Vad är syftet med att tillåta större brandsektioner då brandlarm installeras?
42.1BBR text
42.1.1 5:561 Skydd mot omfattande brandspridning
Föreskrift (funktionskrav):
”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas.”
Allmänt råd:
”För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning.
Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1250 m2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i tabell 5:561. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning. ”
42.2 Historik
Kravet på sektionering av stora byggnader har funnits länge men berörde från början primärt industrier. I SBN 67 infördes att sektionerna kunde utökas om ett larm kopplat till räddningstjänst installerades. Detta fanns kvar fram tills BBR infördes 1994 då man ändrade texten kring sektionering. I BBR 19 återförde man vissa delar av tidigare regler men i ett annat avsnitt av BBR (brandspridning inom byggnad istället för mellan byggnader) och kravet på koppling till räddningstjänsten utelämnades.
42.2.1 BABS 1946
”Avdelning IX – Byggnader, som medföra särskilda faror ur brandskyddssynpunkt
1 KAP – Byggnader för fabriks- och verkstadslokaler eller eldfarliga upplag.
A. Byggnads sektionering.
1. Större avdelningar inom samma byggnad, som äro av varandra oberoende, böra åtskiljas genom brandsäkra väggar eller bjälklag, därest icke arbetets behöriga fortgång därigenom försvåras eller särskilda skäl eljest föranleda undantag.”
42.2.2 1959 års byggnadsstadga
”44 §.
1 mom, Byggnad skall med avseende å konstruktion och: inredning utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av hänsyn till dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i övrigt. Där annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak utföras av eller täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot spridning av brand.
Större byggnad skall, om byggnadsnämnden det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker mur.”
42.2.3 SBN 1967
I SBN 67 fanns ett antal förutsättningar under vilka en byggnad behövde delas in i sektioner med brandmurar. Dessa kan dock inte direkt kopplas till dagens krav även om krav fanns på sektionering av brandceller till maximalt 1200 m2 om inte takytor av brännbart material skyddades. Liknande storlekar på sektionering av vind fanns. I övrigt hänvisades fortfarande till samma skrivelse som ovan gällande lämpligt stora enheter.
Det infördes dock ett avsteg för kraven av indelning med brandmur (motsvarande brandsektion) om brandlarm kopplat till räddningstjänsten installerades enligt nedan:
”Där till kommunal brandkår ansluten automatisk brandalarmanordning installeras får avsteg göras från eljest gällande brandskyddskrav under i övrigt lika förhållanden i fråga om
a) storlek av medelst brandmur uppdelad byggnadsyta under förutsättning att brandbelastningen i denna inte överstiger ca 50 Mcal per m2 total omslutningsyta och att risk för snabb övertändning inte föreligger.
b) åtgärder till skydd för omgivningen mot spridning av brand.
Vid avgörande av vilka eftergifter som kan medges tas hänsyn till brandkårens kapacitet och dess genom anordningen förkortade insatstid samt beaktas att i byggnaden inte får finnas ämnen eller anordningar, som kan medföra explosion eller snabb övertändning.”
42.2.4 SBN 80
I SBN 80 infördes en version av den tabell som idag återfinns i BBR. Denna låg dock under avsnittet ”Industribyggnader” och var därför inte styrande för alla byggnader. Här angavs:
”:2212
I 44 § BS sägs: ”Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker mur”. Detta innebär krav – utöver vad som sägs i 37:421 – på begränsning av storleken på en och samma brandcell. Lämplig maximal storlek kan inte generellt anges men vissa riktlinjer till vägledning ges i tabell 77:2211. Tabellens värden är angivna under förutsättning att särskild risk för personskada inte föreligger, samt att byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras.
I tabellen använd gradering av brandbelastning (f) motsvaras av en verksamhet i byggnaden enligt följande:
Hög (f>400 MJ/m2) Trävarulager, lager av pappersrullar eller av högt staplade varor, emballerade i kartonger eller trälådor, vissa plastindustrier m m
Medel (50<f-5._400 MJ/m2) Textilfabrik, snickerifabrik, sågverk m m
Låg (f-50 MJ/m2) Cement- och betongvaruindustri, mekanisk verkstad, plåtslageri, bryggeri, järn- och stål-verk m m”
I tabellen anges alltså att brandlarm tillsammans med brandventilation ger möjlighet till större area. Det anges även att larmet ska vara anslutet till räddningstjänst.
Det angavs även att brandmur skulle vara avskiljande i fallen med storlekar enligt ovan.
”222 Sektionerande vägg
En vägg som delar upp en byggnad enligt :2212 skall anordnas som gemensam brandmur (jfr 37:433) och utföras i klass A 120 (A 60 där brandbelastningen understiger 400 MJ/m2) eller i den högre klass som kan gälla enligt tabell 37:422 b.”
42.2.5 NR
Även i NR återfanns en liknande tabell för industribyggnader.
”:8311 Sektionering
En större industribyggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner.
Sektionernas största lämpliga storlek kan bedömas med ledning av följande tabell, Tabellens värden är angivna under förutsättning att särskild risk för personskada inte föreligger samt att byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras.”
