trapphuset förses med brandgasventilation eller övertrycksventilation. Vindsutrymmen med enbart lägenhetsförråd får anslutas direkt till trapphuset utan mellanliggande sluss om dörren utförs i lägst klass EI2 60-C. Vindsutrymme med lägenhetsförråd behöver inte förses med annan utrymnings- eller tillträdesväg. Utgör trapphuset enda utrymningsvägen för byggnaden får det inte finnas någon direkt förbindelse mellan Tr2-trapphuset och källaren. Om inte nedgång till källaren sker utifrån, kan förbindelse mellan bottenplanet och källaren exempelvis utformas som en separat trappa från entréplanet till källaren. En sådan anslutning får endast ske med brandsluss om trappan i sig inte utformas som en brandsluss.”

29.2.5 Konsekvensutredning BBR19

Ändring:
Definitionen är flyttad från avsnitt 5:315 till 5:2. Hissar får placeras i trapphuset. (Förtydligande om det finns i 5:548). Sopschakt och andra schakt uppfyller inte funktionskravet i föreskriften på skydd mot brandspridning inom byggnad varför det specifika exemplet är borttaget.

Motiv:
Hissar i trapphus ska uppfylla ytskiktskraven och placering i trapphuset bedöms vara en mindre risk för omfattande brandspridning än om de t.ex. är placerade i anslutning till sluss på varje våningsplan.
Att sopschakt inte uppfyller funktionskravet beror på att de då ansluter flera brandceller.
Att högre krav ställs på dörrar vid fler än 8 våningsplan motiveras med att risknivån i dessa hus är högre. Ökat antal våningar innebär potentiellt högre konsekvens och samtidigt sämre förutsättningar för utrymning och räddningsinsats. Detta krav har funnits även tidigare.

Konsekvens
Öppnar upp för fler alternativa placeringar av hiss. Eftersom stora delar av kraven är på rådsnivå ges dessutom öppning för fler alternativa lösningar förutsatt att dessa verifieras analytiskt.
Kommentar:
Källaren bör inte stå i förbindelse med trapphus Tr2, dvs. det bör finnas en brandsluss mellan.
En del av motivet är att man inte ska riskera att missa utgången till det fria. En andra del är kravet i BBR avsnitt 5:7 på att inträngningsväg ner i källaren ska möjliggöra en räddningsinsats i källaren utan att utrymningsvägen (trapphus Tr2) från bostäderna riskerar att rökfyllas.

29.3 Utländska regelverk

29.3.1 Norge

Kommentar: Mot utrymmen i källarplan ska Tr2-trapphus ha brandsluss.

29.3.2 England

ADB

Källartrappor

2.43/4.41

På grund av deras placering är det mer sannolikt att källartrappor fylls med varma brandgaser än trappor på markplan och övre plan. Därför krävs särskilda åtgärder för att förhindra att en källarbrand sprider sig till de övre planen. Se följande paragrafer.

2.44/4.42

Om en utrymningstrappa är en del av utrymningsvägen från ett övre plan i en byggnad (eller del av byggnad) som inte räknas som en liten byggnad, så ska trappan inte gå ner för att betjäna något källarplan. Källaren ska förses med en separat trappa.

2.45/4.43

Om det finns fler än en utrymningstrappa från ett övre plan i en byggnad (eller del av byggnad) så räcker det att en av dessa slutar i markplan, de andra får ansluta till källarplan om det finns en brandsluss/korridor mellan trappan och utrymmet på källarplan/planen.

29.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget liknande krav
Kommentar NFPA: Hittar inget liknande krav.

29.3.4 Australien

Definitionen av fireisolated stairway är ”…that discharges into road or open space…”.
Ur avsnittet som beskriver fire-isoalted stairways kan man läsa:

If a stairway serving as an exit is required to be fire-isolated—
(a)                       there must be no direct connection between—
(i)                         a flight rising from a storey below the lowest level of access to a                               road or open
space; and
(ii)                        a flight descending from a storey above that level; …”

Detta innebär att schaktet visst får förbindas med källaren men trapploppen som kommer nerifrån får inte vara gemensam med loppet som kommer uppifrån. I guiden kan man läsa följande syfte:

” To minimise the risk that an occupant mistakenly passes the lowest storey providing escape when evacuating.” Gemensamma trapplopp tillåts om de i gatunivå separeras med en rökavskiljning.

29.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Avskiljning mellan trapphus som används för utrymning från både undre och övre plan behövs endast då det trapphuset utgör enda utrymningsväg från källaren. Hittar ingen motivation/bakgrund till detta.

29.3.5 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Den direkta motsvarigheten till Tr1 trapphus existerar inte men liknande så anger man att utgångar från trappor som används för utrymning ska vara brandteknisk avskilda. I Appendix (motsvarigheten till konsekvensbeskrivningen till BBR) anges även ytterligare sätt att uppfylla hur man kan avskilja lägre belägna plan från övre i höga byggnader (>18 meter ovan mark):

29.4 Intervjuer

Vad är syftet med ”Trapphus Tr2 som utgör den enda utrymningsvägen bör inte stå i förbindelse med källarplan i enlighet med kraven i 5:722. Detta gäller även för hisschakt som ingår i samma brandcell som trapphuset.”

Intervjuperson nummer 1

Man kan aldrig gå fel. Har man kommit längst ner då kommer man ut.

Man anser fortfarande att bränder i bostäder o kontor, de reder vi ut (exempelvis dörrar/räddningstjänsten klarar av att hantera branden) och man vet hur det brinner (hur brandförloppet ser ut).

Brandförloppet i det andra utrymmet kan vara svårare att hantera/man känner inte till dem lika bra. Och det kan vara större brandbelastning och svårare att ta sig in för att släcka dessa bränder.

Intervjuperson nummer 2

Samma syfte som för Tr1-trapphus, dvs:

1. Att man inte ska gå fel utan gå rakt ut i det fria vid utrymning.
2. Minska risken för brand och brandgasspridning vid brand i källare. Källarbränder har av tradition generellt en högre skyddsnivå i BBR än andra lokaler.

I bostadshus har man normalt inga brandlarm i källare så en källarbrand kan ta tid innan den upptäcks.

Intervjuperson nummer 3

Troligen en bedömning där man ser en insats i källare som svår att genomföra och med risk för brandgasspridning som man då vill undvika till ett Tr2-trapphus.

Intervjuperson nummer 4

Att räddningstjänst inte ska använda trapphuset vid insats i garage/förrådsplan under mark och kontaminera detta vid insats. Dock öppnas det upp för att man kan ha andra insatsvägar och då låta trapphuset gå ner. Då finns däremot en risk att utrymmande passerar markplanet vid utrymning.

Intervjuperson nummer 5

Brandscenarier kopplat till att källarbränder måste ventileras ut för att räddningstjänsten ska kunna göra en insats, detta ska inte göras via den enda utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 6

Ingen aning. Oklara förhållanden mellan 5:246 och 5:722 även om hänvisning finns.

Intervjuperson nummer 7

Samma som för Tr1 förhindra ofrivillig brandventilation.

Intervjuperson nummer 8

Minska risken för brandgasspridning och äventyra utrymningen.

Intervjuperson nummer 9

Tror att detta syftar till att ge ett extra skydd mot brandspridning från bränder under mark som skulle kunna vara svårare att släcka. Äldre krav som är osäkert varför det ser ut exakt som det gör.

Intervjuperson nummer 10

Samma som för Tr1 trapphus.

Intervjuperson nummer 11

Se Tr1-trh. Har hängt med…

29.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I tidigare genomgångna normer har det varit tydligt att trapphuset (brandsäkert), ska vara utformat så att insats kan ske i källaren utan risk för rökspridning upp i trapphuset. I de tidigaste normerna gällde det alla brandsäkra trapphus och det fanns inget uttalat att syftet vara att hindra utrymmande att gå för långt ned. I senare normer har kravet begränsats till de trapphus som är enda utrymningsvägen och syftet att hindra utrymmande att gå för långt har tillkommit.
De flesta intervjupersonerna är inne på att syftet är kopplat till att källarbränder är svårare att släcka och innebär större risk för rökspridning till trapphuset. Några anger att syftet även är att hindra utrymmande att gå ned i källaren istället för ut.
I utländska regelverk finns i något fall krav på att gångväg uppifrån skall separeras från trappa till källare och även att risken för rökspridning skall förebyggas.

Syftet som anges nedan är direkt taget ut konsekvensanalysen tillhörande BBR19.

Syfte

• Syftet bedöms vara dels att man inte ska riskera att missa utgången till det fria.
• Syftet bedöms även vara att möjliggöra en räddningsinsats i källaren utan att den enda utrymningsvägen, (trapphus Tr2) från bostäderna riskerar att rökfyllas.
• OBS. Kravet på Tr2 trapphus som utgör enda utrymningsväg är lägre än för Tr1 där det finns ett absolut krav på att det inte får finnas förbindelse mellan trapphuset och källare.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att i vissa verksamheter kräva brandsluss och i andra inte mot ett Tr2-trapphus?

28.1 BBR text

28.1.1 5:246 Trapphus Tr2 

Föreskrift (funktionskrav):

”Trapphus Tr2 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas.”

Allmänt råd:

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. … Trapphuset bör endast ha förbindelse genom ett utrymme i egen brandcell med bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Andra utrymmen än bostäder i verksamhetsklass 3, kontor i verksamhetsklass 1 och därmed jämförliga utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör endast stå i förbindelse med trapphuset genom en brandsluss. Sådana utrymmen bör ha tillgång till ytterligare minst en tillträdesväg för räddningsinsats. …”

Definition av Tr2-trapphus

5:241 Luftsluss och brandsluss

Föreskrift (funktionskrav):

”Luftslussar förbinder utrymmen där särskilda krav ställs på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Luftslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen. Om luftslussen ingår i en brandcellsgräns ska den brandklassade dörren vara självstängande.

Brandslussar förbinder utrymmen med särskilt höga krav på skydd mot spridning av brand och brandgaser. Brandslussen ska utformas som egen brandcell. Brandslussen ska vara så stor att den kan passeras med endast en dörr i taget öppen.”

Allmänt råd:

”Täthet på dörrar i brandcellsgräns i luft- och brandsluss bör uppfylla brandteknisk klass S_m. Brandslussen bör avskiljas från angränsande utrymmen i lägst klass EI 60. Brandslussen bör ha dörrar i lägst klass EI 60-S_mC.”

Skillnaden mellan ett utrymme i egen brandcell och en brandsluss är alltså att till en brandsluss är kravet på brandteknisk klass på dörr högre än till en brandcell. Det krävs också dörrstängare mellan slussen och trapphuset.

28.2 Historik

28.2.1 Sammanfattning

Någon form av sluss har funnits med länge men bara mot kontor, bostad ”eller liknande”. Kravet på brandsluss är ändrat till ”utrymme i egen brandcell” i BBR. Brandsluss endast kvar mot källare. Numera får hiss ingå i samma brandcell som trapphuset.

28.2.1 SBN 1967

”37:1

Trappor

…

Med brandsäkert avskild trappa (fig 37:19a) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen endast över trapphall (korridor) med brandcellsbegränsande omslutningsväggar eller, där, trappan betjänar endast en lägenhet, genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass B 15, i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från trapphallen (korridoren) resp slussen i lägst klass A 60. – Trappan och därifrån ledande utrymningsväg får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med sådana garage, butiks-, förråds-, lager- eller verkstadslokaler, som inte är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning. Trappan får inte utgöra passage från lägenhet till hiss, ej heller får hiss placeras i trapphuset. …”

”37:3222 Det allmänna kravet enligt :311 innebär bl a att lägenhet inte får stå i direkt förbindelse med trapphus i sådana fall då annan oberoende permanent utrymningsväg saknas och nödutrymning med brandkårens utrustning inte är möjlig. Vad här sägs beträffande lägenhet är även tillämpligt vid annan lokal där personer inte endast tillfälligt vistas.”

Kan i övrigt inte hitta att det krävs olika slussar i anslutning till dessa trapphus.

28.2.2 SBN 75

”37: :212 BRANDSÄKERT TRAPPHUS

Med brandsäkert trapphus (figur 37:212) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast genom sluss (eller utrymme som kan fungera som sluss, såsom trapphall, korridor eller motsvarande), avskild från lägenheten med dörr i klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt frän slussen med självstängande dörrar i klass A 60. I byggnad med högst åtta våningar är klass B 30 tillfyllest om trapphuset har öppningsbara fönster till det fria i varje våning. Utrymningsväg frän trapphuset får mynna i indraget fasadparti, vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden.

Trapphuset får stå i förbindelse med lägenhetsförråd i vindsutrymme, avskilt med självstängande dörr i klass A 60. I övrigt får trapphuset stå i förbindelse med annan lokal än lägenhet eller motsvarande endast genom brandsluss och under förutsättning att lokalen är tillgänglig för brandsläckning genom annan närbelägen angreppsväg – om ifrågavarande lokal är belägen i källarvåning eller eljest på lägre nivå än utrymningsväg från trapphuset, skall trappan dessutom vara så anordnad att rök och andra brandgaser inte kan spridas inom trapphuset från källarvåning (eller motsvarande) till högre belägna delar av trapphuset. I trapphuset får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast.”

Här görs första skillnaden mellan olika typer av lokaler och deras förbindelse med trapphuset (brandsäkert eller Tr2).

28.2.3 NR

”1:311  … Med brandsäkert trapphus avses ett trapphus som har förbindelse med bostad, kontor eller motsvarande lokaler endast genom ett utrymme (korridor e d) som kan fungera som sluss och som är avskilt från lokalen med dörr i lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från slussen med självstängande dörr i lägst klass A 60. I en byggnad med högst åtta våningsplan är klass F 30 tillfyllest, om trapphuset i varje våning har öppningsbart fönster till det fria. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av det indragna fasadpartiets längd utefter fasaden.
     Ett brandsäkert trapphus får stå i förbindelse med lägenhetsförråd i vindsutrymme som är avskilt med självstängande dörr i lägst klass A 60. I övrigt får trapphuset endast genom brandsluss stå i förbindelse med annan lokal än bostad, kontor eller motsvarande, Härvid förutsätts att lokalen är tillgänglig för brandsläckning genom annan närbelägen angreppsväg och dessutom – om lokalen är belägen på lägre nivå än utrymningsväg frän trapphuset – att trappan är så anordnad att rök och andra brandgaser i lokalen kan hindras från att sprida sig inom trapphuset.
     I ett brandsäkert trapphus får inte placeras vare sig hiss eller inkastöppning till sopnedkast.…”

28.2.4 Utrymningsdimensionering

Definitionen av Tr2-trapphus omfattar inte brandsluss utan endast utrymme i egen brandcell, förutom mot källare.

28.2.5 Konsekvensutredning BBR19

Konsekvensutredning pratar bara om brandsluss om trappan ansluter mot källarplan. Förändringen till BBR19 handlade om att tillåta hiss i Tr2-trapphus.

28.3 Utländska regelverk

28.3.1 Norge

Kommentar: I Norge gäller samma regler för Tr2 oavsett verksamhetsklass. Utrymme i egen brandcell. Utom mot källarplan, där brandsluss gäller.

