Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

5.1 BBR-text

5.1.1 BBR 5:321.

Föreskrift (funktionskrav):

Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt. (BFS 2011:26)

Allmänt råd:

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan – utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15-C.

5.2 Historik

Kravet infördes i och med SBN 75, utgåva 1. Det har sedan dessa varit i princip oförändrat förutom att klassningen på dörrarna uppdaterats med åren samt att korridorens längd minskats från 90 meter till 60 meter i och med övergången från SBN 80 till NR 1.

5.2.1 SBN 75

I SBN 75, där kravet infördes, angavs följande:

37:2212

Korridor eller motsvarande, som utgör egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till lokal eller lägenhet som den betjänar, godtas – utom vid samlingslokal – som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att den uppdelas i delar av högst 90 m längd, avskilda från varandra i klass B 15 med självstängande dörrar (beträffande uppställningsanordning se:2416).

5.2.2 SBN 80

Till SBN 80 ändrades dörrklassen för avskiljning i korridoren från B 15 till F 15.

37:2112

En korridor eller motsvarande som utgör en egen brandcell och är belägen i omedelbar anslutning till den lägenhet som den betjänar godtas – utom vid samlingslokal som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Härvid förutsätts att korridoren delas upp i delar av högst 90 m längd, vilka avskiljs från varandra i klass F 15 med självstängande dörrar. […] Även en loftgång som uppfyller 222 godtas – utom vid samlingslokal – som en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5.2.3 NR 1-4

Till NR har kravet delats upp och avskiljningar nämns i annat avsnitt än grundkravet för utrymning. Man har även skärpt kravet på korridorernas längd från 90 meter till 60 meter.

1:234 Brandskydd

Hisschakt inom egen brandcell skall i andra våningsplan än entréplanet avskiljas med luftsluss i lägst klass F 30 från korridorer som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar eller från internkorridorer e d. Alternativt får hisschakten förses med brandventilation med automatiskt öppnande luckor och med automatisk start av fläkt vid rökutveckling.

1:312 Två eller flera utrymningsvägar

En korridor inom egen brandcell, en loftgång e d i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

1:342 Avskiljande mellan utrymningsvägar

En korridor som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar skall delas upp i delar av högst 60 m längd, avskilda från varandra i lägst klass F 15.

5.2.4 BBR 1-18

Till BBR har klassen på dörren än en gång uppdaterats till gällande nomenklatur, från F 15 till EI 15-C.

5:311 Tillgång till utrymningsväg

Allmänt råd

En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller dylikt i direkt anslutning till den bostad eller lokal som den betjänar kan – utom vid samlingslokaler – utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar.

5:32 Avskiljande från andra utrymningsvägar

Föreskrift

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra ska avskiljas så att endast en av dem kan bli rökfylld eller spärrad genom samma brand. Korridorer som utgör gemensamma delar av i övrigt skilda utrymningsvägar ska delas upp i lämpligt stora delar så att fortgående brandgasspridning i utrymmena förhindras.

Allmänt råd

Utrymningsvägar som står i förbindelse med varandra bör avskiljas i lägst klass E 15-C. Korridorer bör delas upp i delar av högst 60 meters längd, avskilda från varandra i lägst klass E 15-C.

5.2.5 Utrymningsdimensionering

Kravet finns tydliggjort i Boverkets rapport utrymningsdimensionering (2004 och 2006) enligt nedan:

Gemensam del av utrymningsväg
En korridor inom en egen brandcell, en loftgång eller dylikt som ligger i direkt anslutning till den bostad eller lokal som utnyttjar korridoren, kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar, utom när det gäller samlingslokaler, se figur 2. Hotellrum i egen brandcell har på så sätt tillgång till två oberoende utrymningsvägar, eftersom korridoren utanför är utformad som egen brandcell och har utgångar i två olika riktningar. Om den gemensamma delen är avsedd som utrymningsväg för fler än 150 personer bör den delas upp i mindre enheter i lägst brandteknisk klass E 15-C.

5.2.6 BBR 19-22

Kravet har varit oförändrat i BBR 19-22 och utgör alltså det som finns förtecknat i rubriken BBR text.

5.2.7 Konsekvensutredning BBR 19

I och med att kravet i princip är oförändrat (sammanslagning av två olika kravtexter har gjorts, se BBR 18 ovan, och föreskriftskravet i BBR 5:32 har tagits bort) omnämns inte detta i konsekvensutredningen.

5.2.8 Frågor till Boverket

Fråga till Boverket (Osäkert diarienr):

”I BBR 5.321 står det: En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme betjänar kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Kan en av utrymningsvägarna i denna korridor utgöras av ett fönster där räddningstjänsten ska hämta ner folk?”

Svar från Boveret (Osäkert diarienr):

”Fönsterutrymning ska enligt BBR 5:323 kunna ske på ett betryggande sätt. En korridor som utgör del av i övrigt skilda utrymningsvägar är ett undantag från två helt separata utrymningsvägar och kan accepteras på grund av två skäl.

1. Om någon av utrymningsvägarna (trapporna) är rökfyllda kan man välja den andra trappan.
2. Om det har kommit ut rök/brand i korridoren kan man välja att ta sig åt det andra hållet.

Eftersom det då kommer röra sig om en liten sträcka där man snabbt kan ta sig ut (i värsta fall krypa under röken) accepteras av praktiska skäl att flera bostäder eller hotellrum vetter mot samma korridor.

I fall två ovan kan det knappast anses som betryggande att vänta på räddningstjänsten vid ett fönster i den helt eller delvis rökfyllda korridoren.”

5.3 Utländska regelverk

5.3.1 Norge

I Norge finns liknande kravställning som i Sverige. Dock tillåts upp till 300 personer utrymma genom gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Relevanta delar av kravställningen återges nedan:

Från en brandcell skall det finnas åtminstone en utgång till en säker plats eller utgångar till två oberoende utrymningsvägar eller en utgång till korridor med två alternativa utrymningsriktningar som leder till oberoende utrymningsvägar eller säkra platser.

§ 11-13 Figur 3: Brandceller med utgång till utrymningsväg (korridor) med två alternativa utrymningsriktningar som leder till trappor utformade som utrymningsväg.

[…]Brandceller för fler än 300 personer ska minst två utgångar till utrymningsväg eller säker plats plus en extra utgång per 300 personer. Såvida utgångarna inte går till säker plats måste de fördelas på minst två av varandra oberoende utrymningsvägar eller i olika delar av en utrymningsväg som är avskild med konstruktion och dörr i lägst brandteknisk klass EI 30-CS_a [F 30S]

5.3.1 England

I Approved document B och BS 9999 anges att om det inte finns ett alternativ i början av utrymningen så kan detta ändå vara godtagbart, under förutsättning att det totala avståndet till närmaste utrymningsväg på samma plan ligger inom gränserna för gångavstånd. Detta gäller till exempel om det bara finns en utgång från ett rum till en korridor, från vilken utrymning sedan är möjlig i två riktningar.

5.3.2 USA

Kraven är inte helt liknande avseende denna kravställning. Det som skulle kunna vara liknande är kravställningar på en enda utrymningsväg samt gångavstånd. Detta är dock inte direkt kopplat till huruvida denna utgör gemensam del av andra utrymningsvägar eller inte, förutom att gångavstånd till utrymningsväg beräknas annorlunda.

5.3.3 Australien

Det finns inget specifikt beskrivet kring gemensamma korridorer utan det är det totala gång avståndet styr. Eftersom avståndet till Point-of-Choice regleras blir det självreglerande. Sättet att mäta gångavstånd finns beskrivet i eget avsnitt och mer omfattande än i Sverige.

5.3.4 Nya Zeeland

Inget liknande krav har hittats i regelverket.

5.3.5 Kanada

Hittar ingen kommentar till denna utformning av utrymningsvägar. Verkar även accepteras i det kanadensiska regelverket.

5.4 Intervjuer

Vad är syftet med att en avskild korridor accepteras som gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar?

Intervjuperson nummer 1

Kommer sannolikt från hotellkorridorer. Liknande byggtekniska problem finns i bostadshus.

Intervjuperson nummer 2

Troligen motiverat av praktiska skäl. Om korridor är utrymningsväg kan man slippa ytterligare väg ut. Kan säkert ha att göra med att klara gångavstånd i större lokaler.

Intervjuperson nummer 3

Kopplat till gångavstånd inom utrymningsväg. Man ville från början inte att man skulle behöva passera mer än en enda dörr i en hotellkorridor, vilket gav 7 meters gångavstånd. Även från skolbyggnader. Tanken var att man ska hinna ut från det brinnande rummet och sen ha alternativ.

