Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

15.1 BBR-text

15.1.1 BBR 5:334

Föreskrift (funktionskrav):

Specifik föreskrift för avsnittet saknas.

Allmänt råd:

Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg.

15.2 Historik

Att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg infördes som rekommendation i Boverkets rapport Utrymningsdimensionering vid omarbetningen av denna 2004. I tidigare regelverk berördes inte trapptypen som utrymningsväg. I och med övergången till BBR 19 fördes rekommendationen in som allmänt råd i BBR.

15.2.1 Utrymningsdimensionering, 2004

Rulltrappa
Rulltrappor bör undvikas som del i en utrymningsväg. En rulltrappa är inte lika tillgänglig som en fast trappa på grund av underhållsarbeten med mera vilket bör beaktas om rulltrappan ingår i den gångväg som leder till en utrymningsväg. Gånghastigheten i en stillastående rulltrappa är lägre jämfört med en traditionell trappa.

15.2.2 BBR 19-22

I övergången från BBR 18 till BBR 19 lyftes delar av texten från Boverkets rapport Utrymningsdimensionering in i allmänt råd. Sedan dess har kravet varit oförändrat och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

15.3 Utländska regelverk

15.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock kommenteras även användandet av rullband samt att rulltrappan bör stannas, även fast den inte tillåts som utrymningsväg. Detta sannolikt för att inte transportera personer mot en eventuell brand.

Kravställningen återges nedan:
(7) Hiss och rulltrappor kan inte vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg. Sådana inrättningar bör stanna säkert vid brandlarm. Rullande gångbanor som är särskilt utformade för säkert bruk kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg.

Rullband för personförflyttning kan vara del av väg till utrymningsväg eller utrymningsväg förutsatt att det rör sig i utrymningsriktningen eller stoppar automatiskt vid brandlarm.

15.3.2 England

I BS 9999 anges att rulltrappor normalt inte accepteras som utrymningsväg. Dock anges att de kan ingå om man kan verifiera tillförlitligheten för relevant myndighet.

Det anges dock att i vissa situationer, såsom förflyttning mellan våningsplan, så kan rulltrappor användas som en del av utrymningslösningen. I dessa fall behöver analytisk dimensionering (fire safety engineering) göras, vilken ska inkludera en ASET/RSET-analys som beskrivs i BS 7974. Rulltrappor ska då normalt inte betraktas som en del av utrymningsvägarna. De bör behandlas som vanliga trappor eftersom de i själva verket är en metod för transport mellan våningsplan utöver utrymningsvägarna. Lösningen bör se till att passagerare inte uppmuntras till att använda rulltrappor under en incident i lokalerna. Rulltrappor ska programmeras att stanna på aktivering av brandlarmet för att undvika risken att transportera personer till ett område med risk.

I Approved document B, vägledningen till avsnitt B1.vi anges följande:
Rulltrappor bör inte medräknas som tillförlitlig utrymningskapacitet, även om de sannolikt kommer användas av personer som utrymmer. Rullband kan accepteras och deras kapacitet ska då beräknas med grund i användningen av dem i stillastående läge.

15.3.3 USA

I IBC finns liknande kravställning som i Sverige. Dock något bredare då den kommenterar även rullband och hissar. Den formuleras även något striktare än rådet i BBR.

Kravställningen återges nedan:

1003.7 Hissar, rulltrappor och rullband
Hissar rulltrappor och rullband tillåts inte vara del av utrymningsväg från någon del av byggnaden.

I NFPA 101 anges nedanstående om rulltrappor.

7.2.7 Rulltrappor och rullband
Rulltrappor och rullband är inte tillåtna som del av utrymningsväg, såvida de inte är tidigare accepterade befintliga rulltrappor och rullband [enligt äldre standarder, författarens anmärkning].

Äldre versioner av Life Safety Code (dvs. NFPA 101) tillät användandet av rulltrappor som utrymningsväg. Dock togs detta bort i och med att man inte bedömde att tillgängligheten var helt säker. Detta eftersom att steg och andra delar av rulltrappan kan behöva demonteras vid reparation och underhåll, vilket kan göra trappan helt obrukbar.

I NFPA 130 som reglerar säkerheten i bland annat spårsystem och dess stationer anges följande om rulltrappor:

5.5.2 Rulltrappor. (se även avsnitt C.2.)

5.5.2.1 Rulltrappor ska accepteras som del av utrymningsväg i stationer, förutsatt att följande kriterier uppfylls:

(1)* Rulltrapporna konstrueras av obrännbara material.
(2) Rulltrapporna som går i utrymningsriktningen ska tillåtas att fortsätta gå.
(3) Rulltrapporna som går i motsatt riktning mot utrymningsriktningen ska kunna stannas, antingen på distans eller manuellt. (Se även avsnitt C.2.)

5.5.2.5 Rulltrappor som står stilla ska tillåtas att starta i utrymningsriktningen förutsatt att rulltrappan kan startas upp under fullt utnyttjade förhållanden samt att passagerarna ges en varning.

Det anges även i avsnitt 5.5.6.3 att rulltrappor maximalt får tillgodose halva utrymningsbredden från en våning på en station samt att man vid beräkning av utrymningsförloppet ska anta att en rulltrappa per våning är otillgänglig på grund av service eller liknande. Den otillgängliga rulltrappan ska vara den som bidrar mest till utrymningsflödet. Det anges även vilka personflöden och gånghastigheter som ska tillämpas vid utrymning i en rulltrappa.

Det anges även i kommentar till ovanstående att om flera rulltrappor används i utrymningsvägen så bör man överväga risken för att flera rulltrappor är otillgängliga.

I avsnitt C.2. anges andra tekniska detaljer kring utformning, exempelvis hur många platta steg som ska finnas vid avstigning beroende på rulltrappans höjd.

15.3.4 Australien

I Australien anges det att rulltrappor får ingå i väg till utrymningsväg (utom i sjukhus) men får inte räknas som utrymningsväg.

15.3.5 Nya Zeeland

I Nya Zeeland anges inget uttalat i regelverket. Dock har det av erfarenhet accepterats i väg till utrymningsväg förutsatt att de stannat på brandlarm, att bredden varit tillfredsställande och utformningen av stegen beaktats.

15.3.6 Kanada

Rulltrappor behandlas i samma avsnitt som hissar i det kanadensiska regelverket och krav på hissar gäller även för rulltrappor. Rulltrappor får därmed inte användas för utrymning. Direkt anledning till detta anges inte men viss indikation att det har med till-/frängänglighet ges då man läser tillgänglighetsreglerna; dessa anger ett alternativ medel för att ta sig mellan våningsplan (ramp utan trappsteg eller hiss) måste finnas i de fall att man har en rulltrappa.

15.4 Intervjuer

Vad är syftet med att rulltrappor inte bör ingå i utrymningsväg?

Intervjuperson nummer 1

Steghöjd och bredd funkar inte, det finns risk för snubbling. Smala, höga kanter gör att om någon snubblar kommer ingen annan förbi. Nerför finns risk att snubbla på grund av att stegen ändrar höjd på slutet.

Intervjuperson nummer 2

Rulltrappor har i grunden inte samma steghöjd/djup som vanliga trappor och är inte ämnade att gå i. Sen är det betydligt enklare att gå nedåt än uppåt. Vanliga trappor har också vilplan som inte rulltrappor har vilket också ska vägas in i bedömningen om någon behöver vila.

Intervjuperson nummer 3

–

Intervjuperson nummer 4

De är svåra att gå i när de står stilla. De är smala och otympliga om man har barnvagn, är äldre eller har andra försvårande omständigheter. Rådet anger att de inte bör användas, vilket är skillnad mot ett förbud.

Intervjuperson nummer 5

Har man gått in i lokalen via rulltrappa lär man försöka ta sig ut den vägen i första hand. Vet inte det egentliga syftet med att inte tillåta. Det är ju inte jämförbart med en hiss där man helt kan fastna och bli instängd.

Intervjuperson nummer 6

De är svåra att gå i, därför rekommenderas de inte ingå i utrymningsväg.

Intervjuperson nummer 7

Här finns försök från Lund som utgör del av ett omfattande underlag som låg till grund för BBR 19.

Detta kommenteras under litteraturlista (författarens anmärkning).

Intervjuperson nummer 8

Vet inte varför det är på det sättet. Det är en sak att en uppåtgående rulltrappa inte vänder och går neråt när det är folk i den exempelvis. Kanske för att tvinga fram fler utrymningsmöjligheter.

Intervjuperson nummer 9

Kapaciteten i rulltrappor är begränsad. De är svåra att gå i om de står stilla. Det är även svårt att säkerställa att de är i drift vid brand.