För byggnader som inte var industribyggnader angavs följande:
”8:32 Sektionering av större byggnader
En större byggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att räddningstjänsten skall kunna hindra brandspridning till närliggande bebyggelse. Vid bedömningen av sådant behov skall hänsyn tas till bl a brandbelastning, brandventilation, automatiskt brandlarm och automatisk vattensprinkleranläggning.”
Här var alltså tydligt att syftet med sektioneringen var att försvåra brandspridning till andra byggnader.
42.2.6 BBR 1-18
I övergången till BBR ströks tabellen och ingen skillnad gjordes längre mellan industribyggnader och andra byggnader. Avsnittet om sektionering av större byggnader var liknande det som angavs i NR och återfanns i ”5:7 skydd mot brandspridning mellan byggnader”.
”5:73 Sektionering av stora byggnader
Stora byggnader skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att brandspridning till närliggande byggnader kan hindras genom räddningstjänstens ingripande eller på annat sätt försvåras.
Råd: Vid bedömningen av om behov av sektionering föreligger bör hänsyn tas till bl. a. byggnadens avstånd till närliggande byggnader, brandbelastning, brandgasventilation, automatiskt brandlarm och automatisk släckanordning.”
42.2.7 Konsekvensutredning BBR19
I och med BBR 19 flyttades kravet från ”Brandsridning mellan byggnader” till ”Brandspridning inom byggnad”. Man införde även tabellen från NR igen, dock med vissa skillnader. Brandgasventilation ströks och kravet på att koppla larmet till räddningstjänsten utelämnades.
Ӏndring
Funktionskravet fokuserar mer på att begränsa en omfattande brandspridning inom en byggnad snarare än som tidigare fokusera på skydd mot brandspridning mellan byggnader. Dessutom återinförs en tidigare gällande tabell men med modifikation. Om byggnaden förses med automatisk vattensprinkleranläggning kan sektioner utföras med obegränsad storlek. Brandgasventilation anges inte som lösning i förenklad dimensionering.
Sektionering kan ske för att begränsa brandens storlek inom en byggnad av rena egendoms eller samhällsekonomiska skäl. Samtidigt ges räddningstjänsten bättre förutsättningar att begränsa konsekvenserna i händelse av en brand vilket även förbättrar deras säkerhet. När sektionering är en förutsättning i byggnad specificeras, dessutom anges särskilt vad som gäller för bjälklag i sektioner, som inte behöver uppfylla klass -M.
Motiv
Verifierbar nivå saknas i tidigare regler och den gamla modifierade tabellen införs därför som allmänt råd. Förtydligandet motiveras av att detta begränsar konsekvenser och minskar egendomsskador och miljöpåverkan vid en eventuell brand vilket ligger i linje med krav enligt PBL och PBF.
Fler mindre brandceller än stora brandsektioner minskar spridningen av branden till stora delar av byggnaden. Det underlättar och ökar säkerheten för räddningstjänsten då branden hålls inom mindre brandceller istället för stora brandsektioner.
Nyttan av brandgasventilation bedöms inte vara tillräckligt utredd för att detta ska vara en alternativ möjlighet. Däremot kan brandgasventilation mycket väl användas i analytisk dimensionering.
Konsekvens
Med krav på sektionering och brandtekniska installationer i stora byggnader kan kostnaderna för vissa byggnader öka. Detta bedöms dock vara motiverat med hänsyn till egendomsskydd och miljöskydd. För många byggnader har dessutom de tidigare kraven ändå varit aktuella. Exempelvis behöver byggnader som är väl brandcellsindelade inte brandsektioneras.
Rekommendation om brandgasventilation stryks vilket kan resultera i lägre kostnader.”
Kravet har sedan dess varit oförändrat och är det som anges under BBR text ovan.
42.3 Utländska regelverk
42.3.1 Norge
I Norge finns liknande krav. Se tabellen nedan. Här finns brandgasventilation som lösning och det tydliggörs att brandlarmet ska vara vidarekopplat till räddningstjänsten.
42.3.2 England
ADB
1.36
I England är det automatiska brandlarmet mer kopplat till utrymningsförutsättingar och inte så mycket till brandcellens storlek där sprinkler påverkar mer. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från ADB genom att kompensera med automatiskt brandlarm. Det är inte tydligt beskrivet att detta skulle gälla brandcellsindelning eller brandsektioner.
42.3.3 USA
Inget direkt liknande krav finns i USA. Dock krävs sprinkler för vissa verksamheter med brandceller större än 1100 m2. Detta är dock inget generellt krav.
42.3.4 Australien
Australien ger inga möjligheter till ökning av storleken med hänsyn till larm. Sprinkler däremot ger möjligheter till stora brandceller/-sektioner. I vissa typer av byggnader krävs det brandgasventilation. Dessa byggnader kan också under vissa förutsättningar ha större sektioner. Syftet med att begränsa storleken på brandceller är att begränsa storleken på branden. Begränsningarna är olika och tar bäring på två faktorer; byggnadsklass och verksamhetsklass: ”… the allowable size of fire compartment depends on two things. The first is the type of construction, which is a measure of a building’s ability to resist a fire. The second is the classification of the building, which is an indicator of a building’s potential fire load.” Man måste också i vissa fall öka avståndet till grannarna eftersom större brandceller ökar risken för brandspridning till grannen.
