Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?
17.1 BBR-text
17.1.1 BBR 5:335
Föreskrift (funktionskrav):
Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att öppna och passera.
Allmänt råd:
Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med sådan anordning förutom i verksamhetklass 5A.
17.2 Historik
A15.2.1 BFS 1993:57/1995:17 BBR 1/BBR 3
5:342
Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörrar får endast användas, om de är avsedda för
-ett litet antal personer, t. ex. dörrar till bostäder eller gästrum på hotell,
-ett måttligt antal personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, t. ex. dörrar till klassrum i skolor, eller
-mindre lokaler.
Andra dörrtyper, t. ex. roter- eller skjutdörrar är tillåtna, om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar. Dörrar till eller i en utrymningsväg skall vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om de betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler skall kunna öppnas genom att tryckas utåt.
Råd: Dörrar i utrymningsvägar bör vara försedda med anordningar som medger möjlighet för personer att återvända efter passage. Den kraft som behövs får att öppna dörren bör inte överstiga 130 N anbringad på de normala öppningsanordningarna.
17.2.2 Utrymningsdimensionering 2004
5.9 Återvändande
Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.
17.2.3 Utrymningsdimensionering 2006
5.9 Återvändande
Dörrar som används för utrymning bör vara utformade så att det är möjligt att återvända genom dörren. Detta gäller främst dörrar i utrymningsvägar från hotell och vårdanläggningar samt om utrymning sker genom annan lokal, se avsnitt 5.1. Dörren bör i dessa fall vara försedd med öppningsanordningar på båda sidorna. Möjligheten att öppna dörren utifrån kan sättas i funktion först sedan den öppnats inifrån, det vill säga den är i normalläget låst utifrån. Dörrar som leder ut i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, inte heller om det är uppenbart att utrymningsvägen till det fria är helt säker.
17.2.4 BBR 2012 (19), BFS 2011:26
Dörrar i utrymningsvägar som betjänar utrymmen i verksamhetsklass 4, 5A och 5C bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta gäller inte gästrum i verksamhetsklass 4. Denna möjlighet bör också finnas då utrymningsvägen nås genom en passage till en utrymningsväg i en annan lokal samt för dörrar inom utrymningsväg. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning.
17.2.5 Konsekvensutredning BBR 2013
5:335 Dörrar
Revidering:
Krav på återinrymning skrivs om så att det generella kravet kommer först och specificeringar och undantag senare. Krav på återinrymning preciseras att gälla även till utrymningsväg i verksamhetsklass 5B föra att säkerställa att personal kan återvända och hjälpa till med utrymning. Undantaget för dörrar mot det fria gäller inte för verksamhetklass 5A.
Motiv:
Allmänna rådet skrivs om så det blir enklare att tolka när det finns krav på återinrymning. För verksamhets klass 5B blir det en skärpning då kravet även gäller till utrymningsväg och för verksamhetsklass 5A då undantaget för dörr mot det fria tas bort.
Konsekvens
Allmänna rådet blir enklare att tolka i de generella fallen. För verksamhetsklass 5 kan det bli något ökade kostnader då dörrar till utrymningsväg i klass 5B behöver ha återinrymning. Detsamma gäller för dörrar mot det fria i verksamhetsklass 5A.
17.2.6 BBR 20 BFS 2013:14
Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetsklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A.
17.3 Utländska regelverk
17.3.1 Norge
I Norge finns en form av krav på återinrymning för alla utrymningsvägar. Det anges att ”Dörrar till utrymningsvägar ska ha ett låssystem som gör det möjligt att återvända, om utrymningsvägen ska blockeras, om inte andra åtgärder utförs som ger motsvarande säkerhet.”
17.3.2 England
–
17.3.3 USA
I IBC anges att dörrar ska kunna användas från ”utrymningssidan” om inte speciella förutsättningar råder.
17.3.4 Australien
Dörrar till FIS (fire isolated stairways) ska vara återinrymningsbara var fjärde våning och i varje våning om byggnaden är högre än 25 meter. Alla dörrar till FIS ska vara återinrymningsbara i sjukhus oavsett storlek.
17.3.5 Nya Zeeland
Hittar inget liknande krav i det Nya zeeländska regelverket. Konstig nog ställs inga direkt krav på möjligheten för åtrinrymning, dock anger regelverket att låsfunktionen ska anpassas utefter verksamheten.
17.3.6 Kanada
Hittar inget liknande krav i det kanadensiska regelverket. Möjligt att det anges i annat kapitel än det som hanterar brand och utrymning.
17.4 Intervjuer
Vad är syftet med att dörrar inom utrymningsväg, dörrar för utrymning genom annan lokal, samt vissa dörrar till utrymningsväg och vissa dörrar till det fria ska vara försedda med funktion för återinrymning?
Intervjuperson nummer 1
En brand i Las Vegas (MGM Grand), spred sig från bottenplan via hisschakt till översta våningen. Utrymmande gick ner i trapphus men fick sedan återvända när de kom till bottenvåningen pga rök. Försökte då återvända men fastnade i trapphus och många dog.
Gävle sjukhus liknande brand. Sjuksyrror gick ut med barn i trapphuset ner till kulvert där det brann. Försökte återvända men kom inte ut ur trapphuset förrän någon öppnade åt dem. Nära dödsfall.
Intervjuperson nummer 2
Möjlighet att vända om man stöter på rök i lokaler som inte är bekanta och inte kan förväntas ha nyckel. Behöver troligen regleras pga ökade låskrav (ökat i hotell pga insläpp av kompisar via nödutgång). Tidigare har behovet inte varit så stort att det behövt regleras.
Intervjuperson nummer 3
Inom vissa verksamhetsklasser kan man behöva gå tillbaka för att ledsaga andra personer ut (ex förskola, äldreboenden etc.). I höga byggnader vet man inte vad som händer i utrymningsvägen längre ner när man är på väg ut eftersom det inte går att överblicka. Ex MGM Hotel.
Intervjuperson nummer 4
Kom efter brand i Las Vegas där ett högt hotell påverkades av brand i de lägre planen.
(Man hade där överluft mellan trapphus och korridorer som styrdes av värmegivare.)
Kravet har inte räddat en enda person i Sverige men ställer till många problem.
I regler från -57 fanns krav på att dörrar till brandsäkert trapphus inte fick vara låsbara.
Det kravet kan ha haft med insatsmöjligheterna att göra.
Intervjuperson nummer 5
När personal ska återvända ska det finnas för att underlätta utrymning. Egentligen något märkligt då organisatoriskt skydd inte får beaktas.
Tydligt exempel på skalskydd och utrymning.
Intervjuperson nummer 6
Man ska kunna återvända om man vid utrymning kommer till ett ställe där det är mer rök än där man kommer ifrån.
Intervjuperson nummer 7
Började diskuteras efter ett fall där man utrymde in i ett trapphus som blev rökfyllt vände och kom sen inte in igen.
Utrymmer ut genom annan brandcell där det brinner, då måste man kunna komma tillbaka. Person som utrymmer kan vara viktig för de som sitter kvar i rummet. Personal måste kunna hjälpa andra. Utrymningsväg som kan bli rökfylld, måste kunna vända. Kontorsverksamhet har sin egen nyckel (borde ju egentligen gå med den ”runt halsen” jämt då….)
Intervjuperson nummer 8
Man ska kunna ångra sig…
Krav finns i andra länder fr.a. i hotell. Inte nödvändigtvis brandkrav. Du bör kunna ångra dig vid andra anledningar än brand t.ex. ”nej jag ska inte alls ner i baren för en sista GT. Jag går tillbaka till rummet igen.”
Intervjuperson nummer 9
Gäller bara vid brand (säker på detta). Ska kunna ångra sig om det inte gick att gå ut den tänkta vägen.
Intervjuperson nummer 10
MGM i Las Vegas där utrymmande mötte röken som ”fastnat” längre ned. Man ska kunna vända åter om man vid utrymning kommer till en plats där det är värre än den man lämnat.
Intervjuperson nummer 11
Gäller endast vid brand. Att inte möta rök i utrymningsväg som man inte kan förutse när man går in i utrymningsvägen.
17.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kom i BBR 1 som råd för dörrar i utrymningsvägar. I utrymningsdimensionering kom kravet på dörrar som används för utrymning främst hotell och vårdanläggningar och sedan även vid utrymning över annan brandcell. Till BBR 19 specificerades kravet till olika verksamhetsklasser samt att det återigen angavs för dörrar i utrymningsvägar. Dessutom ställs kravet även på dörrar för utrymning över annan brandcell. Detta kan antas vara för att den utrymmande inte vet vad som sker på ”andra sidan” och ska kunna återvända. I större byggnader där trapphus/utrymningsvägar kan vara väldigt långa vilket gör att överblickbarheten blir dålig (exempelvis att man inte kan se vad som händer längre fram i utrymningsvägen innan det är för sent) behöver den utrymmande kunna återvända.
De intervjuade är eniga om att personer som utrymmer ut i en rökfylld utrymningsväg/trapphus ska kunna återvända. Några nämner även att utrymningsvägens överblickbarhet har betydelse. I de utländska regelverken är det egentligen bara Norge och Australien som har liknande krav.
Syfte
Syftet till det allmänna rådet bedöms vara att:
- Utrymmande inte ska fastna i en utrymningsväg på grund av brand/rök som inte är möjlig att notera när personen går in i utrymningsvägen, t.ex. att utrymningsvägen är uppdelad med dörrar och del som behöver passeras är rökfylld.
- Personal ska kunna återvända och hjälpa till med utrymning som sker på grund av brand/rök i lokalerna (Vk5). Barn/äldre/handikappade/vårdtagare kan inte förutsättas klara att utrymma själva.
- Den som utrymmer via intilliggande brandcell vet inte hur utrymningsförutsättningarna med hänsyn till brand/rök ser ut i den intilliggande brandcellen och ska därför kunna återvända till den lokal som personen kommit ifrån.
Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |