Vad är syftet med ”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas”?
60.1 BBR 24 kap 5:56
60.1.1 5:561 Allmänt
Föreskrift (funktionskrav):
”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas. ”
Allmänt råd:
”För att begränsa omfattande brandspridning i stora byggnader bör dessa utformas med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller kombinationer av dessa. Vid bedömning av risken för brandspridning bör hänsyn tas till brandbelastning.
Exempel på lämplig utformning är att dela upp byggnaden i brandceller om högst 1250 m2 eller i brandsektioner enligt vad som anges i tabell 5:561. Om brandbelastningen är högst 250 MJ/m2 kan utrymmet utformas utan särskilt skydd mot omfattande brandspridning. ”
60.2 Historik
Krav kring sektionering infördes i SBN 67 men relaterades då inte till alla byggnader. Detta utvecklades sedan över tid med det primära målet att skydda mot brandspridning mellan byggnader. I BBR 19 flyttades dock kravet till brandspridning inom byggnad, där det nu är placerat.
60.2.1 SBN 67
I SBN 67 angavs nivåer för storleken på sektioner inom vissa specifika verksamheter samt vindar, men inte för byggnader generellt. Exempelvis angavs nedan för kontorsbyggnader:
”75:11 Sektionering
Lägenhet får inte omfatta utrymmen inom fler än två våningar och ej större sammanlagd yta än
600 m2 – beträffande s k storrumskontor, som inte uppdelas med rumsskiljande väggar, dock högst
1 200 m2 – såvida särskilda åtgärder inte vidtas för att säkerställa trygg utrymning vid brand.”
Kravet gällande industribyggnader är det som mest efterliknar det som nu finns i BBR:
”77:24 Sektionering
:241 Allmänt
Större byggnad eller del av byggnad uppdelas – utan att för släckning svåråtkomliga större utrymmen därigenom uppkommer – genom sektionering (se :242 – :243) i lämpligt stora enheter (brandceller), såvida inte andra särskilda åtgärder vidtas till skydd mot brand.
:2411 Här avsedda särskilda åtgärder kan exempelvis vara att vissa byggnadsdelar utförs i högre än eljest erforderlig brandteknisk klass, att utrymningsmöjligheterna särskilt väl tillgodoses eller att byggnaden förses med anordning för automatisk brandsläckning (i form av rumsskydd, punktskydd eller båda), automatisk brandalarmering, brandventilation e d.
:2412 Lämplig storlek för ovan avsedda enheter (brandceller) kan inte generellt anges, men vissa riktlinjer kan dock ges till vägledning. Sålunda kan brandsäker eller brandhärdig byggnad med måttlig brandbelastning (högst 50 Mcal per m2 total omslutningsyta) vanligen godtas utan här avsedd upp-delning, såvida särskild risk för personskada genom snabb övertändning eller explosion inte föreligger och byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras (jfr :211). Samma gäller vanligen även vid större brandbelastning, om byggnaden förses med automatisk brandsläckningsanordning (jfr dock 37 :422).
Där brandbelastningen överstiger 100 Mcal per m2 total omslutningsyta eller eljest verksamheten är av brandfarlig art och anordningar för automatisk brandsläckning eller automatisk brandalarmering inte installeras, är det lämpligt att begränsa brandcellernas storlek till högst ca 3 600 m2 i brandsäker byggnad, ca 2 400 m2 i brandhärdig byggnad och ca 1 200 m2 i annan byggnad. Om byggnaden förses med till kommunal brandkår ansluten brandlarmanläggning, kan vid i övrigt lika förhållanden i allmänhet godtas att dessa ytor fördubblas. Är byggnaden på ändamålsenligt sätt skyddad med automatiska brandsläckningsanordningar med kort utlösningstid erfordras vanligen ingen begränsning av brandcellernas storlek, jfr dock :2413.
…”
60.2.2 SBN 75
Kraven var liknande men ändrades något i SBN 75, där följande angavs för industribyggnader:
”77:24 SEKTIONERING
:241 ALLMÄNT
Större byggnad eller del av byggnad uppdelas – utan att för släckning svåråtkomliga större utrymmen därigenom uppkommer – genom sektionering (se :242 och :243) i lämpligt stora enheter (brandceller), såvida inte andra särskilda åtgärder vidtas till skydd mot brand.