42.3.5 Nya Zeeland
Liknande möjlighet till ”avsteg” finns inte. Krav på brandlarm styrs av personantal i byggnaden/brandcellen och avsteg från brandcellsindelning tillåts inte till följd av larm.
42.3.6 Kanada
Inget liknande krav har hittats.
42.4 Intervjuer
Vad är syftet med att tillåta större brandsektioner då brandlarm installeras?
Intervjuperson nummer 1
Möjlighet att tillkalla räddningstjänsten medan branden är liten, då spelar det ingen roll om lokalen är större. Den förväntade maximala skadan blir mindre än vad den hade varit utan brandlarm.
Intervjuperson nummer 2
Bra fråga men tidig detektion till SOSAB gör ju att branden förhoppningsvis släcks tidigare.
Intervjuperson nummer 3
Larm i tidigt skede medför större möjlighet att göra något åt branden. Inget krav att brandlarmet är vidarekopplat till räddningstjänsten. Man utgår från att både personer på plats samt räddningstjänsten får bättre möjligheter att påverka branden genom installationen av automatiskt brandlarm, dvs inte bara räddningstjänsten. Larmet bör göra något (påkalla någons åtgärd) även om det inte framgår i BBR.
Intervjuperson nummer 4
Ologiskt. Inte krav på vidarekoppling vilket är konstigt.
Brandsektion är kopplat till samhällsresurser osv. Om brandlarm är vidarekopplat kan räddningstjänsten släcka snabbare. Annars kan kanske personal kan släcka inom byggnaden.
Kommer från försäkringsbolagen i tabeller de hade. Sen via handböckerna.
Anekdot: Boverket snackade med FM Global vid införandet. Anledningen till att brandgasventilation togs bort var för att öppna upp för friare lösningar med brandgasventilation och inte låsa in sig med definitiva mått.
Intervjuperson nummer 5
Fungerar endast vid en pyrande brand. Tveksam nytta med larm.
Intervjuperson nummer 6
Egendomsskydd.
Intervjuperson nummer 7
Ökar chansen för att det blir någon form av insats, att någon larmar räddningstjänsten eller att någon personal gör en släckinsats. Kan ses som att det ökar brandskyddet i allmänhet i bygganden så som förbättrad utrymningssäkerhet.
Intervjuperson nummer 8
Branden upptäcks tidigare och branden kan begränsas av personal eller räddningstjänst. Kommer de dit tidigare så kan branden stoppas tidigare. Man vill gärna ha automatiskt brandlarm i den här typen av lokaler (förstärka skyddet) och för att få det har man fått ge något tillbaka, vilket blev större lokaler. Bättre med större lokal och brandlarm än mindre lokal utan brandlarm.
Intervjuperson nummer 9
För då kommer räddningstjänsten snabbare.
Intervjuperson nummer 10
Oklart syfte, speciellt om räddningstjänsten inte larmas automatiskt. Möjligtvis att personal på plats skulle kunna bli varse om brand och då göra en insats, men det är ju inte alltid som det finns personal på plats.
Intervjuperson nummer 11
Märklig regel som kom i BBR 19. Utan krav på brandgasventilation, som fanns i tidigare regler, ger kravet ingen nytta.
42.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kravet på sektionering har flyttats runt i olika delar av regelverket, vilket gör att syftet med detta grundkrav är något svårt att överblicka. Från början har syftet med sektioneringskravet varit att begränsa risken för brandspridning från industribyggnader, där bränderna kunnat bli väldigt omfattande, till andra byggnader. Efter hand har dock kravet flyttats till att innefatta alla byggnader och sedan även för att begränsa brandspridning inom byggnad istället för mellan byggnader.
Sannolikt är grundtanken med att tillåta större sektioner vid brandlarm att detta ger en tidig varningssignal antingen till räddningstjänst eller till personal på plats i byggnaden. Kravet ställs dock inte så att detta uttryckligen krävs, vilket det tidigare gjort, och detta gör att syftet något svårare att bedöma.
Att döma av intervjupersonernas svar så är anledningen att inte koppla brandlarmet till räddningstjänst inte helt klart men en tanke som tas upp är syftet att skapa en åtgärd eller reaktion till branden, även om det sker av annan part än räddningstjänst. Exempelvis skulle ett utrymningslarm kopplat till brandlarmet kunna påkalla uppmärksamhet i byggnaden, vilket kan leda till en släckinsats av personal eller liknande alternativt att räddningstjänsten påkallas.
Syfte
Med grund i ovanstående bedöms syftet vara att brandlarmet skapar förutsättningar för en tidig insats av antingen räddningstjänst eller personal, vilket förväntas minska risken för att en brand blir omfattande. Detta i sin tur minskar även risken för brandspridning till andra byggnader, vilket tidigare varit ett tydligt syfte med grundkravet.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |