Vad är syftet med att dörrar till trapphus ska vara täta i underkant?
50.1 BBR 24 text
50.1.1 5:534 Dörr, lucka och port
Föreskrift (funktionskrav):
”Dörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls.”
Allmänt råd:
”Dörrar till trapphus, med undantag för hissdörrar, bör vara täta, även i dörrens underkant. Sådana dörrar kan utformas med brandgastäthet Sm.”
50.2 Historik
Krav på tröskel infördes i riktlinje för typgodkännande 1993:2 och har sedan implementeras i BBR.
50.2.1 Allmänt råd 1993:2 Riktlinje för typgodkännande
Krav på tröskel på dörrar till trapphus infördes i Boverkets allmänna råd 1993:2, Riktlinje för typgodkännande.
50.2.5 Konsekvensutredning BBR 19
I konsekvensutredningen anges att kravet kommer från tidigare riktlinje för typgodkännande och att dessa inte ändrats. En sannolik felskrivning i första stycket nedan, där ordet ”inte” kommit med av misstag.
5:534 Dörr, lucka och port
Ändring:
[…] ”Förtydligande att dörrar mot trapphus inte måste vara täta även i underkant vilket kan uppfyllas genom utförande i klass Sm.
Typgodkännanderiktlinjerna har dragits in och där fanns vissa krav på exempelvis täthet mot trapphus som nu har införts här med närmsta motsvarande klass i europeiska systemet. Vissa typgodkännanderiktlinjer har flyttats in i allmänna råd då färdig harmoniserad standard saknas inom dörrområdet.”
50.3 Utländska regelverk
50.3.1 Norge
Även i Norge anges att dörrar ska vara röktäta. Dock ställs det inte krav på Sm-klassade dörrar utan Sa-klassade dörrar accepteras i alla brandceller, även till trapphus. Denna tilläggsklass krävs även på dörrar i vanliga brandceller, det vill säga inte bara till utrymningsväg, som i Sverige.
Sa krav ställs inte på hissdörrar.
50.3.2 England
ADB
Appendix B, Fire doors
Krav på brandgastäthet Sa mot trapphus.
B1.ix
Skyddade trapphus (utrymningstrapphus) är designade för att erbjuda praktiskt taget ”brandsterila” utrymmen som leder till säker plats utanför bygganden. När en person väl är inne i ett skyddat trapphus kan den anses vara i säkerhet från direkt fara från flammor och rök. Därifrån kan de sedan ta sig till säker plats i sin egen takt. För att möjliggöra detta måste flammor, rök och brandgaser stängas ute från dessa utrymningsvägar så bra som är rimligen möjligt genom brandklassade konstruktioner eller genom system för kontroll av brandgaser eller en kombination av dessa två.
50.3.3 USA
Hittar inget liknande krav i IBC eller NFPA
50.3.4 Australien
I Australien skiljer man på ”Fire doors” och ”Smoke doors”. Smoke doors ska alltid vara täta – även i underkant.
50.3.5 Nya Zeeland
Kommentar: Dörrar i brandcellsgräns, oavsett in till trapphus eller i en godtycklig brandcellsgräns, behöver inte vara täta i underkant:
Intressant nog anger dokumentet för analytisk dimensionering att dörrar utan röktätning i underkant kommer medföra läckage och därmed bör dimensioneras med detta gap i CFD och två-zons modeller. Man accepterar därmed att dörrar i brandcellsgräns har ett gap som kan medföra läckage om brandgaser når golvet.
50.3.6 Kanada
Hittar inget krav som specificerar tätheten för dörrar mot trapphus.
50.4 Intervjuer
Vad är syftet med att dörrar till trapphus ska vara täta i underkant?
Intervjuperson nummer 1
För att man kan förvänta sig att hela trapphuset kan vara rökfyllt, dvs att det även kan finnas rök i den nedre delen av dörren. Dvs i nedre delen av trapphuset skulle man kunna tänka sig att ha dörrar som är otäta i underkant. För lokaler där det primära syftet är att skydda trapphuset (inte själva lokalen), t.ex. förråd, borde det vara OK att ha dörrar som är otäta i underkant.
Intervjuperson nummer 2
Att förhindra rökspridning till trapphuset. För dyrt att kräva till alla utrymningsvägar troligen eller bortglömda.
Intervjuperson nummer 3
För att så länge som möjligt hålla trapphuset fritt från brandgaser då det är den säkraste, enklaste och mest vanliga vägen ut, jämför exempelvis med fönster som är svårare och mer tidskrävande att utrymma via och som dessutom kräver assistans i många fall.
Dörrstängare är för opraktiskt (ex på dörrar till lägenheter) då görs ett tillägg i brandskydd i form av tätheten på dörren till trapphuset i stället.
Intervjuperson nummer 4
I ett trapphus (eller eg alla brandceller där dörren är placerad högt) hamnar dörrens underkant över ”nollplanet” och rök från trapphuset ska hindras att komma in genom läckage.
Intervjuperson nummer 5
Risk för rökspridning in från trapphusets övre delar, på grund av tryckskillnader. Är dörren placerad ovanför branden eller i samma plan. Diskuterades med Agne Mårtensson redan på -70 talets början. Skillnad på dörrar i samma nivå och de som sitter högre upp.
Intervjuperson nummer 6
Högre säkerhetsnivå mot trapphus. Inget svårt krav mot trapphus. Flödena är annorlunda.
Intervjuperson nummer 7
Det är en annan tryckbild i trapphuset, man kan inte räkna med att det är rök i en övre del av dörren och mindre rök vid en nedre del av dörren. Det är branden/röken i trapphuset som avses, dvs brandspridningen från trapphuset till lägenheter som i första hand avses.
Intervjuperson nummer 8
Att brandgaser inte ska kunna spridas in till trapphus där utrymmande passerar. Tidigare fanns tröskelkravet, men det är nu borttaget.
Kom delvis från en händelse i Norge där en brand ställde till det på ett hotell. Kalla brandgaser spred sig via ett trapphus och dödade flera personer.
Intervjuperson nummer 9
För att inte läcka ut brandgaser i trapphuset. Borde vara samma krav mot alla utrymningsvägar. Rökspridningen ser dock olika ut i trapphus respektive korridor. Fyller uppåt på ett annat sätt dvs snabbare.
Intervjuperson nummer 10
Ingen känd bakgrund.
Intervjuperson nummer 11
För att det inte ska pysa in rök i trapphuset. Man ska vara säker.
Intervjuperson nummer 12
Lite grand ett krav som infördes när klassen dök upp från standardiseringen. Kan ifrågasättas men givetvis är en tät dörr mot trapphus bra.
50.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kravet infördes i riktlinje för typgodkännande och dess princip har kvarstått sedan införandet.
I utländska regelverk varierar kraven på täthet under dörr, inget tydligt syfte anges i dessa regelverk.
De intervjuade personerna har två olika synsätt, fördelat på ca hälften per synsätt:
- Tröskeln syftar till att hindra spridning av brandgaser från trapphuset till brandcellen, då dörrspringan kan finnas ovan brandgaslagrets neutralplan.
- Tröskeln syftar till att ge en högre säkerhet mot brandgaser till trapphuset.
Syfteshandbokens arbetsgrupp gör bedömningen att alternativ 1 är mest sannolikt.
Syfte
Syftet bedöms vara att hindra brandgasspridning från trapphuset till brandcellen, då dörrspringan kan finnas ovan brandgaslagrets neutralplan.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |