Vad är syftet med att utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller?

36.1 BBR 24 text

36.1.1 5:53 Brandcellsindelning

Föreskrift (funktionskrav):

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. 

För mindre byggnader med en verksamhet där konsekvenserna av en brand är ringa behövs inga brandceller. 

Brandcellsindelning får helt eller delvis ersättas av brandtekniska installationer.”

Allmänt råd:

”Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls.”

36.2 Historik

Krav på brandcellsindelning av vissa olika verksamheter återfanns i BABS 67. Detaljeringsgraden ökade i SBN 75 och NR. I BBR 1-18 angavs att verksamheter som inte har ett odelbart samband med varandra ska utföras i skilda brandceller. I BBR 19 infördes verksamhetsklasser och att dessa bör utgöra skilda brandceller.

36.2.1 BABS 67

Inget övergripande funktionskrav redovisas avseende brandcellsindelning. Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Vissa pannrum (63:351)

Gästrum i hotell, korridor i hotell (71:211)

Vårdavdelning, operationsavdelning och annan funktionell enhet (72:21), korridor som är utrymningsväg mot fler än en brandcell i vårdanläggning (72:222)

Undervisningslokal med tillhörande grupprum, samlingssal med biutrymmen, gymnastiklokal med biutrymmen samt särskild skolmåltidslokal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, lärarrum, bibliotek e d eller sammanhängande svit av sådana lokaler i skolor (73:212)

Samlingssal med biutrymmen, bilokal med biutrymmen, scenhus (utan hänsyn till scenöppning) samt utrymningsväg inom byggnad (74:12)

Kontorslägenhet (75:111)

36.2.2 SBN 75

37:32 BRANDCELLSINDELNING

”Byggnad indelas i brandceller, var för sig omfattande utrymmen (eller sammanhängande grupper av utrymmen) avsedda för verksamhet utan omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden, såsom bostads-eller kontorslägenhet, brandsäkert eller brandhärdigt rum, trapphus (dock inte inom bostadslägenhet) och pannrum”.

Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Klädrum med tillhörande tvättrum och klosettrum i personalrum. I sådan brandcell får även matrum för högst 150 personer ingå (64:1).

Vissa pannrum (65:251)

Gästrum eller sammanhängande svit av gästrum (72:21)

I vårdanläggning – utom i barnstuga och liknande – placeras varje vårdavdelning, operationsavdelning eller annan funktionell enhet inom egen brandcell. I barnstuga och liknande placeras kök och personalrum inom egen brandcell. (73:12)

Undervisningslokaler med inbördes samordnad verksamhet, samlingssal med biutrymmen, gymnastiklokal med biutrymmen, skolmåltidslokal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, lärarrum, bibliotek e d eller sammanhängande svit av sådana lokaler. (74:12)

Samlingssal med biutrymmen, bilokal med biutrymmen samt scenhus (utan hänsyn till scen-öppning), lokal för brandfarlig verksamhet (75:12)

Laboratorielokaler (78:41)

36.2.3 SBN 80

Samma kravnivå och i stort sett samma lydelser som i SBN 75 avseende brandceller mellan olika verksamheter.

36.2.4 NR

8:41 Brandcellsindelning

”En byggnad skall delas in i brandceller, åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta rum (eller sammanhängande grupper av rum) i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden.”

Följande lokaler ska utföras som egna brandceller med avseende på skilda verksamheter:

Bostads och kontorslägenhet (2:41)

Gästrum, svit och förråd i hotell (2:43)

Vårdavdelning, operationsavdelning, funktionell enhet. Kök/personalrum i förskola. (2:53)

Undervisningslokaler (flera med likartad verksamhet tillåts), samlingssal med biutrymmen, gymnastiksal med biutrymmen, skolmatsal med kök, hälsovårdsavdelning, expeditionslokal, personalrum, bibliotek e d (2:61)

Huvudlokaler med biutrymmen, bilokaler med biutrymmen samt scenhus, utan hänsyn till scenöppningen, loger, verkstäder och andra biutrymmen som hör till en scen (2:72)

Personalrum med klädrum för fler än 50 personer samtidigt jämte tillhörande tvättrum och toalettrum. I denna brandcell får även ingå ett matrum för högst 150 personer. (2:82)

I industribyggnader är det lämpligt att inom en särskild brandcell placera utrymmen för sådan verksamhet där brand erfarenhetsmässigt kan få stora konsekvenser, exempelvis härdningsavdelning, gascentral, sopförbrännings-anläggning och personalrum. (2:8312)

Laboratorielokaler (2:833)

Vissa pannrum (3:43)

36.2.5 BBR

BBR 1-18

5:61 Brandcellsindelning

”Byggnader skall delas in i brandceller åtskilda av byggnadsdelar som hindrar spridning av brand och brandgas. Varje brandcell skall omfatta ett rum – eller sådana sammanhängande grupper av rum – i vilka verksamheten inte har omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden. […]

Allmänt råd

Bostads- eller kontorslägenheter, trapphus, garage, pannrum, avfallsrum, vårdavdelningar, gästrum på hotell, utrymningsvägar och större personalrum är olika exempel på egna brandceller.”

