Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

7.1 BBR-text

7.1.1 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

Om förutsättningarna för tillfredsställande utrymning finns får trapphus Tr1 utgöra den enda utrymningsvägen från bostäder i verksamhetsklass 3 och från lokaler i verksamhetsklass 1.

Allmänt råd:

Trapphus Tr1 kan utgöra den enda utrymningsvägen i byggnader upp till 16 våningsplan.

7.2 Historik

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

7.2.1 SBN 60

3:31 Erforderliga utrymningsvägar

Från varje lokal eller lägenhet, i vilken personer stadigvarande vistas, anordnas minst två från varandra oberoende utrymningsvägar, såvida ej byggnadens trappa är utförd på särskilt betryggande sätt, t.ex. som brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa (se :321), eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.

Anm. 3. För att endast en brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa skall kunna godtagas som enda utrymningsväg i bostadshus bör planytan per trappa begränsas till 350 à 450 m², varvid för byggnader med högst 16 våningar byggnadens höjd och antal boende per trapplan får vara avgörande för om den mindre eller större ytan kan accepteras. I byggnader med fler än 16 våningar bör ytan som regel begränsas till högst ca 350 m².

3:321

Med brand- och röksäkert avskild trappa (fig. 24:2) avses trappa i trapphus, som har förbindelse med lägenhet endast över balkong eller annat mot det fria öppet utrymme, vilket avskiljes från byggnaden och trapphuset med åtminstone brandhämmande dörrar. Trappan skall ha separat, från byggnaden i övrigt brandsäkert avskild, utrymningsväg och får ej stå i förbindelse med lokaler i källare eller med i övriga våningar belägna butiks-, förråds-, lager- och verkstadslokaler.

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa. Övriga trappor skall vara åtminstone brandsäkert avskilda.

7.2.2 BABS 67

3:313 Byggnadsyta per trappa

I annat våningsplan än bottenvåningen får byggnadsytan per trappa inte överstiga ca 600 m².

Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgör enda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca 500 m², i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca 400 m².

 

3:3223 Brand- och röksäkert avskild trappa

I byggnad med fler än 16 våningar skall varje lägenhet eller lokal ha tillgång till brand- och röksäkert avskild trappa.

7.2.3 SBN 75

37:221 I byggnad med fler än åtta men högst sexton våningar skall finnas tillgång till åtminstone brandsäkert trapphus. I byggnad med fler än sexton våningar skall finnas tillgång till minst ett brand- och röksäkert trapphus varjämte övriga trapphus Utförs som brandsäkra trapphus.

37:2223 I fråga om bostads- eller kontorslägenhet godtas brandsäkert trapphus som enda tillgängliga utrymningsväg i byggnad med högst sexton våningar, om gångavståndet till trapphuset från uppehållsplats inom lägenheten inte överstiger 30 m. Detsamma gäller brand- och röksäkert trapphus i byggnad med fler än sexton våningar.

7.2.4 NR 1

1:331

Ett brandsäkert trapphus får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförliga lokaler i en byggnad med högst sexton våningsplan, om gångavståndet till trapphuset från en uppehållsplats inom bostaden eller kontoret är högst 30 m. Ett brand och röksäkert trapphus får med samma gångavstånd vara den enda tillgängliga utrymningsvägen från bostäder, kontor och därmed jämförbara lokaler i en byggnad med fler än sexton våningsplan.

7.2.5 BBR 94

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i byggnader oavsett antalet våningsplan.

7.2.6 BBR 10

5:313 En enda utrymningsväg

Ett trapphus Tr1 får vara enda utrymningsvägen från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst 16 våningsplan. Ett trapphus Tr2 får vara den enda tillgängliga utrymningsvägen i kontor och därmed jämförliga utrymmen i byggnader med högst åtta våningsplan och från bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende – i byggnader med högst 16 våningsplan.

7.2.7 Konsekvensutredning BBR 10

Ändring:

Ett Tr1 trapphus är tillåtet för kontorsbyggnader upptill 16 våningar mot att det tidigare inte var någon begränsning. Ett Tr2 trapphus är tillåtet under vissa förutsättningar för bostadsbyggnader upp till 16 våningar mot att det tidigare enbart var tillåtet upp till åtta våningar.

Konsekvens

Detta innebär att det nu krävs två eller fler trapphus i byggnader över 16 våningar eller att man med stöd av en analytiskdimensionering utformar skyddet på något alternativt sätt. Idag har någon byggnad med fler än 16 våningar uppförts med ett trapphus men de har alltid verifierats med hjälp av en analytisk dimensionering. Denna skrivning medför att det i framtiden krävs en sådan.

Kostnaden för att ha trycksatta trapphus i bostadshus mellan 8 och 16 våningar kommer att försvinna. Nivån är en återgång till vad som funnits i äldre föreskrifter. Ett trapphus Tr2 anses ge tillräcklig säkerhet då det idag även krävs brandvarnare i bostäder.

7.2.8 Konsekvensutredning BBR 11

Ändring:

Bostäder har strukits som enda utrymningsväg för Tr1 trapphus upp till 16 våningar eftersom Tr2 är accepterat. Begreppet enda tillgängliga utrymningsväg har bytts mot enda utrymningsväg

Motiv

Bättre svenska och bättre överensstämmelse med övriga föreskrifter. Högre nivå är alltid accepterad och behöver inte anges särskilt.

Konsekvens

Föreskriften blir tydligare och lättare att tolka.

7.2.9 Konsekvensutredning BBR 19

5:322 En enda utrymningsväg (5:313)

Ändring:

Gränsen för när Tr1-trapphuset får vara enda utrymningsvägen flyttas till allmänt råd. […] Text om utformningen av trapphus Tr1 och Tr2 flyttas till avsnitt 5:2. Texten om hur trapphus Tr2 får ansluta till källare är flyttat till avsnittet avsnitt 5:2.

Motiv:

Det gör det möjligt att med analytisk dimensionering bygga hus över 16 våningar med bara ett trapphus. […]

Konsekvens: 

Förenklad dimensionering kan användas i byggnad till och med 16 våningsplan vilket leder till samma kravnivå som idag. […]

7.3 Utländska regelverk

7.3.1 Norge

I Bostadshus accepteras Tr1 som enda utrymningsväg upp till 8 våningar. Dock inte annars.

7.3.2 England

ADB (4.6)

Tr1-typen finns ej på samma sätt. Däremot är det tillåtet att ha ett trapphus som enda utrymningsväg i följande fall:

3. a) mindre lokaler (3.33)
4. b) kontorsbyggnad, inte större än 5 våningar ovan markplan förutsatt att gångavståndet inte överstiger gångavståndet angivet för endast en riktning och att alla våningar med en höjd högre än 11 meter har en alternativ utrymningsväg.
5. c) fabriksbyggnader i max två plan.

7.3.3 USA

Användandet av en utrymningsväg begränsas av våningsantal (dock 3-4 våningar) för vissa verksamheter, men inte för bostäder.

7.3.4 Australien

I Australien förekommer två sorters trapphus; öppna dvs de hos oss som är varken Tr1 eller Tr2, samt ”fire isolated stairways” – FIS. FIS krävs i alla byggnader utom för bostadshus, sjukhus, hotell och andra liknande bostäder där det krävs från 3 (sjukhus) eller 4 våningar.

Någon förklaring till just dessa våningsantal finns inte i guiden utan motiveringarna handlar mer om varför man tillåter ”non-fire-isolated-stairways” över huvud taget.

Syftet med FIS är att erbjuda möjlighet att utrymma förbi det brinnande våningsplanet och att kunna ta sig till ett icke brandutsatt utrymme i tid. Väldigt logiskt.

Vid sprinkler tillåts ytterligare en våning.

7.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

7.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Dock finns väldigt tydliga projekteringsangivelser för höga byggnader som hanteras i ett separat avsnitt. Exempelvis anger man att höga byggnader ska utföras med avseende att begränsa spridning av brandgas genom skorstenseffekten. Detta kommenteras vidare på i Appendix (motsvarande till konsekvensbeskrivning BBR):

7.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa användandet av trapphus Tr1 som enda utrymningsväg till 16 våningsplan?

Intervjuperson nummer 1

Finns stegbilar för maximal höjd.

Intervjuperson nummer 2

16 = 8×2. Dvs två brandbilar på varandra. I övrigt finns inga motiv. Kan ha att göra med att det annars blir mycket folk i trapphuset om hela huset utryms.

Intervjuperson nummer 3

Ingen logik med just 16. Misstänker att det är dubbelt så högt som 8 våningsplan vilket är normalt för räddningstjänsten att nå. 8 våningsplan är normalt för High rise building utomlands. Lämpligt att ha en gräns för förenklad dimensionering.

Intervjuperson nummer 4

8 och 16 våningar har ingen bakgrund utan är ett hittepå för att ha ett mätbart värde. Tr1-trapphusen var bättre förr eftersom det alltid fanns förbindelse till det fria. Har alltid varit så. Intervjupersonen kan inte se kopplingen till höjdfordon eftersom våningsantalet funnits med ganska länge.

Intervjuperson nummer 5

Även här säkert multiplar från 8 våningar.

Intervjuperson nummer 6

För att inte kunna bygga hur högt som helst med en enda utrymningsväg. Genom kravet på Br0 krävs ytterligare analyser om man ska bygga högre med Tr1.

Höjderna, mest troligt tagna från NR. Inte gjort om föreskriften mer än namnen egentligen. Hade en stegbilsdiskussion – höjd på stegar etc, osäker på vad de kom fram till.

NR-krav; de hette tidigare brandsäkert och brand- och röksäkert trapphus.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej syfte.

Gränsen borde gått vid 8 våningar då utvändig släckinsats inte längre är möjlig.

Br0 kravet är en antydan om att man borde överväga att sprinkla vid för höga hus.

Intervjuperson nummer 8

Konsekvensreducerande åtgärd. Sanning med modifikation då det kan finnas många personer på lägre plan i vissa lägre byggnader och färre personer på plan i vissa högre byggnader. Sannolikt en pragmatisk aspekt.

Intervjuperson nummer 9

Ej intervjuad för syftet.

Intervjuperson nummer 10

16 är fördubbling av 8. 8 plan är generellt vad räddningstjänsten når med maskinstegar. Syftet med en höjdbegränsning för endast ett trapphus är att minska risken för katastrofscenario.

Intervjuperson nummer 11

För att 8+8 är 16. 4, 8, 16. Efter 8 händer det mer, med hänsyn till utvändig räddningsinsats exempelvis.

7.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utformningen har funnits med i lagstiftningen sedan SBN 60, med vissa mindre variationer. Tidiga utgåvor av BBR tillät obegränsad höjd medan senare utgåvor begränsar vid 16 våningsplan.

Intervjuade personer har ingen klar bild av syftet med just 16 våningsplan.

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Syftet med begränsningen för våningsantalet bedöms vara att inte skapa okontrollerbar riskbild och undvika katastrofscenario för en byggnad där utrymning sker via endast ett trapphus. Att begränsningen är just 16 våningsplan har ingen ytterligare logik än att 16 är dubbelt så mycket som 8, (vilket är gränsen när stegutrymning med hjälp av räddningstjänstens höjdfordon normalt är möjlig).

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

8.1 BBR text

8.1.1 5:3221 Möjlighet till utrymning från utrymmen där man enbart vistas tillfälligt

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt ska utformas med tillgång till minst en utrymningsväg. (BFS 2014:3).

Allmänt råd:

Utrymningsvägen kan vara åtkomlig via intilliggande brandcell. Gångavstånd till utrymningsvägen bör inte överstiga 30 meter. Om tillgång till minst två utrymningsvägar finns kan gångavstånd istället beräknas enligt avsnitt 5:331. (BFS 2014:3). BBR 5:358, Avskilda mötesrum m.m..

8.2 Historik

Först i utrymningsdimensionering tydliggjordes vad som gäller för utrymmen där personer endast vistas tillfälligt. När BBR19 kom ”försvann” kravet för att återkomma och tydliggöras i BBR22.

8.2.1 Utrymningsdimensionering 2006

”5.3 En enda utrymningsväg (BBR 5:313)

En enda utrymningsväg är tillräcklig också från andra mindre utrymmen, där personer bara vistas tillfälligt. Exempel är källarförråd, vindsförråd, fläktrum, hissmaskinrum och liknande. Gångavståndet till en utrymningsväg bör då inte överstiga 30 m. ”

8.2.2 Konsekvensutredning BBR 21

En ny föreskrift och ett allmänt råd har tillkommit som förtydligar vad som gäller för utrymmen där man enbart vistas tillfälligt.

Motiv

Avsnitt 5:3 om utrymningsvägar beskriver vad som gäller för utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Tidigare var det otydligt vad som gällde för utrymmen där personer enbart vistas tillfälligt.

Konsekvens

En version av skrivningen har redan tidigare funnits i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering. Detta är ett förtydligande att samma nivå gäller i nuvarande regelverk.

Observera att det är avståndet till utrymningsvägen som ska vara max 30 meter oavsett om passage sker genom annan brandcell eller om utrymningsvägen är på ett annat plan.

8.3 Utländska regelverk

8.3.1 Norge

Inget motsvarande krav

8.3.2 England

Inte hittat något konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.3 USA

Inget motsvarande krav

8.3.4 Australien

Man definierar inte specifikt utrymmen för tillfällig vistelse. Däremot finns lättnader för ”Plant rooms, lift machine rooms and electricity network substations”. Dessa utrymmen får ha en stege från t.ex. en FIS eller ner i ett annat utrymme vilket uppfyller kraven på tillgång till utrymningsvägar. Kravet på gångavstånd är detsamma som övriga

8.3.5 Nya Zeeland

Inget konkret mer än att gångavstånd är angivet för teknikrum

8.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket

8.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa gångavståndet där man visats tillfälligt?

Intervjuperson nummer 1

–

Intervjuperson nummer 2

Troligtvis en lättnad beroende på lägre sannolikhet för skada (få personer under kort tid vid glesa tillfällen ger låg sannolikhet). Man är i väl kända lokaler och vanligen ensam. Kort tid viktigt! Troligen hårdare krav utomlands. AFS och ELSÄK har troligen hårdare och eventuellt liknande krav.

Intervjuperson nummer 3

Detta är en lättnad pga den tillfälliga vistelsen, sammantaget lägre risk. Att en brand utanför rummet inte ska överraska vid en sen upptäckt.

Intervjuperson nummer 4

45*1,5=60. Svårt att klara i många fall.

Syftet är att hantera utrymning från dessa utrymmen då det tidigare saknats.

Intervjuperson nummer 5

Kan ju inte vara rimligt att det får vara hur långt som helst även om det är tillfällig vistelse.

Intervjuperson nummer 6

Förr byggde man så att alla trapphus gick ned i källaren/upp till vinden. Man fick då en automatisk begränsning av gångavståndet (och längden på inträngningsvägen).

Intervjuperson nummer 7

Samma aspekter som för gångavstånd generellt dvs minska utrymningstiden, risken att vägen till utrymningsvägen blockeras, eventuellt även orienteringsförmågan. Tidigare var utrymmen med tillfällig vistelse oreglerade med potentiellt långa avstånd

Intervjuperson nummer 8

Rolig/konstig…. Servicekillen jobbar alltid i fläktrum – har alltid sämre utrymningsmöjlighet. Ologiskt. Lite svårt att motivera utifrån servicekillens perspektiv. Kanske för att det oftast bara är någon enstaka person.

Intervjuperson nummer 9

Säkerhetsfaktor, får inte se ut hur som helst bara för att man vistas där tillfälligt… ska ha någon sorts möjlighet att ta sig därifrån. Sätter även begränsning i storlek på brandcellen – kan vara en koppling däremellan.

Intervjuperson nummer 10

Nytt krav. Borde finnas motiv till i konsekvensutredning. Man tyckte väl det var lagom.

Intervjuperson nummer 11

Samma som vid övriga gångavstånd, dvs: Primärt att minska risken att inte upptäcka en brand som är emellan sig själv och en utrymningsväg.

8.5 Troligt syfte

Syfte

Föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur det enskilda rummet vid brand i detta, samt möjligheten att ta sig ut vid brand utanför utrymmet men inom brandcellen.

Syftet med att begränsa gångavståndet till den enda utrymningsvägen i lokaler där man vistas endast tillfälligt bedöms vara att ange säkerhetsnivå även för dessa lokaler. Man skall ha en rimlig chans att i tid upptäcka en brand som påverkar gångvägen till utrymningsvägen.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

6.1 BBR-text

6.1.1 BBR 5:322

Föreskrift (funktionskrav):

”Dörr direkt till säker plats får vara den enda utrymningsvägen från utrymmen i markplanet för

1. utrymmen i verksamhetsklass 1, om möjligheten till utrymning kan anses vara tillfredsställande och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. […]”

Allmänt råd:

”Vad som avses i 1 är att gångavstånd till utrymningsväg högst bör vara 30 meter och att antalet personer inte överstiger 50 st. […]”

6.1.2 BBR 5:31

Föreskrift (funktionskrav):

”[…] Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.”

6.2 Historik

6.2.1 Sammanfattning

För att underlätta för mindre lokaler såsom kiosker och vaktkurer infördes i SBN 75 en lättnad för denna typ av lokaler. Möjligheten blev något snävare när verksamhetsklasserna infördes i BBR 19.

6.2.1 SBN 67

Funktionskrav (föreskrift):

”:311

Från varje lokal eller lägenhet, där personer inte endast tillfälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd på särskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger.”

Kommentar: Inga möjligheter till endast en utrymningsväg annat än till säkra trapphus. (HAG)

6.2.2 SBN 75

Funktionskrav (föreskrift):

”:2222

Dörr direkt till gata eller motsvarande godtas som enda tillgängliga utrymningsväg dels från lokal avsedd att inrymma endast enstaka personer, såsom exempelvis gästrum i hotell, kiosk, vaktkur o d, dels från bostads- eller kontorslägenhet i ett våningsplan eller från garage om gångavståndet inte överstiger 30 m, dels även från annan lokal med högst 120 m² golvyta, om gångavståndet inte överstiger 15 m, såsom kan vara fallet i butik, väntsal o d. […]”

Kommentar: Här dyker undantaget från två utrymningsvägar upp första gången. Översatt till BBR 22 accepteras det alltså från enstaka rum i Vk4, 2A, 3, 1 och garage. Gångavstånd ska vara max 30 m eller i Vk2A; max 120 m² och <15 meter.

Jämfört med dagens krav alltså lite generösare.

6.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

Utredningen preciserar att utrymmen, från vilken det är acceptabelt med en utrymningsväg, ska vara i ett plan och belägen i markplan.

”[…] Lokaler i Vk2A som är lätta att överblicka, dvs. där gångavståndet inte överstiger 15 m, och innehåller färre än 30 personer kan utformas med endast en utrymningsväg. Tanken är att banker, mindre butiker, kiosker m.m. ska kunna omfattas av denna skrivning.

Även gästrum i hotell (Vk4) tillåts ha en enda utrymningsväg då det är säkrare att utrymma direkt till det fria än via en hotellkorridor. Rådet på 30 personer behålls för att peka på att det handlar om mindre lokaler. En extra utrymningsväg för bostäder i markplanet motiveras med att det är en kostnadseffektiv åtgärd. Därför är gångavståndet kortare i markplan än i högre byggnader när en enda utrymningsväg är acceptabelt.”

Det finns således andra aspekter än brandsäkerhet, dvs kostnadseffektivitet, som driver fram lösningar i BBR.

6.3 Utländska regelverk

6.3.1 Norge

I Norge accepteras upp till 150 personer med en enda utgång. För kontor och liknande verksamhet accepteras även 50 meter även vid en utgång.

6.3.2 England

I följande fall är en enda utrymningsväg tillåten:

1. a) Om en utrymningsväg kan nås från delar av ett våningsplan inom avståndet för gångavstånd när man endast kan gå i en riktning, förutsatt att, om det är samlingslokaler eller barer, personantalet i rummen är max 60 personer eller bara 30 personer om dessa behöver hjälp vid utrymning.
2. b) Våningsplan med max 60 personer, förutsatt att gångavståndet, när man endast kan gå i en riktning, inte överstigs.

6.3.3 USA

–

6.3.4 Australien

Sjukvårdsinrättningar, bostadshus över 2 våningar och byggnader högre än 25 meter ska ha mer än en utrymningsväg per plan. Övriga ok med en utrymningsväg per plan.

6.3.5 Nya Zeeland

Samma gräns på max 50 personer finns i det Nya zeeländska regelverket, dock utan motivation.

6.3.6 Kanada

Kommentar: En utrymningsväg accepteras i byggnader som är högst två våningsplan, maximalt antal är 60 personer och möter maxkrav på gångavstånd och storlek på lokal som är unika för de olika verksamhetsklasserna (exempelvis max 25 meter gångavstånd och max 200 m² area av lokal). Motivering till varför man accepterar en utrymningsväg med dessa förhållanden ges inte.

Intent Statement (motivering/syfte):

6.4 Intervjuer

Vad är syftet med att begränsa till 50 personer och 30 meter vid en enda utrymningsväg i markplan från Vk1?

Intervjuperson nummer 1

Logiskt jämfört med utrymning till ex Tr2-trapphus.
50 personer som max vid en utrymningsväg har varit en gammal praxis.

Intervjuperson nummer 2

Varför är kraven högre i markplan än via Tr2-trapphus/utrymning via korridor som är gemensam för i övrigt skilda utrymningsvägar. Sannolikt en pragmatisk aspekt att kraven i vissa avseenden är högre i markplan då det kan vara lättare att skapa utrymningsvägar i markplan än högre upp, dvs. kostnad/nyttan kan anses högre i markplan. Det är också flera andra saker som skiljer i brandskydd mellan en hög byggnad (som ju har flera andra högre krav) och en låg (där kraven är lägre), och därför behöver man göra en sammanvägning av alla de krav som gäller för den aktuella byggnaden snarare än att jämföra enskilda paragrafer.

Intervjuperson nummer 3

Ingen aning. Tyckande. Kanske från utlandet.

Intervjuperson nummer 4

En reglering. 50 nytt påhitt, borde räcka att ange lokalens storlek men kanske pga ökad persontäthet i kontor har föranlett rekommendationen. Lika hantering av kontor på markplan som med trappa som enda utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 5

Stämmer med 45/1,5.
50 personer som max vid en utrymningsväg är en gammal sanning.

Intervjuperson nummer 6

50p är ett Håkan Frantzich-påhitt med syfte att begränsa men inte lika mycket som 30. 30 personer är ett bättre mått än 120m² vilket även det syftade till att begränsa personantalet. Alla vill ha ett mått. Detta är ett.

Intervjuperson nummer 7

Ej reflekterat så mycket över det – snarare accepterat då det känts rimligt. Mått och personantal fanns i andra sammanhang – Håkan borde kunna. Normalt personantal i ett kontor…

Intervjuperson nummer 8

–

Intervjuperson nummer 9

Bakgrunden från Boverket är att det projekterades en del lösningar där man gjorde ett vindfång till utrymningsvägen i bottenplan och kallade detta ett Tr2-trapphus, och därmed gick på dessa krav. Därför togs detta krav in för att synka. 30 meter för 1,5*45 meter.

Intervjuperson nummer 10

Lättnad som tillkom med syfte att närma sig kraven som gäller vid Tr2-trapphus samt korridor som är en del av i övrigt skilda utrymningsvägar. 30 meter motsvaras av 45 m dividerat med 1,5. Osäkert varför just 50 personer, kan vara motsvarande som gäller i Danmark.

Intervjuperson nummer 11

Skäligt med hänsyn till krav på byggåtgärder. Uppenbart onödigt att ha två utrymningsvägar i markplan exempelvis.

Vet inte annars.