:2411 Här avsedda särskilda åtgärder kan exempelvis vara att vissa byggnadsdelar utförs i högre än eljest erforderlig brandteknisk klass, att utrymningsmöjligheterna särskilt väl tillgodoses eller att byggnaden förses med anordning för automatisk brandsläckning (i form av rumsskydd och/eller punktskydd), automatiskt brandlarm, brandventilation e d.
:2412 Lämplig storlek för brandceller kan inte generellt anges, men vissa riktlinjer kan dock ges till vägledning. Sålunda kan brandsäker eller brandhärdig byggnad med måttlig brandbelastning (högst 200 MJ/m2) vanligen godtas utan här avsedd uppdelning, såvida särskild risk för personskada genom snabb övertändning eller explosion inte föreligger och byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras (jfr :21). Samma gäller vanligen även vid större brandbelastning, om byggnaden förses med automatisk brandsläckningsanordning (jfr dock 37:422).
När brandbelastningen överstiger 400 MJ/m2 eller eljest verksamheten är av brandfarlig art och anordningar för automatisk brandsläckning eller automatiskt brandlarm inte installeras, är det lämpligt att begränsa brandcellernas storlek till högst ca 3 600 m2 i brandsäker byggnad, ca 2 400 m2 i brandhärdig byggnad och ca 1 200 m2 i annan byggnad.
Om byggnaden förses med till kommunalt brandförsvar ansluten brandlarmanläggning, kan vid i övrigt lika förhållanden i allmänhet godtas att dessa ytor fördubblas. Är byggnaden på ändamålsenligt sätt skyddad med automatiska brandsläckningsanordningar med kort utlösningstid erfordras vanligen ingen begränsning av brandcellernas storlek. Jfr dock :2413. Vad här sägs förutsätter att möjlighet finns till för brandsläckning erforderlig brandventilation.”
60.2.3 NR
I NR infördes ett generellt funktionskrav kring sektionering av större byggnader. Fokus här låg på att sektionerna skulle begränsa branden så att den kunde begränsas till en byggnad och inte spridas vidare till annan bebyggelse.
”8:32 Sektionering av större byggnader
En större byggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att räddningstjänsten skall kunna hindra brandspridning till närliggande bebyggelse. Vid bedömningen av sådant behov skall hänsyn tas till bl a brandbelastning, brandventilation, automatiskt brandlarm och automatisk vattensprinkleranläggning.”
För industribyggnader angavs även följande:
”2:8311 Sektionering
En större industribyggnad skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner. Sektionernas största lämpliga storlek kan bedömas med ledning av följande tabell. Tabellens värden är angivna under förutsättning att särskild risk för personskada inte föreligger samt att byggnaden i övrigt är så anordnad att särskilda svårigheter vid brandsläckning inte behöver befaras.”
60.2.4 BBR 1-18
I BBR togs de speciella kraven gällande industribyggnader bort. Dock behölls funktionskravet kring sektionering av stora byggnader under rubriken skydd mot brandspridning mellan byggnader.
”5:73 Sektionering av stora byggnader
Stora byggnader skall delas upp med brandväggar i lämpligt stora sektioner så att brandspridning till närliggande byggnader kan hindras genom räddningstjänstens ingripande eller på annat sätt försvåras.
Råd: Vid bedömningen av om behov av sektionering föreligger bör hänsyn tas till bl. a. byggnadens avstånd till närliggande byggnader, brandbelastning, brandgasventilation, automatiskt brandlarm och automatisk släckanordning.”
Denna formulering och placering av kravet behölls sedan till och med BBR 18.
60.2.5 Konsekvensutredning BBR19
Till BBR 19 flyttades kravet till brandspridning inom byggnad och en liknande tabell från den som angavs för industribyggnader i NR återinfördes. Följande angavs:
”5:56 Sektionering av stora byggnader (5:73)
5:561 Allmänt (5:73)
Ändring
Funktionskravet fokuserar mer på att begränsa en omfattande brandspridning inom en byggnad snarare än som tidigare fokusera på skydd mot brandspridning mellan byggnader. Dessutom återinförs en tidigare gällande tabell men med modifikation. Om byggnaden förses med automatisk vattensprinkleranläggning kan sektioner utföras med obegränsad storlek. Brandgasventilation anges inte som lösning i förenklad dimensionering.
Sektionering kan ske för att begränsa brandens storlek inom en byggnad av rena egendoms eller samhällsekonomiska skäl. Samtidigt ges räddningstjänsten bättre förutsättningar att begränsa konsekvenserna i händelse av en brand vilket även förbättrar deras säkerhet. När sektionering är en förutsättning i byggnad specificeras, dessutom anges särskilt vad som gäller för bjälklag i sektioner, som inte behöver uppfylla klass -M.
Motiv
Verifierbar nivå saknas i tidigare regler och den gamla modifierade tabellen införs därför som allmänt råd. Förtydligandet motiveras av att detta begränsar konsekvenser och minskar egendomsskador och miljöpåverkan vid en eventuell brand vilket ligger i linje med krav enligt PBL och PBF.
Fler mindre brandceller än stora brandsektioner minskar spridningen av branden till stora delar av byggnaden. Det underlättar och ökar säkerheten för räddningstjänsten då branden hålls inom mindre brandceller istället för stora brandsektioner.
Nyttan av brandgasventilation bedöms inte vara tillräckligt utredd för att detta ska vara en alternativ möjlighet. Däremot kan brandgasventilation mycket väl användas i analytisk dimensionering.
Konsekvens
Med krav på sektionering och brandtekniska installationer i stora byggnader kan kostnaderna för vissa byggnader öka. Detta bedöms dock vara motiverat med hänsyn till egendomsskydd och miljöskydd. För många byggnader har dessutom de tidigare kraven ändå varit aktuella. Exempelvis behöver byggnader som är väl brandcellsindelade inte brandsektioneras.
Rekommendation om brandgasventilation stryks vilket kan resultera i lägre kostnader.”
Denna förändring fick många kommentarer i remissen och alternativet med brandgasventilation som funnits tidigare ströks efter remisserna.
60.3 Utländska regelverk
60.3.1 Norge
I Norge anges att byggnader ska delas in i brandsektioner för att en brand inom en brandsektion inte ska ge för stor ekonomisk eller materiell påverkan. Det anges att en brand inom en sektion ska kunna begränsas till denna sektion, förutsatt en släckinsats.
En liknande tabell som den svenska finns även här. Dock något hårdare krav och brandgasventilation finns med som en förbestämd åtgärd.
Även specifika verksamheter/typer av lokaler regleras i regelverket. T.ex. ska garage med större area än 400 m2 alltid avskiljas i EI 90 och brandceller i flera plan med en area som överskrider 800 m2 ska förses med sprinklerskydd.
60.3.2 England
Hittar inget krav kring just stora brandceller, däremot finns krav kring brandcellsindelning.
ADB, Compartmentation
8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.
Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.
Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m2 maximal ytan, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.
60.3.3 USA
Hittar inget liknande krav.
60.3.4 Australien
Krav finns på maximalt storlek på brandceller (2000 – 48 000 m2 beroende på Vk och Byggnadsklass), där indelning inte krävs av andra skäl. Utöver detta ställs krav på maximal volym i brandcellerna. Man kan överskrida dessa storlekar enligt särskilda villkor, bl.a. sprinklerinstallation och vehicular access runt om. Syftet är att begränsa skadornas omfattning och ge räddningstjänsten en chans att bekämpa branden.
60.3.5 Nya Zeeland
Max tillåten area av en brandcell är olika beroende på vilken verksamhetsklass (kallas för risk-class i NZ-byggreglerna) som innefattas av brandcellen. Generellt gäller att ingen begränsning sätts på brandcell om den är försedd med sprinkler. Begränsning av en brandcell kan även bero på hur många personer som ingår i brandcellen. Några exempel för olika verksamhetsklasser visas nedan:
Härledning görs från konsekvensutredning som förklarar funktionen en brandcell ska uppfylla; att tillåta personer att utrymma under säkra förhållanden och förhindra att branden sprider sig inom en byggnad och till andra byggnader. Inga specifika kommentarer ges till hur de olika areorna som anknyts till de olika verksamhetsklasserna har härletts.
60.3.6 Kanada
Max tillåten area av en brandcell beror främst på verksamhetsklass. Även storleken på själva byggnaden begränsas av verksamhetsklassen och brandteknisk klass av byggnad. Exempel nedan:
Denna begränsnings syfte anges nedan.
Det är alltså tydligt att huvudfokus med begränsningar av area i detta regelverk är att skydda personer i byggnaden (både utrymmande och räddningspersonal). Inget anges om egendoms- och/eller miljöskydd.
60.4 Intervjuer
Vad är syftet med ”Stora byggnader ska utformas så att omfattande brandspridning inom byggnad begränsas”?