BBR 19 –

5:53 Brandcellsindelning

”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. […]

Allmänt råd

”Utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller. Som alternativ kan samtliga utrymmen i olika verksamhetsklasser inom brandcellen utformas så att kraven på brandskydd som gäller för varje ingående verksamhet uppfylls. […]

Utrymmen i byggnader med verksamhet som medför stor sannolikhet för uppkomst av brand och där en sådan kan få stora konsekvenser för utrymningssäkerheten bör delas in i egna brandceller. Sådana utrymmen kan vara lokaler där man utför heta arbeten, garage, avskilda pannrum, storkök, avfallsrum och liknande.” 

36.2.6 Konsekvensutredning BBR 19

Det framgår inte i konsekvensutredningen att ändringen är en ändring, och motivet till ändringen framgår således inte heller.

[…] ”Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand.

Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå.” […]

 

Konsekvens

Boverket anser inte att ändringen har en konsekvens:

”Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering.

Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”

36.2.7 Remissvarssammanställningen till BBR 19

I remissvarssammanställningen anger Boverket att: ”Boverket har inga särskilda regler för egendomsskydd, däremot ställs krav på att vissa funktioner ska vara uppfyllda, t.ex. skydd mot brandspridning inom byggnad.”

36.2.8 Frågor/svar – Boverket

På fråga om brandcellsindelning mellan verksamhetsklasser eller att uppfylla de högre kraven för båda ingående verksamhetsklasserna inom brandcellen, med Boverkets dnr: 1234-3973, ger Boverket följande svar:

”Det stämmer att olika verksamhetsklasser antigen bör vara i olika brandceller eller så projekterar man efter de högsta kraven, dvs Vk5A i hela dagiset i ditt exempel. Anledningen till det är att olika typer av verksamhet sedan tidigare normalt är olika brandceller, samt att kraven i de olika verksamhetsklasserna utgår från vilken brandrisk och vilket skyddsbehov som finns. Krav på snabb varseblivning och ytskikt mm behöver då vara samma i hela brandcellen om det tex finns risk för ett snabbt brandförlopp. Andra krav som gångavstånd är mer beroende av om personer är vakna och framförallt om de har god lokalkännedom. Om gångavstånden kan varieras inom samma brandcell beroende på att olika personers förmåga är något som i så fall enligt Boverkets uppfattning får göras med analytisk dimensionering.”

36.3 Utländska regelverk

36.3.1 Norge

Det finns ett antal specificerade fall där verksamheter delas in i separata brandceller men inte per verksamhetsklass.

36.3.2 England

ADB, 8.11

Delar av byggnader som brukas huvudsakligen för olika verksamheter ska separeras från varandra med avskiljande väggar och/eller avskiljande bjälklag. Detta gäller inte när någon av de olika verksamheterna är underordnad (liknar?) den andra.

36.3.3 USA

Kommentar IBC: Beroende på typ av verksamhetsklass (occupancy classification) kan det krävas skilda brandceller vid olika verksamhetsklasser. Om avskiljning inte görs gäller det för höghus (high-rise buildings) att en jämförelse måste göras över skillnader i krav för respektive verksamhetsklass och sedan utföras enligt de mest konservativa kraven.

Kommentar NFPA: Föreskriver att för byggnader med flera verksamhetsklasser måste jämförelse göras för respektive verksamhetsklass krav. Kraven utgörs sedan av de mest konservativa kraven. I vissa fall krävs ändå avskiljning, se nedan.

36.3.4 Australien

Även i Australien ska olika verksamhetsklasser skiljas från varandra. Man anger ett syfte vilket är att verksamhetsklassificeringen är ett sätt att uttrycka olika brandbelastningar. Man beskriver även syftet som ” To minimise the risk of a fire in one classification causing the failure of building elements in another classification in a different storey.” Motsvarande finns för indelning i planet.

Kraven för de olika klasserna är därför anpassade till att de förväntas ha olika brandbelastning. Exempelvis är den brandtekniska klassen på väggar i vissa verksamhetsklasser högre än för andra för att ta hänsyn till brandbelastningen, inte för att ge längre skydd (i tid räknat). Syftet med att skilja av är alltså för att inte verksamheter med lägre krav ska drabbas av en brand i en verksamhet med högre brandbelastning vilken den aktuella verksamheten inte är anpassad för. Samma som i Sverige. Man kan även i Australien uppfylla de högsta kraven för respektive verksamhet och på så sätt slippa avskiljningen.

36.3.5 Nya Zeeland

Det närmaste som hittats till motivering är att olika verksamhetsklasser innehåller olika typer av brandrisker (fire hazards) och förutsättningar som motiverar att varje verksamhet innesluts i en egen brandcell, där brandcellen utformas och anpassas till de rådande brandriskerna.

36.3.6 Kanada

Hur brandcellsindelningen görs i byggnaderna är ytterst specifikt för beroende på vilken verksamhetsklass som finns i byggnaden och hur byggnaden ser ut. Det är svårt utan att vara helt insatt i regelverket att exakt säga hur brandcellsindelningen styrs. Precis som i BBR förstår jag det som att man bör dela upp olika verksamhetsklasser i olika brandceller om det inte är så att samtliga högsta krav för de olika brandcellerna uppfylls.

