Vad är syftet med att mindre byggnadsdelar tillåts ha lägre ytskikt?

49.1 BBR 24 kap 5:521

49.1.1 5:521 Allmänt 

Föreskrift (funktionskrav):

”Material i tak, väggar, golv och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de

–      är svåra att antända,

–      inte medverkar till snabb brandspridning,

–      inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas,

–      inte deformeras vid ringa brandpåverkan så att fara kan uppstå,

–      inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar,

–      inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet.

Kravnivån på material beror på den mängd värme och brandgas som kan tillåtas utvecklas i byggnaden.”

Allmänt råd:

”…För mindre byggnadsdelar kan ytskikt utformas i lägre brandteknisk klass dock lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Mindre byggnadsdelar motsvaras av sådana byggnadsdelar vars sammanlagda omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg. Exempel på sådana mindre byggnadsdelar kan vara dörrblad, dörr- och fönsterkarmar, tak- och golvlister, och balkar. Detta gäller dock inte rörisolering.

Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Detsamma gäller för rörisolering i sådana rum. Det kan vara mindre rum om högst 15 m², t.ex. hygienutrymmen eller bastu. Hisskorg kan utformas med ytskikt i brandteknisk klass D-s2,d0 om hisschaktet är placerad i egen brandcell. …”

49.2 Historik

Tydliga kravnivåer kring ytskikt infördes i SBN 67 och har genomgått kontinuerliga ändringar fram till idag.

49.2.1 SBN 67

I SBN 67 angavs följande för brandsäker byggnad (motsvarande Br1):

[37:2321]

”I annan lokal än trapphus och utrymningsväg skall invändiga takytor ha ytskikt av klass I och invändiga väggytor ha ytskikt av lägst klass II. Detta gäller dock inte för små avskilda utrymmen, såsom badrum och dylikt, eller för begränsade väggytor av inredningskaraktär, såsom garderobs- och andra skåpsidor samt överstycken och bröstningar vid dörrar och fönster, och ej heller för de skiljeväggar som avses i :243.”

Det anges även för samlingslokaler att:

[74:411]

”Vid byggnadsnämndens prövning av undantag från här ovan angivna krav bör beaktas det angelägna i att utrymnings-möjligheterna i byggnaden inte försämras genom den ökade risken för snabb övertändning och besvärande rökutveckling. Medgivande till avvikelse bör sålunda i intet fall avse takytor. I fråga om väggbeklädnad bör avvikelse inte medges för utrymmen, som då samlingssalen användes inte står under tillsyn. Sådana utrymmen kan exempelvis vara förråd, garderob, pentry, toaletter, biljettkontor o d, eller annan utrymningsväg än den som leder över vestibulen. Undantag bör inte i något utrymme avse mer än halva väggytan.

Det är vidare angeläget att sådan brännbar beklädnad, som inte har ytskikt av lägst klass II, inte är så lättantändlig eller vid brand så rökutvecklande att trygg utrymning av lokalen äventyras. Beklädnad av tät träpanel är från dessa synpunkter godtagbar, om den är så anbringad på underlaget att luftmellanrum inte uppkommer eller mellanrummet är fyllt med obrännbart material.”

Liknande anges även för övriga lokaler inom kontorslokaler:

[75:132]

”Nedre hälften av skiljeväggar mellan kontorsrum inom en och samma lägenhet får utföras utan hänsyn till i 37:2321 angivna krav beträffande ytskikt.

:1321 Vid byggnadsnämnden prövning av undantag från kraven i 37:2321 i större uträkning än här ovan sägs, t ex i fråga om enstaka lokaler av representationskaraktär, bör beaktas det angelägna i att utrymningsmöjligheterna i byggnaden inte försämras genom den ökade risken för hastig övertändning och besvärande rökutveckling.”

49.2.2 SBN 75

I SBN 75 angavs samma förutsättningar som i SBN 67 för brandsäker byggnad, men avstegsmöjligheten utökades även till brandhärdig byggnad där samma text angavs.