6.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Det kan antas att nivån för en enda utrymningsväg i markplan är kopplad till den nivå som sattes för en enda utrymningsväg via Tr1/Tr2 i tidigare regelverk. Dock är det intressant att tiden det tar att ta sig till säker plats (plats i det fria utanför byggnaden) rimligen bör skilja sig åt om det är ett trapphus (även om det är extra säkert) i 16 våningar som personer ska ta sig ner för eller om det är en dörr direkt till det fria. Detta tas ingen hänsyn till. Det som är lika är att en enda utrymningsväg är tillåten för lokaler med kort gångavstånd (kortare än om det funnits två utrymningsvägar för den aktuella verksamhetsklassen) och begränsat antal personer. Det man vill uppnå med lösningen i allmänna rådet är att det inte är för långt till utrymningsvägen för att personer ska hinna dit innan den blir blockerad av brand och/eller brandgaser. Personer ska inte heller hindras att ta sig till utrymningsvägen på grund av att de utsätts för hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt.

Vidare får inte köbildning uppstå så att det blir stopp i dörren och man måste komma ut i det fria direkt för att inte riskera att hamna i ännu ett utrymme som kan rökfyllas.

Utformningen i det allmänna rådet har också en historik i projektering av utrymning via vindfång som då liknades vid utrymning via Tr2-trapphus.

Syfte

Avsnittets syfte bedöms vara att trygga en säker utrymning från vissa lokaler med endast en enda utrymningsväg genom att uppfylla följande:

1. Personer ska hinna ta sig till utrymningsvägen utan att hindras på grund av:
2. hög temperatur,
3. hög värmestrålning,
4. giftiga brandgaser
5. eller dålig sikt
6. Utrymning ska ske direkt till det fria så att man inte kommer in i ännu en brandcell.
7. Det får inte bildas någon kö i dörren.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

9.1 BBR-text

9.1.1 5:323 Utrymning genom fönster

Föreskrift (funktionskrav):

”Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt.”

Allmänt råd:

”Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 meter, bör en plattform eller liknande monteras på insidan.”

9.2 Historik

9.2.1 1947 års byggnadsstadga

71§ 1 mom.

Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med takluckor eller andra öppningar för uppstigning på taket. Uppstigningsöppning skall hava ett dagermått av minst 50 X 60 centimeter.

9.2.2 SBN 1967

37:312

I fråga om bostads- och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av i :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt ;327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrustning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenhet i samma våningsplan.

37:326

Fönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311) skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, varjämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m. Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, som inte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskilda åtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret. Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna fria öppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställningsbeslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovanför placerat fönster ej hindras.

9.2.3 SBN 1975

37:2313

I fråga om fönster, som skall kunna användas vid nödutrymning, godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 ni höjd, om samtidigt summan av bredd och höjd uppgår till minst 1,5 m. Härvid förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 M ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönstret, samt att fönstret är anordnat så att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. Vidare förutsätts att varje sådant fönster svarar mot högst 30 personer.

9.2.4 SBN 1980

37:2213

För fönster som skall kunna användas vid nödutrymning godtas en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,50 m bredd och minst 0,60 m höjd; summan av bredd och höjd måste dock samtidigt uppgå till minst 1,5 m. Fönstret förutsätts anordnat så, att utrymning kan ske utan särskild risk för skador vid exempelvis glasbräckage. I ett småhus och i en lokal avsedd för enstaka personer, såsom en gemensam tvättstuga i ett flerbostadshus, godtas som utrymningsväg ett sidohängt fönster med en fri, vertikalt orienterad öppning av minst 0,60 m bredd och minst 0,50 m höjd utan hänsyn till summan av bredd och höjd om öppningens underkant är belägen lägst i höjd med markplanet utanför och högst 0,5 m ovanför detta. I båda fallen förutsätts att öppningens underkant ligger högst ca 1 m ovan golv, såvida inte särskilda åtgärder vidtas för att underlätta utrymning genom fönsteröppningen.

9.2.5 BFS 1993:57 BBR 1

5:312

I bostäder – dock inte bostäder i alternativt boende -, kontor och därmed järnfårliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Råd: Fönster som skall användas för nödutrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv. Om lägenheten är större än ett rum och kök eller motsvarande och är åtkomlig endast från räddningsväg, bör den ha balkong som kan nås från räddningsvägen.

9.2.6 BFS 2005:17 BBR 11

5:312

I bostäder – dock inte i särskilda boenden för personer med vårdbehov –, kontor och därmed jämförliga utrymmen i en byggnad får en av utrymningsvägarna utgöras av fönster under förutsättning att utrymningen kan ske på ett betryggande sätt. Vid bedömningen skall hänsyn tas till om räddningstjänstens utrustning kan användas vid utrymningen.

Allmänt råd: Fönster som skall användas för utrymning bör vara öppningsbart utan nyckel eller annat redskap samt ha en fri, vertikal öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,5 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golv.

9.2.7 BFS 2011:6 tom 2011:26 BBR 2012 (19)

5:323

Fönster för utrymning ska utformas så att utrymning kan ske på betryggande sätt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd: Fönster avsedda för utrymning bör vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel och öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel kan användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fönster bör ha en fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel bör det fria måttet beräknas under axeln. Summan av bredd och höjd bör vara minst 1,50 m. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 m över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 m, bör en plattform eller liknande monteras på insidan. (BFS 2011:26).

9.2.8 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Har läst de ärenden som du bifogade, funderar fortfarande på vad ” Det är öppningen mätt i fönsterbågens plan som gäller och den öppningen ska sedan vara fri rakt utåt” betyder. Den största fria öppningen i ett glidhängt fönster uppnås oftast när fönstret har en viss vinkel enligt bifogad bild. När vi läser BBR 19 så tolkar vi att detta fönster är OK om det stannar i detta läge och måttet är tillräcklig.  Anser du/ni att detta är en rimlig tolkning?

Glidhängda fönster rör sig inte kring en axel utan centrum kring vilket fönstret vrider sig förflyttas hela tiden när fönstret är i rörelse. Med anledning av detta ämnar vi inkomma med förslag på något justerad skrivning till BBR 20 till den 15 oktober. Vårt syfte är att med denna skrivning minska risken för misstolkningar.

”För horisontellt glidhängda fönster bör det största fria måttet beräknas från karmunderstycke till fönsterbågens undersida”

Svar Boverket (dnr: 1232-3594/2012):

”Vid glidhängda eller andra typer av fönster som inte är sidohängda gäller att uppnå samma öppning som för sidohängda, dvs en bredd av 0,5 m och höjd av 0,6 m. Tillsammans ska dessa mått överskrida 1,5 m. Öppningen ska vara fri hela vägen rakt ut i det fria (i teorin oändligt långt även om något förr eller senare tar emot, tex en grannbyggnad). Det vill säga det räcker inte med  att det är fritt i fönsterkarmens plan och att fönstret sedan hänger ned en bit framför eller att man mäter diagonalt upp till fönstret.

Att kunna använda fönster som inte är sidohängde är en nyhet i BBR 19. Generellt är det utrymningsmässigt en sämre lösning än sidohängda fönster. Mot bakgrund av att reglerna även gäller för fönster där utrymning via räddningstjänstens stegar ska användas och plats ska finnas för både utrymmande och hjälpande räddningspersonal har vi valt att göra en strikt tolkning av rådet.”

9.3 Utländska regelverk

9.3.1 Norge

Samma som i Sverige

9.3.2 England

Fri öppning ska vara minst 0,33 m², minst 450 mm hög och 450 mm bred (vägen genom fönstret kan ha en vinkel snarare än rakt igenom). Underkant fönster ska inte vara mer än 1100 mm ovan golv.

9.3.3 USA

Hittar inget direkt liknande. Dock finns utrymning genom ”window wells” från plan under markplan. Dessa ska ha en area på minst 9 kvadratfot (0,84 m2) med minsta mått 36 inches (914 mm).

9.3.4 Australien

Fönster är inte en godkänd utrymningsväg i Australien…

9.3.5 Nya Zeeland

Man får inte utrymma genom fönster i NZ (oavsett om det är med eller utan räddningstjänstens hjälp). Hittar ingen kommentar rörande detta.

9.3.6 NFPA

I NFPA finns olika mått angivna för fönster beroende på hur många personer, typ av verksamhet, hur fönstret är utformat (avstånd till golv) samt förutsättningarna (stege/utvändig trappa etc) utanför lokalen/byggnaden. Måtten liknar dock de svenska måtten. Fönster är dock inte tillåtet för alla verksamheter.

Fler än 10 personer: 0,760×0,915 meter alt 0,610×1,980 meter.

10 personer eller färre: 0,510×0,610 meter (bredd x höjd) samt med en minsta area på 0,53 m².

9.4 Intervjuer

Vad är syftet med att fönster för utrymning ska ha bredden 0,50 meter, höjden 0,60 meter samt att summan av bredd och höjd ska vara 1,5meter?

Intervjuperson nummer 1

För att en brandman ska kunna komma in och bära ut någon med rökdykarutrustning. Gjordes försök med olika fönsterstorlekar när detta togs fram.
Tidigare fanns annat mått från källare i gillestuga (summamåttet fanns inte) eftersom man där kunde krypa ut själv utan stege osv.

Intervjuperson nummer 2

Vet inte bakgrunden till just de måtten. Experiment visat att de kan fungera.

Intervjuperson nummer 3

Kravet kom in i SBN för att man byggde gillestugor i småhusens källare. Man behövde ställa krav på tillgång till utrymningsväg i varje plan.
Måttet på fönster togs fram genom praktiska försök på Johannes brandstation. Göran Bergström (Känd brandingenjör på den tiden) skulle med rökskydd på ta sig igenom fönsteratrapper då.
man ville ha en möjlighet att ta sig in/ut vid insats.
Man kom fram till att det gick att komma ut genom ett fönster med bredd 60 och höjd 50.
OBS endast för ett ringa antal personer.
Varför det i övriga fall blev 50 bredd 60 höjd och summa 150. Ingen uppfattning om skälet.

Intervjuperson nummer 4

Försök genomfördes på Brännkyrka brandstation på 50-talet. Göran Bergström med andningsapparat skulle at sig in genom fönstret från stege. (Då hade man inte korg). Man kom fram till det krävs större mått för insats än för en utrymmande.
Senare genomfördes försök där man skulle krypa ut genom ett högt placerat källarfönster. (Då utan andningsskydd).
Man genomförde försök på planverket med pivåhängda fönster när de blev vanligt förekommande.

Intervjuperson nummer 5

Vet inte var de ursprungliga måtten kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 6

Vet inte, vet att det är provat (fysiskt) och att det fungerar med de måtten. Håkan F borde veta.
Tillräckligt stort för så många som möjligt skulle kunna ta sig ut! Måtten funkar för de flesta!
Annars ingen aning. Tror inte på någon koppling till RTJ. Normalt fönster har de måtten – ska klara 1,2 metersmåttet – ser ut så på fasader. Arkitektoniskt passade de här måtten, även kopplat till 1,2 meter.
DK eventuellt större mått då de kallas räddningsfönster.

Intervjuperson nummer 7

Jag har hört att det har med insats att göra och inte bara utrymning.

Intervjuperson nummer 8

Kommer från experiment bl.a. m Håkan F. Experimenten bekräftade att måtten funkar. Var måtten kommer ifrån är dock oklart. Fönstermåtten har ingen brytt sig om efter att begreppet ”nödutgång” togs bort. Att acceptera något sämre än en dörr historiskt är för att den ju ”bara” används i nödfall. Måtten har dock hängt kvar efter att begreppet försvann.

Intervjuperson nummer 9

Oklart vart de kommer ifrån, några gamla försök?

Intervjuperson nummer 10

Ingen aning. Kanske standardmått på hur man byggde.

Intervjuperson nummer 11

Antar det för att få ett minimimått för att kunna ta sig ut på ett säkert sätt samt kanske för att det ska fungera att ansluta en stege på ett bra sätt. Om öppningen ska gå att använda så måste den ha någon form av minimimått.