Intervjuperson nummer 10

Det kommer från exjobb från LTH där man studerat knutpunkten i Helsingborg. Dock är det en sluss nära rulltrappan som är upphov till delar av de problem man identifierat i detta arbete och inte rulltrappan.

Om man vill få fram analytisk dimensionering borde formuleringen ändras. Man borde kanske lyfta in parametrar att tänka på vid dimensionering. Syftet att man ska tänka till kan dock vara bra.

Intervjuperson nummer 11

Rulltrappor är mindre tillförlitlig och svårare att gå i. Det går även långsammare att gå i den. Rekommendation att den inte är lämplig som huvudalternativ. Reglerna skrivet med ett visst försiktighetsmått eftersom forskning vid tidpunkten var begränsad vad gäller rulltrappors användning i utrymningssyfte.

15.5 Litteraturlista

Följande litteratur har bedömts relevant och har därför studerats i samband med att klargöra syftet med detta råd:

Jakobsson, A-S. & Karlsson, V. Utrymning via rulltrappor, Rapport 5299, Lunds Universitet, 2009
En studie som är genomförd med det primära målet att utvärdera huruvida rulltrappor är lämpliga som del av utrymningsväg. Ett vidare delmål har varit att studera gånghastigheter och personflöden i rulltrappor. Studien visar att för den studerade rulltrappan var utrymningskapacitet och gånghastigheter ungefär motsvarande en vanlig trappa. Dock anser författarna inte att rulltrappor är lämpliga i utrymningsväg på grund av:

(1) att det finns risk för att rulltrapporna är otillgängliga på grund av underhåll eller liknande.
(2) att det vid reversering av en rulltrappa finns en fallrisk om rulltrappan startar ryckigt.
(3) att det finns en allmän fallrisk i rulltrappor då stressade personer kan försöka tränga sig förbi långsammare individer.
(4) att det finns risk för att flödet stoppas på grund av bagage, barnvagnar eller liknande då rulltrappor idag är relativt smala.

Om ovanstående punkter beaktas är det dock författarnas åsikt att rulltrappor skulle kunna användas för utrymning.

Ejrup, A-M & Norin, E. Designing evacuation for deep underground stations including escalators, Paper presenterat på ISTSS 2016
Författarna utvärderar nuvarande användande av rulltrappor för utrymning från stationer och har en del funderingar kring huruvida de existerande standarderna tillgodoser den problematik som kan uppstå. Mycket handlar om personflöden och gånghastigheter men en primär slutsats är även att man bör beakta scenariot då endast en rulltrappa på en specifik våning fallerar i kombination med det scenario som NFPA 130 anger, där en rulltrappa per våning antas fallera. Detta eftersom att ett sådant scenario kan innebära att en domino-effekt uppstår då personer riskerar att transporteras upp till ett fullbelastat stannplan.

SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, fifth edition, 2016
I handboken anges att en huvudanledning till att rulltrappor inte accepteras som del av utrymningsväg är att stegutformningen avviker från de krav som typiskt ställs på utrymningstrappor. De större steglängderna bedöms inte vara några problem men de högre steghöjderna som vanligtvis finns i en rulltrappa kan innebära problem vid utrymning om trappan står stilla. Utöver detta finns heller inte vilplan, vilket vanligtvis krävs i trappor och dessutom kan de varierande steghöjderna som uppstår i början och slutet av en rulltrappa innebära en förhöjd fallrisk vid utrymning.

Det anges dock att rulltrappor kan användas i utrymningsdimensionering då denna görs med beräkningar och användandet bedöms lämpligt av både designer och kontrollerande myndighet.

15.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Anledningen till att man varit tveksam till utrymningslösningen framgår egentligen av det som tidigare stod i Utrymningsdimensionering, 2004, det vill säga primärt att tillförlitligheten inte är tillräckligt hög. Detta bekräftas även av skrivelser i andra regelverk, intervjuer och litteratur.

Syfte

Med grund i detta bedöms syftet med det allmänna rådet vara:

Att inte förenklat acceptera rulltrappor som utrymningsväg på grund av att det finns stora osäkerheter i tillgängligheten för denna. Begränsningarna i tillgänglighet beror t.ex. på att rulltrappor regelbundet kräver underhåll som innebär att den blir obrukbar över en längre tid.

Även andra utformningsaspekter måste beaktas vid tillämpning av lösningen vilket gör att användandet av rulltrappor som utrymningsväg är hänvisat till analytisk dimensionering.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)