”37:352 ÖVRIGA LOKALER

:3521 BRANDSÄKER BYGGNAD

I annan lokal än utrymningsväg skall invändiga takytor av brännbart material förses med tändskyddande beklädnad. Takytor skall därjämte ha ytskikt av klass I och väggytor av klass II. Detta gäller dock inte för små avskilda utrymmen, såsom badrum o d, eller för begränsade väggytor av inredningskaraktär, såsom garderobs- och andra skåpsidor samt överstycken och bröstningar vid dörrar och fönster, och ej heller för de skiljeväggar som avses i :343.

:3522 BRANDHÄRDIG BYGGNAD

I annan lokal än utrymningsväg skall – med samma undantag som anges i :3521 – invändiga takytor av brännbart material förses med tändskyddande beklädnad. Takytor skall därjämte ha ytskikt av klass II.”

37:343 som det hänvisas till ovan är skiljeväggar på vind och i källare.

Specialfallen gällande samlings- och kontorslokaler togs här bort. Dock angavs speciella förutsättningar fortsatt för samlingslokaler men inte för kontorslokaler, vilket alltså innebär att ”avsteget” fortsatt var gällande för kontor men inte för samlingslokaler.

49.2.3 SBN 80

I SBN 80 angavs en liknande text. Här introducerades dock undantaget även takytor i mindre rum för brandhärdiga byggnader. Man specificerade även en lägsta nivå för ytskiktet även på dessa undantagna delar som inte tidigare funnits.

Man flyttade även texten från att ligga under ”Övriga lokaler” till att ligga under ”allmänna krav” under skydd mot brandspridning inom brandcell. Alltså kan man anta att utformningen godtogs för samtliga lokaler inom nämnda byggnadstyper, vilket är en ändring mot tidigare. Dock angavs fortfarande speciella förutsättningar för utrymningsvägar, och utformningen kan därför inte antas vara gällande här.

”37:412 Beklädnad och ytskikt på tak- och väggytor

Beklädnader och ytskikt på invändiga tak- och väggytor skall utföras så, att risken för snabb övertändning och kraftig rökutveckling vid brand begränsas på ett till byggnadens ändamål och antal våningar anpassat sätt.

I en brandsäker byggnad skall takytor ha ytskikt av klass I, anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor skall ha ytskikt av lägst klass II. På väggytor i små avskilda rum såsom badrum , eller på mindre väggytor av inredningskaraktär – såsom garderobs- och andra skåpsidor, överstycken och bröstningar till fönster, överstycken till dörrar samt på de skiljeväggar som behandlas i :413 får dock ytskiktet vara av lägst klass III.

I en brandhärdig byggnad skall takytor ha ytskikt av lägst klass II, anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor skall ha ytskikt av lägst klass III. I små avskilda utrymmen, såsom badrum, får även takytor ha ytskikt av klass III.

I en icke brandsäker eller brandhärdig byggnad skall tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass III.”

49.2.4 NR

I NR introducerades Br1, Br2 och Br3. Här angavs följande gällande ytskikt (förutom för utrymningsvägar):

”8:522 Ytskikt och beklädnader i andra utrymmen

I en byggnad i klass Br 1 skall takytor ha ytskikt av klass I, anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor skall ha ytskikt av lägst klass II.

I en byggnad i klass Br 2 skall takytor ha ytskikt av lägst klass II, anbringat på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor skall ha ytskikt av lägst klass III.

I en byggnad i klass Br 3 skall tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass III.