9.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Redan på slutet 1940-talet fanns samma mått då för uppstigningslucka till tak. Dagens fönstermått kom sedan in i regelverket i slutet på 1960-talet (SBN). I SBN 1975 begränsades även antalet personer (30) som får utrymma genom ett fönster. I SBN 1980 kom även lättnaden för småhus eller lokaler avsedda för enstaka personer (ex gemensam tvättstuga) som innebar att det inte ställdes något krav på summan av bredd och höjd men däremot på fönstrets placering i förhållande till markplan, lägst i höjd med markplan samt högst 0,5 meter ovanför detta. Det vill säga om inte stege behövdes kunde fönstren utföras mindre. Lättnaden togs dock bort till BBR 1. Till BBR 19 kom föreskriften att utrymning via fönster ska kunna ske på betryggande sätt samt att anpassning gjordes till nya typer av fönster. Mot utländska regelverk (där fönsterutrymning tillåts) skiljer sig inte måtten särskilt mycket. Däremot är de ibland något anpassade till hur förutsättningarna ser ut utanför fönstret, det vill säga om man förutsätts utrymma till mark (inklusive avstånd till mark) eller till utrymningstrappa/stege. Dessutom menar flertalet av de intervjuade att det skulle vara möjligt för räddningstjänsten att göra insats den vägen, då från stege.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet (måtten) bedöms med hänsyn till ovan vara att majoriteten av människor på ett enkelt och tryggt sätt själva ska kunna ta sig ut genom fönstret, till exempel ner på en stege, hoppa till mark eller krypa ut på mark. Dessutom ska ett antal (max 15/30) personer kunna ta sig ut inom rimlig tid genom ett (1) fönster. För storleken och konfigurationen (förhållande bredd/höjd) på fönstret är också att beakta hur en människa normalt använder och ”formar” sin kropp utifrån den aktuella utrymningsförutsättningen (exempelvis fönstrets placering i förhållande till marknivå) utanför fönstret.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att koppla att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar?

18.1 BBR-text

18.1.1 BBR 5:342

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar.

Allmänt råd:

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare.

18.2 Historik

Krav på olika gruppsäkringar till belysning i trapphus och korridor infördes första gången i BABS 60, och har varit relativt oförändrat sedan dess.

18.2.1 BABS 60

24:326 Belysning i trapphus m.m.

I byggnad med fler än två våningar bör belysningspunkterna i två intill varandra liggande våningsplan i trapphus som saknar dagerbelysning ej vara anslutna till samma gruppsäkring. De elektriska ledningarna för belysning i brandsäkert avskild trappa anbringas skyddade mot brand samt anslutes till särskilda säkringar. Detta gäller även belysning i trapphall och korridor i anslutning till brandsäkert samt brand- och röksäkert avskild trappa. Sådan trapphall och korridor anordnas minst två till olika gruppsäkringar anslutna belysningspunkter.

18.2.2 SBN 75

37:2541 I byggnad med fler än sexton våningar godtas nödbelysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor i trapphus utan dagerbelysning, ansluten till kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnad med fler än två våningar att i trapphus, trapphall eller korridor utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar samt att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus liksom i tillhörande trapphall) och korridor anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

18.2.3 SBN 80

37:2441 I byggnader med fler än sexton våningar godtas en nödbelysning av 2 lux på golvytor i trapphus utan dagerbelysning. Nödbelysningen förutsätts ansluten till en kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnader med fler än två våningar att i trapphus och korridorer utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar; vidare att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus, liksom i tillhörande korridorer och motsvarande, anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

18.2.4 NR 1

1:352 Allmänbelysning

Utrymningsvägar skall vara försedda med allmänbelysning samt belysning av vägledande markeringar. I byggnader med fler än två våningsplan skall i trapphus och korridorer två efter varandra följande ljuspunkter anslutas till skilda gruppsäkringar.

Elkablar som går till belysning i brandsäkra eller brand- och röksäkra trapphus samt i tillhörande korridorer och motsvarande utrymmen, skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. Elkablar som skall skyddas mot brand bör förläggas avskilda i klass B 30 eller ha motsvarande brandtålighet.

18.2.5 BBR 1

5:352 Allmänbelysning

Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden.

Allmänt Råd

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer anslutas till olika gruppsäkringar. Elkablar för belysning i trapphus, Tr1 eller Tr2, med tillhörande korridorer och liknande utrymmen, bör skyddas mot direkt påverkan av brand i minst 30 minuter i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset.

18.2.6 BBR 19

5:342 Allmänbelysning

Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredsställande säkerhet fungerar. (BFS 2011:26).

Allmänt råd

I byggnader med fler än två våningsplan bör två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare. Belysningsstyrkan bör i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen.

18.2.7 Konsekvensutredning BBR 19

Ändring: 

Allmänt råd om minsta belysningsstyrka är infört.

Motiv: 

Förändringen överensstämmer med den nivå i SS 437 01 46 för kommunikationsytor som också hänvisas till från BBR 8:21

Konsekvens: 

Eftersom hänvisning till standarden sker i 8:21 tillförs inget råd som inte redan finns i BBR.

Kommentar:

Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar för att underlätta utrymning. Eftersom den vanliga belysningen används är det dessutom rimligt att dess belysningsstyrka får bibehållas. Nödbelysning däremot krävs enbart i vissa utrymningsvägar för att möjliggöra utrymning i händelse av strömavbrott.

18.3 Utländska regelverk

18.3.1 Norge

Inga motsvarande krav.

18.3.2 England

Inga motsvarande krav.

18.3.3 USA

Inga motsvarande krav.

18.3.4 Australien

Inga motsvarande krav.

18.3.5 Nya Zeeland

Inga motsvarande krav.

18.3.6 Kanada

Inga motsvarande krav.

18.4 Intervjuer

Vad är syftet med att koppla att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar?

Intervjuperson nummer 1

Gammal praxis. Om en propp gick skulle det inte bli svart i hela trapphuset. Viss koppling till brand men mest för det vardagliga livet.

Intervjuperson nummer 2

Har egentligen inte med brand att göra. Ett litet fel ska inte göra att en hel byggnad blir mörk.

Intervjuperson nummer 3

Känner inte till bakgrund. Men det kan ha varit en tanke att även om en säkring gått skulle det finnas en möjlighet att gå i trappan. Till vardags inte med anledning av brand egentligen. Det var ju mer vanligt att säkringar gick på den tiden.

Intervjuperson nummer 4

Kravet kom som jag minns det när man började bygga mörka trapphus utan fönster.

Intervjuperson nummer 5

Gammalt, gammalt krav så att man inte slår ut all belysning direkt, har fungerat väl på det viset. Dumt att bara ha en lösning, utan alternativ.

Intervjuperson nummer 6

Troligen ett arv från 60-talet när detta var enda sättet att säkerställa. Ingen vettig elperson har tittat på detta och det finns fler metoder. En kvarleva.

Intervjuperson nummer 7

Syfte (säker på detta): Att säkerställa att det inte blir kolsvart om en säkring går. I de lokaler där man har nödbelysning ställs inga krav på allmänbelysningen vid brand.

Intervjuperson nummer 8

Högre tillförlitlighet. Sannolikt för att det inte ska bli helt mörkt om en av gruppsäkringarna slås ut.

Intervjuperson nummer 9

För att all belysning inte ska slockna samtidigt. ”Fattigmansnödbelysning” för att det inte ska bli helsvart vid strömbortfall på grund av kortslutning eller liknande.

Intervjuperson nummer 10

Vet ej varför.

Intervjuperson nummer 11

–

18.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utformning med att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer till olika gruppsäkringar har funnits med i bygglagstiftningen sedan BABS 60. Utformningen återfinns inte i andra länder lagstiftning och bedöms av flera intervjupersoner vara en utformning som bara har ”hängt med” i bygglagstiftningen utan att bli ifrågasatt.

Syfte

Rådet/föreskriften bedöms avse möjligheten att ta sig ut säkert via utrymningsväg/annan brandcell.

Syftet med att koppla två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer i byggnader med fler än 2 plan till olika gruppsäkringar bedöms vara att minska risken för att det blir kolsvart om en säkring går.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

15.1 BBR-text

15.1.1 BBR 5:334

Föreskrift (funktionskrav):

Specifik föreskrift för avsnittet saknas.

Allmänt råd:

Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg.

15.2 Historik

Att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg infördes som rekommendation i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering vid omarbetningen av denna 2004. I tidigare regelverk berördes inte trapptypen som utrymningsväg. I och med övergången till BBR 19 fördes rekommendationen in som allmänt råd i BBR.

15.2.1 Utrymningsdimensionering, 2004

Rulltrappa
Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten med mera vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa.

15.2.2 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

15.3 Utländska regelverk

15.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock kommenteras även användandet av rullband samt att rulltrappan bör stannas, även fast den inte tillåts som utrymningsväg. Detta sannolikt för att inte transportera personer mot en eventuell brand.

Kravställningen återges nedan:
(7) Hiss och rulltrappor kan inte vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg. Sådana inrättningar bör stanna säkert vid brandlarm. Rullande gångbanor som är särskilt utformade för säkert bruk kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg.

Rullband för personförflyttning kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg förutsatt att det rör sig i utrymningsriktningen eller stoppar automatiskt vid brandlarm.

15.3.2 England

I BS 9999 anges att rulltrappor normalt inte accepteras som utrymningsväg. Dock anges att de kan ingå om man kan verifiera tillförlitligheten för relevant myndighet.

Det anges dock att i vissa situationer, såsom förflyttning mellan våningsplan, så kan rulltrappor användas som en del av utrymningslösningen. I dessa fall behöver analytisk dimensionering (fire safety engineering) göras, vilken ska inkludera en ASET/RSET-analys som beskrivs i BS 7974. Rulltrappor ska då normalt inte betraktas som en del av utrymningsvägarna. De bör behandlas som vanliga trappor eftersom de i själva verket är en metod för transport mellan våningsplan utöver utrymningsvägarna. Lösningen bör se till att passagerare inte uppmuntras till att använda rulltrappor under en incident i lokalerna. Rulltrappor ska programmeras att stanna på aktivering av brandlarmet för att undvika risken att transportera personer till ett område med risk.

I Approved document B, vägledningen till avsnitt B1.vi anges följande:
Rulltrappor bör inte medräknas som tillförlitlig utrymningskapacitet, även om de sannolikt kommer användas av personer som utrymmer. Rullband kan accepteras och deras kapacitet ska då beräknas med grund i användningen av dem i stillastående läge.

15.3.3 USA

I IBC finns liknande kravställning som i Sverige. Dock något bredare då den kommenterar även rullband och hissar. Den formuleras även något striktare än rådet i BBR.

Kravställningen återges nedan:

1003.7 Hissar, rulltrappor och rullband
Hissar rulltrappor och rullband tillåts inte vara del av utrymningsväg från någon del av byggnaden.

I NFPA 101 anges nedanstående om rulltrappor.

7.2.7 Rulltrappor och rullband
Rulltrappor och rullband är inte tillåtna som del av utrymningsväg, såvida de inte är tidigare accepterade befintliga rulltrappor och rullband [enligt äldre standarder, författarens anmärkning].

Äldre versioner av Life Safety Code (dvs. NFPA 101) tillät användandet av rulltrappor som utrymningsväg. Dock togs detta bort i och med att man inte bedömde att tillgängligheten var helt säker. Detta eftersom att steg och andra delar av rulltrappan kan behöva demonteras vid reparation och underhåll, vilket kan göra trappan helt obrukbar.

I NFPA 130 som reglerar säkerheten i bland annat spårsystem och dess stationer anges följande om rulltrappor:

5.5.2 Rulltrappor. (se även avsnitt C.2.)

5.5.2.1 Rulltrappor ska accepteras som del av utrymningsväg i stationer, förutsatt att följande kriterier uppfylls:

(1)* Rulltrapporna konstrueras av obrännbara material.
(2) Rulltrapporna som går i utrymningsriktningen ska tillåtas att fortsätta gå.
(3) Rulltrapporna som går i motsatt riktning mot utrymningsriktningen ska kunna stannas, antingen på distans eller manuellt. (Se även avsnitt C.2.)

5.5.2.5 Rulltrappor som står stilla ska tillåtas att starta i utrymningsriktningen förutsatt att rulltrappan kan startas upp under fullt utnyttjade förhållanden samt att passagerarna ges en varning.

Det anges även i avsnitt 5.5.6.3 att rulltrappor maximalt får tillgodose halva utrymningsbredden från en våning på en station samt att man vid beräkning av utrymningsförloppet ska anta att en rulltrappa per våning är otillgänglig på grund av service eller liknande. Den otillgängliga rulltrappan ska vara den som bidrar mest till utrymningsflödet. Det anges även vilka personflöden och gånghastigheter som ska tillämpas vid utrymning i en rulltrappa.

Det anges även i kommentar till ovanstående att om flera rulltrappor används i utrymningsvägen så bör man överväga risken för att flera rulltrappor är otillgängliga.

I avsnitt C.2. anges andra tekniska detaljer kring utformning, exempelvis hur många platta steg som ska finnas vid avstigning beroende på rulltrappans höjd.

15.3.4 Australien

I Australien anges det att rulltrappor får ingå i väg till utrymningsväg (utom i sjukhus) men får inte räknas som utrymningsväg.

15.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland anges inget uttalat i regelverket. Dock har det av erfarenhet accepterats i väg till utrymningsväg förutsatt att de stannat på brandlarm, att bredden varit tillfredsställande och utformningen av stegen beaktats.

15.3.6 Kanada

Rulltrappor behandlas i samma avsnitt som hissar i det kanadensiska regelverket och krav på hissar gäller även för rulltrappor. Rulltrappor får därmed inte användas för utrymning. Direkt anledning till detta anges inte men viss indikation att det har med till-/frängänglighet ges då man läser tillgänglighetsreglerna; dessa anger ett alternativ medel för att ta sig mellan våningsplan (ramp utan trappsteg eller hiss) måste finnas i de fall att man har en rulltrappa.

15.4 Intervjuer

Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Steghöjd och bredd funkar inte, det finns risk för snubbling. Smala, höga kanter gör att om någon snubblar kommer ingen annan förbi. Nerför finns risk att snubbla på grund av att stegen ändrar höjd på slutet.

Intervjuperson nummer 2

Rulltrappor har i grunden inte samma steghöjd/djup som vanliga trappor och är inte ämnade att gå i. Sen är det betydligt enklare att gå nedåt än uppåt. Vanliga trappor har också vilplan som inte rulltrappor har vilket också ska vägas in i bedömningen om någon behöver vila.

Intervjuperson nummer 3

–

Intervjuperson nummer 4

De är svåra att gå i när de står stilla. De är smala och otympliga om man har barnvagn, är äldre eller har andra försvårande omständigheter. Rådet anger att de inte bör användas, vilket är skillnad mot ett förbud.

Intervjuperson nummer 5

Har man gått in i lokalen via rulltrappa lär man försöka ta sig ut den vägen i första hand. Vet inte det egentliga syftet med att inte tillåta. Det är ju inte jämförbart med en hiss där man helt kan fastna och bli instängd.

Intervjuperson nummer 6

De är svåra att gå i, därför rekommenderas de inte ingå i utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 7

Här finns försök från Lund som utgör del av ett omfattande underlag som låg till grund för BBR 19.

Detta kommenteras under litteraturlista (författarens anmärkning).

Intervjuperson nummer 8

Vet inte varför det är på det sättet. Det är en sak att en uppåtgående rulltrappa inte vänder och går neråt när det är folk i den exempelvis. Kanske för att tvinga fram fler utrymningsmöjligheter.

Intervjuperson nummer 9

Kapaciteten i rulltrappor är begränsad. De är svåra att gå i om de står stilla. Det är även svårt att säkerställa att de är i drift vid brand.

Intervjuperson nummer 10

Det kommer från exjobb från LTH där man studerat knutpunkten i Helsingborg. Dock är det en sluss nära rulltrappan som är upphov till delar av de problem man identifierat i detta arbete och inte rulltrappan.

Om man vill få fram analytisk dimensionering borde formuleringen ändras. Man borde kanske lyfta in parametrar att tänka på vid dimensionering. Syftet att man ska tänka till kan dock vara bra.

Intervjuperson nummer 11

Rulltrappor är mindre tillförlitlig och svårare att gå i. Det går även långsammare att gå i den. Rekommendation att den inte är lämplig som huvudalternativ. Reglerna skrivet med ett visst försiktighetsmått eftersom forskning vid tidpunkten var begränsad vad gäller rulltrappors användning i utrymningssyfte.

15.5 Litteraturlista

Följande litteratur har bedömts relevant och har därför studerats i samband med att klargöra syftet med detta råd:

Jakobsson, A-S. & Karlsson, V. Utrymning via rulltrappor, Rapport 5299, Lunds Universitet, 2009
En studie som är genomförd med det primära målet att utvärdera huruvida rulltrappor är lämpliga som del av utrymningsväg. Ett vidare delmål har varit att studera gånghastigheter och personflöden i rulltrappor. Studien visar att för den studerade rulltrappan var utrymningskapacitet och gånghastigheter ungefär motsvarande en vanlig trappa. Dock anser författarna inte att rulltrappor är lämpliga i utrymningsväg på grund av:

(1) att det finns risk för att rulltrapporna är otillgängliga på grund av underhåll eller liknande.
(2) att det vid reversering av en rulltrappa finns en fallrisk om rulltrappan startar ryckigt.
(3) att det finns en allmän fallrisk i rulltrappor då stressade personer kan försöka tränga sig förbi långsammare individer.
(4) att det finns risk för att flödet stoppas på grund av bagage, barnvagnar eller liknande då rulltrappor idag är relativt smala.

Om ovanstående punkter beaktas är det dock författarnas åsikt att rulltrappor skulle kunna användas för utrymning.

Ejrup, A-M & Norin, E. Designing evacuation for deep underground stations including escalators, Paper presenterat på ISTSS 2016
Författarna utvärderar nuvarande användande av rulltrappor för utrymning från stationer och har en del funderingar kring huruvida de existerande standarderna tillgodoser den problematik som kan uppstå. Mycket handlar om personflöden och gånghastigheter men en primär slutsats är även att man bör beakta scenariot då endast en rulltrappa på en specifik våning fallerar i kombination med det scenario som NFPA 130 anger, där en rulltrappa per våning antas fallera. Detta eftersom att ett sådant scenario kan innebära att en domino-effekt uppstår då personer riskerar att transporteras upp till ett fullbelastat stannplan.

SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, fifth edition, 2016
I handboken anges att en huvudanledning till att rulltrappor inte accepteras som del av utrymningsväg är att stegutformningen avviker från de krav som typiskt ställs på utrymningstrappor. De större steglängderna bedöms inte vara några problem men de högre steghöjderna som vanligtvis finns i en rulltrappa kan innebära problem vid utrymning om trappan står stilla. Utöver detta finns heller inte vilplan, vilket vanligtvis krävs i trappor och dessutom kan de varierande steghöjderna som uppstår i början och slutet av en rulltrappa innebära en förhöjd fallrisk vid utrymning.

Det anges dock att rulltrappor kan användas i utrymningsdimensionering då denna görs med beräkningar och användandet bedöms lämpligt av både designer och kontrollerande myndighet.

15.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Anledningen till att man varit tveksam till utrymningslösningen framgår egentligen av det som tidigare stod i Utrymningsdimensionering, 2004, det vill säga primärt att tillförlitligheten inte är tillräckligt hög. Detta bekräftas även av skrivelser i andra regelverk, intervjuer och litteratur.

Syfte

Med grund i detta bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

Att inte förenklat acceptera rulltrappor som utrymningsväg på grund av att det finns stora osäkerheter i tillgängligheten för denna. Begränsningarna i tillgänglighet beror t.ex. på att rulltrappor regelbundet kräver underhåll som innebär att den blir obrukbar över en längre tid.

Även andra utformningsaspekter måste beaktas vid tillämpning av lösningen vilket gör att användandet av rulltrappor som utrymningsväg är hänvisat till analytisk dimensionering.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att nödbelysningen skall ha 60 min driftstid?

19.1 BBR text

19.1.1 BBR 5:343

Föreskrift (funktionskrav):

I byggnad eller del av byggnad där nödbelysning föreskrivs ska nödbelysningen möjliggöra utrymning även vid strömavbrott.

Nödbelysningen ska vid brand fylla sin funktion i de delar av byggnaden som inte är i brandens omedelbara närhet. Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter.

19.2 Historik

I SBN 75 fanns krav på 60 min driftstid för vissa verksamheter och 30 min för samlingslokaler.
I BBR blev kravet 60 min för all nödbelysning

19.2.1 SBN 75

37:254 BELYSNING

Utrymningsväg förses med anordningar för belysning och nödbelysning på sätt som anpassas till byggnadens ändamål och utrymningsvägens beskaffenhet.

:2541 I byggnad med fler än sexton våningar godtas nödbelysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor i trapphus utan dagerbelysning, ansluten till kraftkälla som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vid strömavbrott. I övrigt godtas i byggnad med fler än två våningar att i trapphus, trapphall eller korridor utan dagerbelysning två efter varandra följande ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar samt att elektriska ledningar för belysning i brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus liksom i tillhörandetrapphall och korridor anordnas skyddade mot direkt påverkan av brand, exempelvis genom att förläggas avskilda i klass B 30.

:2542 I hotell och vårdanläggning godtas nödbelysning i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgång till det fria, utformad dels som vägledandemarkering, dels som kompletterande ledljus som ger en belysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor. Härvid godtas att nödbelysningen ansluts separat via överströmsskydd direkt till byggnadens huvudcentral, såvida inte särskilda förhållanden, t ex vid byggnad med fler än åtta våningar, vid ensligt beläget större hotell eller vid anläggning för fler än 50 gäster eller med fler än 50 vårdplatser, påkallar att anslutning sker till annan kraftkälla,som automatiskt ger avsedd belysning under minst en timme vidströmavbrott. Närbelägna ljuspunkter ansluts till olika gruppsäkringar.

:2543 I fråga om samlingslokal godtas nödbelysning i samma utsträckning som i hotell, dock med en funktionstid som vid strömavbrott endast uppgår till en halv timme.

19.2.2  NR  

1:353 Nödbelysning

I byggnader med fler än sexton våningsplan skall nödbelysning anordnas i trapphusen. I byggnader med fler än åtta våningsplan som inrymmer50hotell eller vårdanläggningar samt i lägre sådana byggnader för fler än 50 gäster eller med fler än 50 vårdplatser skall nödbelysning finnas I utrymningsvägarna. Vid strömavbrott skall nödbelysning ge avsedd belysning under minst en timme. Nödbelysningen skall kunna fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Även vägledande markeringar i utrymningsvägar och dörrar till utrymningsvägar skall förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt. På gångstråk bör nödbelysningen vara minst 2 lux. Efter ande (fotoluminiscent) färg kan ersätta nödbelysning i utrymningsvägar. Efterlysande färg bör appliceras genom sprutmålning på vitt underlag och som sammanhängande band på omgivande väggar på ca 0,5 m höjd över golvet. Bandens sammanlagda area bör uppgå till minst 5 % av utrymningsvägens omslutningsytor (golv, väggar och tak). Banden bör vara permanent belysta när de lokaler används som utrymningsvägen betjänar. Belysning på banden bör uppgå till minst 30 lux vid glödljus eller 10 lux vid lysrörsljus, Elkablar till nödbelysning skall vara skyddade mot direkt påverkan av brand i de delar av byggnaden som betjänas av trapphuset. Elkablar till nödbelysning bör förläggas avskilda i klass 13 30 eller ha motsvarande brandtålighet.

2:76 Belysning

Utrymningsvägar skall ha allmänbelysning enligt avsnitt 1:352. Nödbelysning skall anordnas i samtliga utrymningsvägar och även omedelbart utanför utgångar ut i det fria. Nödbelysningen skall ge avsedd belysning under minst en halv timme vid strömavbrott.

Samlingslokaler skall vara försedda med allmänbelysning samt, om behövs i en samlingssal vid utrymning skall kunna tändas från en plats I salen samt i tillämpliga fall från förrum, scen och apparatrum. Trappsteg i en samlingssal skall förses med nödbelysning. En utvändig utrymningsväg från en samlingslokal skall i hela sin längd vara belyst och även vara försedd med nödbelysning.

19.2.3 BBR1

5:353 Nödbelysning
Nödbelysning skall möjliggöra utrymning på ett säkert och effektivt sätt även vid strömavbrott. Nödbelysning skall finnas i utrymningsvägarna i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning (utom forskola och liknande) eller samlingslokal. Nödbelysning skall även finnas i samtliga trapphus som används for utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan. Vägledande markeringar skall förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt.
Nödbelysningen skall fylla sin funktion i varje utrymningsväg som inte spärrats av brand. Vid strömavbrott skall nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter.

19.2.3 Remissvarssammanställning till BBR 19

På frågan ”Varför krav på 30 minuter kabel när det det är 60 minuters krav vid strömavbrott enligt föreskriften?” ger Boverket följande svar:

”Strömavbrott sker oftare pga. andra anledningar än brand. Eftersom det är ovanligare med strömavbrott pga. brand görs en reducering av skyddsnivån för brandskydd av kabeln vilket bedöms ge en tillräckligt hög skyddsnivå.

Behovet av nödbelysning bedöms också vara störst i den tidiga delen av brandförloppet.”

19.3 Utländska regelverk

19.3.1 Norge

–

19.3.2 England

ADB

5.36 Utrymningsvägar och ytor ska förses med nödbelysning vilken ska lysa upp vägen om den vanliga strömförsörjningen slutar fungera. Till utrymningstrappor ska nödbelysningen dessutom vara på en separat säkring från den/de delar som försörjer vilken annan del av utrymningsvägen som helst.

BS 9999

16.3 Belysning skall utföras i alla lokaler för att möjliggöra att personer ska kunna röra sig säkert längs med utrymningsvägar till en relativt säker/säker plats.

19.3.3 USA

I IBC krävs 90 minuter. Även intressant att kravet här är 11 lux.

19.3.4 Australien

Separat standard AS 2293:1 reglerar utformningen av nödbelysning. Den standarden har jag inte tillgång till i skrivande stund och NCC hänvisar till denna.

19.3.5 Nya Zeeland

Krav ställs på säkrad funktion vid strömavbrott eller liknande men en specifik tid anges inte.

19.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift:

Functional Statement som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

Kommentar: Det Kanadensiska regelverket anger olika tider för olika verksamhetsklasser. Verksamheter med större personantal kräver längre tid. Ingen direkt motivation ges till de olika tiderna mer än det ska säkerställas att personer kan utrymma under tillfredställande ljusförhållanden.

19.4 Intervjuer

Vad är syftet med att nödbelysningen skall ha 60 min driftstid?

Intervjuperson nummer 1

Har nog funnits med väldigt länge. Ingen har ifrågasatt det. Andra länder har högre krav på omfattning men ungefär samma tid. Psykologisk faktor? Det ska kännas säkert.

Intervjuperson nummer 2

Man ska kunna gå ut vid strömbortfall i staden.

Intervjuperson nummer 3

Som jag tror/tycker så handlar det till viss del om att ha en ”fallhöjd” när batterierna blir äldre, dvs ha lite marginal om nu batterierna t ex bara klarar 40 minuter efter ett antal år. Det är väl sällan som en utrymning tar 60 minuter men visst i större anläggningar så kan det ju lätt ta 20-30 minuter kanske.

Intervjuperson nummer 4

Ingen kunskap om var det egentliga syftet är.

Intervjuperson nummer 5

Samma som gäller oberoende på Vk och Br. Ingen skillnad på kostnad mellan 30 och 60 minuter, ungefär samma typ av armatur oavsett så kostnadsmässigt fanns ingen anledning att göra skillnad. Skulle kunna ha en koppling till räddningstjänsten som slår av strömmen vid en insats, där det inte brinner finns då nödbelysning att tillgå.

Intervjuperson nummer 6

–

Intervjuperson nummer 7

Oklart varför just 60 minuter. Har hängt med länge i regelverket. Huvudsyftet är att det ska möjliggöra utrymning. Skärpning från NR till BBR, berodde då sannolikt på en förväntad europastandard.

Intervjuperson nummer 8

Oklart varför 60 minuter. God marginal för utrymning oavsett byggnad. Batterier blir lite sämre med tiden och då finns det fortfarande lite marginal.

Intervjuperson nummer 9

Vet ej. Kopplat till att det ska finnas någon typ av belysning även vid räddningsinsats.

Intervjuperson nummer 10

För att skydda mot strömbortfall av annan anledning av brand.

Intervjuperson nummer 11

Troligen mest kopplat till möjligheten att stanna kvar i byggnaden för vård, hotell mm. Ansluter nog till tidsgränsen i EI60. För utrymning kan kortare tid vara motiverad t ex för nödbelysning i utrymningsvägar.

19.5 Troligt syfte

Syfte

Föreskriften bedöms avse påverka möjligheten att ta sig ut ur byggnaden om det brinner i annan del av byggnaden.

Syftet med kravet på 60 minuters funktion vid strömbortfall bedöms vara, att nödbelysningen med en viss marginal, skall fungera under den tid som behövs för utrymning i samband med brand i byggnaden.
Ett ytterligare syfte bedöms kunna vara att personer i de byggnader/lokaler där nödbelysning krävs, skall kunna ta sig ut ur byggnaden vid ett strömavbrott som ej orsakas av en brand.  Vid ett sådant strömavbrott kan tiden från strömavbrott till dess bygganden utrymts vara längre än vid brand vilket motiverar en längre driftstid.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

20.1 BBR-text

20.1.1 BBR 5:352

Föreskrift (funktionskrav):

Utrymningsvägar från samlingslokaler ska dimensioneras för det maximala antal personer som får vistas i lokalen. (BFS 2011:26).

Allmänt råd:

[…]Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 meter. Stolar i en hörsal, teater, biograf eller motsvarande bör vara fastsatta i golvet.

20.2 Historik

Den tidigaste versionen av krav gällande bänkrader härstammar från 1932. Här anges dock inte några antal sittplatser utan endast passagemått mellan bänkrader berörs.

Kravet på passagemått kompletterades med ett ytterligare mått mellan nedfälld stol och framförvarande rad i övergången till BABS 1946 och var därefter oförändrat fram tills Boverkets rapport Utrymningsdimensionering gavs ut, man övergav tidigare mått mellan raderna och endast behöll måttet mellan utfälld stol och framförvarande rad.

Kravet på antal sittplatser definierades i BABS 1946 och har sedan dess varit oförändrat.

20.2.1 Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932

I den Kungl. Förordningen med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning från 3 juni 1932 angavs inga krav gällande antalet sittplatser per bänkrad. Dock angavs i §17 följande:

1. I lokal, som icke är inrättad jämväl för annat ändamål än i 1 § 1 mom. sägs, skall biografsalen med undantag för loger anordnas med fast inredning av sittplatser, och skall i fråga om anordnandet av dessa och gångar iakttagas:
2. a) att sittplatser radvis anordnas i en eller flera avdelningar med erforderliga gångar, så förlagda att en god utrymning möjliggöras:
   b) att, där sittplatser anordnas å avsatser (gradiner) i sluttande golv och höjden av sådan avsats är mer än 0.5 meter, lämpligt skyddsräcke anbringas framför den bänk, som ligger närmast ovanför avsatsen;
   c) att jämväl läktares bröstvärn, där så är nödigt, förses med skyddsräcke;
   d) att klaffstol så inrättas, att sitsen, då den lämnas utan belastning, automatiskt fälles upp i vertikalt läge; samt
   e) att mellan två rader av sittplatser skall finnas ett avstånd av minst 0,8 meter i fråga om klaffstol och minst 1 meter beträffande annan sittplats, räknat mellan radernas bakre sidor eller ryggar.
3. Bredden av gång, som i 1 mom. sägs, må icke göras mindre än 0.8 meter och skall i övrigt så beräknas i förhållande till det antal personer, som hänvisas till dess begagnande, att en bredd av minst 1 meter motsvarar 150 personer.

[…]

4. Ej må anordning vidtagas, varigenom utrymme mellan rader av sittplatser avspärras mot sin längdriktning.

20.2.2 Anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) 1946-1950

I detta byggregelverk så angavs inga nya regler kring antalet sittplatser i en samlingslokal utan det gjordes en hänvisning till ovanstående regelverk enligt nedan:

Avdelning VIII, 3 kap

Samlingslokaler
I fråga om byggnad innehållande lokaler, avsedda att samtidigt inrymma ett större antal människor, såsom gudstjänstlokaler, föreläsningssalar och dylikt, åligger det byggnadsnämnden att med ledning av stadgandena i Kungl. förordningen den 3 juni 1932 med vissa bestämmelser angående biografer och filmförevisning efter brandchefens hörande utfärda erforderliga föreskrifter angående minsta bredd av trappa, trapplan och förstuga.

20.2.3 SBN 67-80

Vid övergången från BABS till SBN togs måttet mellan bänkrader från den tidigare separata förordningen in i byggreglerna. Man definierade även ett mått vid nedfälld sits som inte tidigare funnits.

Kravet med antalet sittplatser infördes också i denna övergång och i SBN 67 till SBN 80 såg kravet i princip oförändrat ut. Kravet som det återgavs i SBN 67 visas nedan:

74:314 Bänkfält
I samlingssal för fler än 50 personer anordnas sittplatser radvis i en eller flera avdelningar (bänkfält) med erforderliga gångar, så att salen lätt kan utrymmas, se vidare :315. Bänkrad mellan två sådana gångar ges högst 40 sittplatser, bänkrad mellan gång och vägg eller motsvarande hinder högst 10 sittplatser.

Inom bänkfält skall avståndet, mätt från rygg till rygg, mellan två bänkrader vid lösa bänkar samt vid fasta bänkar med fast sits vara minst 1,0 m och vid fasta bänkar med klaffsits minst 0,8 m. Mellan fast del i främre kant av bänk och framförvarande bänkryggs bakre kant skall horisontella avståndet vara minst 0,45 m, varjämte bredden för varje person i bänkrad skall vara minst 0,50 m.

20.2.4 NR 1-4

I NR behölls de angivelser som introducerats i SBN ovan. Man gjorde dock om till tabellform för att underlätta och tog in olika mått beroende på om platserna var fastsatta i golv eller fritt stående.

2:731 Sittplatser
Mellan två gångar som är avsedda för utrymning får en bänkrad ha högst 40 platser. Mellan en gång och en vägg eller motsvarande hinder får en bänkrad ha högst 10 platser.

Utrymmet mellan två bänkrader får inte vara helt eller delvis avspärrat mot den eller de gångar som är avsedda för utrymning.

Krav på fritt utrymme vid bänkrader i en samlingssal anges i följande tabell.

20.2.5 BBR och Utrymningsdimensionering

I övergången till BBR togs kravet bort men en liknande skrivelse som i SBN togs in i Utrymningsdimensionering.

Sittplatser
Sittplatser i en samlingssal bör inte ordnas på golv eller avsatser som lutar mer än 1:12. En avsats, som är högre än 0,5 m, bör förses med ett räcke för att hindra fall. Sittplatserna i en samlingslokal bör vara ordnade i rader i ett eller flera bänkfält, så att utrymningen kan ske lätt. Bänkrader bör inte vara bredare än 40 sittplatser om utrymningen kan ske åt två håll, annars inte bredare än 10 sittplatser. Det fria passagemåttet framför en bänkrad till nästa bänkrad bör vara minst 0,45 m.

20.2.6 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

20.3 Utländska regelverk

20.3.1 Norge

I Norge finns en liknande rekommendation som i Sverige. Dock är kravet på avstånd mellan sits till framförvarande rad något mindre, kravet på maximalt antal sittplatser vid två utgångar lägre (30 istället för 40) samt maximala antalet sittplatser vid en utgång högre (15 istället för 10).

I vägledningen till den byggtekniska föreskriften anges följande:
I samlingslokaler utrustade med sittplatser, ska avståndet mellan ryggstöd och sätets framkant inte vara mindre än 0,4 m. Vidare bör avstånd vara högst 30 platser per. rad, när det finns passage på båda sidor av stolsraden och högst 15 platser per rad när det finns endast en passage.

