47 BBR 5:732 – Brandgasventilation av källare - Sveriges Brandkonsultförening

Vad är syftet med att förse källare med brandgasventilation?

(Rådet talar om hur det ska utformas men inte hur det ska användas och rubriken antyder att det syftar till att underlätta räddningsinsats men det är svårt att förstå hur utformningen underlättar räddningsinsats)

47.1 BBR 24 kap 5:732

47.1.1 5:732 Allmänt

Föreskrift (funktionskrav):

”Källare ska förses med brandgasventilation eller motsvarande.”

Allmänt råd:

”I källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller andra öppningar mot det fria. I Br1 byggnader bör de finnas i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. För småhus kan brandgasventilation via invändig trappa anses uppfylla föreskriften.

I byggnader med fler än ett källarplan bör brandgasventilation finnas separat för varje källarplan. Brandgasventilationen bör i dessa fall kunna manövreras från bottenvåningen och dess manöverdon bör förses med skyltning.

Öppningar bör ha en area motsvarande minst 0,5 % av brandcellens nettoarea vid en brandbelastning som är högst 800 MJ/m². Förses brandcellen med automatisk vattensprinkleranläggning kan 0,1 % anses vara tillräckligt. Det senare gäller även vid en högre brandbelastning än 800 MJ/m².

Regler om utformning av skyltning finns hos Arbetsmiljöverket.”

47.2 Historik

Brandgasventilation för källare nämndes första gången i SBN 1967 dock angavs ingen storlek på öppningar utan bara att dessa inte skulle förläggas i anslutning utgång från trapphus. I SBN 1975 kom storleksangivelse, vilken var densamma som dagens, samt att det skulle finnas möjlighet till genomvädring. Dessutom fanns särskilda krav för garage. Till NR skedde ingen större förändring men till BBR försvann kravet på genomvädring och storlek på brandbelastning lades till. Till BBR19 förtydligades kraven och syftet med brandgasventilation enligt konsekvensutredningen. Konsekvensutredningen beskriver inte brandgasventilation av källare direkt men talar om att brandgasventilation generellt är till för att underlätta invändig insats för räddningstjänsten.

47.2.1 SBN 67

37:442 Källare

”I byggnad som skall vara brandsäker förses källare med fönster eller andra öppningar direkt till det fria i sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation vid brand. I byggnad med fler än en källarvåning förses varje källarplan med anordning för brandventilation såvida särskilt skäl till undantag inte föreligger. Lucka till härför avsett rökschakt skall genom betryggande manöveranordning kunna öppnas från markplanet (jfr :3225).”

”37:4421 Fönster eller öppning som i första stycket avses förläggs lämpligen inte omedelbart intill utgång från trapphus. Skäl till undantag som avses i andra stycket kan exempelvis vara att automatisk brandsläckningsanordning installeras.”

47.2.2 SBN 75

37:442 KÄLLARE

”I brandsäker byggnad förses källare med för brandventilation lämpligt placerade fönster eller andra öppningar direkt till det fria i sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation vid brand. I byggnad med fler än en källarvåning förses varje källarplan med anordning för separat brandventilation såvida särskilt skäl till undantag inte föreligger. Lucka till härför avsett rökschakt skall kunna öppnas från markplanet.”

”37:4421 Fönster eller öppning kan anses lämpligt placerad för brandventilation om öppningar förläggs så i förhållande till varandra och till ingångsdörr att genomvädringsmöjligheter finns. Där i källare inryms lager i industriell eller hantverksmässig verksamhet godtas att öppningar för brandventilation dimensioneras enligt ”Brandventilation”, Svenska Brandförsvarsföreningens råd och anvisningar nr 5:1 (1975). I övrigt godtas vid ventilation genom självdrag att den sammanlagda arean av sådana öppningar uppgår till 0,1 % av golvytan i lokal som skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning, i annan lokal 0,5 % av golvytan.”

66:3 SÄRSKILDA ANORDNINGAR

66:31 BRANDVENTILATION

”Slutet garage förses med för brandventilation lämpligt placerade öppningar eller schakt till det fria om vardera minst 1 m² area. Vid garage som förses med automatisk vattensprinkleranläggning skall den sammanlagda arean av dessa öppningar vid självdragsventilation uppgå till minst 0,1 % av garagets golvyta, vid annat garage till minst 0,5 % av golvytan. Trapphus som inte ingår i utrymningsväg från lokal där människor vistas får utnyttjas som schakt för brandventilation.

