Vad är syftet med kraven på ytskikt på väggar och tak i utrymningsvägar? Vad är syftet med att ställa högre krav på ytskikt i utrymningsvägar än andra brandceller?

34.1 BBR 24 text

34.1.1 5:522 Väggar och tak i utrymningsvägar

Föreskrift (funktionskrav):

”I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.”

Allmänt råd:

”I byggnader i klass Br1 och Br2 bör takytor och väggytor i utrymningsvägar ha ytskikt av lägst brandteknisk klass B-s1,d0. Ytskiktet bör fästas på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 eller på beklädnad i lägst brandteknisk klass K210/B-s1,d0.

I byggnader i klass Br3 bör takytor och väggytor ha ytskikt enligt följande:

1. a) Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4 och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0.
2. b) Utrymningsvägar som är gemensamma för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och av lägst klass C-s2,d0 på väggytor.
3. c) Utrymningsvägar från lokaler i verksamhetsklass 6 bör ha tak- och väggytor med ytskikt av klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0.”

34.2 Historik

Högre krav på ytskikt i utrymningsvägar återfanns i BABS 50. Från BABS 67 har kraven på ytskikt i utrymningsvägar varit likartade fram till och med BBR 18. I BBR 19 infördes mindre byggnadsdelar (max 20% av omslutningsytan) kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Som mindre byggnadsdelar definieras Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar.

34.2.1 BABS 50

IX:1 C Utrymningsvägar

”Beklädnad som lätt kan antändas eller genom vilken elden lätt kan sprida får icke anbringas i utrymningsväg.”

34.2.2 SBN 67

37:324 Beklädnad och ytskikt

:3241 Brandsäker byggnad

[…] ”Invändiga vägg- och takytor i här ovan angivna utrymmen samt i trapphall och till utrymningsväg hörande korridor skall ha ytskikt av klass I.”

 

37:3242 Brandhärdig byggnad

”I trapphus och i utrymme som leder från trapphus till det fria samt i andra utrymningsvägar skall väggar och tak samt trappas under-sida vara minst tändskyddande beklädda – i den mån nämnda byggnadsdelar består av brännbart material – samt ha ytskikt av klass I.”

37:3243 Annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig byggnad

”I byggnad med två våningar samt i envåningsbyggnad med inredd vind skall inre vägg- och takytor och trappas undersida i för två eller flera lägenheter gemensam utrymningsväg ha ytskikt av lägst klass II.”

37 :22 Beklädnad och ytskikt

37:221 Utrymningsväg

”Utöver vad i 37:324 sägs gäller att, i annan byggnad än brandsäker eller brandhärdig, brännbara väggar och tak i utrymningsväg förses med minst tändskyddande beklädnad, nämnda tak med yt-skikt av klass I. Om här och i 37:324 angivna ytskiktskrav uppfylls, får dock vägg i entré, skrivrum och liknande utrymmen, som inte står i öppen förbindelse med trappa, förses med brännbar väggbeklädnad, så anbringad att öppna mellanrum inte uppkommer bakom beklädnaden.”

34.2.3 SBN 75

37:25 UTRYMN1NGSVÄGS ANORDNANDE

37:251 TAK- OCH VÄGGYTOR

”Tak- och väggytor i utrymningsväg utförs så att risken för att denna spärras genom övertändning eller rökutveckling begränsas på ett till byggnadens ändamål och höjd anpassat sätt.

Generellt godtas ytskikt av klass 1, anbringat på obrännbar tak- eller väggyta eller på tändskyddande beklädnad.

I byggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig godtas vidare:

1. a) Ytskikt av klass I på takytor och av klass II på väggytor, båda anbringade på tändskyddande beklädnad, i utrymningsväg för hotell, vårdanläggning, skola eller samlingslokal

b Ytskikt av klass II i utrymningsväg som är gemensam för två eller flera bostads- eller kontorslägenheter

1. c) Ytskikt och beklädnad utan särskilda brandtekniska krav i annan utrymningsväg än som avses här ovan (jfr dock :31 och 77:431)”

Kommentar: I första stycket finns här en antydan till ett syfte i form av ytskikten inte ska bidra till att brand i utrymningsvägen blir stor.

 

72:24 BEKLÄDNAD OCH YTSKIKT

72:241 UTRYMNINGSVÄG

”Vägg i entré, skrivrum och liknande utrymmen, som inte står i öppen förbindelse med trappa, får förses med brännbar väggbeklädnad så anbringad att öppna mellanrum inte uppkommer bakom beklädnaden och under förutsättning att i kap 37 angivna ytskiktskrav uppfylls.”

Vid ombyggnad

37 Omb :25 UTRYMNINGSVÄGS ANORDNANDE

37 Omb :251 TAK- OCH VÄGGYTOR

”Krav enligt 37:251 beträffande beklädnad och ytskikt får eftersättas, där utrymningsväg skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.”