Intervjuperson nummer 4

Har väl funnits i alla tider. Den enda realistiska lösningen i ett hotell. Skyddsnivån även snarlik för Tr 2-trapphus. Svagheten är att det finns en uppenbar risk att den ”enda” vägen blir spärrad.

Intervjuperson nummer 5

–

Intervjuperson nummer 6

Inget att tillägga här.

Intervjuperson nummer 7

Praktisk tanke, svårt att bygga annars. Begränsad längd och begränsad mängd brännbart material ger ändå en begränsad risk.

Intervjuperson nummer 8

Gammalt och allmänt accepterat. De skulle vara svårt att bygga på annat sätt i ex hotell. Egentligen en brandtekniskt dålig lösning som är accepterad.

Intervjuperson nummer 9

–

Intervjuperson nummer 10

Rådet fanns med tidigt. Så har man byggt hotell och branschen är ”nöjda och trygga” med att hotell är utformade som de är. Grundat i att man ska kunna bygga ett hotell med rummen som egna brandceller, (alla hotellrum skulle annars behöva två dörrar ut) där man inte kan/får ha fönsterutrymning. Två av varandra oberoende utrymningsvägar funkar inte överallt då måste någon annan lösning till för att det byggnadstekniskt och kostnadsmässigt ska fungera.

Intervjuperson nummer 11

Kunna ha möjligt till två utrymningsvägar. Praktisk bit för att kunna bygga hus (om inte fönster får räknas som utrymningsväg).

5.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Med grund i ovanstående bedöms kravet infört för att anpassa utrymningen till vissa speciella lokaler där tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar direkt till rummet bedömts opraktiskt/svårlöst, exempelvis hotell- och klassrum. Eftersom att den gemensamma delen i sig utgör utrymningsväg har sannolikt risken för att en brand inom detta utrymme som i sig blockerar utrymningsvägen bedömts som relativt låg. Brandavskiljningen mot övriga utrymmen bidrar även till att utrymmet inte blockeras vid brand i intilliggande utrymme. Dessutom innebär detta krav i de allra flesta fallen i sig krav på dörrstängare till dessa utrymmen, vilket minskar risken för rökspridning hit även då utrymning sker.

Denna typ av lösning har dock begränsats till lokaler för <150 personer (300 i Norge). Detta bedöms primärt bero på följande:

• Minimering av risk för att ett stort antal personer ska bli innestängda av en och samma brand.
• Risken för att brandgaser kommer ut i den gemensamma delen blir större om personantalet är större, i och med att dörrar kan förväntas vara öppna längre vid utrymning.
• Risken är större för att ett stort antal personer blir innestängda av brandgaser i den gemensamma delen vid brand i annat utrymme som vetter mot detta då räddningstjänsten angriper branden om utrymning inte skett tidigare.

Det anges även i svar från Boverket att lösningen accepteras med grund i att man fortfarande kan utrymma även om ena utrymningsvägen är rökfylld samt att om rök eller brand kommer ut i utrymningsvägen kan man ta sig åt andra hållet. Det har även förtydligats att fönsterutrymning inom korridoren inte kan utgöra en av de oberoende utrymningsvägarna.

Syfte

Syftet med det allmänna rådet bedöms vara:

• Att ge möjlighet till att nå två av varandra oberoende utrymningsvägar på ett byggtekniskt praktiskt sätt som inte innebär en avsevärt förhöjd risk för att båda utrymningsvägarna blir blockerade av en och samma brand.
• Att begränsa denna möjlighet till fall då färre än 150 personer förväntas nyttja den gemensamma delen samtidigt. Detta för att på så vis undvika risk för brandgasspridning till utrymningsvägen under utrymningsförloppet samt minimera risken för utrymningsproblem då räddningstjänsten utför insats i någon av den gemensamma delens brandceller. Detta innebär även en begränsning av den potentiella konsekvensen som lösningen innebär.

Begränsningen av korridorens längd i det allmänna rådet bedöms ha följande syften:

• Att minska risken för att brandgasspridning sker till denna vid brand i och med att korridorens längd innebär en begränsning i antal lokaler som kan vetta mot denna.
• Att minska risken för att ett stort antal personer utrymmer över en och samma korridorsdel genom samma begränsning som ovan.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)