Undantag från kraven får göras i följande fall:

1. a) Väggytor får ha ytskikt av lägst klass III i små avskilda rum, såsom badrum, och på mindre väggytor av inredningskaraktär, såsom skåpsidor, överstycken och bröstningar till fönster samt överstycken till dörrar.
2. b) I en byggnad i klass Br2 får takytor i små avskilda rum, t ex badrum, ha ytskikt av lägst klass III och utan tändskyddande beklädnad.
3. c) Väggar och tak på förrådsvindar o d får utföras utan tändskyddande beklädnad och ha ytskikt av lägst klass III. Oisolerade garage- och förrådsbyggnader med högst 50 m² nettoarea får ha vindpapp som ytskikt på väggytor.
4. d) Balkar, plattor, undertak samt rör- och kanalinstallationer o d av brännbart material vid tak får utföras utan tändskyddande beklädnad och ha ytskikt av lägst klass III, om den sammanlagda exponerade omslutningsarean i varje rum är högst 20 % av den horisontella takarean. Om ytskiktet är av klass I, får nämnda andel uppgå till högst 50 %.”

Grunden till de 20 % som anges i BBR idag härstammar sannolikt från punkt d) ovan. Dock tillät man mer vid klass I i övrigt och dessutom rörisolering tilläts vara en del av ytan som var brännbar.

49.2.5 BBR

I BBR 1 ändrades kravställningen något och de angivna procentsatserna togs bort. Man introducerade även ett visst undantag i kraven gällande rörisolering:

5:511

”I andra utrymmen än utrymningsvägar bör följande ytskikt väljas :

– I byggnader i klass Br1 bör takytor ha ytskikt av klass I, fäst på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass II.

– I byggnader i klass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst klass II, fäst på obrännbart material eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass III.

– I byggnader i klass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass III.

– I samlingslokaler i byggnader i klass Br1 bör väggar för-ses med ytskikt i klass I och i byggnader i klass Br2 med ytskikt i klass II.

För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskikt utföras i lägre klass, dock lägst klass III. Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden.

Om rörinstallation täcker en större yta, bör omgivande isolering uppfylla ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak o.d. För rörinstallation som täcker en mindre yta, kan omgivande isolering utföras i en rörisoleringsklass som motsvarar kraven på angränsande ytor på väggar, tak o.d. Detta innebär t.ex. att rörisoleringsklass PI kan motsvara ytskikt klass I.”

Detta var oförändrat fram till BBR 10 då man införde en komplettering med vilka klasser som motsvarades av det europeiska systemet. Man angav alltså samma text men i anslutning till Klass I angavs även (B-s1,d0) vid Klass II angavs även (C-s2,d0) osv.

I BBR 15 introducerades nya krav för rörinstallationer:

”Om rörinstallationer täcker en större yta, bör rörisolering uppfylla A2_L-s1,d0 eller ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak och dylikt.

För rörinstallationer som täcker en mindre yta, kan rörisolering utföras i följande klasser:

– B_L-s1,d0 (P I) där omgivande ytor har kravet B-s1,d0 (klass I).
– C_L-s3,d0 (P II) där omgivande ytor har kravet C-s2,d0 (klass II).
– D_L-s3,d0 (P III) där omgivande ytor har kravet D-s2,d0 (klass III). ”

Detta behölls sedan till BBR 19.

49.2.6 Konsekvensutredning BBR19

I BBR 19 infördes de 20 % som gäller i dagens BBR och även en begränsning kring 15 m² för mindre rum. Här angavs följande i konsekvensutredningen:

”5:52 Material, ytskikt och beklädnad (5:51)

5:521 Väggar, tak och fast inredning (5:511)

Ändring:
Normalt ställs höga brandtekniska krav på ytskikt och beklädnader för material och produkter som monteras in i en byggnad. Kravnivån på material och produkter är beroende av verksamhet och byggnadsklass. Kravnivåerna förtydligas i de allmänna råden genom olika klasser vilket gör kravet verifierbart med stöd av provning. I föreskriften ges även möjligheten att låta materialen ingå i byggnadsverket så att de får dessa egenskaper. Det innebär att kraven i sig inte är på själva materialet utan snarare funktionen i den färdiga byggnaden.

…

För mindre byggnadsdelar ges undantag från kraven, dock ska klassen vara lägst klass D-s2,d0. Ett mått på mindre byggnadsdelar ges, dock gäller särskilda krav för rörisolering. Likaså ges undantag för mindre rum såsom hygienutrymmen och bastu. Samma miniminivå som för mindre byggnadsdelar gäller dock. Förtydligande görs att även hiss kan ha denna klass om den är utförd som egen brandcell och inte är en del av utrymningsvägen.