Ingen tydlig motivering till en allmängiltig brandcellsindelning går att finna.

36.4 Intervjuer

Vad är syftet med att utrymmen i olika verksamhetsklasser bör placeras i skilda brandceller?

Intervjuperson nummer 1

Personernas lokalkännedom kan skifta. Risker kan finnas i Vk1, som personer i Vk 2 inte känner till.

Intervjuperson nummer 2

Logiskt krav i och med att det är olika kravnivåer i de olika verksamhetsklasserna.

Intervjuperson nummer 3

Vet egentligen inte riktigt. Är ju egentligen inget problem mer än att det ökar kravet på vissa delar än om det skulle vara separat brandceller. Kanske är mer relevant där det finns en tydligare skillnad i brandrisk, exempelvis mellan Vk3 och Vk6.

Intervjuperson nummer 4

Ett sätt att säkerställa att respektive verksamhetsklass får det brandskydd som är anpassat till dess risker. Analytisk dimensionering behöver i vissa fall inte vara särskilt komplicerad för att verifiera att t.ex. gångavstånd kan vara längre för vissa verksamhetsklasser där flera verksamhetsklasser utgör samma brandcell.

Intervjuperson nummer 5

När kraven skrevs fanns det få andra mått att koppla verksamheter till. Därav ett visst trubbigt mått. Syftet är att minska konsekvensen av brand och säkerställa tid för utrymning. Samma totala nivå för byggnaden skulle i vissa fall kunna uppnås genom att flytta brandcellsgränsen till läge där den är mer naturlig.

Intervjuperson nummer 6

Tidigare har kraven på brandcellsindelning varit oklart/otydligt, talat om ”inte omedelbart samband”. När man införde verksamhetsklasser fanns möjligheten att enkelt införa att dessa skulle vara i olika brandceller, och därmed reglera brandcellsindelningen med hjälp av verksamhetsklasserna. Medförde att det blev lite fyrkantigare och i vissa fall mindre lyckade konsekvenser, t.ex. borde inte lärarrum (vk1) och lärosalar (vk2A) i skola alltid behöva vara olika brandceller (likt tidigare byggregler). Orimligt att behöva dimensionera för de högsta kraven i dessa fall.

Intervjuperson nummer 7

Vet ej. Kanske olika risker för brands uppkomst. Innan olika Vk så nämndes olika exempel på vilka verksamheter som borde vara egna brandceller.

Intervjuperson nummer 8

Mer motiverat att olika verksamheter bör var olika brandceller. En annan ägare/hyresgäst vet inte vad de gör på andra sidan väggen. Vårdavdelning – lager självklart. Speciella risker som sprutmålning härdverkstad mm bör vara egna brandceller

Intervjuperson nummer 9

Tror det är baserat på gammal hävd att olika verksamheter inte ska placeras i samma brandcell.

Intervjuperson nummer 10

Man förväntar sig att de som är i samma verksamhetsklass sen tidigare har samma typ av brandrisk. Blir då enklare att ställa kraven i byggnaden på ett klokt sätt. Brandförloppen och utrymningsförutsättningarna skiljer sig åt i olika verksamhetsklasser

Gå tillbaka till definition av respektive verksamhetsklass – förutsättningar. Verksamhetsklasserna kom från början från Norge o Danmark.

Intervjuperson nummer 11

Förr skulle olika verksamheter utgöra olika brandceller (utan motiv). Både person- och egendomsskydd. Mest egendomsskydd. Har inte med brandbelastning att göra i Sverige utan mer med förmågan hos de personer som vistas i cellen.

36.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Fram till och med BBR 18 har brandcellsindelningen främst handlat om att skilja olika verksamheter som inte har ett omedelbart samband med varandra från varandra. I BBR 19 infördes verksamhetsklasserna och då även att olika verksamhetsklasser skulle åtskiljas med brandceller på ett sätt som inte tidigare genomförts (t.ex. personalrum och undervisningslokaler). I konsekvensutredningen anges att det inte har genomförts någon ändring avseende brandcellsindelning. Därav torde skrivelsen som fanns i BBR 18 och tidigare utgåvor kunna ligga till grund för syfte avseende brandcellsindelning mellan olika verksamheter.

Intervjuade personer hänvisar också mer till verksamheter än verksamhetsklasser med avseende på syftet.

Studerade utländska regelverk innehåller liknande skrivelser som BBR.

Syfte

Syftet med brandcellsgräns mellan olika verksamhetsklasser bedöms vara att säkerställa att:

• risk för brands uppkomst inte är större än vad som normalt kan förväntas för respektive verksamhet
• brandförlopp inte blir snabbare eller långvarigare än vad som normalt kan förväntas för respektive verksamhet
• utrymning kan ske tryggt i byggnaden, med hänsyn tagen till sovande/vakna personer, lokalkännedom och personers möjlighet att själva sätta sig i säkerhet.

Verksamheterna förutsätts vara olika om dessa inte har ett omedelbart samband med annan verksamhet i byggnaden.

 

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)