28.3.2 England

ADB

Källartrappor

2.43/4.41

På grund av deras placering är det mer sannolikt att källartrappor fylls med varma brandgaser än trappor på markplan och övre plan. Därför krävs särskilda åtgärder för att förhindra att en källarbrand sprider sig till de övre planen. Se följande paragrafer.

2.44/4.42

Om en utrymningstrappa är en del av utrymningsvägen från ett övre plan i en byggnad (eller del av byggnad) som inte räknas som en liten byggnad, så ska trappan inte gå ner för att betjäna något källarplan. Källaren ska förses med en separat trappa.

2.45/4.43

Om det finns fler än en utrymningstrappa från ett övre plan i en byggnad (eller del av byggnad) så räcker det att en av dessa slutar i markplan, de andra får ansluta till källarplan om det finns en brandsluss/korridor mellan trappan och utrymmet på källarplan/planen.

28.3.3 USA

Kommentar IBC: Hittar inget liknande krav (förutom det som anges nedan för Tr1).
Kommentar NFPA: Hittar inget liknande krav (förutom det som anges nedan för Tr1).

Till Tr1:

Kommentar IBC: Trapphus i höghus (som definierat ovan) ska ”avslutas” vid en utgång. Jag tolkar detta som att det ska avslutas i markplan. Speciella krav på skyltning finns också.
Kommentar NFPA: Trapphus som fortsätter vidare mer än en halv våning från utrymningsväg eller utrymning till det fria ska på något sätt avbrytas (exempelvis dörr). Bakgrunden till detta krav är fall där skyltning inte varit tillräcklig för lyckad utrymning. I övrigt liknande krav angående skyltning som IBC.

28.3.4 Australien

Definitionen av fire-isolated stairway är ” Fire-isolated stairway means a stairway within a fire-resisting shaft and includes the floor and roof or top enclosing structure.” samt ”…that discharges into road or open space…”. Ur avsnittet som beskriver fire-isoalted stairways kan man läsa:

If a stairway serving as an exit is required to be fire-isolated—

(a)                       there must be no direct connection between—

(i)                         a flight rising from a storey below the lowest level of access to a                               road or open
space; and

(ii)                        a flight descending from a storey above that level; …”

Detta innebär att schaktet visst får förbindas med källaren men trapploppen som kommer nerifrån får inte vara gemensam med loppet som kommer uppifrån. I guiden kan man läsa följande syfte:

” To minimise the risk that an occupant mistakenly passes the lowest storey providing escape when evacuating.” Gemensamma trapplopp tillåts om de i gatunivå separeras med en rökavskiljning.

Trapphuset ska utgöra eget schakt i lägst REI 90 för motsvarande hus som för de i vilka Tr2-trapphus krävs i Sverige. Begreppet brandsluss används inte utan endast röksluss och bara i vårdanläggningar.

28.3.5 Nya Zeeland

Kommentar: Avskiljning mellan trapphus som används för utrymning från både undre och övre plan behövs endast då det trapphuset utgör enda utrymningsväg från källaren. Hittar ingen motivation/bakgrund till detta.

28.4 Intervjuer

Vad är syftet med att i vissa verksamheter kräva brandsluss och i andra inte mot ett Tr2-trapphus?

Intervjuperson nummer 1

Vet ej.

Intervjuperson nummer 2

Man anser fortfarande att bränder i bostäder o kontor, de reder vi ut (exempelvis dörrar/räddningstjänsten klarar av att hantera branden) och man vet hur det brinner (hur brandförloppet ser ut).

Brandförloppet i det andra utrymmet kan vara svårare att hantera/man känner inte till dem lika bra. Och det kan vara större brandbelastning och svårare att ta sig in för att släcka dessa bränder.

Intervjuperson nummer 3

Vet inte riktigt…

Vad är egentligen skillnaden mellan utrymme i egen brandcell och brandsluss i detta fall? Tänker man sig en ökad brandrisk och att brandsluss då är ett högre skydd?

Intervjuperson nummer 4

Som ett särskilt skydd om det finns andra riskmiljöer som bedöms vara värre än nämnda verksamheter.

Intervjuperson nummer 5

Öka tillförlitligheten på att minst en dörr stänger.

Intervjuperson nummer 6

Skydda trapploppet. Skyddar dock inte de som befinner sig i andra brandceller på det våningsplan där branden börjar. I grunden en rätt svag lösning.

Intervjuperson nummer 7

Gamla begreppet ”Brandsäkert trapphus”. Om man öppnar en dörr till en lägenhet och lågor slår ut i hisshallen ska dörren till trappan förhindra brandspridning.

Intervjuperson nummer 8

Så man byggde. Och att det skulle bli dyrt och opraktiskt att sätta dörrstängare och liknande mot Vk1 och Vk3. Gammal hävd. Vk1 minst lika säker/osäker som Vk3.

Intervjuperson nummer 9

Gammalt krav, osäker på exakt varför. Kan eventuellt ha med räddningsinsats att göra.

Intervjuperson nummer 10

Misstänker att det är en pragmatisk lösning. I bostäder och kontor har man lite bättre kännedom om lokalerna mm. Då kan man släppa lite på kraven.

Intervjuperson nummer 11

I bostaden finns det folk som kan upptäcka branden. Vild gissning. Hänger kvar sedan hemmafrutiden då bostäderna alltid var bemannade.

28.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Det finns gissningsvis en koppling till äldre tiders samhälle med en stor sannolikhet för att brand upptäcktes i kontor och bostäder då dessa båda verksamheter i större omfattning än idag (framför allt i bostäder) var ”bemannade”.

Ur en del intervjusvar och utländska regelverk kan man också ana en ambition att ställa högre krav på brandsäkerhet mot källare och vissa verksamheter då dessa skulle kunna representera en lägre sannolikhet att branden upptäcks i denna typ av lokaler.

Slutligen finns även en tanke på räddningstjänstens säkerhet vid källarbränder.

Syfte

Syftet bedöms vara att med ännu högre sannolikhet än i vanliga trapphus säkerställa att trapphuset går att utrymma genom, att det går att använda som bas för en räddningsinsats, samt att minska risken för brand- och brandspridning från verksamheter med oklar eller högre brandbelastning än nämnda verksamhetsklasser.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria.”?

27.1 BBR text

27.1.1 5:245 Trapphus Tr1

Föreskrift (funktionskrav):

”Trapphus Tr1 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas. (BFS 2011:26). ”

Allmänt råd:

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60.

Trapphuset bör endast ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria. Hisschakt kan dock placeras i trapphuset som en del av samma brandcell som trapphuset. Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria.

Dörrar mellan trapphuset och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 30-SmC. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60-SmC. Om brandslussen gränsar till förbindelse, korridor eller liknande utrymme i egen brandcell kan dörrar utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-SmC. (BFS 2011:26).”

27.2 Historik

Från SBN 67 och framåt har det funnits ett krav på att Tr1-trappan inte får stå i förbindelse med källare. I BBR ändrades formuleringen till ” i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria”.

SBN 67 37:19
Trappor

”Med öppen trappa avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen direkt eller över trapphall (korridor) i öppen förbindelse med trapphuset. Med brandsäkert avskild trappa (fig 37:19a) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen endast över trapphall (korridor) med brandcellsbegränsande omslutningsväggar eller, där, trappan betjänar endast en lägenhet, genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass B 15, i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från trapphallen (korridoren) resp slussen i lägst klass A 60. – Trappan och därifrån ledande utrymningsväg får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med sådana garage, butiks-, förråds-, lager- eller verkstadslokaler, som inte är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning. Trappan får inte utgöra passage från lägenhet till hiss, ej heller får hiss placeras i trapphuset.

Med brand- och röksäkert avskild trappa (fig 37:19 b) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, avskilt från byggnaden och trapphuset i lägst klass B 15 (i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30) och så beläget, att det ej kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex där det förläggs i byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående fasad. – Trappan får inte stå i förbindelse med lokaler i källare eller med garage, butiks-, förråds-, lager eller verkstadslokaler.”

27.2.1 SBN 75

:213 BRAND- OCH RÖKSÄKERT TRAPPHUS

”Med brand- och röksäkert trapphus (figur 37:213) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme. Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass B 30 och vara så beläget, att det inte kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex där det rörläggs i byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående yttervägg. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Trapphuset får inte stå i förbindelse med lokaler i källare eller med garage, butiks-, förråds-, lager-, hantverks- eller industrilokaler. I trapphuset får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast.”

 

27.2.2 SBN 80

37:127 Brand- och röksäkert trapphus

”Med brand- och röksäkert trapphus, (figur 37:127) avses ett trapphus som har förbindelse med bostads- eller kontorslägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass B 30 och vara så beläget att det inte kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex om det förläggs i en byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående yttervägg.  Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Brand- och röksäkert trapphus får inte stå i förbindelse med lokaler i källare, med garage eller med butiks-, förråds- , lager, hantverks- och industrilokaler. I brand- och röksäkert trapphus får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast”

27.2.3 NR

1.311

”Med brand- och röksäkert trapphus avses ett trapphus som har förbindelse med bostad, kontor eller motsvarande lokaler endast över balkong eller annat utrymme som är öppet mot det fria. Detta utrymme får inte vara placerat i en byggnads vinkel (innerhörn) och nära intill fönster i motstående vägg eller eljest så att det kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Utrymmet skall vara avskilt från trapphallen och trapphuset med självstängande dörrar i lägst klass F 30 respektive B 30. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti, vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av det indragna fasadpartiets längd utefter fasaden, Ett brand- och röksäkert trapphus får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med garage eller butiks-, förråds-, lager-, hantverks- och industrilokaler. I ett brand- och röksäkert trapphus får inte placeras vare sig hiss eller inkastöppning till sopnedkast.”

27.2.4 Utrymningsdimensionering

Trapphus Tr1 (BBR 5:314)

”Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande används för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensioneras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna motsvara säkerheten i ett trapphus med öppen sluss mot det fria. Funktionen ska kunna upprätthållas även vid strömbortfall i byggnaden. Det övertryck som skapas av mekanisk ventilation får inte vara större än att dörrar kan öppnas till eller i utrymningsvägen. Källare får inte stå i förbindelse med trapphus Tr1 eller med den intilliggande brandslussen. En vind får ansluta till trapphuset via en brandsluss. Slussen mot vindsvåningen behöver inte vara öppen mot det fria. I markplan ska trapphuset mynna direkt i det fria.”

 

27.2.5 BBR 1

:314 Trapphus Tr1

”Med trapphus Tr1 avses ett trapphus som är utformat så att det fårhindrar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Trapphuset skall ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som antingen är öppen mot det fria eller är försedd med anordning som förhindrar brandgasspridning till trapphuset. Brandslussen får förses med dörrar i lägre brandteknisk klass. Varken trapphuset eller brandslussen får stå i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under sådant våningsplan som vid utrymning skall användas får utgång mot det fria. Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset.

Råd: Dörrar mellan trapphuset och brandslussen kan utföras i lägst klass EC30. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utföras i lägst klass El-C60. Om brandslussen gränsar till förbindelse. korridor eller liknande utrymme i egen brandcell, är El-C30 tillräckligt.”

 

27.2.6 Konsekvensutredning BBR19

5:255 Trapphus Tr1 (5:314)

Ändring:

”Definitionen är flyttad från avsnitt 5:314 till 5:2. Spridning av brand och brandgas ska begränsas istället för som tidigare förhindras. Hissar kan placeras i trapphuset. (Förtydligande om det finns i 5:548). Sopschakt och andra schakt uppfyller inte funktionskravet i föreskriften på skydd mot brandspridning inom byggnad varför det specifika exemplet är borttaget.

Motiv:

Att kräva att brand- och brandgas ska förhindras ses som ett strikt funktionskrav som är svårt att uppfylla i praktiken. Oavsett om det är Tr1 eller Tr2 ska brand- och brandgasspridning begränsas. Nivån på ”begränsas” redovisas i det allmänna rådet för respektive trapphus.

Hissar i trapphus ska uppfylla ytskiktskraven och placering i trapphuset bedöms vara en mindre risk för omfattande brandspridning än om de t.ex. är placerade i anslutning till sluss på varje våningsplan.

Att sopschakt inte uppfyller funktionskravet beror på att de då ansluter till andra brandceller med de krav på avskiljning som det innebär.

Anledningen till varför varken trapphuset, hisschaktet eller brandslussen får står i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under det våningsplan som ska användas för utrymning mot det fria beror på att den utrymmande i en utrymningssituation inte ska kunna passera utgången till det fria och istället fortsätta ner i exempelvis källaren. Vidare gäller att trapphuset ska stå i förbindelse med våningsplan via brandsluss, för att begränsa spridningen av brand- och brandgaser i trapphuset.

Konsekvens

Texten är förenklad vilket underlättar för användaren och ändringar öppnar samtidigt upp för fler alternativa placeringar av hiss.

Eftersom stora delar av kraven är på rådsnivå ges dessutom öppning för fler alternativa lösningar förutsatt att dessa verifieras analytiskt.

Kommentar:

Trycksättning av trapphus eller sluss hanteras enligt vad som anges i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering.

Se även Boverkets analys efter utredningen om brandskydd i trapphus efter branden som inträffade på Kuddby gränd, Rinkeby (Boverkets dnr: 1239-2819/2009).”

Svar från boverket

27.3 Svar från Boverket

Förbindelse källare mm

”Hej!

Några frågor angående Tr1‐trapphus.

Både LTH‐handboken och SBF‐handboken verkar ha tolkat BBR 5:245 som att en Tr1‐trappa inte får ansluta till varken källare eller markplan, dvs ingen dörr mellan Tr1‐trappa och brandsluss i markplan utan endast dörr till det fria från Tr1‐trappan i markplan. Stämmer verkligen detta med kraven i allmänna rådet i BBR? Att Tr1 inte bör gå ner i källare står ganska klart, men att den inte får ansluta till brandsluss i markplan (i kombination med separat dörr till det fria direkt från trappan) verkar konstigt. Vad gäller?

I BBR står som du konstaterar inget om detta. I konsekvensutredningen anges däremot att trapphuset ska sluta i markplan är för att säkerställa att utrymmande enkelt hittar ut och inte riskera gå ner i källaren. Om man väljer en annan lösning än den i rådet är det möjligt att göra med analytisk dimensionering.

Vad menas med att brandsluss inte bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria? Är det alls tillåtet med trappa till källaren någonstans inom en byggnad med Tr1‐trappa? Hur många branddörrar behövs i så fall mellan brandslussen till Tr1 och källartrappan?

Med brandsluss avses i detta fall slussen till Tr1 trapphuset (det vill säga den som ska ha förbindelse till det fria). Det finns inget som hindrar att det finns andra trappor ner till källaren, med eller utan sluss i andra delar av byggnaden. Om Tr1 trappan i markplan endast går direkt till det fria blir frågan om antalet mellanliggande dörrar inte aktuell. DNR 1232-2374/2013”

27.4 Utländska regelverk

27.4.1 Norge

Kommentar: Mot utrymmen i källarplan ska Tr2-trapphus ha brandsluss.

27.4.2 England

–

27.4.3 USA

Kommentar IBC: Trapphus i höghus (som definierat ovan) ska ”avslutas” vid en utgång. Jag tolkar detta som att det ska avslutas i markplan. Speciella krav på skyltning finns också.
Kommentar NFPA: Trapphus som fortsätter vidare mer än en halv våning från utrymningsväg eller utrymning till det fria ska på något sätt avbrytas (exempelvis dörr). Bakgrunden till detta krav är fall där skyltning inte varit tillräcklig för lyckad utrymning. I övrigt liknande krav angående skyltning som IBC.

27.4.4 Australien

Definitionen av fire-isolated stairway är ”…that discharges into road or open space…”. Ur avsnittet som beskriver fire-isoalted stairways kan man läsa:

 

If a stairway serving as an exit is required to be fire-isolated—

(a)                       there must be no direct connection between—

(i)                         a flight rising from a storey below the lowest level of access to a                               road or open

space; and

(ii)                        a flight descending from a storey above that level; …”

Detta innebär att schaktet visst får förbindas med källaren men trapploppen som kommer nerifrån får inte vara gemensam med loppet som kommer uppifrån. I guiden kan man läsa följande syfte:

” To minimise the risk that an occupant mistakenly passes the lowest storey providing escape when evacuating.”

Gemensamma trapplopp tillåts om de i gatunivå separeras med en rökavskiljning.

27.4.5 Nya Zeeland

Kommentar: Avskiljning mellan trapphus som används för utrymning från både undre och övre plan krävs endast då trapphuset utgör enda utrymningsväg från källaren (enligt fallet f) i utdraget ovan). Hittar ingen motivation/bakgrund till varför max 2 våningar är ett kriterie.

27.4.5 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Den direkta motsvarigheten till Tr1 trapphus existerar inte men liknande så anger man att utgångar från trappor som används för utrymning ska vara brandteknisk avskilda. I Appendix (motsvarigheten till konsekvensbeskrivningen till BBR) anges även ytterligare sätt att uppfylla hur man kan avskilja lägre belägna plan från övre i höga byggnader (>18 meter ovan mark):

27.5 Intervjuer

Vad är syftet med ”Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria.”?

Intervjuperson nummer 1

Att trapphuset ska avslutas är för att man inte ska springa förbi entréplan vid utrymning.

Kan även baseras på att man hade en nivå för Tr2 och så ville man höja nivån till Tr1.

Samt omöjliggöra att räddningstjänstens insats i planen under rökfyller trapphuset.

Anekdot: samma föreskrift i Tr1 och Tr2. Detta för att man ville undvika att använda ”förhindra” som är ett absolut krav och i princip omöjligt att uppfylla.

Intervjuperson nummer 2

Minska risken för att det kommer in rök från källare, framför allt större brandrisker i garage.

Intervjuperson nummer 3

Troligen en bedömning där man ser en insats i källare som svår att genomföra och med risk för brandgasspridning som man då vill undvika till ett Tr 1-trapphus.

Intervjuperson nummer 4

1. Att man inte ska gå fel utan gå rakt ut i det fria vid utrymning.
2. Minska risken för brand och brandgasspridning vid brand i källare. Skydd mot källarbränder har av tradition generellt en hög skyddsnivå i BBR.

Intervjuperson nummer 5

Har inte helt fattat varför man är så hård på den biten. Att man inte kan åstadkomma ”öppet till det fria” i det planet (under mark) kan vara en anledning.

Intervjuperson nummer 6

Kom till för länge sedan i Stockholm. Det skulle inte finnas risk för ofrivilligt brandventilation av kälaren via trapphuset. Rökdykarna öppnar dörrar för att komma in och kunde då rökfylla och därmed rökfylla trapphuset för de som utrymmer uppifrån.

Intervjuperson nummer 7

Trapphuset kan bli rökfyllt vid insats i källaren. Ofta svårsläckt i källare.

Intervjuperson nummer 8

Man kan aldrig gå fel. Har man kommit längst ner då kommer man ut.

Ytterligare säkerhet att inga större bränder (i exempelvis förråd eller garage (som oftast är belägna i källarplan) kan påverka trapphuset.

Intervjuperson nummer 9

Tror att detta syftar till att ge ett extra skydd mot brandspridning från bränder under mark som skulle kunna vara svårare att släcka. Äldre krav som är osäkert varför det ser ut exakt som det gör.

Intervjuperson nummer 10

Det har traditionellt ansetts vara svårare att bekämpa brand i källare än i våningar ovan mark. Risken för brandgasspridning ökar också.

Intervjuperson nummer 11

Har hängt kvar sedan tidigare. Ingen logisk förklaring. ”Farliga” källarbränder ska inte rökfylla trapphuset.

27.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Från SBN 67 och framåt har det funnits ett krav på att Tr1-trappan inte får stå i förbindelse med källare. I BBR ändrades formuleringen till ” i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria”.

Intervjuade anger att utrymmande inte av misstag ska springa förbi utgång till det fria och att risk för rökspridning till trapphuset vid brand i källare ska förhindras vid räddningsinsats och även om någon utrymmer nerifrån.

I utländska regelverk ställs inte lika höga krav på skydd mot brand i källare som den svenska.

Syfte

Syftet bedöms vara dels, att man inte av misstag ska gå förbi utgången till det fria vid utrymning, dels att hindra brand och brandgasspridning till trapphuset

Syftet med skyddet mot brandgasspridning vid brand i källaren bedöms vara både vid insats och när personer utrymmer från källaren vilket är ett högre krav än för Tr2 trapphus.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med ”Trapphuset bör endast stå i förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria”? (Tr1-trapphus)

26.1 BBR 24 kap 5:245

26.1.1 5:245 Trapphus Tr1

Föreskrift (funktionskrav):

” Trapphus Tr1 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till trapphuset begränsas.”

Allmänt råd:

”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60.

Trapphuset bör endast ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria. Hisschakt kan dock placeras i trapphuset som en del av samma brandcell som trapphuset. Varken trapphus, hisschakt eller brandsluss bör stå i förbindelse med ett plan som är beläget under det plan som används för utrymning mot det fria.

Dörrar mellan trapphuset och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 30-SmC. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60-SmC. Om brandslussen gränsar till förbindelse, korridor eller liknande utrymme i egen brandcell kan dörrar utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-SmC.”

26.2 Historik

I de äldre normerna benämndes det som idag heter Tr1-trapphus, brand- och röksäkert trapphus.  Trappan fick endast ha förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme.  I nuvarande BBR har det tidigare begreppet ”Förhindra spridning av brand- och brandgas” ersatts med ”Begränsa …”. I den första versionen av BBR öppnades upp för att ersätta den öppna balkongen med ett aktivt system för brandgaskontroll.

SBN 67 37:19

”Trappor

Med öppen trappa avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen direkt eller över trapphall (korridor) i öppen förbindelse med trapphuset. Med brandsäkert avskild trappa (fig 37:19a) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet antingen endast över trapphall (korridor) med brandcellsbegränsande omslutningsväggar eller, där, trappan betjänar endast en lägenhet, genom sluss som är avskild från lägenheten i lägst klass B 15, i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30. Trapphuset skall vara avskilt från trapphallen (korridoren) resp slussen i lägst klass A 60. – Trappan och därifrån ledande utrymningsväg får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med sådana garage, butiks-, förråds-, lager- eller verkstadslokaler, som inte är skyddade med automatisk vattensprinkleranläggning. Trappan får inte utgöra passage från lägenhet till hiss, ej heller får hiss placeras i trapphuset.

Med brand- och röksäkert avskild trappa (fig 37:19 b) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, avskilt från byggnaden och trapphuset i lägst klass B 15 (i byggnad med fler än åtta våningar dock lägst klass B 30) och så beläget, att det ej kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex där det förläggs i byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående fasad. – Trappan får inte stå i förbindelse med lokaler i källare eller med garage, butiks-, förråds-, lager eller verkstadslokaler.”

26.2.1 SBN 75

37:213 BRAND- OCH RÖKSÄKERT TRAPPHUS

”Med brand- och röksäkert trapphus (figur 37:213) avses trapphus, som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme. Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass B 30 och vara så beläget, att det inte kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex där det rörläggs i byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående yttervägg. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Trapphuset får inte stå i förbindelse med lokaler i källare eller med garage, butiks-, förråds-, lager-, hantverks- eller industrilokaler. I trapphuset får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast.”

26.2.2 SBN 80

37:127 Brand- och röksäkert trapphus

”Med brand- och röksäkert trapphus, (figur 37:127) avses ett trapphus som har förbindelse med bostads- eller kontorslägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass B 30 och vara så beläget att det inte kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex om det förläggs i en byggnads inåtgående vinkel och närbelägna fönster finns i motstående yttervägg.  Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Brand- och röksäkert trapphus får inte stå i förbindelse med lokaler i källare, med garage eller med butiks-, förråds- , lager, hantverks- och industrilokaler. I brand- och röksäkert trapphus får inte placeras hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast”

26.2.3 NR

1.311

”Med brand- och röksäkert trapphus avses ett trapphus som har förbindelse med bostad, kontor eller motsvarande lokaler endast över balkong eller annat utrymme som är öppet mot det fria. Detta utrymme får inte vara placerat i en byggnads vinkel (innerhörn) och nära intill fönster i motstående vägg eller eljest så att det kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Utrymmet skall vara avskilt från trapphallen och trapphuset med självstängande dörrar i lägst klass F 30 respektive B 30. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti, vars djup är högst 1,2 m eller högst 1/3 av det indragna fasadpartiets längd utefter fasaden, Ett brand- och röksäkert trapphus får inte stå i förbindelse med lokaler i källare och inte heller med garage eller butiks-, förråds-, lager-, hantverks- och industrilokaler. I ett brand- och röksäkert trapphus får inte placeras vare sig hiss eller inkastöppning till sopnedkast.”

26.2.4 Utrymningsdimensionering

Trapphus Tr1 (BBR 5:314)

”Trapphus Tr1, se figur 3, ska vara utfört enligt kraven i BBR. Passage in till trapphuset ska alltid ske via en brandsluss. Om fläktar och liknande används för att hindra brand- och brandgasspridningen bör dessa dimensioneras med analytiska metoder. Säkerheten ska i detta fall visas kunna motsvara säkerheten i ett trapphus med öppen sluss mot det fria. Funktionen ska kunna upprätthållas även vid strömbortfall i byggnaden. Det övertryck som skapas av mekanisk ventilation får inte vara större än att dörrar kan öppnas till eller i utrymningsvägen. Källare får inte stå i förbindelse med trapphus Tr1 eller med den intilliggande brandslussen. En vind får ansluta till trapphuset via en brandsluss. Slussen mot vindsvåningen behöver inte vara öppen mot det fria. I markplan ska trapphuset mynna direkt i det fria.”

BBR 1

:314 Trapphus Tr1

”Med trapphus Tr1 avses ett trapphus som är utformat så att det fårhindrar spridning av brand och brandgas till trapphuset under minst 60 minuter. Trapphuset skall ha förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som antingen är öppen mot det fria eller är försedd med anordning som förhindrar brandgasspridning till trapphuset. Brandslussen får förses med dörrar i lägre brandteknisk klass. Varken trapphuset eller brandslussen får stå i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under sådant våningsplan som vid utrymning skall användas får utgång mot det fria. Hiss eller inkastöppning till sopschakt eller motsvarande får inte vara placerad i trapphuset.

Råd: Dörrar mellan trapphuset och brandslussen kan utföras i lägst klass EC30. Dörrar mellan bostad eller lokal och brandslussen bör utföras i lägst klass El-C60. Om brandslussen gränsar till förbindelse. korridor eller liknande utrymme i egen brandcell, är El-C30 tillräckligt.”

 

26.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:255 Trapphus Tr1 (5:314)

Ӏndring:

Definitionen är flyttad från avsnitt 5:314 till 5:2. Spridning av brand och brandgas ska begränsas istället för som tidigare förhindras. Hissar kan placeras i trapphuset. (Förtydligande om det finns i 5:548). Sopschakt och andra schakt uppfyller inte funktionskravet i föreskriften på skydd mot brandspridning inom byggnad varför det specifika exemplet är borttaget.

Motiv:

Att kräva att brand- och brandgas ska förhindras ses som ett strikt funktionskrav som är svårt att uppfylla i praktiken. Oavsett om det är Tr1 eller Tr2 ska brand- och brandgasspridning begränsas. Nivån på ”begränsas” redovisas i det allmänna rådet för respektive trapphus.

Hissar i trapphus ska uppfylla ytskiktskraven och placering i trapphuset bedöms vara en mindre risk för omfattande brandspridning än om de t.ex. är placerade i anslutning till sluss på varje våningsplan.

Att sopschakt inte uppfyller funktionskravet beror på att de då ansluter till andra brandceller med de krav på avskiljning som det innebär.

Anledningen till varför varken trapphuset, hisschaktet eller brandslussen får står i förbindelse med ett våningsplan som är beläget under det våningsplan som ska användas för utrymning mot det fria beror på att den utrymmande i en utrymningssituation inte ska kunna passera utgången till det fria och istället fortsätta ner i exempelvis källaren. Vidare gäller att trapphuset ska stå i förbindelse med våningsplan via brandsluss, för att begränsa spridningen av brand- och brandgaser i trapphuset.

Konsekvens

Texten är förenklad vilket underlättar för användaren och ändringar öppnar samtidigt upp för fler alternativa placeringar av hiss.

Eftersom stora delar av kraven är på rådsnivå ges dessutom öppning för fler alternativa lösningar förutsatt att dessa verifieras analytiskt.

Kommentar:

Trycksättning av trapphus eller sluss hanteras enligt vad som anges i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering.

Se även Boverkets analys efter utredningen om brandskydd i trapphus efter branden som inträffade på Kuddby gränd, Rinkeby (Boverkets dnr: 1239-2819/2009).”

 

26.2.6 Svar från Boverket

 

 Förbindelse källare mm

”Hej!

Några frågor angående Tr1‐trapphus.

1. Vad ingår i Tr1 definitionen? Är det bara själva trappan? Eller kombinationen Trappa/brandsluss/hiss(ar)? Eller annan konstellation?

 

Med trapphus Tr1 avses endast själva trapphuset och inte slussen. Trapphuset ingår däremot i en helhet med en brandsluss öppen mot det fria för att uppfylla kravet att begränsa brand och brandspridning till trapphuset.

 

3. I allmänna rådet till 5:245 står att hisschakt inte bör stå i förbindelse med plan under det plan som används för utrymning mot det fria. Gäller detta enbart för de fall hissen är belägen i själva Tr1‐trappdelen? Eller gäller det även hissar som angränsar till brandslussen eller samtliga hissar i en byggnad med Tr1‐trapphus?

 

Det gäller om hissen är placerad i trapphuset. Om hissen placerad i närheten av slussen gäller som vanligt att förhindra brandspridning mellan olika våningsplan enligt avsnitt 5:549. Vid eventuell anslutning mot källare bör då läggas särskild vikt på för att undvika brandgasspridning.

Storlek på öppning till det fria

”Vi har idag inga specifikationer på hur stora öppningarna i brandslussen till trapphus Tr1 behöver vara för att anses vara öppet mot det fria. Jag har även tittat i de äldre reglerna samt i vårt diarie men inte hittat något där heller. Skulle vi mot förmodan ändå hitta något tidigare svar eller dyl. framöver så återkommer vi.

Svar på frågeställning om area till det fria. Dnr 2143/2016”

26.3 Utländska regelverk

26.3.1 Norge

Motsvarar Tr3-trapphus i Norge. Brandslussen ska vara öppen mot det fria eller trapphuset trycksättas tillsammans med tryckavlastad brandsluss. Här anges att avsikten är att begränsa rökspridning till trapphuset.

26.3.2 England

Tr1-trapphus finns inte i den bemärkelsen. Däremot finns ”fire fighting stairs” (för byggander där högsta våningen överstiger 18 meter) med brandsluss framför där både trapphus och brandsluss kan vara utförda med naturlig brandgasventilation (öppningar direkt till det fria) om kärnan inte överstiger 30 meter ovan mark för att säkerställa att de hålls relativt rökfria, annars gäller trycksättning enligt EN 12101-6:2005, klass B.

26.3.3 USA

Liknande krav finns för byggnader av typen ”high-rise buildings” (definierat som byggnader med våningar 23 meter ovan höjden som räddningstjänsten når med stege). Här ska trapphus som fungerar som utrymningsväg konstrueras som röktäta utrymmen.  Dessa ska vara skyddade genom sluss öppen till det fria. Det specificeras även att slussen ska ha minst 1,5 m2 fri öppning. Trycksättning anges även som alternativ.

26.3.4 Australien

I Australien finns fire-isolated och non fire-isolated stairways. Inte helt jämförbara med Tr1 och Tr2. Fire-isolated stairways får inte har förbindelse med övriga utrymmen utom i vissa fall. Härvidlag skiljer de inte på vilket plan man pratar om. Man vill på detta sätt begränsa antalet öppningar in till trapphuset för att bibehålla dess brandavskiljande förmåga så långt som möjligt. Syftet med detta krav (samt andra krav kopplade till fire-isolated stairways) beskrivs: ”To enable occupants to safely enter a fire-isolated exit which discharges to a safe location.” Man säger inget om sluss eller öppningar till det fria.

26.3.5 Nya Zeeland

I det Nya zeeländska regelverket har man ingen direkt motsvarigheten till utformning av trapphus som Tr1/Tr2-trapphusen.

Kravet nedan specificerar när man accepterar tillgång till endast en utrymningsväg. Fallet e) och f) är det närmaste man kommer till Tr1/Tr2 kraven. ”Smoke Lobby” är inte exakt en brandsluss utan ett utrymme som är rökgasavskilt (Sm klassat) och har två dörrar som inte ska vara öppna samtidigt.

Konsekvensutredningen beskriver hur stor en Smoke Lobby får vara utformad och indikerar att syftet är att personer ska kunna vänta i denna om det är köbildningen i ett trapphus:

26.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Den direkta motsvarigheten till Tr1 trapphus existerar inte men liknande så anger man att utgångar från trappor som används för utrymning ska vara brandteknisk avskilda.

26.5 Intervjuer

Vad är syftet med ”Trapphuset bör endast stå i förbindelse med andra utrymmen genom en brandsluss som är öppen mot det fria”? (Tr1-trapphus)

Intervjuperson nummer 1

En form av extra säkerhet för att minska risken att rök som kommer in i slussen genom en öppen dörr ska spridas till trapphuset. Röken ska vädras bort från slussen.

Intervjuperson nummer 2

Skydda mot rökspridning till trapphuset. Lösningen skall vara ”idiotsäker” det får inte kunna bli rökspridning till trapphuset. Jämför det gamla begreppet ”Brand-och röksäkert trapphus”

Även om flera personer går ut från en brandutsatt lokal och har båda dörrar öppna samtidigt ska det inte sprida sig rök in i trapphuset.

Intervjuperson nummer 3

Tryckavlastning är syftet.

Skapar egentligen en osäkerhet i tryckuppbyggnad inom trapphuset vilket kan göra det svårt att öppna dörren. Finns lite info i forskningsprojekt från Lund.

Intervjuperson nummer 4

Syftet var att förhindra brandgasspridning till trapphuset på ett tillfredställande sätt med permanenta öppningar. Undrar om brandkonsulterna har förstått den skärpning som BBR 19 innebar när alla jämförelsestudier ska ske mot denna lösning, och inte mot bara övertryckssättning?

Intervjuperson nummer 5

Säkerställa trapploppets funktion.

Intervjuperson nummer 6

Syftet är att minska risken, ytterligare i jämförelse med andra trappformer, för att trapphuset rökfylls. Det fanns en tro om att detta gjorde slussen säkrare.

Intervjuperson nummer 7

Syftet är att i princip ha nollrisk för brand-/brandgasspridning till den enda utrymningsväg som finns.

Intervjuperson nummer 8

Osäker på detta, något gammalt som har legat kvar.

Intervjuperson nummer 9

Finns ju andra sätt att lösa det på. Så gjorde man förr, hade balkong som var öppen mot det fria. Helt utan teknik, enkelt och utan krav på verifiering. Tidigare hette det ju brand- och röksäkra trapphus

Intervjuperson nummer 10

Man vill vara säker på att det är rökfritt till trapphuset. Högre nivå än Tr2 trapphus.

Intervjuperson nummer 11

Från början var trapphusen idiotsäkra ända tills man flyttade in dem i huset och trycksatte dem. En sorts garanterad tryckavlastning som inte påverkar resten av huset oavsett förutsättningar. Andra tryckavlastningar är beroende av andra förutsättningar i husets brandskydd.

26.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

I de äldre normerna benämndes det som idag heter Tr1-trapphus, brand- och röksäkert trapphus.  Trappan fick endast ha förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme. Flera av intervjupersonerna använder ord som idiotsäkert, nollrisk, permanent öppning och utan teknik. I nuvarande BBR har det tidigare begreppet ”Förhindra spridning av brand- och brandgas” ersatts med ”Begränsa …”. I den första versionen av BBR öppnades upp för att ersätta den öppna balkongen med ett aktivt system för brandgaskontroll.

Syftet bedöms ursprungligen ha varit, att genom en förhållandevis stor permanent öppning (balkong), förhindra rökspridning till trapphuset via dörrar som är otäta eller öppnas i samband med utrymnings och insats.

Syfte

Syftet bedöms vara att öppningen, genom en tryckavlastande funktion, begränsar risken för att en större mängd brandgaser kan komma in i trapphuset via öppna eller otäta brandcellskiljande dörrar, så att det kan fungera för både utrymning och insats.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med storleksbegränsningarna när entresolbjälklag räknas som våningsplan eller inte?

 

25.1 BBR 24 kap 5:22

25.1.1 5:22 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.

–         Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.

–         Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.

–         Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.

–         Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.

Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet.”

Allmänt råd:

”[…] Vid klassificering av byggnad bör entresolplan inom en byggnad räknas som ett eget våningsplan om arean för entresolplanet utgör mer än 50 % av golvarea på underliggande plan. Arean bör dock inte överstiga 100 m² för byggnader i byggnadsklass Br1 och Br2 eller 200 m² för byggnader i byggnadsklass Br3. För lager eller industrier i verksamhetsklass 1 i byggnader i byggnadsklass Br3 kan dock en area på högst 500 m² accepteras.”

25.2 Historik

Det allmänna rådet kom in först i BBR 19 och har inte förändrats sedan dess.

25.2.1 Konsekvensutredning BBR19

5.22 Byggnadsklasser (5:21)

Ändring:

”Ny nivå om vad som gäller för entresolplan är infört.”

Motiv:

”Ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt. Detta har till viss del tolkats i handböcker tidigare.”

Konsekvens:

”Ökad verifierbarhet. Vissa kostnadsökningar kan förväntas då det tydligare framgår när källare/vind och entresol ska klassas som våningsplan.”

25.2.2 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-459/2014):

–          ”Hur stor avvikelse är rimlig gällande den storleksordning som ges i det allmänna rådet? Vilka kriterier ska en analytisk dimensionering utgå ifrån för att påvisa att storleken på mindre entresol som anges i allmänna råd (25 m²) kan överstigas?”

–          ”Kan mindre entresolplan ha motsvarande yta som underliggande våningsplan?”

Svar från Boverket (dnr: 1232-459/2014):

–          ”Som framgår av vårt tidigare svar är det begreppet mindre i föreskriften som är väsentligt i sammanhanget. I det allmänna rådet har Boverket preciserat mindre som 25 m², samt att det är en mindre del av underliggande plan. Rådet pekar därmed indirekt på sovloft och liknande utrymmen i en lägenhet eller möjligtvis en liten läktare i ett kontor, café eller liknande.

Genom säkerhetshöjande åtgärder kan ytan möjligtvis utökas, men ett helt våningsplan på flera hundra kvadratmeter i t.ex. ett tvåvåningskontor kan knappast anses vara ett mindre entresol. Det framgår även av vårt tidigare svar. I begreppet entresol ingår också att det är en extra våning inom en större volym. Man kan därför inte komma runt reglerna genom att kallaandra våningen för entresol i en tvåvåningsbyggnad, utan man måste beakta regelns syfte och bakgrund när man tillämpar dem.”

–          ”Normalt inte. Se svar på fråga två och nedanstående definition på entresol. Enligt BBR 1.6 används termer med den betydelse som framgår av TNC om de inte är definierade direkt i BBR eller huvudförfattningarna.”

Fråga till Boverket (dnr: 1234-149/2013):

–          ”Som det står, så kan man ju för lager och industri i VK1 tillämpa 500 m² innan man bör se entresolen som en våning. Frågan jag fastnade lite på är om texten för just lager och industri avser verksamheten i sin helhet eller verksamheten specifikt på entresolen. Alla lager och industrier har ju alltid någon form av kontor i olika omfattning som är mer eller mindre direkt knuten till just lagret eller industrin. Bakvägen så blir ju frågan om man exempelvis kan ha kontorsutrymmen (tillhörande lagerverksamheten) på en 500 kvadrats entresol, eller om man i de fallen skall gå på maximalt 200 m² som för övriga Br3.”

Svar från Boverket (dnr: 1234-149/2013):

–          ”500 m² entresol gäller enbart lager och industri i VK 1. Om man har kontor eller annan verksamhet på entresolen gäller 200 m² som vanligt.”

25.3 Utländska regelverk

25.3.1 Norge

Kommentar: TEK § 6-1. Entresol mindre än 1/5 av underliggande plans nettoarea räknas inte som våningsplan. Inte heller loft som har en storlek mindre än 1/3 av underliggande plans area. Ingen specifik storleksbegränsning anges.

25.3.2 England

BS 9999

3.77 Entresolplan

Våningsplan som är underordnat till huvudanvändningen av byggnaden, som inte överstiger 20% av golvarean av det lägre planet, eller 500 m², det värde som är minst, är avskilt från det undre våningsplanet och som har utrymningsväg som är oberoende av det undre våningsplanet.

14.1 Utformning av utrymning

Många byggnader har entresol som ett sätt att skapa ytterligare utrymme för olika användningsområden. När större mängder brännbara produkter förvaras eller ställs under ett stort entresolplan med ett fast bjälklag (som i vissa DIY outlets) finns alltid en risk för snabb brandutveckling vilket resulterar i flammor som slår upp ovanför entresolbjälklaget och därför utgör ett hot mot (”life safety”) de som vistas där, speciellt då det är en publik byggnad. Kompletterande säkerhetsåtgärder kan därför vara nödvändiga för att kompensera för den ökade risken för skada om en brand uppstår under entresolet.

25.3.3 USA

IBC: I IBC anses ett entresolplan alltid utgöra en del av våningsplanet under, med begränsning att det maximalt får uppgå till en tredjedel av underliggande rumsarea.
NFPA: I NFPA anses ett entresolplan alltid utgöra en del av våningsplanet under, med begränsning att det maximalt får uppgå till en tredjedel av underliggande rumsarea. Storleksbegränsningar tillkom i 1991 upplagan av Life Safety Code Handbook och är baserad på en rapport från Board of the Coordination of the Model Codes (BMCM) för att försöka harmonisera de då gällande standarderna mellan regionala byggnadsnämnder, organisationer och NFPA.

25.3.4 Australien

The calculation of the rise in storeys includes larger mezzanines (see C1.2(d)(i)) and situations where two or more mezzanines can create a similar impact to larger mezzanines (see C1.2(d)(ii)) because of their potential fire load. Det är alltså storleken på entresolen som avgör huruvida den på ett avgörande sätt bidrar till brandbelastning i stort eller inte. Man anger också att stora entresoler påverkar utrymningshastigheten i en byggnad eftersom fler personer då ska utrymma.

25.3.5 Nya Zeeland

I NZ räknas ett entresol som ett våningsplan om det är öppet och utgör max 40 % av underliggande plan eller avskilt och utgör 20 % av underliggande plan.

Ett visst funktionskrav går att utläsa av det nedanstående stycket men det går inte att hitta någon tydlig motivering till varför just 40/20% gäller.

Ett intressant tillägg är att i Nya Zeeland finns även en personbegränsning; är det mer än 100 personer på planet får det inte klassas som ett entresolplan. Man sätter även begräsning på entresolplan där lagringshöjden är mer än 3 meter, dessa får inte vara större än 35 m². Motivationen bakom dessa begräsningar redovisas inte.

25.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Kommentar: Liknande krav finns för viss typ av verksamhet, hittar dock ingen motivering.

Förtydligande i Appendix till NBC (motsvarande till konsekvensbeskrivningen till BBR):

25.4 Intervjuer

Vad är syftet med storleksbegränsningarna när entresolbjälklag räknas som våningsplan eller inte?

Intervjuperson nummer 1

Vet inte. Kan inte koppla det till areabegränsningen. Snarare kopplat till krav på bärverk och till räddningsinsats.

Intervjuperson nummer 2

Vet ej exakt men bygger troligen på en rimlighetsbedömning. Jag kan spontant tycka att 500 m² är väl stort. Det omnämns inte heller om det kan finnas flera entresolplan eller om det är sammanlagda arean. Hade varit bättre med ett funktionskrav avseende bärverk och utrymning.

Intervjuperson nummer 3

200 m² hänger samman med när en Br3 byggnad blir en Br2 byggnad. De andra har tillkommit för att få mer verifierbara kriterier 50 % av Br3-fallet, osäkert varför just detta värde valdes. Entresol är en våning inom en våning. Är det över halva arean känns det mer som egenvåning. Större entresoler bedöms inte vara lika farliga i industribyggnader om de är av typen gallerdurk eller liknande öppen förvaring. Skiljer inte mot andra typer av ställage i byggnaden. 500 m² sannolikt som ett pragmatiskt värde för att kunna ha förvaring i två plan längs väggarna i en normalstor industribyggnad.

Intervjuperson nummer 4

Infördes i BBR 19. Kolla konsekvensutredning.

Lite ”skjuta från höften” från Boverket. Kopplat till 50 % av golvarean för Br2 byggnader.

Intervjuperson nummer 5

Att en större byggnad med en mycket liten andra våningsdel inte alltid ska räknas som en tvåvåningsbyggnad.

Intervjuperson nummer 6

Att det inte ses som ett våningsplan är för att man önskar att man inte måste klassa (bärverk) en hel byggnad till följd av att man har en entresol.

Storleksmässigt har det att göra med när man påverkar utrymning – samt hur det påverkar räddningstjänstens insats. Stort oskyddat bärverk som kan kollapsa vid brandmännen vid insats.

Brinner det på entresolplanet så kommer branden såklart närmare takkonstruktionen (påverkar bärverk).

50 % kan ha varit någon annan siffra innan, alternativt kommit som ny, förr tog man inte hänsyn till storlek.

Säkerställa att man har utrymningsväg från varje plan och att man inte ska kunna ha hur stora entresolplan som helst utan utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 7

De första areorna togs fram av mig och några brandingenjörer på Stockholms Brandförsvar i början av 90-talet och publicerades i interna PM. Avsikten var att kunna sänka bärverkskraven, utan att påverka räddningstjänstens säkerhet. Den sistnämnda arean kom in i BBR 19 utan att den remitterades till referensgruppen. Har aldrig förstått varför den gjorde det, när det varit sådan diskussion kring envånings Br2-byggnader. Lirar liksom inte ihop.

Intervjuperson nummer 8

Till en början är skrivelsen till för att slippa behandla entresoler som våningsplan där det är uppenbart obehövligt, t.ex. industrier med fläktrum etc. Ser ingen koppling till varför just dessa areor. Rimligt att tillåta större entresoler i verksamheter som är mindre riskfyllda (egentligen mer kopplat till verksamheten än byggnadsklassen). En pragmatisk föreskrift för att kunna bygga lite billigare.

Intervjuperson nummer 9

För att få en mer logisk indelning i byggnadsklasser då entresolplan ju liknar ett våningsplan, dock med viss acceptans för att entresolplan kan få finnas utan att byggnadsklassen ökar. 500 m² är satt för att medge viss flexibilitet.

Intervjuperson nummer 10

Har att göra med gångavstånd. Man ska också kunna ha överblick över våningen under. Ska kunna upptäcka brand på planet under.

Intervjuperson nummer 11

Vet ej.

25.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Det allmänna rådet kom in först i BBR 19 och skulle enligt konsekvensutredning ge ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt samt ökad verifierbarhet. Med hänsyn till att en ökad tydlighet för klassindelning önskades samt till att storleksbegränsningarna för en entresol även är kopplat till verksamhetsklass och byggnadsklass kan det antas att både förutsättningar för bärverk, personantal, personers kännedom om lokalen samt räddningstjänstens insats har betydelse. De intervjuade har något skilda meningar men flertalet tror ändå att det har med bärverkskrav och byggnadsklass att göra, angiven storlek har de dock ingen förklaring till. Flera av de utländska regelverken har någon typ av storleksbegränsning för entresol även om denna varierar.

Entresol ska enligt Boverket ses som en extra våning inom en större volym, detta är också definitionen i TNC.

Syfte

Syftet bedöms vara att räddningstjänstens insatsförutsättningar inte ska skilja sig markant från fallet utan ett entresolplan. Syftet bedöms också vara att förutsättningar för personer på och under entresolplanet inte ska försämras jämfört med fallet utan ett entresolplan. Förutsättningar att ta hänsyn till är konsekvens av ras, varseblivning (hur och när upptäcks branden), utrymnings- och insatsmöjligheter. Detta för att entresolplanet inte ska medföra en ökad brandteknisk klass på byggnadens bärverk.

Följande punkter bör beaktas:

–          Förutsättningarna för utrymning ska vara minst lika bra som för ett vanligt våningsplan, dvs gångavstånden ska uppfylla aktuella krav samt att det ska finnas utrymningsvägar i tillräcklig omfattning.

–          Förutsättningar för personer som vistas under entresolplanet ska beaktas, dessa ska vara minst lika bra som eller bättre än de hade varit utan entresolplanet.

–          Det ska vara möjligt att tillräckligt snabbt upptäcka en brand både på det underliggande planet/överliggande planet.

–          Personantalet i byggnaden ska inte kunna öka drastiskt utan att exempelvis byggnadens bärverk också påverkas.

–          Räddningstjänstens möjlighet till insats ska inte påverkas negativt (överblickbarhet samt byggnadens bärförmåga vid brand).

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman samt våningsantal?

24.1 BBR text

24.1.1 5:22 Byggnadsklasser

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.

–         Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.

–         Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.

–         Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.

–         Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.

Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26).”

 Allmänt råd:

”Klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman.

Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0.

Med vissa typer av samlingslokaler avses:

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1000 personer.

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer.

–         Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer.

Byggnader med tre eller fler våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1. Småhus med högst tre våningsplan kan dock utformas i lägst byggnadsklass Br2.

Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i byggnadsklass Br1:

–         Byggnader avsedda för verksamhetsklasserna 4, 5A, 5B eller 5C.

–         Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C på andra våningsplanet.

Följande byggnader med två våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2:

–         Byggnader avsedda för fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet.

–         Byggnader med samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i bottenvåningen.

–         Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m2 och som inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar i brandteknisk klass enligt avsnitt 5:562.

Byggnader med ett våningsplan bör utformas i lägst byggnadsklass Br2 om de inrymmer:

–         samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C i eller under bottenvåningen,

–         bostäder och lokaler i verksamhetsklasserna 5B eller 5C.

Övriga byggnader kan utformas i byggnadsklass Br3.

…”

24.1Historik

Klassindelning av byggnader har funnits med läng i bygglagstiftningen. Skillnader i ytskikt och utrymning samt bärverk infördes under 1930 och -40 tal och vissa delar är ungefär likvärdiga än idag. I NR (1987) infördes klasserna Br1-Br3 och i BBR 19 (2011) introducerades Br0.

24.1.1    1932 års biografförordning

I 1932 års biografförordning fanns krav på hur en biograf skulle förläggas och antal personer som kunde vistas i denna beroende på vilken våning och vilken sorts byggnad den var belägen i.

”7 §.

1. Biografsals bottenplan skall, där ej i 2, 3 eller 4 mom. annorlunda medgives, förläggas till byggnads bottenvåning.
2. I byggnad, där ytterväggar, bärande konstruktioner, mellanbottnar och trapport äro brandsäkra (brandsäker byggnad), må biografens bottenplan kunna förläggas till våning högst två trappor upp, räknat från den lägst belägna markyta, dit utrymning från biografen leder.
3. I byggnad, där ytterväggar och bärande konstruktioner äro brandsäkra, samt mellanbottnar och innerväggar brandhärdiga ävensom trappor, som äro av på trä på undersidan, åtminstone brandhärdigt beklädda, må biografens bottenplan kunna förläggas till våning en trappa upp, därest biografen är avsedd för högst 600 personer, eller, därest den är avsedd för högst 300 personer, jämväl till våning två trappor upp.
4. I annan byggnad än som i 2 och 3 mom. avses må biograf ej anordnas för större antal personer än 600, därav högst 150 på läktare. Är biograf avsedd för högst 300 personer, må den kunna förläggas till våning en trappa upp, därest biografens utrymningsvägar samt väggar och innertak i bottenvåningen brandhärdigt beklädas.”

24.1.2    BABS 1946

I anvisningarna till byggnadsstadgan 1946 kopplades krav på utrymning till våningsantalet.

”58 §, 1 KAP.

3. Trappor avsedda för utrymning av lokaler, belägna två trappor upp eller högre, böra jämte tillhörande planer vara av obrännbart material och medelst minst brandhärdigt skyddade väggar avskilda från underliggande våningar. Trapphus bör vara försett med mot det fria vettande fönster eller röklucka, öppningsbar från bottenplanet.

Beklädnad, som lätt kan antändas eller genom vilken elden lätt kan sprida sig, bör icke anbringas i trapphus.”

24.1.3    1947 års byggnadsstadga

Här diskuteras bärverk och ytskikt med hänsyn till våningsantal. Man diskuterar även utrymningsmöjligheter i byggnader med flera våningar men detta påverkade dock inte byggnadens klassificering i övrigt.

”64 §.

1 mom. Uppföres byggnad i tre eller flera våningar, skola vertikala bärverk, bjälklag över källare samt översta på brandsäkert bärverk vilande bjälklag eller innertakkonstruktion utföras brandsäkert. Uppföres byggnad i flera än fyra våningar, skola jämväl övriga bjälklag utföras brandsäkert.

Undergår byggnad, som avses i första stycket, till nybyggnad hänförlig ändring, skall brandbotten, där sådan saknas, anordnas å översta på brandsäkert bärverk vilande bjälklag.

Vid tillämpning av första och andra styckena skall vind räknas som våning, om den är inredd till mer än hälften.

2 mom. Vid uppförande av större stationsbyggnad till järnväg eller av därmed jämförlig större byggnad, avsedd att nyttjas för den allmänna samfärdseln, eller byggnad för industriellt ändamål, i vilken i regel minst femtio personer samtidigt äro sysselsatta, skola, om byggnaden uppföres i högst två våningar, samtliga bjälklag och tillhörande vertikala bärverk utföras brandsäkert.

Uppföres byggnad, som avses i första stycket, i tre eller flera våningar, skola vertikala bärverk samt på brandsäkert bärverk vilande bjälklag eller innertakkonstruktion utföras brandsäkert. Vad nu sagts skall ock gälla med avseende å byggnad, som inrymmer undervisningsanstalt och är avsedd att hysa minst hundra personer, ävensom byggnad, som inrymmer vårdanstalt, hotell eller pensionat och är avsedd att hysa minst femtio personer.

Undergår byggnad, som avses i första och andra styckena, till nybyggnad hänförlig ändring, skall vad i 1 mom. andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. ”

”68 §

3 mom. I byggnad med högst två våningar, inredd vindsvåning inräknad, skola, om byggnaden inrymmer flera än fyra lägenheter för bostads- eller affärsändamål, inre takytor och lägenhetsskiljande väggar ovan källarbjälklaget åtminstone flamskyddande beklädas; dock skall vad nu sagts ej gälla därest byggnaden genom brandmur uppdelas i enheter om högst fyra lägenheter. I byggnad för bostads- eller affärsändamål med tre eller flera våningar skola ovan källarbjälklaget inre tak- och väggytor, vilka icke hänföra sig till skåp- eller garderobsinredningar, förses med åtminstone brandhärdig beklädnad.

Inom kontor, butiker och dylika lägenheter må dock, efter byggnadsnämndens medgivande, skiljeväggar av trä, glas eller annat material uppsättas utan att på eljest föreskrivet sätt skyddas mot eld.”

Med brandsäker byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 8 timmars brandprovningstid. Med brandhärdig byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 1 timmes brandprovningstid. Med flamskyddad byggnad avsågs en konstruktion som testats och klarat 30 minuters brandprovningstid.

24.1.4    1959 års byggnadsstadga

I 1959 års byggnadsstadga kopplas byggnadens konstruktion och inredning till faran för brand. Man inför även beteckningarna brandsäker och brandhärdig byggnad.

”44 §

1 mom, Byggnad skall med avseende å konstruktion och inredning utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av hänsyn till dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i övrigt. Där annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall tak utföras av eller täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot spridning av brand.

Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker mur.

2 mom. Byggnad i två våningar skall, om den upptager större planyta än 200 kvadratmeter och icke, genom brandsäker mur uppdelas i enheter av högst denna storlek, utföras så, att den kan betecknas som brandhärdig.

Detsamma gäller byggnad i två våningar med flera än två bostadslägenheter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vinden.

3 mom. Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så, att den kan betecknas såsom brandsäker.

Vad nu sagts gäller ock byggnad i två våningar, om i byggnaden skall inrymmas:

1. a) samlingslokal för mer än 150 personer;
2. b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;
3. c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;
4. d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning med mer än 50 platser; eller
5. e) industriell rörelse som i regel sysselsätter mer än 50 personer eller som med hänsyn till verksamhetens art innebär särskild fara för brand.”

Ovanstående definition hänvisades sedan till ända fram tills 1988 när Nybyggnadsreglerna (NR) infördes.

24.1.5    NR

I NR infördes byggnadsklasserna Br1-Br3 gällande brandskydd. Dessa definierades då enligt nedan och var, likt i dagsläget, direkt kopplade till antalet våningsplan i en byggnad. I beskrivningen av klasserna togs dock inte risk eller konsekvens vid brand upp som bedömningskriterier.

”En byggnad skall utföras i endera av följande tre klasser för brandskydd. Vid klassindelningen skall vind räknas som våningsplan, om där finns en bostad eller huvuddelen av en bostad (utöver vad som anges i 9 § plan- och byggförordningen, 1987:383).

Följande byggnader skall utföras i klass Br 1 (brandsäker byggnad):

1. a) byggnader med tre eller flera våningsplan,
2. b) byggnader med två våningsplan som inrymmer

– en samlingslokal för fler än 150 personer, såvida inte hela samlingslokalen är belägen i markplanet,

– en skola för fler än 150 elever,

– ett hotell eller pensionat för fler än 50 gäster,

– en vårdanläggning, ett elevhem e d med fler än 50 platser, eller

– en industriell rörelse som normalt sysselsätter fler än 50 personer samtidigt eller vars verksamhet är förenad med särskild risk för brand.

Följande byggnader skall utföras i klass Br 2 (brandhärdig byggnad):

1. a) byggnader med två våningsplan som har en byggnadsarea som är större än 200 m², och som inte delas upp i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass A 60,
2. b) byggnader med två våningsplan som inrymmer

– fler än två bostadslägenheter och har bostads- eller arbetsrum i vindsplanet,

– ett hotell för högst 50 gäster med gästrum i vindsplanet, eller

– en samlingslokal för fler än 150 personer, om hela samlingslokalen är belägen i markplanet,

1. c) byggnader med ett våningsplan som inrymmer

– en samlingslokal för fler än 600 personer, om hela samlingslokalen är belägen i markplanet, eller

– en samlingslokal för fler än 150 personer, om den är belägen under markplanet.

Övriga byggnader skall utföras i klass Br 3.”

24.1.6    BBR 1-18

I BBR (1994) används samma klasser men man utvidgar resonemanget kring varför byggnader tilldelas de olika klasserna. En formulering likt den som används i nu gällande BBR infördes också.

”Byggnader skall utföras i klass Br1, Br2 eller Br3. Vid klassindelningen skall hänsyn tas till sådana faktorer som påverkar utrymningsmöjligheterna och risken för personskador vid sammanstörtning av byggnaden. Utrymningsmöjligheterna skall bedömas med hänsyn till byggnadens höjd och volym och den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt till antalet personer som samtidigt beräknas befinna sig i byggnaden och personernas förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

Byggnader där brand medför stor risk för personskador skall utföras i klass Br1. I sådana byggnader ställs de högsta kraven på bl. a. ytskikt samt bärande och avskiljande konstruktioner. Byggnader där brand kan medföra måttlig risk för personskador skall utföras i klass Br2. Övriga byggnader får utföras i klass Br3.

Råd: Byggnader med tre eller flera våningsplan bör utföras i klass Br1.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i klass Br1:

– Byggnader avsedda får sovande som inte förväntas ha god lokalkännedom.

– Byggnader avsedda får personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

– Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet.

Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i lägst klass Br2:

– Byggnader avsedda får fler än två bostadslägenheter och där bostads- eller arbetsrum finns i vindsplan et.

– Byggnader med samlingslokaler i markplanet.

– Byggnader som har en byggnadsarea större än 200 m² och som inte delas i enheter av högst denna storlek genom brandväggar i lägst klass REI-M60 (se avsnitt 5:221).

Byggnader med ett våningsplan med samlingslokaler i eller under markplanet bör utföras i lägst klass Br2.”

Detta var sedan i princip oförändrat fram till BBR 19.

24.1.7    Konsekvensutredning BBR19

I och med BBR 19 infördes byggnadsklassen Br0. En viss förändring kring småhus i tre våningsplan utfördes även. Man antyder här att man genom handbokslösningar utformat småhus i tre plan som Br2 byggnader även tidigare.

Ӏndring:

Förändrad text i föreskriften men med vissa förtydliganden och mindre justeringar av kravnivåer. Klassindelning är bättre synkroniserad med den nya definitionen av våningsplansbegreppet. En ny byggnadsklass, Br0, är införd och denna innehåller de byggnader som måste dimensioneras analytiskt. Införandet av klassen innebär inte ändringar i sak men innebär en tydligare klassificering.

…

Undantag förs in för småhus så att dessa kan byggas i Br2 även om de är i tre våningsplan.

Motiv:

Ökad tydlighet gällande entresol och klassindelning generellt. Detta har till viss del tolkats i handböcker tidigare.

Motivet till att småhus kan byggas i tre våningsplan som Br2 är att förutsättningarna är goda för brandskyddet och att detta länge har varit en vanlig lösning.

Konsekvens:

Ökad verifierbarhet. Vissa kostnadsökningar kan förväntas då det tydligare framgår när källare/vind och entresol ska klassas som våningsplan.”

24.3 Utländska regelverk

24.3.1 Norge

I TEK § 11-3 anges: ” Ut fra den konsekvens en brann kan innebære for skade på liv, helse, samfunnsmessige interesser og miljø, skal byggverk, eller ulike deler av et byggverk, plasseres i brannklasser etter tabellen nedenfor. Brannklassene skal legges til grunn for prosjektering og utførelse for å sikre byggverkets bæreevne mv. ved brann.”

Man utgår alltså även i Norge från risk för skada på utrymmande vid brand. Här tar man dock även in sociala intressen och miljö som bedömningskriterier. Man antyder även att en och samma byggnad kan placeras i olika brandklasser, vilket tydliggjorts i BBR 19 att så inte är fallet i Sverige.

24.3.2 England

ADB

0.32 & 0.33

Finns inget konkret liknande krav men våningshöjden och våningsstorlek ihop med verksamhetsklass styr vilka hjälpmedel/vilken ”extra säkerhet” som ska finnas för räddningstjänsten i byggnaden. Gäller även antalet samt storlek på källarplan. Höjd till översta våningen har också betydelse för brandklass på bärverket. Faktorer som ska beaktas vid analytisk dimensionering är bland annat konstruktionens förmåga att stå emot brand- och brandgasspridning och konsekvensen av faran för människor i och runt byggnaden.

BS 9999

3.65

Byggnadshöjden är avståndet från ytan hos den högst belägna punkten för bjälklaget till det högst belägna våningsplanet (undantaget sådana våningsplan som endast innehåller teknikrum) till nivån där räddningstjänsten har tillträde till byggnaden (mäts där avståndet är som störst).

18.2.4

Trappor ska ha ökat skydd om dessa försörjer våningar över 18 m.

32.4.2

Varje våningsplan ovan marknivå ska utgöra brandcellsgräns, om byggnaden, eller delar av byggnaden, har ett våningsplan med en höjd som överstiger 30 meter från marknivå.

Indirekt beaktas alltså faktorer relaterade till utrymning samt konsekvensen av sammanstörtning men även räddningstjänstens insats har en stor betydelse.

24.3.3 USA

I USA kopplas skyddet primärt till verksamheter och byggnadshöjder. Kravet på antalet utrymningsvägar ökar med höjden på byggnaden och kravet på skydd av brandceller och liknande ökar på samma sätt. Mycket relateras till räddningstjänstens insatsplan och höjd ovan/under detta.

24.3.4 Australien

I Australien kopplar man byggnadsklassen mer till behovet att säkerställa utrymning och förebygga kollaps snarare än att klassificera hur illa det blir vid en kollaps. Större behov av säkerhet ger högre byggnadsklassificering. Man ger i Guiden ett exemepel: ”Research indicates that if a fire occurs while a person is asleep, the smell of the smoke will not wake them. Response times in residential buildings are longer than in other types of buildings. The BCA thus requires a higher type of construction in residential buildings.”

Avsnitt C1.1
Syftet med att dela in i olika ”type of Construction” är ”To establish the minimum fire-resisting construction required for class 2-9 buildings.”

Guiden anger att ”The height (rise in storeys) of the building is relevant as a measure of likely evacuation times and evacuation difficulty.” Man nämner också att det är ett sätt att beskriva risken.

Resonemanget som förs är alltså att högre hus innebär en större risk.

24.3.5 Nya Zeeland

Två av funktionskraven som återfinnes i det Nya Zeeländska regelverket är att personer inte ska utsättas för fara (obs: skada eller sjukdom) och att annan egendom ska skyddas:

Detta utvecklas i konsekvensbeskrivning; personer som befinner sig utanför byggnaden ska inte utsättas för fara (även om byggnaden är utrymd):

Räddningstjänsten ska säkert kunna gå in i en brinnande byggnad och med säkerhet bekämpa en eld inne i byggnaden:

I det Nya Zeeländska regelverket styrs heller inte skyddsbehovet av våningsantalet, utan skyddsbehovet kopplas istället till två mått, ”Building Height” och ”Espace Height”.

Dessa mått påverkar främst två aspekter:
(1) Vilket typ av larm-/sprinklersystem som behövs i byggnaden/brandcellen.
(2) Vilken typ av fasadmaterial som accepteras.

Tydlig motivering till hur man motiverar de olika larm-/sprinklersystem-kraven finns inte.

En motivering till begräsning av fasadmaterial redovisas nedan:

Dvs. att räddningstjänsten ska kunna bekämpa en eld på de övre planen utan att byggnaden kollapsar.

24.3.6 Kanada

Skyddsbehovet härleds inte lika direkt från antalet våningsplan som svenska BBR. Verksamheten i byggnaden är mer avgörande och specifika krav (exempelvis på fasadmaterial) kopplas istället till om byggnaden har 1,2,3 eller fler våningar. Klassen på brandcellsgränser härleds från verksamheten.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften: Det går att koppla de flesta av kraven anknutna till antalet våningsplan till Functional Statement F06:

Liknande krav kring beaktande av kollaps av en byggnad finns. Men ingen ytterligare motivering till detta ges.

24.4 Intervjuer

Vad är syftet med att klassindelningen bör beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman samt våningsantal?

Intervjuperson nummer 1

Utrymning: Br1 och Br0, svåra att utrymma ger högre krav.

Sammanstörtning: Höga hus bör inte störta samman. Viktigare ju högre byggnaden är.

Helhetssynen är viktig, t.ex. borde man vid förskola på plan 2 kunna hitta åtgärder som gör att utrymningen blir så säker att byggnaden kan klassas som Br2, och att bärverket därmed inte är lika viktigt som utrymningssäkerheten. Problemet är att byggnadsklass är ett grovt instrument som i vissa fall kan få märkliga konsekvenser och gränsdragningseffekter, sådant kan få lov att justeras vid projektering.

Tror att det är för att det är lätt att mäta och definiera till skillnad mot andra parametrar. Skulle kunna tänka sig andra parametrar också såsom byggnadsarea. Historiskt sett har det funnits en koppling till våningsantalet, högre byggnader behöver mer brandskydd. Byggnadsklass skulle kunna få lov att påverkas av t.ex. installation av sprinkleranläggning (vid AD). En förändring av byggnadsklass med anledning av sprinklerinstallationen får dock större omfattning än om en enskild föreskrift påverkas till följd av installationen men inom ramen för en oförändrad byggnadsklass.

Intervjuperson nummer 2

Högre byggnad innebär svårare att utrymma, längre tid för detta, svårare insatsmässigt och större konsekvenser vid ev ras bland annat. En högre klass/kravnivå är motiverat om utrymning tar mer tid eller om ett ras ger större konsekvenser. Sen blir en högre byggnad svårare insatsmässigt.

Intervjuperson nummer 3

Kan vara kopplat till konsekvens av kollaps och stomme.

Blir lite lustigt kopplat till detaljplan och definition av våningsplan eftersom man kan ha hur många källarplan som helst.

Intervjuperson nummer 4

Där finns en rädsla för att hela byggnader brinner (såvida byggnaden inte utgör bara en brandcell). Ökat skydd grannar emellan.

Utgångspunkt är Br1-nivå, det går inte att bygga alla typer av byggnader på det viset utan vissa lättnader har krävts för exempelvis småhus och envåningsbyggnader.

Småhus och mindre envåningsbyggnader medför generellt lättare utrymning, färre personantal, mindre konsekvens. Ok att hoppa 5 meter för man vill inte behöva bygga 2 trapphus i en villa.

Möjliggöra lättnader där konsekvens och storlek är mindre.

Intervjuperson nummer 5

För att ta hänsyn till risk för att många personer påverkas och svåra konsekvenser.

Inte mer avancerat än att risken ökar med ökat våningsantal. Ökad komplexitet med avseende på utrymning och ras mm. Dessutom risk för att fler personer blir exponerade i högre byggnader. Risken ökar för att man inte vet att det brinner i en annan del av byggnaden.

Intervjuperson nummer 6

Skillnad på om man kan utrymma själv eller på intensivvården. Sammanstörtningen hänger ihop med möjligheten att kunna ta sig ut själv eller med hjälp av räddningstjänsten.

Vettigt att ha större krav på högre byggnader, lägre byggnader kan lättare hanteras av räddningstjänsten. För personer i byggnaden är situationen densamma. I lågt hus är det lättare att ta sig ut än i ett högt.

Intervjuperson nummer 7

Dels verksamhetskopplade faktorer med att man t.ex. kan vara sovande mm som försvårar utrymning, vilka hamnar i högre klass. Vid analytisk dimensionering bör skyddsbehovet utgå från byggnaden utan hänsyn taget till byggnadens brandskyddssystem. Byggnadsklasser ska bedömas utifrån dess grundläggande skyddsbehov.

Kopplar detta i första hand till större potentiella konsekvenser, i andra hand byggnadens komplexitet och i tredje hand troliga brandförlopp. Högre byggnader kan ofta ha högre personantal och även vara mer svårutrymda, samt vara svårare att göra räddningsinsatser i. Ökade risker för brandspridning via fasader i höga byggnader.

Intervjuperson nummer 8

Svårigheterna att utöva självutrymning upphör vid tre våningar.

Förenkla för envåningsbyggnader av ekonomiska och riskmässiga skäl.

Intervjuperson nummer 9

Utrymning går att reda ut till en viss höjd, ju högre upp man kommer desto svårare blir det. Ibland är lösningen då att man ska stanna kvar i byggnaden och då måste den vara säkrare. Ju fler personer (utrymmande) desto större risk att felaktigt beslut fattas hos respektive person.

Svårare att utrymma. Man är rädd för vad som händer vid kollaps (ju högre desto värre) – större konsekvenser, det bärande har varit styrande. Räddningstjänsten når inte längre upp med sina stegar på en viss höjd, då kopplat till utrymning.

Ta hänsyn till att utrymning inte kan ske helt av sig själv.

Personantal.

Intervjuperson nummer 10

Lättare att utrymma och släcka ett hus om det är färre våningar. Två våningar kan man hoppa ut från.

Blir det för högt kan huset rasa på grannhus också.

Intervjuperson nummer 11

Man ska kunna avgöra mellan liten, måttligt risk etc. Ett sätt att klassificera.

Hänger kvar sen gammalt. Konsekvensen av skada (både utrymning och ras) blir större ju högre huset är.

24.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Principerna för detta krav har funnits med så långt tillbaka som undersökningar av byggnadslagar har genomförts. Redan i biografförordning gavs olika krav beroende på våningsantal samt om en biograf placerades högre upp i en byggnad. Kravet var då mer kopplat till de fysiska utrymningsförutsättningarna. Sedan NR infördes dock krav kopplade till ytskikt och bärverk, vilket än idag ligger kvar som primära faktorer som påverkas av byggnadsklassen.

I BBR så infördes en liknande text som den som anges idag men med skillnaden att man där angav att byggnadens höjd och volym ska utgöra bedömningsgrund för utrymningsmöjligheterna. Detta återfinns även i andra länders regelverk där man i många andra länder snarare betraktar byggnader utifrån höjd och verksamhet än antalet våningar.

När man till BBR 19 införde utformningen att tre vånings radhus förenklat accepteras som Br2-byggnader så gjorde man detta med motiveringen att förutsättningarna är goda för brandskyddet och att detta varit en vanlig lösning inom branschen. Detta tydliggörande från Boverket bedöms syfta till att förtydliga att mindre byggnader med goda utrymningsförutsättningar kan utformas i lägre byggnadsklass än det som anges i det allmänna rådet. Detta är även något som indikeras av många av intervjupersonerna.

Kopplat både till intervjupersonernas svar, utländska regelverk samt tidigare utformningar av rådet bedöms även risken för att personer som befinner sig i byggnaden men är fysiskt skilda från branden och därför inte vet om att något inträffat vara avgörande. Att skydda sådana personer i byggnaden mot en kollaps av en byggnadsdel som påverkar dem bedöms vara ett av huvudsyftena med rådsutformningen. Detta i sin tur är även kopplat till verksamhetsklasserna, vilket ju påverkar byggnadsklassen.

Även räddnings- och släckinsats behandlas i både intervjuer och andra regelverk, vilket innebär att denna parameter också måste relateras till rådets utformning.

Syfte

Med grund i det material som studerats bedöms syftet med att koppla byggnadsklassen till våningsantalet vara att ta hänsyn till den ökning av konsekvens vid brand i en byggnad med flera våningar (t.ex. vid kollaps). Syftet bedöms även vara kopplat till att både utrymning och räddnings-/släckinsats blir mer komplicerad ju fler våningar som finns i byggnaden och dessutom ökar risken för att personer kan vistas i byggnaden utan vetskap om att det brinner.