Motiv:
…

Förtydliganden kring mindre byggnadsdelar och mindre rum görs för att öka verifierbarheten.

Konsekvens:
Generellt är det förtydliganden som görs vilket gör att eventuella konsekvenser är begränsade.

…”

49.2.7 Remissvarssammanställning BBR 19

Till BBR 19 ströks även formulering kring att ytskiktet skulle sakna betydelse för brandförloppet. Detta kommenteras i remissvarssammanställningen som en åtgärd då flera aktörer kommenterat att ytskiktet aldrig saknar betydelse för brandförloppet.

49.2.8 Frågor/svar – Boverket

På en fråga om dörrars ytskikt i utrymningsvägar har Boverket svarat enligt nedan (2014-04-02) (inget diarienummer för detta svar men hänvisning till ett annat svar med diarienummer 1234-428/2014):

”I 5:522 och 5:523 finns enbart angivit vad som gäller för ytskiktskrav på väggar och tak. En slutsats är som du konstaterar att om man uppfyller motsvarande krav på dörrar, fönster och andra detaljer så är det inget problem utan föreskriften får anses vara uppfylld.

Eftersom det inte finns någon specialreglering av dessa detaljer i utrymningsvägar och särskilda lokaler är frågan om man istället kan tillämpa de allmänna undantag som finns i avsnitt 5:521 även i dessa lokaler. I konsekvensutredningen till reglerna har Boverket skrivit att undantagen i 5:521 gäller under de förutsättningar som i övrigt finns i det avsnittet, dvs ej generellt för andra avsnitt. 

Eftersom det är särskilt höga krav på väggar och takytor i utrymningsvägar och särskilda lokaler bör man därför vara restriktiv även med övriga material och göra en analytisk dimensionering i varje enskilt fall. Som utgångspunkt för den analysen kan man dock använda sig av de undantag som finns i avsnitt 5:521. En slutsats av det resonemanget är att tak- och golvlister samt enstaka dörrar och fönster normalt bör kunna vara av klass D-s2,d0 även i utrymningsvägar och andra särskilda lokaler men att Boverket inte tagit ställning till hur stor andel av utrymmet de får uppta, utan det måste göras i det enskilda fallet. Vid en bedömning av vad som är lämplig andel bör man inte enbart ta hänsyn till procentandelen material utan även dess placering. I en samlingslokal kan tex 20 % ytskikt av träpanel i ett rum påverka ett brandförlopp och risken för övertändning kraftigt om det placeras i ett hörn, medan påverkan på brandförloppet är betydligt mindre om motsvarande procentandel är utspridda på dörrar i olika delar av lokalen.”

49.3 Utländska regelverk

49.3.1 Norge

Inget liknande undantag anges i det Norska regelverket.

49.3.2 England

ADB
B2. (Grundkravet)
För att hindra brandspridning inom en byggnad ska invändiga ytskikt –
a) väsentligt motstå spridning av flammor över dess yta; och
b) om de antänds, ha en effektutveckling, som är resonabel för omständigheterna.

I vilken omfattning detta är nödvändigt beror av var i lokalen ytskiktet är placerat.

Introduktion B2.i
Det är särskilt viktigt i kommunikationsutrymmen där ytskiktet kan vara största orsaken till att en brand sprids och där snabb spridning också mest troligt kan hindra personer från att utrymma.

Golv och trappor B2.ii
Detta gäller inte golvytor eller de övre ytorna på trappor eftersom dessa inte medverkar i en brand i någon större omfattning innan den är fullt utvecklad och därför spelar det ingen större roll för brandspridningen i det inledande skedet, vilket är mest relevant säkerhetsmässigt för dem som vistas i byggnaden. (I särskilda fall finns dock krav även på trappor och golv, exempelvis särskilda trappor för räddningsinsats).
6.1-6.4
Enligt deras definition på väggar så ingår exempelvis inte dörrar och dörrkarmar eller fönsterkarmar alternativt karmar vilka är försedda med glas.