In- eller utfartsöppning godtas som enda öppning för brandventilation om den är för ändamålet lämpligt anordnad och avståndet till det fria ingenstans överstiger 40 m.”

47.2.3 NR

8:622 Källare

”I en byggnad i klass Br1 skall källare ha fönster eller andra öppningar mot det fria i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för brandventilation. Brandceller med högst 10 m² nettoarea får dock brandventileras över trapphus. Öppningarna för brandventilation skall vara placerade så att de möjliggör god genomvädring. I en källare som inte inrymmer lager-, industri- eller hantverkslokaler skall den sammanlagda arean av sådana öppningar vid brandventilation genom självdrag vara minst 0,5 % av lokalens nettoarea. I en lokal som är skyddad med automatisk vattensprinkleranläggning är 0,1 % tillräckligt. För källare som inrymmer lager-, industri- eller hantverkslokaler erfordras särskild utredning beträffande öppningsarea för brandventilation. I en byggnad med fler än ett källarplan skall det för varje sådant plan anordnas brandventilation i skilda rökschakt, vilka får mynna vid markplanet. Luckor till rökschakten skall kunna öppnas från markplanet.”

47.2.4 BBR1

5:92 Brandgasventilation

5:921 Källare

”Brandgasventilation av källare skall kunna ordnas i alla byggnader utom i småhus. Källare i en byggnad i klass Br1 skall ha fönster eller andra öppningar mot det fria i en sådan omfattning att trapphusen inte behöver utnyttjas för brandgasventilation. I byggnader med fler än ett källarplan skall brandgasventilation kunna ordnas för varje sådant plan. Brandgasventilationen skall kunna manövreras från markplanet. Manöverdon till brandgasventilation skall förses med varselmärkning.”

”Råd: Fläktar bör fungera vid temperaturer upp till ca 300°C under avsedd tid. Rökluckor bör ha en area motsvarande 0,5 % av utrymmets nettoarea vid normal brandbelastning, 200 MJ/m². Förses utrymmet med automatisk vattensprinkleranläggning bör 0,1 % anses vara tillräckligt. För källare som inrymmer lagerlokaler eller industri- och hantverkslokaler bör öppningsarean för brandgasventilation bestämmas genom särskild utredning.”

47.2.4 BBR19

5:732 Brandgasventilation

”Källare i en byggnad i klass Br1 ska förses med brandgasventilation eller motsvarande. (BFS 2011:26).”

”Allmänt råd

I källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller andra öppningar mot det fria. De bör finnas i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. I byggnader med fler än ett källarplan bör brandgasventilation finnas separat för varje källarplan. Brandgasventilationen bör i dessa fall kunna manövreras från bottenvåningen och dess manöverdon bör förses med skyltning.

47.2.5 Konsekvensutredning BBR19

Ändring:

”Syftet med brandgasventilation har förtydligats. Kraven på brandgasventilation har samlats i de inledande föreskrifterna. Fönster som ska vara öppningsbara ska vara möjliga att öppna med brandkårsnyckel enligt SS 3654. För trapphus i Br1 är det tillräckligt med öppningsbara fönster i vartannat våningsplan men ett fönster måste finnas överst i trapphuset för att undvika ansamlingar. Det förtydligas att erforderlig storlek på lucka är 1 m² upp till 8 våningar, se även SS-EN 12101-2. Krav vid användande av fläktar utgår från rådet.”

Motiv:

”Att specificera var brandgasventilation krävs i inledande föreskrift är för att underlätta användandet av regeln. Brandkårsnyckel krävs så att även kravet på barnsäkerhet enligt avsnitt 8 går att uppfylla. Användande av fläktar är en form av analytisk dimensionering och bör utformas därefter.”

Konsekvens:

”Ökad tydlighet. Möjlighet till användning av fläktar kvarstår.”

Kommentar:

”Brandgasventilation är till för att underlätta för invändig insats för räddningstjänsten precis som sista stycket i föreskrift visar på. […]”

47.2.6 Svar från Boverket

Frågor till Boverket (dnr: 1233‐4065/2013):

”Vi har ett allmänt råd att brandgasventilera med 0,5 % av nettoarean.

– Kan denna utformas av luckor avsedda för brandgasventilation och garageport/dörr till det fria så att ovanstående uppfylls?