34.2.4 SBN 80

NR 37:241 och 37:352 Motsvarande lydelser som i SBN 37:251 och 72:241

37:522 Automatiska släckanordningar

”Om en automatisk vattensprinkleranläggning installeras får avsteg göras från eljest gällande brandskyddskrav under i övrigt lika förhållanden i fråga om

[…] ytskikt på väggytor och mindre del av takytor – dock inte i utrymningsvägar – under förutsättning att krav på ytskikt av klass III upprätthålls (se 37:412)”

 

Vid ombyggnad

37 Omb:24 Utrymningsvägars inredning

37 Omb:241 Beklädnad och ytskikt på tak- och väggytor

”Kraven enligt :241 på beklädnader och ytskikt får eftersättas, om utrymningsvägen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning.”

 

34.2.5 NR

8:521 har motsvarande lydelse som SBN 37:251 TAK- OCH VÄGGYTOR med följande tillägg:

”I en byggnad i klass Br 3 skall utrymningsvägar

[…] c) från lokaler för brandfarlig verksamhet ha tak- och väggytor med ytskikt av klass I anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad.”

34.2.6 BBR

Kraven för utrymningsvägar från specifika lokaler är generellt inte ändrade sedan NR.

Euroklasserna infördes i BBR 10.

BBR 1-18

BBR 5:512 Ytskikt och beklädnad i utrymningsväg

”Ytskikt och beklädnader i utrymningsvägar skall utföras i material som ger ett försumbart bidrag till brands spridning.”

BBR 19

I utrymningsvägar ska väggar och tak utformas så att en brands utveckling i lokalen inte får nämnvärt bidrag från takens och väggarnas ytskikt.

K₂10/B-S1,d0 ersatte tändskyddande beklädnad från BBR 19.

I avsnitt 5:521 BBR 19 infördes som allmänt råd ”För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar.”

 

34.2.6 Frågor/svar – Boverket

På en fråga om dörrars ytskikt i utrymningsvägar har Boverket svarat enligt nedan (2014-04-02) (inget diarienummer för detta svar men hänvisning till ett annat svar med diarienummer 1234-428/2014):

”I 5:522 och 5:523 finns enbart angivit vad som gäller för ytskiktskrav på väggar och tak. En slutsats är som du konstaterar att om man uppfyller motsvarande krav på dörrar, fönster och andra detaljer så är det inget problem utan föreskriften får anses vara uppfylld.

Eftersom det inte finns någon specialreglering av dessa detaljer i utrymningsvägar och särskilda lokaler är frågan om man istället kan tillämpa de allmänna undantag som finns i avsnitt 5:521 även i dessa lokaler. I konsekvensutredningen till reglerna har Boverket skrivit att undantagen i 5:521 gäller under de förutsättningar som i övrigt finns i det avsnittet, dvs ej generellt för andra avsnitt. 

Eftersom det är särskilt höga krav på väggar och takytor i utrymningsvägar och särskilda lokaler bör man därför vara restriktiv även med övriga material och göra en analytisk dimensionering i varje enskilt fall. Som utgångspunkt för den analysen kan man dock använda sig av de undantag som finns i avsnitt 5:521. En slutsats av det resonemanget är att tak- och golvlister samt enstaka dörrar och fönster normalt bör kunna vara av klass D-s2,d0 även i utrymningsvägar och andra särskilda lokaler men att Boverket inte tagit ställning till hur stor andel av utrymmet de får uppta, utan det måste göras i det enskilda fallet. Vid en bedömning av vad som är lämplig andel bör man inte enbart ta hänsyn till procentandelen material utan även dess placering. I en samlingslokal kan tex 20 % ytskikt av träpanel i ett rum påverka ett brandförlopp och risken för övertändning kraftigt om det placeras i ett hörn, medan påverkan på brandförloppet är betydligt mindre om motsvarande procentandel är utspridda på dörrar i olika delar av lokalen.”

34.3 Utländska regelverk

34.3.1 Norge

Högre krav ställs i utrymningsväg även i Norge. I VTEK §11-9 Vägledning till detta anges att ytskikten har stor påverkan på brandspridning och tid till övertändning. Det anges dock inget specifikt om varför kraven är högre i utrymningsvägar.

34.3.2 England

Hittar inget riktigt jämförbart, generellt lägre ytskiktskrav än i Sverige överlag.

34.3.3 USA

Kommentar IBC: Liknande krav finns i IBC där det erfordras en högre klass på ytskikt i utrymningsvägar än vissa andra utrymmen.

Kommentar NFPA: Beroende på verksamhet så kan det ställas högre krav på ytskikt i utrymningsväg, se utdrag från tabell A.10.2.2 ovan.

34.3.4 Australien

Australien skiljer inte på utrymningsvägar och andra utrymmen i detta avseende.