20.3.2 England

I BS 9999 anges att begränsningen av maximalt antal platser primärt styrs av gångavstånd till utrymningsvägar men den exakta layouten för hur man sitter kan även behöva justeras utifrån gångvägar mellan bänkrader etc. Traditionellt har antalet sittplatser i en rad varit begränsad av en grov skiss men en bra layout göra att personer rör sig i mer ordnade former mot utgångarna. Där gångvägar finns i varje ende av raderna med sittplatser, är antalet sittplatser i en rad relativt oviktigt så länge gångavstånden följs och att gångvägen mellan stolsraderna är tillräcklig.

Gångvägar mellan stolsraderna utgör den första delen av utrymningsvägen och behöver därmed ha en tillräcklig bredd för att möjliggöra för alla personer i en rad att röra sig lätt mot de yttre gångvägarna. Bredden mellan stolsraderna ska inte understiga 300 mm och ska vara konstant längs hela raden.

Antalet stolar på en rad ska vara enligt tabell D.1. (Antalet sittplatser i en rad styrs alltså av om det är gångväg på en eller två sidor om raderna samt hur brett det är mellan stolsraderna).

20.3.3 USA

I NFPA finns ett relativt omfattande regelverk kring denna typ av anläggningar och kraven för sittplatser uppbyggda på ett något annat sätt än i Sverige.

Det tillåts 100 platser på en rad som har gångar på båda sidor om sig, men avståndet mellan stolarna beror då på antalet sittplatser i gången. Minsta avstånd mellan raderna är 305 mm och sedan ökar avståndet med 7,6 mm upp till ett maximalt krav på 560 mm (vilket infaller vid 47 stolar). Detta illustreras i figur Exhibit 12/13.17 nedan.

För rader med endast tillgång till en väg tillåts den maximala sträckan i återvändsgränden vara 9,1 meter. Denna sträcka beräknas hela vägen tills att flera utrymningsalternativ är tillgängliga, vilket illustreras i Exhibit 12/13.18 nedan.

Förutom ovanstående finns många specialregler gällande exempelvis arenakonfigurationer (dvs när främre raden är avsevärt lägre än framförvarande), ”kontinental sittning” (när bänkraderna inte delas in i säten utan är kontinuerliga) och ”festival sittning” (när man sitter på marken/golvet).

Kraven i IBC är väldigt liknande de som anges för NFPA ovan. Dock görs skillnad på vanlig samlingslokal och en med brandgasventilation. För samlingslokaler med brandgasventilation tillåts något längre gångavstånd och vissa andra förhållningssätt gällande bredd mellan stolsrader.

20.3.4 Australien

I BCA anges att för New South Wales (NSW) får antalet sittplatser på en rad inte överstiga:

(A)    8 sittplatser om det endast finns gångvägar på en sida.

(B)    16 sittplatser om det finns gångvägar på båda sidorna.

Det anges även att avståndet mellan stolar ska vara minst 300 mm om man har mindre än 3,5 meter till en gångväg och minst 500 mm om man har mer än 3,5 meter till en gångväg.

20.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland är max antal stolar 12 vid tillgång till gång på bara ena sidan och 24 vid tillgång till en gång på vardera sida av bänkraden (se bilden nedan). Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

20.3.6 Kanada
Likt BBR anges ett max antal stolar i bänkrader: max 7 sittplatser om utrymning kan ske åt ett håll i bänkraden och max 100 om utrymning kan ske åt två håll i bänkraden.  Likaså dikteras bredden på avstånden mellan bänkraderna.

Functional Statement:

Ingen vidare motivering ges.

20.4 Intervjuer

Vad är syftet med de begränsningar i antalet sittplatser som finns för bänkrader?

Intervjuperson nummer 1

Att det inte ska ta för stor tid och därmed orsaka frustration att lämna sin bänkrad. Beror sannolikt på hur det brukar se ut i befintliga teatrar, och att detta är en rimlig begränsning.

Intervjuperson nummer 2

Inte direkt något med brand att göra. Handlar om att kunna tömma en salong enkelt. Känns rimligt.

Intervjuperson nummer 3

Gammalt krav från biografförordningen. Skulle gissa att det är en tid-trängselfaktor man tänker på. Jämför med att sitta i en restaurang där man kan resa sig och börja gå direkt.

Intervjuperson nummer 4

Troligen har man bedömt ett lagom antal till 40. Begränsar antalet som väntar i förhållande till kapacitet i gångar kanske. 10 i en riktning baseras på hälften av 40 men sedan ytterligare hälften för att resonera likt dubbelt gångavstånd, leder till 10 pers.

Intervjuperson nummer 5

Gammalt krav från biografförordningens tid. Jag antar att det har med risken för trängsel att göra.

Intervjuperson nummer 6

Detta är ett gammalt krav som har behållits i princip oförändrad. Det är kvar i BBR för att det inte motbevisats att det är fel. Inte särskilt utredd vid övergång till BBR. Ej reflekterat över syftet med begränsningen.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej egentligen.

Skulle kunna varit rekommendation ifrån räddningsverket, fanns det i NR eller SBN? Kan det egentligen regleras i BBR eftersom det inte är en fast inredning? Vet inte anledningen till måtten, men kan vara så att det anpassades till ett vanligt mått på samlingslokaler, utifrån att det ska vara bra möblerat. Kan även vara kopplat till gångavstånd.

Intervjuperson nummer 8

Syftet är att man ska kunna gå in och ut ur raden. Det har ju funkat bra hittills. Inga andra bättre mått har framkommit därför dammar vi av de gamla.

Intervjuperson nummer 9

–

Intervjuperson nummer 10

Vet inte varför just det antalet.

Flyta på smidigare vid utrymning, även tidsmässigt. Det ska inte uppfattas som att det stockar när man utrymmer.  ”Klurigare” att gå 20 än 10. En fråga om instängdhet.

Intervjuperson nummer 11

Man gick sannolikt bara ut och mätte. Skulle väl funka praktiken.

20.5 Litteraturlista

Ingen relevant litteratur utöver ovanstående har hittats.

20.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Förslaget på råd infördes för mycket länge sen i det Svenska regelverket och har varit i princip oförändrat sen dess. Sannolikt infördes kravet med inspiration kring hur befintliga biografer varit konstruerade. Kraven skiljer sig markant mellan olika länder, exempelvis gäller i Australien 16 sittplatser om utrymning åt båda håll finns, i Storbritannien 28, i Norge 30, i Sverige 40 och i de Amerikanska regelverken 100. Mindre skillnader är det om det endast finns utrymning i en riktning då det istället varierar mellan 8 i Australien, 10 i Sverige, 14 i Storbritannien, 15 i Norge och en maximal gångsträcka på 9 meter i de amerikanska regelverken.

Vissa skillnader finns även i djupet mellan raderna men denna skillnad är mindre och varierar mellan 305 mm till 560 mm, som båda tillhör de Amerikanska standarderna beroende på antal sittplatser. Övriga lands regelverk hamnar mellan dessa värden. I Australien, Sverige och Norge är kravet statiskt på 950 mm mellan ryggstöden för Australien, 450 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Sverige och 400 mm mellan sätesfront till framförvarande säte för Norge.

I de amerikanska regelverken hänvisas delar av kraven till inträffade händelser och i Green guide anges att avvikelser från rekommendationerna kan göras om en riskanalys utförs och hänsyn tas till gångavstånd.

Med hänsyn till de stora skillnader som finns i regelverken samt att framförallt NFPA tagit hänsyn till inträffade händelser vid formuleringen av sina råd bedöms möjlighet finnas för att inspireras av detta regelverk vid exempelvis analytisk dimensionering.

Syfte

Med grund i ovanstående bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

• att begränsa utrymningstiderna från sätesraderna ut till gångarna,
• att begränsa risken för att bli innestängd på en rad vid brand.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att inte tillåta vred vid fler än 50 personer?

16.1 BBR-text

16.1.1 BBR 5:335

Föreskrift (funktionskrav):

”… Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera. …”

Allmänt råd:

”… Vred kan användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för högst 50 personer. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. Om kåpa som täcker vred används bör kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand. … ”

16.2 Historik

Rekommendationer kring vred har funnit fram till BBR 1. De allmänna råden hade från 1975 begränsat användningen av vred i utrymningsvägar till lokaler med max 150 personer.

Mellan 1994 och 2004 nämndes inget om vred för att sedan återkomma i Boverkets ”Utrymningsdimensionering 2004” där man rekommenderar max 30 personer i lokaler med dörrar försedda med vred.

I BBR 19 höjdes det maximala personantalet till 50 för att tillåta mer flexibla lösningar.

16.2.1 SBN 67

71:23

” … Låsanordning till dörr i utrymningsväg utförs så, att dörren kan öppnas inifrån utan nyckel. …”

71:231

”Vad i sista stycket sägs utgör inte hinder att placera låsvred så, att det blir tillgängligt först sedan plombering brutits eller genomsynligt hölje krossats, eller att anordna annat skydd mot ej avsedd användning.”

Här nämns inget om maximalt personantal.

16.2.2 SBN 75

37:234

”Dörr i utrymningsväg utförs utåtgående i utrymningsriktningen och öppningsbar utan nyckel eller annat redskap, där i annat fall särskild risk föreligger att personer skadas genom uppkommande trängsel. I utrymningsväg från samlingssal eller eljest för fler än 150 personer skall öppningsanordning vara så utformad, att dörren öppnas vid endera tryck utåt eller dragning nedåt i handtag e d samt så, att risk inte föreligger att fastna med kläderna.”

Här infördes alltså en begränsning till 150 personer för att få använda vred.

16.2.3 BBR 1

I BBR 1 togs stora delar av de förenklade lösningarna från NR 88 bort. Vred nämns inte.

16.2.4 Utrymningsdimensionering 2004

” … Vred får användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för ett måttligt antal (cirka 30) personer. Vredet bör inte vara försett med kåpa. Vred som används för att också öppna dörren (manövrerar även tryckesfallet) bör undvikas då dessa är svåra att använda. … ”

Här återkom begränsningen avseende användandet av vred i utrymningsväg. Dessutom med en rekommendation att inte fler än ca 30 personer får använda det jämfört med tidigare 150.

16.2.5 Konsekvensutredning BBR 19

”… Råden kring vred och kåpa ändras för att skapa flexiblare lösningar i verksamheter där man har god kännedom om utrymningsmöjligheterna. …”

Det är här alltså underförstått att vred går att använda i verksamheter där man har god kännedom om utrymningsmöjligheterna. Råden höjer det maximala antalet personer som får utrymma via dörr som manövreras med vred till 50 personer. Detta stämmer enligt definitionerna av verksamheter i BBR 5:21 bäst in på Vk1 och Vk3.

16.3 Utländska regelverk

16.3.1 Norge

Hittar ingen sådan begränsning. Det enda som finns är att i lokaler där personer inte kan förväntas ha god lokalkännedom ska man enkelt kunna öppna dörren med ett handgrepp. Detta exemplifieras med panikbeslag.

16.3.2 England

Inte heller här finns det något klockrent krav som stämmer överens däremot ett liknande, se nedan.

ADB

Generellt bör dörrar i utrymningsvägar inte förses med lås, regel, säkerhetslås eller liknande alternativt bör de endast vara försedda med enkla anordningar som lätt kan manövreras från den sida som de utrymmande kommer ifrån.

När det gäller samlingslokaler, butiker och kommersiella byggnader ska dörrar i utrymningsvägar från rum med ett personantal på fler än 60 personer antingen inte förses med lås, regel, säkerhetslås eller liknande, eller förses med panikbeslag.

BS 9999

42.2.4 Maintenance of fire protection measures

Dörrlås, panikreglar och automatiska dörrstängare ska underhållas så att de är enkla att öppna vid en nödsituation.

16.3.3 USA

50 personer finns även som gräns för användandet av vred i IBC för samlingslokaler och skolor. Det accepteras inte alls i ”high hazard occupancies”. För övriga verksamheter nämns inte detta krav.

16.3.4 Australien

I NCC finns inget utrymme för vred annat än från lägenhetsdörrar och dörrar från utrymmen som används endast tillfälligt.

16.3.5 Nya Zeeland

SS-EN 179 typ vred används inte i NZ. Krav ställs på att vred ska kunna vara lättmanövrerade enligt bilden nedan.

Vidare anges att dörrar ska förses med panikregel om mer än 500 kan förväntas bruka utrymningsvägen.

16.3.6 Kanada
Liknande skrivelse som i BBR anger att man ska kunna öppna en dörr med ”one releasing operation”, som antyder att vred inte borde användas på dörrar för utrymning. Detta gäller dock oavsett antal personer.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften.

16.4 Intervjuer

Vad är syftet med att inte tillåta vred vid fler än 50 personer?

Intervjuperson nummer 1

Vissa personer har problem att öppna vred, begränsa risken för att vredet inte kan öppnas. Ekonomisk aspekt i att tillåta vred i ”enklare” lokaler.

Intervjuperson nummer 2

Ej intervjuad för detta syfte.

Intervjuperson nummer 3

Begränsning av antalet som kan stå i kö vid dörren då den är mer omständlig att öppna jämfört med panikregel. Det finns några personantalssteg för olika former av öppningsbeslag baserade på hur enkla de är att hantera.

Intervjuperson nummer 4

Ingen aning.

Intervjuperson nummer 5

När BBR94 kom var vred och trycke godkänt upp till 150 personer. Sen gick det ner till 30 (2003?) och nu är det uppe på 50.

Intervjuperson nummer 6

Vet ej. Bedömt för länge sedan, köande.

Intervjuperson nummer 7

Syftet är att kunna öppna snabbt. Kvarstående konservatism.

Intervjuperson nummer 8

Förr var gränsen 50 pers. Med plastkåpa över vredet på dörrar som endast är nödutgång finns risk att de kärvar fast.

Intervjuperson nummer 9

Vet inte.

Intervjuperson nummer 10

Tillåtet antal personer som får utrymma via vred har ökat med åren, sannolikt beroende på att personer är mer vana vid vred idag och att dessa är ganska lätta att öppna om de endast reglerar låskolven som numera är reglerat. Vill att det ska vara ett tillräckligt stort spann till samlingslokalskraven på 179-beslag, där stressmomentet finns om många trycker på och det inte finns engreppsfunktion.

Intervjuperson nummer 11

Oklart varför just 50 personer. Lite märkligt att inte slagriktning och vred läggs på samma krav. Eller med samlingslokal.

Kanske skulle det synka med en enda utrymningsväg i en kontorsbyggnad.

16.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Dörr med vred går inte att låsa upp och/eller öppna om det är tryck på dörren som t.ex. då någon trycker på den. Vred är svåra att använda om man i förväg inte vet om att det behövs för att öppna dörren.

Motivet liknar det då felslagen dörr tillåts men där är begränsningen 30 personer. Att tillåta 50 personer för användningen även av vred är för att kunna tillåta mer flexibla lösningar men ändå ta hänsyn till svårigheterna med att öppna en dörr med vred.

Det är således två risker som uppstår med vred; dels risken för köbildning om den som står längst fram inte kan öppna dörren pga att många trycker på och vill ut, dels risken att personer inte kommer ut om ingen kan öppna dörren för att det är svårt generellt med vred.

Syfte

Syftet med att inte tillåta vred i utrymmen avsedda för fler än 50 personer är att dessa är svåra att manövrera om tryck mot dörren uppstår och att andra öppningsfunktioner därför behövs som inte orsakar en blockering av dörren för att den inte går att öppna då fler än 50 personer trycker på dörren.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)

Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?

17.1 BBR-text

17.1.1 BBR 5:335

Föreskrift (funktionskrav):

Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera.

Allmänt råd:

Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med sådan anordning förutom i verksamhetklass 5A.

17.2 Historik

A15.2.1 BFS 1993:57/1995:17 BBR 1/BBR 3

5:342

Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas, om de är avsedda för
-ett litet antal personer, t. ex. dörrar till bostäder eller gästrum på hotell,
-ett måttligt antal personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, t. ex. dörrar till klassrum i skolor, eller
-mindre lokaler.
Andra dörrtyper, t. ex. roter- eller skjutdörrar är tillåtna, om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om de betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler skall kunna öppnas genom att tryckas utåt.

Råd: Dörrar i utrymningsvägar bör vara försedda med anordningar som medger möjlighet för personer att återvända efter passage. Den kraft som behövs får att öppna dörren bör inte överstiga 130 N anbringad på de normala öppningsanordningarna.

17.2.2 Utrymningsdimensionering 2004

5.9 Återvändande

Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.

17.2.3 Utrymningsdimensionering 2006

5.9 Återvändande

Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.

17.2.4 BBR 2012 (19), BFS 2011:26

Dörrar i utrymningsvägar som betjänar utrymmen i verksamhetsklass 4, 5A och 5C bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta gäller inte gästrum i verksamhetsklass 4. Denna möjlighet bör också finnas då utrymningsvägen nås genom en passage till en utrymningsväg i en annan lokal samt för dörrar inom utrymningsväg. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning.

17.2.5 Konsekvensutredning BBR 2013

5:335 Dörrar

Revidering:
Krav på återinrymning skrivs om så att det generella kravet kommer först och specificeringar och undantag senare. Krav på återinrymning preciseras att gälla även till utrymningsväg i verksamhetsklass 5B föra att säkerställa att personal kan återvända och hjälpa till med utrymning. Undantaget för dörrar mot det fria gäller inte för verksamhetklass 5A.

Motiv:
Allmänna rådet skrivs om så det blir enklare att tolka när det finns krav på återinrymning. För verksamhets klass 5B blir det en skärpning då kravet även gäller till utrymningsväg och för verksamhetsklass 5A då undantaget för dörr mot det fria tas bort.

Konsekvens
Allmänna rådet blir enklare att tolka i de generella fallen. För verksamhetsklass 5 kan det bli något ökade kostnader då dörrar till utrymningsväg i klass 5B behöver ha återinrymning. Detsamma gäller för dörrar mot det fria i verksamhetsklass 5A.

17.2.6 BBR 20 BFS 2013:14

Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A.

17.3 Utländska regelverk

17.3.1 Norge

I Norge finns en form av krav på återinrymning för alla utrymningsvägar. Det anges att ”Dörrar till utrymningsvägar ska ha ett låssystem som gör det möjligt att återvända, om utrymningsvägen ska blockeras, om inte andra åtgärder utförs som ger motsvarande säkerhet.”

17.3.2 England

–

17.3.3 USA

I IBC anges att dörrar ska kunna användas från ”utrymningssidan” om inte speciella förutsättningar råder.

17.3.4 Australien

Dörrar till FIS (fire isolated stairways) ska vara återinrymningsbara var fjärde våning och i varje våning om byggnaden är högre än 25 meter. Alla dörrar till FIS ska vara återinrymningsbara i sjukhus oavsett storlek.

17.3.5 Nya Zeeland

Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket. Konstig nog ställs inga direkt krav på möjligheten för åtrinrymning, dock anger regelverket att låsfunktionen ska anpassas utefter verksamheten.

17.3.6 Kanada

Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Möjligt att det anges i annat kapitel än det som hanterar brand och utrymning.

17.4 Intervjuer

Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?

Intervjuperson nummer 1

En brand i Las Vegas (MGM Grand), spred sig från bottenplan via hisschakt till översta våningen. Utrymmande gick ner i trapphus men fick sedan återvända när de kom till bottenvåningen pga rök. Försökte då återvända men fastnade i trapphus och många dog.
Gävle sjukhus liknande brand. Sjuksyrror gick ut med barn i trapphuset ner till kulvert där det brann. Försökte återvända men kom inte ut ur trapphuset förrän någon öppnade åt dem. Nära dödsfall.

Intervjuperson nummer 2

Möjlighet att vända om man stöter på rök i lokaler som inte är bekanta och inte kan förväntas ha nyckel. Behöver troligen regleras pga ökade låskrav (ökat i hotell pga insläpp av kompisar via nödutgång). Tidigare har behovet inte varit så stort att det behövt regleras.

Intervjuperson nummer 3

Inom vissa verksamhetsklasser kan man behöva gå tillbaka för att ledsaga andra personer ut (ex förskola, äldreboenden etc.). I höga byggnader vet man inte vad som händer i utrymningsvägen längre ner när man är på väg ut eftersom det inte går att överblicka. Ex MGM Hotel.

Intervjuperson nummer 4

Kom efter brand i Las Vegas där ett högt hotell påverkades av brand i de lägre planen.
(Man hade där överluft mellan trapphus och korridorer som styrdes av värmegivare.)
Kravet har inte räddat en enda person i Sverige men ställer till många problem.
I regler från -57 fanns krav på att dörrar till brandsäkert trapphus inte fick vara låsbara.
Det kravet kan ha haft med insatsmöjligheterna att göra.

Intervjuperson nummer 5

När personal ska återvända ska det finnas för att underlätta utrymning. Egentligen något märkligt då organisatoriskt skydd inte får beaktas.
Tydligt exempel på skalskydd och utrymning.

Intervjuperson nummer 6

Man ska kunna återvända om man vid utrymning kommer till ett ställe där det är mer rök än där man kommer ifrån.

Intervjuperson nummer 7

Började diskuteras efter ett fall där man utrymde in i ett trapphus som blev rökfyllt vände och kom sen inte in igen.
Utrymmer ut genom annan brandcell där det brinner, då måste man kunna komma tillbaka. Person som utrymmer kan vara viktig för de som sitter kvar i rummet. Personal måste kunna hjälpa andra. Utrymningsväg som kan bli rökfylld, måste kunna vända. Kontorsverksamhet har sin egen nyckel (borde ju egentligen gå med den ”runt halsen” jämt då….)

Intervjuperson nummer 8

Man ska kunna ångra sig…

Krav finns i andra länder fr.a. i hotell. Inte nödvändigtvis brandkrav. Du bör kunna ångra dig vid andra anledningar än brand t.ex. ”nej jag ska inte alls ner i baren för en sista GT. Jag går tillbaka till rummet igen.”

Intervjuperson nummer 9

Gäller bara vid brand (säker på detta). Ska kunna ångra sig om det inte gick att gå ut den tänkta vägen.

Intervjuperson nummer 10

MGM i Las Vegas där utrymmande mötte röken som ”fastnat” längre ned. Man ska kunna vända åter om man vid utrymning kommer till en plats där det är värre än den man lämnat.

Intervjuperson nummer 11

Gäller endast vid brand. Att inte möta rök i utrymningsväg som man inte kan förutse när man går in i utrymningsvägen.

17.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Kom i BBR 1 som råd för dörrar i utrymningsvägar. I utrymningsdimensionering kom kravet på dörrar som används för utrymning främst hotell och vårdanläggningar och sedan även vid utrymning över annan brandcell. Till BBR 19 specificerades kravet till olika verksamhetsklasser samt att det återigen angavs för dörrar i utrymningsvägar. Dessutom ställs kravet även på dörrar för utrymning över annan brandcell. Detta kan antas vara för att den utrymmande inte vet vad som sker på ”andra sidan” och ska kunna återvända. I större byggnader där trapphus/utrymningsvägar kan vara väldigt långa vilket gör att överblickbarheten blir dålig (exempelvis att man inte kan se vad som händer längre fram i utrymningsvägen innan det är för sent) behöver den utrymmande kunna återvända.

De intervjuade är eniga om att personer som utrymmer ut i en rökfylld utrymningsväg/trapphus ska kunna återvända. Några nämner även att utrymningsvägens överblickbarhet har betydelse. I de utländska regelverken är det egentligen bara Norge och Australien som har liknande krav.

Syfte

Syftet till det allmänna rådet bedöms vara att:

• Utrymmande inte ska fastna i en utrymningsväg på grund av brand/rök som inte är möjlig att notera när personen går in i utrymningsvägen, t.ex. att utrymningsvägen är uppdelad med dörrar och del som behöver passeras är rökfylld.
• Personal ska kunna återvända och hjälpa till med utrymning som sker på grund av brand/rök i lokalerna (Vk5). Barn/äldre/handikappade/vårdtagare kan inte förutsättas klara att utrymma själva.
• Den som utrymmer via intilliggande brandcell vet inte hur utrymningsförutsättningarna med hänsyn till brand/rök ser ut i den intilliggande brandcellen och ska därför kunna återvända till den lokal som personen kommit ifrån.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)