Delar av väggar i rum får utföras i en sämre klass än den klass som specificeras i tabell men den får aldrig vara sämre än D-s3,d2, under förutsättning att den totala arean av dessa delar i ett rum inte överstigerhalva golvarean i rummet; och maximalt uppgå till 20 m² i bostäder och maximalt 60 m² i icke-bostäder.

49.3.3 USA

2015 IBC, kap. 8, 806.3(Samma typ av krav finns i NFPA, dock mer detaljerat kring klasser på materialen)

Liknande undantag som det svenska finns, men enbart för dekorativa material så som gardiner, hängande tyger osv., vilka då ej får överstiga 10 % av den yta de sitter mot. Fasta byggnadsdelar så som akustikplattor, panel etc. utgör ytskikt och ska uppfylla gällande krav.

49.3.4 Australien

Inga undantag medges från de ordinarie kraven.

49.3.5 Nya Zeeland

I dokumentet för förenklad dimensionering specificeras vilka byggnadsdetaljer som kan fråntas krav på ytskiktsklass:

Ingen vidare förklaring ges till dessa undantag i konsekvensbeskrivningen.

49.3.6 Kanada

Liknande avsteg för mindre byggnadsdelar ges i detta regelverk:

49.4 Intervjuer

Vad är syftet med att mindre byggnadsdelar tillåts ha lägre ytskikt?

Intervjuperson nummer 1

Syftet med att göra undantag är att man ska kunna ha traditionella inredningsdetaljer, oftast i trä. Syftet att säga att mindre delar inte får vara i vilket material som helst är att det inte får vara hur dåligt som helst, t.ex. inte mycket snabb antändning av en liten tändkälla.

Intervjuperson nummer 2

Att ha lite mer flexibla krav för annan utformning utan att risken för spridning och utveckling av brand blir orimligt stor.

Intervjuperson nummer 3

För att möjliggöra dörrblad, fönsterkarmar och lister i trä. För att tillåta trä på delar av byggnader. Siffran är bara uppskattad.

Intervjuperson nummer 4

Tror egentligen inte det handlar om att vi ska tillåta sammanhängande delar, utan vi ska tillåta andra produkter ex fönsterinsättningar, dörrkarmar etc i material som inte uppfyller ytskiktskravet det vill säga icke sammanhängande delar som inte bidrar till branden i någon större omfattning.

Intervjuperson nummer 5

Möjliggöra att man kan ha inredningsdetaljer av trä.

Intervjuperson nummer 6

Historiskt var det inte mycket brännbart i inredningen. En soffa med tagelstoppning brann inte så lätt. Dagens skumplast ger ett så snabbt förlopp att väggarnas ytskikt inte påverkar så mycket.
Förr var det väggarna som brann. Idag är det inredningen.

Intervjuperson nummer 7

Skapa en rimlig flexibilitet och rimliga lösningar. Annars hade t ex dörrar av trä inte kunnat nyttjas…

Intervjuperson nummer 8

Har för mig att detta var en fråga som var uppe i Stockholm för jättelänge sen där en samlad bedömning gjordes att det var OK. Kanske även bedömning från hotelldörrar.

Regeln är lite grov och konstig egentligen.

Intervjuperson nummer 9

Kommer från att man förr fick mycket förelägganden på småinstallationer typ handdukshängare eller paneler. Limträbalkar infördes. Debatten började någon gång på slutet 1990-talet.

Intervjuperson nummer 10

Av rent praktiska skäl, man har upptäckt att det finns vissa delar där det inte går att uppföra med den tänkta klassen, därav en pragmatisk hantering av detta. Oklart varför just 20%.

Intervjuperson nummer 11

Förr hade man ofta en invändig träpanel (bröstpanel). För att kunna behålla detta behövde man föra in något typ av undantag när kraven på ytskikt kom. Detta har funnits med sen hedenhös, dock så tas ingen hänsyn till exempelvis dörrar.

49.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Undantaget för ytskikt introducerades i SBN 67 och hade då en tydligare förklaring i att det gällde inredningsdetaljer/-väggar, garderobsdörrar, överstycken och liknande. Här angavs även tydligt att eventuell träpanel inte fick vara monterad så att en luftspalt bildades bakom, vilket bedöms vara på grund av risken för ett snabbare brandförlopp. Utöver detta angavs även vissa specifika rum där ytskiktsundantaget även gällde, t.ex. toaletter, pentry och biljettkassor. Kravet har sedan dessa utvecklats och nivån på 20 % introducerades från början i NR för undantag gällande tak. Dock gavs där större flexibilitet vid bra ytskikt i övrigt (50 % vid motsvarande B-s1,d0 i övrigt). Nivån togs sedan bort i övergången till BBR och introducerades igen till BBR 19 med motivet att öka verifierbarheten. Dock angavs i konsekvensutredningen ingen motivering till de specifika nivåer som sattes.

Boverket har även tydliggjort att undantaget inte är direkt applicerbart i lokaler med speciella krav på ytskikt, t.ex. samlingslokaler och utrymningsvägar, men att det här kan ses som vägledande i en bedömning kring huruvida vissa ytskikt kan undantas eller inte. I en sådan bedömning har det tydliggjorts att ytskiktets placering och sammansättning även är viktiga att beakta.

Från övriga regelverk framgår att liknande undantag finns i England, USA och Nya zeeland men inte i Norge och Australien. I de regelverk där undantag ges så poängteras att detta har delvis dekorativa syften.

Från intervjuerna framgår liknande syfte, det vill säga för att möjliggöra inredningsdetaljer och liknande i trä. Syftet med att begränsa ytskiktet till D-s2,d0 bedöms vara för att det inte ska ge upphov till allt för farliga brandförlopp inom brandcellerna. Sammantaget bedöms intervjupersonernas svar innebära att undantaget finns för att möjliggöra praktiska utformningar utan att göra för mycket avkall på brandsäkerheten.

Formuleringen som tidigare fanns i BBR bedöms vara representativ för andemeningen med undantaget: För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskikt utföras i lägre klass, dock lägst klass III. Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Ett ytskikt saknar dock aldrig helt betydelse för varken brandförlopp eller utrymningssäkerhet i en byggnad. Men det kan antas att om ett undantag i ytskiktskraven har liten påverkan på vilka brandförlopp som kan uppstå, och som i sin tur kan påverka utrymningssäkerheten, i en byggnad så bör det kunna accepteras enligt ovan.

Syfte

Syftet med undantaget gällande ytskikt bedöms vara att möjliggöra delar av lägre ytskiktsklass, av praktiska och inredningstekniska skäl, utan att för den skull göra stora avkall på brand- och utrymningssäkerheten inom en brandcell. I bedömningen kring hur stora delar av ett ytskikt som kan undantas bör det beaktas:

• huruvida delar med lägre ytskiktskrav har liten betydelse för brandförloppet,
• huruvida delar med lägre ytskiktskrav har liten påverkan på utrymningssäkerheten,
• hur övriga ytskikt i lokalen är utformade,
• om delar med lägre ytskiktskrav består av stora sammanhängande delar eller endast mindre isolerade delar,
• om delar med lägre ytskiktskrav är monterade så att det uppstår en luftspalt eller liknande bakom materialet, vilket kan påskynda ett eventuellt brandförlopp.

Vidare bedöms utrymmen som inte påverkar utrymningen vara begränsade utrymmen där utrymning kan ske snabbt från rummet i sig och som är placerade så att utrymning för övriga delar av brandcellen inte får avsevärt försvårad utrymning av ett snabbare brandförlopp i utrymmet. Som referens kan det som specificeras i rådstexten användas, det vill säga rummet ska inte påverka utrymningen mer än om en 15 m² bastu brinner.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)