– Eller skall frånluften i sig utgöras av luckor (eller motsvarande) och att ex. garageport endast fungerar som tilluft? Dvs att frånluftsluckor uppfyller 0,5 % av nettoarean och garageport räknas inte med.”

Svar från Boverket (dnr: 1233‐4065/2013):

– ”Garageporten kan räknas med i arean för tilluft och frånluft. Vid större garage behöver dock till och frånluft vara placerade på motstående sidor för att kunna få till en effektiv brandgasventilation.”

Frågor till Boverket (dnr: 1233-96/2014):

– ”Jag har en fråga som ni kanske kan bringa lite klarhet i. Vi tvingas ofta bedöma lösningar där brandgasventilation från garage eller källare sker via andra utrymmen, här vill man använda sig av förenklad dimensionering med hänvisning till BBR 5:732. Exempelvis har vi sett att man vill brandgasventilera garage via förråd i källare, men också brandgasventilera källarförråd via garage.”

– ”Vår tolkning av det allmänna rådet är att brandgasventilation ska ske direkt till det fria om man inte dimensionerar det analytiskt, är det detta som är avsikten med det allmänna rådet? Första meningen i det allmänna rådet ovan skulle kunna tolkas på olika sätt beroende på var syftningen ligger. Menas det att brandgasventilation kan utföras med dörr/fönster mot ett annat utrymme (och därefter till det fria) eller med andra öppningar direkt till det fria. Eller menas det att alla öppningar som används för brandgasventilation ska vara direkt till det fria?”

Svar från Boverket (dnr: 1233-96/2014):

– ”Den del av det allmänna rådet du citerar handlar om att brandgasventilationen i källare kan bestå av luckor, fönster eller annan anordning mot det fria som kan öppnas manuellt av räddningstjänsten för att underlätta er insats (jämfört mot det allmänna kraven på brandgasventilation enligt avsnitt 5:253).” Rådet anger sedan även att öppningarna ska motsvara 0,5 % av brandcellens nettoarea.”

– ”Förutom storleken måste placering av dessa luckor ske mot bakgrund av föreskriftens syfte att underlätta invändig räddningsinsats. Även vid förenklad dimensionering måste därmed projektören tänka på hur det ska gå att skapa en tryckavlastning och genomströmning av brandgaser om ni öppnar luckor eller fönster mot det fria i förhållande till er insatsväg eller andra öppningar där tilluft kan förväntas komma in i byggnaden.”

Fråga till Boverket (dnr: 1231-5393/2013):

”I BBR, 5:732 allmänna råd står det att ”öppningar bör ha en area motsvarande minst 0,5 % av brandcellens nettoarea vid en brandbelastning som är högst 800 MJ/m². Förses brandcellen med automatisk vattensprinkleranläggning kan 0,1 % anses vara tillräckligt. Det senare gäller även vid en högre brandbelastning än 800 MJ/m².” Vad gäller då för en osprinklad källare där brandbelastningen överstiger 800 MJ/m²? Det måste finnas väldigt många källare, exempelvis förråd, som passar in på denna beskrivning. Ska dessa alltid sprinklas eller behandlas analytiskt? I så fall blir frågan vad de ska verifieras mot? Som jag ser det blir relevanta förskrifter ”Källare ska förses med brandgasventilation eller motsvarande.” och ”Brandgasventilation eller motsvarande ska utformas så att invändig räddningsinsats underlättas.” vilket kan bli mycket godtyckligt, inte minst om man byter ut brandgasluckor mot fläkt.”

Svar från Boverket (dnr: 1231-5393/2013):

– ”Det stämmer att i de fall Boverket inte ger något exempel i allmänt råd är det upp till den som projekterar att ta fram en lösning som uppfyller föreskriften. I aktuellt fall är föreskriftskravet som du påpekar att invändig räddningsinsats ska underlättas. Eftersom det finns ett råd för brandbelastning om högst 800 MJ/m² kan en första slutsats vara att en dimensionering för över 800 MJ/m² behöver åtminstone minst lika mycket brandgasventilation.”

– ”Vad det gäller källarförråd till bostadshus är de att betrakta som utrymme i verksamhetsklass 3 och kan därmed enligt det allmänna rådet om brandbelastning (BBRBE) dimensioneras som en verksamhet understigande 800 MJ/m². Antalet källare som måste dimensioneras särskilt är kanske därmed inte så många som du befarat.”

Fråga till Boverket (dnr: 1358/2015):

– ”Jag har en fråga angående tolkningen av skrivelsen i BBR 5:732 Brandgasventilation. Frågan gäller vad som ingår i begreppet brandgasventilation för källare. Här anges att öppningarna bör ha en area motsvarande minst 0,5 % av brandcellens nettoarea. Avser dessa 0,5 % endast frånluft, eller anses även tilluften ingå i dessa 0,5 %? Dvs. 0,25 % tilluft och 0,25 % frånluft. Denna tolkning går att göra utifrån föreskriftstexten i 5:71 och 5:732 samt definitionen av brandgasventilation i 5:253. LTH-handboken ger stöd för tolkningen att det endast är frånluften som avses i föreskriften, men denna är ju svår att hänvisa till då den inte har någon direkt juridisk bärighet.

– Problemet har uppstått då en del konsulter har dimensionerat brandgasventilationen med tolkningen att både tilluft och frånluft ingår i de 0,5 %. Vilket ger en skillnad i frånluften på en faktor två vilket är en avsevärd skillnad.”

Svar från Boverket (dnr: 1358/2015)/Kompletterande svar till 469/2016 daterat 2016-04-25:

– ”Den öppningsarea som regleras är frånluften. Den funktion som BBR reglerar, vid krav på brandgasventilation, är att byggnaden ska kunna ventilera ut brandgaser och det görs genom att precisera öppningsareor för frånluften, för att det ska bli ett flöde krävs dock även tilluft. Då Boverket fått följdfrågor på vårt förra svar har vi valt att göra följande förtydligande och komplettering av vårt tidigare resonemang.”

– ”Vad det gäller de 0,5 % av golvarean som anges som förenklad lösning för brandgasventilation av källare kan Boverket inte se att det skett någon förändring under den tid vi kan överblicka (från SBN 75). Det är mängden öppningar för brandgasventilation (tidigare brandventilation) som regleras. Med det menas de öppningar som är avsedda för att släppa ut brandgaser och som för att fylla sin funktion normalt är placerad i taket eller övre delen av en brandcell.”

– ”För att det ska fungera krävs såväl en genomtänkt placering av öppningarna som möjlighet till tillförsel av ersättningsluft. Hur stora eventuella tillkommande öppningar behöver vara är inte och har inte heller tidigare varit detaljreglerat i några byggregler utan det krävs att byggherren själv tar ansvar för det. I vissa brandskyddshandböcker anges att samma yta som brandgasventilationen är en bra tumregel. I vårt svar från den 25 april pekar vi också på att räddningstjänsten i dag har bättre möjlighet att använda mobila fläktar för att t.ex. förstärka tilluften i en dörröppning. I SBN nämns även att öppningar ska placeras lämpligt i förhållande till varandra och till ingångsdörr. Vid enbart självdrag blir det beroende på gällande vindförhållande och brandens placering troligen också så att vissa öppningar i praktiken fungerar som tilluft och andra som frånluft. Vid projekteringen bör man även kunna ta hänsyn till att syftet med brandgasventilationen inte är att undvika kritiska förhållanden för utrymmande, hålla brandgaslagret på en viss nivå eller vädra ut brandgaser på en bestämd tid. Det viktiga är att det finns en väl genomtänkt strategi för brandgasventilationens funktion så att insats kan underlättas och så att övriga byggnaden inte brand- och rökskadas i onödan.”

– ”I äldre regler fick garageport användas som enda öppning om garaget inte var större än att porten kund nås inom 40 meter och porten i övrigt var lämplig för ändamålet. Detta har ibland framförts som argument för att hela portens yta ska kunna antas utgöra brandgasventilation utan separat tilluft. Med anledning av det vill vi peka på följande räkneexempel. Ett garage med max 40 meters gångavstånd motsvarar om det är kvadratiskt en yta på runt 800 m². En halv procent av det är 4 m². Det innebär att för en port som är fyra meter bred är det bara den översta metern som behövs för att motsvara en halv procent av golvarean. Det ligger väl i linje med att det är öppningar i överkant av en brandcell som normalt kan anses utgöra brandgasventilation. Att en garageport tidigare kunde användas som enda öppning för vissa garage kan därmed inte tas som intäkt för att hela portens yta alltid kan betraktas som brandgasventilation och att annan möjlighet till ersättningsluft inte behövs. Slutligen vill vi påminna om att vid konflikt i ett enskilt byggärende är det kommunens byggnadsnämnd som har tillsyn och att deras beslut i sin tur kan bli föremål för rättslig provning. Boverket uttalar sig därför normalt inte i några enskilda byggnadsärenden.”

47.3 Utländska regelverk

47.3.1 Norge

Kravställningen i Norge är att källarplan ska förses med brandgasventilation och att storleken på denna ska utformas i samråd med räddningstjänsten.

47.3.2 England

ADB

11.2, Generella principer

Garage (parkering för vanliga personbilar) är något annorlunda om man jämför med andra byggnader eller delar av byggnader. Vilket gör att man kan avstå lite från de vanliga åtgärderna för att förhindra brandspridning inom byggnader. De är annorlunda för att:
a) brandbelastningen är känd. Och
b) där ett garage är välventilerat är sannolikheten för brandspridning mellan olika våningar låg. Ventilationen är en viktig faktor och eftersom värme och rök inte kan ventileras så lätt från ett garage som inte är öppet så krävs vissa åtgärder. Tre metoder finns; öppet garage (hög nivå på naturlig ventilation), naturlig ventilation och mekanisk ventilation.

11.5

Om naturlig ventilation (ej öppet): varje våning ska vara ventilerad med permanenta öppningar (i taknivå) på varje våning. Dessa ska ha en area om minst 1/40-del av golvarean (2,5 %) på det planet, av vilken åtminstone halva ska delas lika och sitta på två motstående väggar (1/160-delar på varje sida).

11.6

Mekanisk ventilation (om det inte går att använda sig av naturlig): ska vara oberoende av andra ventilationssystem samt designas så att det ger 10 omsättningar per timma vid brand. Systemet ska designas så att det körs i två delar, där varje del ska kunna dra ut 50 % av den angivna luftomsättningen och varje del ska kunna köras både för sig självt och simultant.

Varje del av systemet ska ha en oberoende strömkälla som ersätter ett eventuellt fel på huvudledningen. Uttag ska placeras så att 50 % sitter högt upp och 50 % lågt ner. Fläkta ska klara minst 300°C i 60 minuter.

47.3.3 USA

IBC: Hittar inget direkt liknande krav men finns krav på brandgasventilation för källare beroende på utformning.
NFPA: Hittar inget direkt liknande krav, dock beroende på verksamhet så kan det finnas krav på sprinkler i källare.

47.3.4 Australien

Brandgasventilation krävs i alla källare. För samlingslokaler gäller mekanisk brandgasventilation ”Class 2–9 buildings must comply with E2.2(b), (c) and (d), which cover the fire mode operation of air-handling systems so that they do not contribute to the spread of smoke during a fire. This assists to maintain the basic smoke integrity of the fire compartments.” Källare skiljs inte ut utan ”smoke hazard management systems” i någon form krävs i hela huset. Syftet är alltså att bibehålla de brand- och brandgasbarriärer som krävs i byggnaden. Kravet ställs i hela byggnaden men lösningarna ser lite olika ut.

47.3.5 Nya Zeeland

Det finns inget krav på brandgasventilation av källare eller garage under mark. (konstigt nog).

47.3.6 Kanada

Inget krav ställs på brandgasventilation av källare, däremot ska räddningstjänsten kunna komma åt källare direkt från gatan. Vid höga byggnader ( >18 m för vissa verksamhetsklasser och > 36 m för andra) ställs krav på att samtliga plan, ink. källare, ska kunna ventileras. Det ska tilläggas att i många fall ställs krav på att källare ska vara försedda med sprinklers. Nedan återges föreskriften som gäller för ventilation vid höga byggnader och motiveringen bakom detta.

Functional Statements som uppfylls med föreskriften:

Intent Statement (motivering/syfte):

47.4 Intervjuer

Vad är syftet med att förse källare med brandgasventilation? (Rådet talar om hur det ska utformas men inte hur det ska användas och rubriken antyder att det syftar till att underlätta räddningsinsats men det är svårt att förstå hur utformningen underlättar räddningsinsats)

Intervjuperson nummer 1

För att kunna släcka branden. Högre upp finns fönster man kan slå sönder/öppna. Borde egentligen vara ”täta lokaler” ovanför mark också.

Utformning diskuterades mycket på Boverket vid införandet. Finns exjobb som visar att det kan slå en faktor 100 beroende på antaganden hur mycket brandgasventilation som behövs. Boverket hade inte resurser att utreda mer specifikt vad som behövdes.

0,5 % är gammal hävd och väldigt logiskt. Bra för räddningstjänsten.

Intervjuperson nummer 2

Små areor, diskussion med tilluft osv pågår. Luckornas placering (olika/motstående sidor av brandcellen) är också intressant men anges inte.

Släppa ut övertrycket, när man öppnar dörren och släpper in syre kan dörren snabbt komma mot en om inte övertrycket har släppts ut innan.

Förhindra att det sker en övertändning för att inte skada brandmännen.

Intervjuperson nummer 3

För att underlägga räddningstjänstens insats, både möjlighet att släcka och därefter att vädra ut. Ytan för brandgasventilation avser öppningar till det fria för att ventilera ut brandgaser. För att brandgasventilationen ska fungera måste det finnas möjlighet att någon av öppningarna, t.ex. en dörr, kan användas för tilluft och någon för frånluft så att genomvädring kan ske.

Intervjuperson nummer 4

I huvudsak att vädra ut brandgaser efter en brand. Inte konsekvent som det är skrivet i BBR.

Intervjuperson nummer 5

Tryckavlastning och temperaturavlastning. Sen möjliggörs ju brandgasventilation att angreppsväg kan övertrycksättas.

Intervjuperson nummer 6

Syftet är att underlätta räddningsinsats. I källare finns inga fönster som kan brandgasventileras genom.

Intervjuperson nummer 7

Jag tycker att det är självklart för att kunna göra en insats. Försök rökdyka utan brandgasventilation.

Intervjuperson nummer 8

Ja, för den som inte gjort insats i källare är det svårt att förstå. Skillnaden mellan att rökdyka ned i en källare med fönster eller luckor som öppnats, kontra att göra det i en källare som saknar det, är väsentlig.

Intervjuperson nummer 9

Funktionskravet och rådet är ganska otydligt. Osäker på syftet.

Intervjuperson nummer 10

Ursprungligen till endast för tryckavlastning så att branden inte sprids genom otätheter. Risken för detta är större i en källare som har mindre öppningar till det fria. Att man numera kan använda det som brandgasventilation är en positiv bieffekt men var aldrig ursprungstanken.

Intervjuperson nummer 11

Att man inte ska behöva ventilera ut brandgaser via utrymningsväg för att kunna göra insats för man vill även kunna utrymma personer samtidigt om det skulle behövas.

47.5 Litteraturlista

Följande litteratur har även studerats:

Estlund, M. Brandgasventilation av källare – nytt funktionskrav, Rapport 5525, Lunds Universitet, Lund 2016.

Detta examensarbete från Lunds tekniska högskola (LTH) bygger på intervju- och fallstudie. Där fem räddningstjänster, fem konsultföretag och Boverket intervjuades. Fallstudien undersöker effekten av brandgasventilation av källare dels enligt schablonlösningen dels enligt tre olika alternativa lösningar. Intervjustudien visar på brister med dagens funktionskrav främst med hänsyn till brandgasventilationens effektivitet då flera funktioner som är avgörande för denna saknas i dagens krav. Enligt rapporten är det huvudsakliga målet med brandgasventilation att förbättra inomhusmiljön för människor och vilken metod som väljs för ventilering samt hur denna dimensioneras bör spegla syftet med brandgasventilationen för varje enskilt fall. Följande syften ges som exempel;

– ”minska brandgas- och värmepåverkan på innestängda människor och underlätta för människor i byggnaden”,

– ”underlätta räddningsinsats genom att minska värmebelastningen och förbättra sikten i byggnaden för räddningspersonal”,

– ”hindra eller begränsa brand- eller brandgasspridning genom minskad tryck- och värmepåverkan i byggnaden”,

– ”möjliggöra eller underlätta restvärdesräddning i ett tidigt skede av räddningsinsatsen”.

Rapporten tar också upp räddningstjänstens syn där de efterfrågar mer fokus på funktionalitet hos hela systemet för brandgasventilation i regelverket. De menar att om funktionaliteten tillgodoses kommer också syftet med funktionskravet uppfyllas. Några av dessa funktioner nämns nedan;

– Luckor ska vara enkla att lokalisera.

– Luckor ska vara enkla att öppna men även gå att stänga vid behov.

– Luckor ska kunna öppnas utifrån alternativt manövreras från markplan.

– Luckor ska placeras så att ett flöde genom källaren, från angreppsvägen, kan åstadkommas.

– Luckor bör inte vara mindre än 1 m².

– Luckor bör fördelas jämnt över lokalens yta.

Dessutom anses det lämpligt att funktionskravet utvidgas till att omfatta även andra utrymmen med ventilationssvårigheter och eventuellt även garage. Även konsulterna anser att det är viktigt att få till ett flöde genom källarutrymmen för att brandgasventilationen ska få effekt. Det vill säga lämplig placering av luckor är viktigare än öppningsarean.

Följande förslag till funktionskrav (föreskrift) och allmänt råd ges i rapporten:

”Funktionskrav:

Brandgasventilation av källare och andra lokaler med ventilationssvårigheter ska anordnas för att förbättra räddningstjänstens insatsförhållanden, utan att sprida brand- och brandgaser till andra delar av byggnaden.

Allmänt råd:

I en källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara öppningsbara fönster eller andra öppningar mot det fria. Öppningar bör finnas i sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. För småhus kan brandgasventilation via invändig trappa anses uppfylla föreskriften.

I byggnader med fler än ett källarplan bör brandgasventilationen finnas separat för varje källarplan. Brandgasventilationen bör kunna manövreras från markplan, alternativt enkelt kunna öppnas utifrån, och dess manöverdon samt luckor bör förses med skyltning.

Öppningar för brandgasventilation bör vara enkla att lokalisera för räddningstjänstpersonal i samband med insats. Öppningar bör kunna stängas under pågående insats vid behov. Öppningar ska placeras och fördelas jämnt över källaren för att möjliggöra god genomvädring av utrymmet. Flödet ska gå från räddningstjänstens angreppsväg och vidare genom källaren.”

47.6 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Föreskriften har funnits med sedan SBN 1967 men har inte haft några jättestora förändringar genom åren. Det man kan konstatera är att det i SBN 1975 och NR angavs att öppningarna skulle placeras i förhållande till varandra så att genomströmning möjliggjordes (detta nämnde också några av intervjupersonerna). I SBN 75 fanns även särskilda anvisningar när det gäller brandgasventilation av garage, bl.a. att port till det fria godtas som enda öppning för brandventilation om avståndet till det fria ingenstans översteg 40 m. Till BBR togs dessa anvisningar bort, dock har det funnits kvar i handböcker. I konsekvensutredning samt svar på frågor till Boverket är det relativt tydligt att det är att säkerställa räddningstjänstens insats som är av största vikt.

I frågor svar säger Boverket att kravet berör frånluft men beroende på storlek och utseende på källaren så ska även tilluft beaktas samt placering av dessa för att uppfylla syftet. Tilluft skulle därmed exempelvis kunna utgöras av insatsväg.

De utländska regelverken spretar lite i sina syften och krav, i Norge kan det antas vara till gagn för räddningstjänsten eftersom det ska dimensioneras ihop med dem, i England och Australien pratar man om att förhindra brand- och brandgasspridning. Där det engelska regelverket till och med anger olika förslag på brandgasventilation (likt trapphus i BBR) samt storlek på öppningar och flödeskapacitet på fläktar beroende på ytans storlek. Intervjupersonerna är relativt eniga om att det främst handlar om räddningstjänstens insats.

Examensarbetet sätter ytterligare dimension till syfte, föreskrift samt allmänt råd och det trycks även på vikten av att få bra flöde av brandgaser i utrymmet. Dessutom anges även att andra utrymmen kan vara i behov av brandgasventilation, vilket även är en bedömning som arbetsgruppen gör och som anses bör övervägas av Boverket att lyfta in i kommande revideringar.

Syfte

Syftet bedöms vara att underlätta räddningsinsats, utan att påverka utrymningsvägar från övriga delar av byggnaden, genom att möjliggöra tryckavlastning av källaren samt ge räddningstjänsten en möjlighet att ventilera ut brandgaser.

Punkter som bör beaktas vid en analys:

– öka siktbarheten för räddningstjänstens insats

– minska risken för tryckuppbyggnad i källaren

– minska risken för höga temperaturer i källaren

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)

☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet)

☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)