34.3.5 Nya Zeeland

Nedan ges diverse förklaringar till varför högre krav på ytskikt. Kortfattat gäller alltså att man bedömer hur mycket brandbelastning ytskikten utgör i förhållande till andra föremål i rummet och hur viktigt utrymmet är för utrymningsmöjligheterna.

34.3.6 Kanada

Redovisning av föreskrift: Högre krav ställs på ytskikt i utrymningsvägar, dock ges ingen motivering till detta.

Även ännu mer specificerat för höga byggnader.

Intent Statement (motivering/syfte):

34.4 Intervjuer

Vad är syftet med kraven på ytskikt på väggar och tak i utrymningsvägar? Vad är syftet med att ställa högre krav på ytskikt i utrymningsvägar än andra brandceller?

Intervjuperson nummer 1

Utrymningsvägar ska vara extra skyddade och även om det inte regleras i BBR så förutsätts det inte finnas nämnbart med brännbart material i utrymningsvägen. Inte heller ytskiktet ska kunna bidra till rökutvecklingen. Vid en öppen dörr till utrymningsvägen så ska branden inte förvärras av ytskiktet i utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 2

För att man kan och man vill ha lite högre krav i dessa lokaler. Lite ologiskt eftersom man inte ska ha så mycket brännbart i utrymningsväg.

Men skyddar mot övertändning i trapphuset vid brand i lägenhet.

Intervjuperson nummer 3

När man öppnar dörren till en brinnande lägenhet/rum så kommer snabbt flammor ut. Då vill man inte att det ska börja brinna i utrymningsvägen. Blir ett skydd för RTJ och utrymmande.

Intervjuperson nummer 4

Trygghet för utrymmande psykologiskt men också för att utrymningsvägar i många fall också kan utgöra angreppsväg för räddningstjänsten. Konsekvenserna om brand utvecklas i utrymningsvägar kan bli väldigt stora.

Intervjuperson nummer 5

Tanken är att om du öppnar en dörr mot en utrymningsväg så ska sticklågor eller varm rök inte direkt antända ytskiktet/bidar till brandförloppet. Vägen hålls fri så länge som möjligt. ”heliga” trapphus och korridorer.

Väldigt svårt att anlägga en brand samt få bidrag till en brand.

Intervjuperson nummer 6

För att utrymningsvägar anses vara extra skyddsvärda. Viktiga för utrymningen, och det är sårbart om dessa slås ut. Anlagd brand i en utrymningsväg skulle kunna få större konsekvenser vid sämre ytskikt. Även större risk att brand sprids från en brinnande brandcell till utrymningsvägen genom en delvis öppen dörr. Inte tydligt vilka scenarier man ska skydda sig mot.

Intervjuperson nummer 7

Säkerställa utrymningsvägens tillgänglighet. Byggnaden går snabbare att återställa till normal funktion om inte utrymningsvägen tar någon direkt skada vid brand.

Intervjuperson nummer 8

Har svårt att förklara. Borde vara högre krav i verksamhetslokaler än utrymningsvägar. Möjligtvis att man vill att en brand i en utrymningsväg inte ska påverkas av ytskiktet (men utrymningsvägen blir sannolikt ändå blockerad av branden så det borde inte spela någon större roll).

Intervjuperson nummer 9

Från Mårtensons tid. Övertänd brand i lägenhet kan ge en sticklåga i taket och då ska inte utrymningsvägen inte kunna antändas omedelbart.

Intervjuperson nummer 10

Kan vistas mer människor i utrymningsvägen än i andra utrymmen. De utrymmande är dessutom ”stressade”. Branden får inte spridas för snabbt inom utrymningsvägen.

Intervjuperson nummer 11

Minska risken för snabb brandspridning om en dörr öppnas, t.ex. vid utrymning eller släckning.

34.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Utrymningsvägar har generellt haft högre krav än övriga lokaler i tidigare bygglagstiftning. Anledningar som nämns är risk för antändning, risk för övertändning, rökutveckling, brandspridning mm. Lägre krav har inte tillåtits vid t.ex. sprinkling (förutom i ombyggnadsprojekt). Krav på ytskikt i utrymningsvägar som vetter mot lokaler med större brandrisker är högre än mot lokaler med lägre brandrisker.

De intervjuade hade många olika tankar kring syftet, t.ex. att inte flammor från en öppen dörr ska få fäste, brand i föremål i utrymningsvägen ska inte bli värre, säkerställa angreppsväg för räddningstjänsten.

Även flera av de studerade utländska regelverken har högre krav på ytskikt i utrymningsvägar men det förekommer att kraven är likvärdiga med övriga lokaler (främst Australien).

Syfte

Syftet bedöms vara att hantera följande scenarier:

• Brand som startar i intilliggande lokal med öppen eller delvis öppen dörr mot utrymningsvägen
• Brand som startar/anläggs i utrymningsvägen

För dessa scenarier är syftet att ytskiktet inte ska försvåra utrymning på grund av ytskiktets bidrag till rökutveckling och brandspridning inom utrymningsvägen.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)