Ju högre hus desto större skulle konsekvensen kunna bli och därmed högre krav på brandskydd i form av byggnadsklass. Rådet bedöms vara utformat som en grov klassindelning som inte behöver ses som fullständig i alla enskilda fall. För mindre byggnader med goda förutsättningar för utrymning och insats samt där personerna i byggnaden inte kan förväntas stanna i de byggnadsdelar som kan påverkas av en brand bedöms det finnas möjlighet att tillämpa analytisk dimensionering på byggnadsklassen, vilket även indikerats av Boverkets förändring av krav på 3 vånings småhus till BBR 19.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

3.1 BBR text

3.1.1 5:321 Allmänt

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

I utrymningsfallet avses med mindre entresolplan ett plan inom brandcellen som utgör en liten del av underliggande plan, som inte är uppdelad i mindre rum, och som endast är försett med räcke eller motsvarande. Ett mindre entresolplan utgör maximalt 50 % av golvarean på underliggande plan dock högst 25 m². Mindre entresolplan bör förses med brandvarnare. (BFS 2014:3)

3.2 Historik

Kravet infördes i SBN 75 och har i grunden ej förändrats. I utrymningsdimensionering kom definierat undantag för mindre entresolplan.

3.2.1 SBN 75

37:22 TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR

:221 GRUNDKRAV

Från lägenhet eller motsvarande lokal där personer vistas mer än tillfälligt skall – med undantag enligt :22/ – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, varav minst en i varje våningsplan eller motsvarande. Samma krav gäller varje bostads- eller arbetsrum som är inrett på vinden i sådan tvåvåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig.

3.2.2 SBN 80

37:221

”Från varje bostads- och lokallägenhet där personer vistas mer än tillfälligt skall det med undantag enligt :212 – finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Från en lägenhet som har fler än ett våningsplan skall minst en utrymningsväg anordnas i varje våningsplan eller motsvarande.”

3.2.3 NR

I varje annan bostad eller lokal än som anges i avsnitt 1:311, där personer vistas mer än tillfälligt, skall det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett våningsplan, skall det finnas en utrymningsväg i varje plan.

3.2.4 Utrymningsdimensionering

”Består bostaden eller lokalen av fler än ett våningsplan inom samma brandcell ska det finnas minst en utrymningsväg från varje våningsplan. Entresolplan räknas i sammanhanget som våning. Ett mindre entresolplan, avskiljt med räcke eller liknande, behöver inte förses med utrymningsväg från entresolplanet om det endast utgör en mindre del av lokalens area och inte är uppdelat i flera rum. Detta kan accepteras under förutsättning att personer på entresolplanet tidigt upptäcker att de ska utrymma, det vill säga om ett automatiskt aktiverat utrymningslarm har installerats. Utrymningslarmet förutsätts då aktiveras om branden riskerar att spärra utrymningsvägen från entresolplanet. Det förutsätts vidare att utrymningsvägar finns via våningen nedan entresolplanet. Om förenklad dimensionering används bör gångavståndet till utrymningsvägen beräknas enligt anvisningarna för gångavstånd i tabell 2, kap. 5.6. Läktare i en samlingslokal behandlas i avsnitt 5.11 under rubriken Samlingslokal”

3.2.5 Konsekvensutredning BBR19

5:32 Tillgång till utrymningsväg (5:311) 5:321 Allmänt (5:311)

Ändring:

Ny föreskrift som anger kravet på tillgång till utrymningsvägar. Föreskriften öppnar för möjligheten att mindre entresolplan får utföras utan tillgång till utrymningsväg från entresolplanet och att utrymning får ske via andra brandceller i en vidare omfattning. Tillgången till två oberoende utrymningsvägar gäller bara så som dessa definieras i avsnittet 5:32. Förtydligande av föreskrift att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje plan och andra stycket i rådstexten är kompletterat med ordet ”horisontell”. Allmänt råd om ”mindre entresolplan” införs och förtydligas mot vad som stod i rapporten Utrymningsdimensionering.

Avsnitt 5:32 i äldre bestämmelser ingår i de generella kraven på utrymning, dvs. att utrymningsvägars oberoende tillgodoses så som anges i nya 5:32. Dessutom gäller att utrymningsvägar bör vara egna brandceller, enligt 5:53. Alternativa lösningar kan verifieras analytiskt.

Motiv:

Den nya föreskriften är ett förtydligande för vad som gäller för tillgång till utrymningsvägar. Förtydligandet att det förutom i särskilda fall ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan har tillkommit för att kunna göra ett avsteg för t.ex. små entresolplan eller andra nivåskillnader där det är uppenbart att det inte ökar säkerheten betydligt med en extra utrymningsväg. Syftet med första stycket i rådet är att eftersträva lösning som placerar utrymningsvägar långt från varandra.

Ordet horisontell i samband med utrymning över annan lokal försvann i övergången från NR men har funnits kvar i rapporten om Utrymningsdimensionering. Boverket har i ett enskilt ärende, efter övergången till BBR, tagit ställning i frågan och att det ska tolkas på samma vis som i NR. Entresolplan är så pass vanligt att ett allmänt råd behövs där acceptabel lösning beskrivs. Dessa beskrivs i allmänt råd eftersom rapporten om Utrymningsdimensionering dras tillbaka.

Konsekvens:

Förtydligandet av föreskriften underlättar för den enskilde användaren av byggreglerna. Säkerhetsmässigt innebär förtydligandet att det normalt ska finnas en utrymningsväg från varje våningsplan inte någon förändring mot idag. Ingen konsekvens följer heller av förändringarna i råden då skrivningarna har funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Vad ett mindre entresolplan innebär definieras och en ökad tydlighet och en verifierbar nivå skapas.

3.3 Utländska regelverk

3.3.1 Norge

Samma krav finns i Norge.

3.3.2 England

Finns ingen exakt liknande regel, se dock ungefärligt nedan.

ADB

3.2 Antalet utrymningsvägar styrs av personantalet i rummet, på våningsplanet etc och gångavståndet till närmaste utrymningsväg.

The number of escape routes and exits to be provided depends on the number of occupants in the room, tier or storey in question and the limits on travel distance to the nearest exit (given in Table 2).

3.3 I flervåningshus kan det behövas mer än en trappa för utrymning, i de fall då varje del av ett våningsplan behöver ha tillgång till mer än en trappa.

In muti-storey buildings (see Section 4) more than one stair may be needed for escape, in which case every part of each storey will need to have access to more than one stair.

3.3.3 USA

Hittar inget riktigt liknande krav, förutom att två utrymningsvägar eller fler generellt krävs. Det anges dock att om lokalen är i flera plan så ska gångavstånd och placering av utrymningsvägar upprätthållas.

3.3.4 Australien

DTS:

” …

(a)                                     All buildings — Every building must have at least one exit from each storey. …”

Tveklöst. De flesta behöver dessutom ytterligare utrymningsvägar från planet t.ex. via annan brandcell eller ytterligare ”riktig” utrymningsväg.

3.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket.

3.3.6 Kanada

Direkt motsvarighet på föreskrift finns inte. Det anges dock att en enda utrymningsväg endast accepteras i byggnader med max 2 våningsplan. Detta läser jag som att det är OK att ha en utrymningsväg från det övre planet via markplan så länge man möter kraven på gångavstånd. Ingen motivation/syfte anges.

3.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ha en utrymningsväg från varje våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Det kan vara så att risken för att den då enda vägen från planet spärras är för stor i vissa fall.

Intervjuperson nummer 2

Hantera blockerad utrymningsväg, redundans. Utrymningsvägen på andra våningen är till för att undvika att man måste gå mot rökriktningen för att nå utgång om man inte noterar branden tidigt och påbörjar utrymningen. Här bör det finas möjligheter med t ex entresoler där problemet inte alltid finns om arean entresol är mkt mindre än area botten, jfr varuhus.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje. När kravet kom ”införde” man i Stockholm ett undantag för viss entresoler enligt Brandförsvarets PM. Om man uppfyllde gångavstånd mm.

Intervjuperson nummer 4

Man ska inte behöva gå ner genom rök, vilket är risk annars. Går väldigt fort att rökfylla översta planet.

Intervjuperson nummer 5

Diskussionen om storleken har varierat. Öppen layout medför att det är enkelt att ha koll. Man har uppsikt över planet under.

Om ytan är >50% av våningen under är det ingen entresol utan ett våningsplan. 25m² är också kopplat till äldre definition av våningsplan. Kolla PBF.

Intervjuperson nummer 6

Är rädd för en brand på ett plan som väldigt snabbt påverkar personer på plan 2. Man ska inte behöva gå ner till branden. Ska kunna ta sig ut från våningsplanet där man sitter sämst till.

Funnits i alla tider?

Intervjuperson nummer 7

Kravet kom på grund av att man på 60/70-talet byggde villor med gillestuga i källaren. Husen hade ofta låga fönster ibland av glasbetong. Då fanns en uppenbar risk för att den enda vägen ut kunde spärras innan man hann ut.

Intervjuperson nummer 8

Logiskt krav. Någon nivå måste läggas.

Intervjuperson nummer 9

För att ha bättre överblick på ett våningsplan. Vet inte vad som händer på det andra planet. Ska kunna utrymma ordentligt. En väg ut kan bli blockerad.

Intervjuperson nummer 10

Ska inte behöva springa neråt igenom rök.

Intervjuperson nummer 11

Minst två totalt: en kan riskera att blockeras.

Minst en per plan: större risk att öppningen till andra plan är blockerad och därmed blockerar väg till utrymningsväg.

3.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Notera att av intervjupersonerna anger nästan alla att det är risken för att gå ned mot röken som är problemet, medan ett par anger motsatsen, dvs utrymningsvägen finns endast i det övre planet.

Syfte

Rådet bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet bedöms vara att, minska risken för att vägen fram till utrymningsvägen spärras, genom att man inte skall behöva gå genom röken till ett annat plan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

 

Denna Syfteshandbok är framtagen på uppdrag av Sveriges Brandkonsultförening, BRA.

Syfteshandboken beskriver bakgrund, historia och troliga syften med reglerna i BBR. Föreskrifterna i BBR anger kraven, råden ger kravnivån men syftet är inte alltid självklart.

Målet med Syfteshandboken är att öka förståelsen för kraven och samt kvalitén vid analytisk dimensionering. Väl motiverade syften ger möjlighet till fler och bättre verifieringar. I Syfteshandboken har vi valt att fokusera på de föreskrifter och allmänna råd där analytisk dimensionering är vanligast samt där osäkerheterna är störst. I några få fall har även prioritering skett utifrån förutsättningen att föreskrift och allmänna råd bedöms som ologiska/kontroversiella/”fel”.

Syfteshandboken inleddes med in pilotstudie där fokus låg på avsnitt 5:3 i BBR, totalt ca 20 syften. Syftena valdes av arbetsgruppen. I nästföljande etapper tillfrågades BRAs medlemsföretag om vilka syften som önskades studeras. En sammanvägning av de förslag som inkom och arbetsgruppens förslag ledde till en prioriteringslista, där de 50 syften som bedömdes vara viktigast studerades. Totalt innefattar Syfteshandboken således ca 70 syften.

I uppgiften ingick inte att tolka eller värdera reglerna utan endast att beskriva bakgrund och syfte. Om inga tydliga syften hittades eller om bakgrund saknas, har det mest troliga alternativet redovisats.

 Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av:

Nils Olsson, projektledare       Bengt Dahlgren

Henrik Alling                              Brandskyddslaget

Charlotte Berggren                   FSD

Axel Mossberg                           Brandskyddslaget

Mattias Skjöldebrand               Brandkonsulten

 

Sveriges Brandkonsultförenings styrgrupp för projektet har varit:

Frank Graveus                              SWECO

Johan Hallencreutz                      Fire

Pär Hansson                                  FSD

Fredrik Hellgren                           Prevecon

Per-Anders Marberg                   Bengt Dahlgren

Martin Olander                            Brandskyddslaget

 Som en del i arbetet att utreda syftet med föreskrifter och allmänna råd har ett flertal personer med goda insikter i byggreglerna intervjuats. I rapporten redovisas intervjuerna anonymt. Ett stort tack riktas till er som ställde upp på intervjuerna.

2.1 Bakgrundsbeskrivning

Det svenska regelsystemet kring brandskydd i byggnader är i grunden enkelt. Reglerna är funktionsbaserade och funktionen som ska uppfyllas anges i föreskriftstext, vilken generellt inte får avvikas från. I det allmänna rådet anges sedan en acceptabel nivå till funktionen, där alternativa utformningar också är tillåtet genom analytisk dimensionering. Poängen med ett sådant system är att möjliggöra flexibla lösningar i byggnader, samtidigt som funktionerna alltid upprätthålls.

För att kunna uppfylla det som anges i funktionskravet när man avviker från det allmänna rådet krävs dock i normalfallet att syftet med både föreskrift och det allmänt råd är känt. Om syftet är okänt är det inte säkert att en analytisk dimensionering ges rätt inriktning och det är därmed inte säkert att den grundläggande tanken med funktionskravet uppfylls. Är syftet osäkert kan det dessutom förekomma tolkningsskillnader inom branschen. Tolkningsskillnader kan i sin tur leda till osäkerheter för andra teknikområden och i förlängningen även underminera branschens trovärdighet.

Syftena med föreskrifter och allmänna råd i BBR är inte alltid helt tydliga, vilket kan leda till det som beskrivs ovan. För att stävja detta grundades idén till att ta fram syften till föreskrifter och allmänna råd i BBR på Brandkonsultföreningens seminarium i Malmö 2015. Denna tanke vidareutvecklades på föreningens nästkommande seminarium i Stockholm 2016 och en arbetsgrupp för att inleda detta arbete sammansattes.

Nedan beskrivs vidare arbetsgång, metodik/struktur och arbetsgruppens rekommendationer till vidare arbete.

2.2 Metodik/struktur

För att kunna ta fram syften för utvalda föreskrifter eller allmänna råd arbetades en metodik fram vilken har använts lika på samtliga syften. Detta för att arbetet skulle bli konsekvent då olika personer jobbade med olika syften samt att det skulle bli lätt att följa hur arbetsgruppen kommit fram till respektive syfte. Respektive syfte fick en rubrik med gällande föreskrift eller allmänt råd och strukturerades sedan upp i historik/konsekvensutredningar, utländska regelverk, samt intervjuer. Dessa verktyg/metoder ansågs vara de lämpligaste för att slutligen kunna komma fram till ett troligt syfte. Eftersom det från början stod klart för arbetsgruppen att alla syften inte skulle vara helt enkla eller självklara så bedömdes varje syftesförslag utifrån hur säkra gruppen ansåg sig vara.

Historik/Konsekvensutredningar:
Genom att gå igenom tidigare regelverk fanns möjligheten att få information om huruvida föreskrift/allmänt råd funnits med tidigare, när och i vilket sammanhang det kom in i det svenska regelverket, om och hur det förändrats över tid, samt kanske någon typ av syftesbeskrivning.

I konsekvensutredningen finns en möjlighet att hitta en tydligare förklaring och konsekvens till genomförd ändring av föreskrift eller allmänt råd, vilken kan vara användbar för att förstå syftet med föreskriften eller det allmänna rådet.

I samband med övergången från BBR 18 till BBR 19 skickades förslaget till ny BBR på remiss till ett flertal organisationer. Boverkets sammanställning och svar från denna remiss ger även viss vägledning avseende syften.

På www.utkiken.net finns frågor och svar till Boverket sammanställda, och i vissa fall framgår syften i dessa svar.

Sökningar har begränsats till litteratur som finns tillgängligt på internet. Sökningar i t.ex. Boverkets arkiv har inte utförts.

Vid jämförelse med äldre regelverk är det viktigt att beakta att även byggmetoder, brandbelastning mm har skiljt sig över tid. Som exempel kan en konstruktion enligt dagens klass EI innehålla brännbart material medan en konstruktion enligt tidigare klass A inte fick göra det. Även förekomst av cellplast skiljer sig i dagens byggnader jämfört med äldre byggnader.

 

Utländska regelverk:
Arbetsgruppen studerade utländska regelverk från följande länder: Norge, England, USA, Australien, Nya Zeeland och Kanada.

De utländska regelverken studerades för att få en jämförelse med hur det kan se ut i andra länder samt för att se om det fanns någon typ av syftesförklaring till deras regler vilken skulle kunna likställas med de svenska.

Det bör påtalas att olika länder kan ha andra skillnader t.ex. typ av byggnationer, byggtradition, materialförbud, preskriptiva regler kontra funktionskrav mm som gör det svårt att helt jämföra utländska regler med Svenska.

 

Intervjuer:
Flertalet personer i branschen ansågs av arbetsgruppen vara viktiga att intervjua, för att få deras uppfattning om troligt syfte. Personerna är utvalda utifrån kunskaper och erfarenheter inom regel- och handboksskrivning, konsekvensutredning, erfarenhet inom byggbranschen och brandskyddsprojektering, räddningstjänstperspektiv och forskning.

Följande personer är intervjuade:

• Anders Johansson, Boverket
• Christian Ståleker, Brandkonsulten
• David Tonegran, Bricon
• Fredrik Nystedt, WUZ
• Håkan Frantzich, LTH
• Karl Henriksson, Henrikssons brandkonsult
• Kjell Fallqvist, Brandkonsulten
• Michael Strömgren, RISE/Briab
• Robert Jönsson, SWECO
• Staffan Bengtson, Brandskyddslaget
• Tomas Rantatalo, FSD
• Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen (för de 25 syften som utgjorde etapp 3 i arbetet)

Intervjuaren har gjort anteckningar från intervjuerna och de intervjuade personerna har haft möjlighet att läsa igenom dessa samt att kommentera/komplettera sammanställningen från intervjun.

Svaren från de intervjuande personerna är anonyma och svaren är omblandade så att det inte ska kunna utläsas vem som har svarat vad. Där det t.ex. står intervjuperson 1 så är detta olika personer för de olika syftena.

Arbetsgruppen har sedan sammanställt resultaten av intervjuerna och försökt göra avvägningar av de intervjuades samstämmighet och deras säkerhet avseende svaret. Större vikt bör därför läggas på arbetsgruppens sammanställning än enstaka intervjusvar.

Vid remissutskick framkom synpunkter på att få personer från räddningstjänst medverkat. Flera av de intervjuade personerna har räddningstjänstbakgrund även om de inte arbetar inom räddningstjänst dag. Likaså har personer inom arbetsgruppen räddningstjänstbakgrund.

Övergripande syfte:
Inom gruppen gjordes en övergripande förklaring/ett övergripande syfte av hur de olika kraven i BBR 5:3 samverkar och vilka delar i utrymningssäkerheten de avses påverka. Detta hade sedan gruppen i åtanke vid bedömning av respektive syfte. Hur utrymningsmöjligheterna påverkas av en brand beror på var den inträffar i byggnaden och det går genom att tänka på det sättet att se vilka krav som syftar till att påverka respektive fas. På det sättet blir det dessutom tydligt vilka föreskrifter som inte påverkar en viss fas.

• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur brandcellen.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig säkert via utrymningsväg/annan brandcell.
• Rådet/föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Troligt syfte

Respektive utvald föreskrift/allmänt råd får sedan ett troligt syfte vilket sammanställs utifrån den information som getts av ovan angivna litteratur, intervjuer och övergripande syfte. De syften som redovisas är arbetsgruppens tolkning av troligt syfte. Där Boverket inte har angett ett syfte är det således inte en garanti att syftet verkligen är detta.

 

Remiss:
Syfteshandboken har skickats på remiss till:

De intervjuade personerna (se ”intervjuer” i tidigare stycke.)

Styrgruppen (se inledningen)

Boverkets referensgrupp, bestående av:

Arbetsmiljöverket, Ulla Rosenius

Brandskyddsföreningen, Ville Bexander

Byggmaterialindustrierna, Ola Berg

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Johan Lundin

Föreningen Sveriges Brandbefäl, Mattias Heimdahl

Lunds universitet, Nils Johansson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Per Karlsson

Svensk Försäkring, Hans-Eric Zetterström

Sveriges Brandkonsultförening, Per-Anders Marberg

Sveriges byggindustrier, Thomas Järphag

Sveriges kommuner och landsting, Max Ekberg

Sveriges tekniska forskningsinstitut, Michael Strömgren

Luleå tekniska universitet, Helena Klasson

Byggherrarna, Thomas Jennlinger

Fastighetsägarna, Rikard Silverfur

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Ulrika Nolåker

Boverket, Anders Johansson och Caroline Bernelius Cronsioe

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

9.1 BBR-text

9.1.1 5:323 Utrymning genom fönster

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.”

Allmänt råd:

”Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan.”

9.2 Historik

9.2.1 1947 års byggnadsstadga

71§ 1 mom.

Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med takluckor eller andra öppningar för uppstigning på taket. Uppstigningsöppning skall hava ett dagermått av minst 50 X 60 centimeter.

9.2.2 SBN 1967

37:312

I fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt ;327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenhet i samma våningsplan.

37:326

Fönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311) skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, varjämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m. Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, som inte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskilda åtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret. Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna fria öppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställningsbeslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovanför placerat fönster ej hindras.

9.2.3 SBN 1975

37:2313

I fråga om fönster, som skall kunna användas vid nödutrymning, godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 ni höjd, om samtidigt summan av bredd och höjd uppgår till minst 1,5 m. Härvid förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 M ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönstret, samt att fönstret är anordnat så att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. Vidare förutsätts att varje sådant fönster svarar mot högst 30 personer.

9.2.4 SBN 1980

37:2213

För fönster som skall kunna användas vid nödutrymning godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,50 m bredd och minst 0,60 m höjd; summan av bredd och höjd måste dock samtidigt uppgå till minst 1,5 m. Fönstret förutsätts anordnat så, att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. I ett småhus och i en lokal avsedd för enstaka personer, såsom en gemensam tvättstuga i ett flerbostadshus, godtas som utrymningsväg ett sidohängt fönster med en fri, vertikalt orienterad öppning av minst 0,60 m bredd och minst 0,50 m höjd utan hänsyn till summan av bredd och höjd om öppningens underkant är belägen lägst i höjd med markplanet utanför och högst 0,5 m ovanför detta. I båda fallen förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 m ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönsteröppningen.

9.2.5 BFS 1993:57 BBR 1

5:312

I bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Råd: Fönster som skall användas för nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvarande och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan nås från räddningsvägen.

9.2.6 BFS 2005:17 BBR 11

5:312

I bostäder – dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov –, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Allmänt råd: Fönster som skall användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv.

9.2.7 BFS 2011:6 tom 2011:26 BBR 2012 (19)

5:323

Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd: Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under axeln. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 m. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 m över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 m, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2011:26).

9.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Har läst de ärenden som du bifogade, funderar fortfarande på vad ” Det är öppningen mätt i fönsterbågens plan som gäller och den öppningen ska sedan vara fri rakt utåt” betyder. Den största fria öppningen i ett glidhängt fönster uppnås oftast när fönstret har en viss vinkel enligt bifogad bild. När vi läser BBR 19 så tolkar vi att detta fönster är OK om det stannar i detta läge och måttet är tillräcklig.  Anser du/ni att detta är en rimlig tolkning?

Glidhängda fönster rör sig inte kring en axel utan centrum kring vilket fönstret vrider sig förflyttas hela tiden när fönstret är i rörelse. Med anledning av detta ämnar vi inkomma med förslag på något justerad skrivning till BBR 20 till den 15 oktober. Vårt syfte är att med denna skrivning minska risken för misstolkningar.

”För horisontellt glidhängda fönster bör det största fria måttet beräknas från karmunderstycke till fönsterbågens undersida”

Svar Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Vid glidhängda eller andra typer av fönster som inte är sidohängda gäller att uppnå samma öppning som för sidohängda, dvs en bredd av 0,5 m och höjd av 0,6 m. Tillsammans ska dessa mått överskrida 1,5 m. Öppningen ska vara fri hela vägen rakt ut i det fria (i teorin oändligt långt även om något förr eller senare tar emot, tex en grannbyggnad). Det vill säga det räcker inte med  att det är fritt i fönsterkarmens plan och att fönstret sedan hänger ned en bit framför eller att man mäter diagonalt upp till fönstret.

Att kunna använda fönster som inte är sidohängde är en nyhet i BBR 19. Generellt är det utrymningsmässigt en sämre lösning än sidohängda fönster. Mot bakgrund av att reglerna även gäller för fönster där utrymning via räddningstjänstens stegar ska användas och plats ska finnas för både utrymmande och hjälpande räddningspersonal har vi valt att göra en strikt tolkning av rådet.”

9.3 Utländska regelverk

9.3.1 Norge

Samma som i Sverige

9.3.2 England

Fri öppning ska vara minst 0,33 m², minst 450 mm hög och 450 mm bred (vägen genom fönstret kan ha en vinkel snarare än rakt igenom). Underkant fönster ska inte vara mer än 1100 mm ovan golv.

9.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

9.3.4 Australien

Fönster är inte en godkänd utrymningsväg i Australien…

9.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

9.3.6 NFPA

I NFPA finns olika mått angivna för fönster beroende på hur många personer, typ av verksamhet, hur fönstret är utformat (avstånd till golv) samt förutsättningarna (stege/utvändig trappa etc) utanför lokalen/byggnaden. Måtten liknar dock de svenska måtten. Fönster är dock inte tillåtet för alla verksamheter.

Fler än 10 personer: 0,760×0,915 meter alt 0,610×1,980 meter.

10 personer eller färre: 0,510×0,610 meter (bredd x höjd) samt med en minsta area på 0,53 m².

9.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

Intervjuperson nummer 1

För att en brandman ska kunna komma in och bära ut någon med rökdykarutrustning. Gjordes försök med olika fönsterstorlekar när detta togs fram.
Tidigare fanns annat mått från källare i gillestuga (summamåttet fanns inte) eftersom man där kunde krypa ut själv utan stege osv.

Intervjuperson nummer 2

Vet inte bakgrunden till just de måtten. Experiment visat att de kan fungera.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje plan.
Måttet på fönster togs fram genom praktiska försök på Johannes brandstation. Göran Bergström (Känd brandingenjör på den tiden) skulle med rökskydd på ta sig igenom fönsteratrapper då.
man ville ha en möjlighet att ta sig in/ut vid insats.
Man kom fram till att det gick att komma ut genom ett fönster med bredd 60 och höjd 50.
OBS endast för ett ringa antal personer.
Varför det i övriga fall blev 50 bredd 60 höjd och summa 150. Ingen uppfattning om skälet.

Intervjuperson nummer 4

Försök genomfördes på Brännkyrka brandstation på 50-talet. Göran Bergström med andningsapparat skulle at sig in genom fönstret från stege. (Då hade man inte korg). Man kom fram till det krävs större mått för insats än för en utrymmande.
Senare genomfördes försök där man skulle krypa ut genom ett högt placerat källarfönster. (Då utan andningsskydd).
Man genomförde försök på planverket med pivåhängda fönster när de blev vanligt förekommande.

Intervjuperson nummer 5

Vet inte var de ursprungliga måtten kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 6

Vet inte, vet att det är provat (fysiskt) och att det fungerar med de måtten. Håkan F borde veta.
Tillräckligt stort för så många som möjligt skulle kunna ta sig ut! Måtten funkar för de flesta!
Annars ingen aning. Tror inte på någon koppling till RTJ. Normalt fönster har de måtten – ska klara 1,2 metersmåttet – ser ut så på fasader. Arkitektoniskt passade de här måtten, även kopplat till 1,2 meter.
DK eventuellt större mått då de kallas räddningsfönster.

Intervjuperson nummer 7

Jag har hört att det har med insats att göra och inte bara utrymning.

Intervjuperson nummer 8

Kommer från experiment bl.a. m Håkan F. Experimenten bekräftade att måtten funkar. Var måtten kommer ifrån är dock oklart. Fönstermåtten har ingen brytt sig om efter att begreppet ”nödutgång” togs bort. Att acceptera något sämre än en dörr historiskt är för att den ju ”bara” används i nödfall. Måtten har dock hängt kvar efter att begreppet försvann.

Intervjuperson nummer 9

Oklart vart de kommer ifrån, några gamla försök?

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning. Kanske standardmått på hur man byggde.

Intervjuperson nummer 11

Antar det för att få ett minimimått för att kunna ta sig ut på ett säkert sätt samt kanske för att det ska fungera att ansluta en stege på ett bra sätt. Om öppningen ska gå att använda så måste den ha någon form av minimimått.

9.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Redan på slutet 1940-talet fanns samma mått då för uppstigningslucka till tak. Dagens fönstermått kom sedan in i regelverket i slutet på 1960-talet (SBN). I SBN 1975 begränsades även antalet personer (30) som får utrymma genom ett fönster. I SBN 1980 kom även lättnaden för småhus eller lokaler avsedda för enstaka personer (ex gemensam tvättstuga) som innebar att det inte ställdes något krav på summan av bredd och höjd men däremot på fönstrets placering i förhållande till markplan, lägst i höjd med markplan samt högst 0,5 meter ovanför detta. Det vill säga om inte stege behövdes kunde fönstren utföras mindre. Lättnaden togs dock bort till BBR 1. Till BBR 19 kom föreskriften att utrymning via fönster ska kunna ske på betryggande sätt samt att anpassning gjordes till nya typer av fönster. Mot utländska regelverk (där fönsterutrymning tillåts) skiljer sig inte måtten särskilt mycket. Däremot är de ibland något anpassade till hur förutsättningarna ser ut utanför fönstret, det vill säga om man förutsätts utrymma till mark (inklusive avstånd till mark) eller till utrymningstrappa/stege. Dessutom menar flertalet av de intervjuade att det skulle vara möjligt för räddningstjänsten att göra insats den vägen, då från stege.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet (måtten) bedöms med hänsyn till ovan vara att majoriteten av människor på ett enkelt och tryggt sätt själva ska kunna ta sig ut genom fönstret, till exempel ner på en stege, hoppa till mark eller krypa ut på mark. Dessutom ska ett antal (max 15/30) personer kunna ta sig ut inom rimlig tid genom ett (1) fönster. För storleken och konfigurationen (förhållande bredd/höjd) på fönstret är också att beakta hur en människa normalt använder och ”formar” sin kropp utifrån den aktuella utrymningsförutsättningen (exempelvis fönstrets placering i förhållande till marknivå) utanför fönstret.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)