Intervjuperson nummer 1
Miljö- och egendomsskydd. Lagstiftningsmässigt torde miljöaspekten vara den som legitimerar kravet.
Intervjuperson nummer 2
Tidigare låg detta under avsnittet om brandspridning mellan byggnader för att begränsa brandspridningen från en stor byggnad belägen nära en annan närliggande byggnad.
Syftet är att begränsa omfattningen på en brand för att inte hela kommunens resurser ska tas upp på av en brand i lång tid. Dock inte tydligt skriven.
Ett nästan icke-verifierbart krav. Vad menas? Är det brandspridning? Eller är det brand- och brandgasspridning? Det finns anledning till förbättring av denna paragraf.
Egendomsskydd och miljö också en faktor. Fråga dock hur mycket staten ska styra konsekvens för enskilda egendomar.
Brandgasventilation lyftes ur för att möjliggöra lösningar med större flexibilitet med just detta skydd.
Intervjuperson nummer 3
Att underlätta räddningsinsats, längden på insatsvägen begränsas också per automatik med hänsyn till brandcellsindelning och sektionering. Man vill definiera en miniminivå för egendomsskydd. Begränsa hur stora bränder får bli inom en byggnad.
Intervjuperson nummer 4
Ett sätt att reglera PBF-kravet att hantera spridning av brand inom byggnad. Brandceller för liten indelning och brandsektion som nästa barriär. Det har även med brandspridning till annan byggnad att göra, men det regleras avseende spridning inom byggnaden. På något vis är räddningstjänstens insats en del i detta. Det finns många verktyg som man kan använda sig av för att begränsa spridningen.
Intervjuperson nummer 5
Att helt enkelt inte få för stora bränder.
Intervjuperson nummer 6
Ganska bra formulerat råd. Av samhället accepterad skada med olika alternativa åtgärder.
Intervjuperson nummer 7
Konsekvensbegränsande åtgärd enligt PBF.
Intervjuperson nummer 8
För att kunna släcka och inte skita ner miljön. Storbränder ska förhindras.
Intervjuperson nummer 9
Egendomsskydd enbart. Lite brandspridning till annan byggnad, som det tidigare låg som. Gamla siffror som upplivats.
Intervjuperson nummer 10
Lite grann en säkerhet för räddningstjänsten slipper hantera så stora bränder även ett värdeskydd. Måtten kommer från industribyggnader och sen blev de generella, var enkelt att ta de mått som redan fanns.
Intervjuperson nummer 11
Man kan ju bygga med väldigt stora brandceller/sektioner. Har troligen inte med utrymningssäkerheten att göra. Att göra det lättare för räddningstjänsten hade behövt ännu mindre sektioner. Troligtvis dock för att underlätta räddningsinsats. Kanske kan finnas med egendom och miljö i Boverkets tankar även om det ligger utanför deras föreskriftsrätt.
Intervjuperson nummer 12
Dels för att hindra stora skador, egendomsskydd/samhällsintresse. Dels för att räddningstjänsten ska ha möjlighet att begränsa brandens storlek inom byggnaden. Indirekt ger detta möjlighet att begränsa branden mellan byggnader.
60.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kravet på sektionering av byggnader har funnits sedan SBN 67 men var då annorlunda formulerat. Mellan SBN 67 och fram till och med NR berörde kravet primärt industribyggnader. Från NR fram till och med BBR 18 var det även förtydligat att kravet primärt berörde brandspridning till andra byggnader. Detta ändrades i BBR 19 med motivet att ge ökat egendoms- och miljöskydd vid brand. Anmärkningsvärt är dock att man i konsekvensutredningen till BBR 19 inte nämner något om brandspridning mellan byggnader, trots att kravet flyttats från detta kapitel till brandspridning inom byggnad. Tabellen som nu finns i BBR är en ny tappning av en tabell som gällde för industribyggnader i NR.
Av de utländska regelverken framgår att krav på begränsning av brandcellsstorlek finns i många andra länder. Dock är det endast i Norge som det finns krav på brandväggar eller högre klassning av brandceller liknande det som finns i BBR. Kraven i dessa länder har ingen tydlig koppling till brandspridning mellan byggnader.
Intervjupersonerna har olika åsikter om kravet men totalt sett ses det som en konsekvensbegränsande åtgärd. Som nämnt i konsekvensutredningen är huvudfokus enligt Boverket att begränsa miljö- och egendomspåverkan vid brand. Många nämner även brandspridning till andra byggnader, vilket var kravets tidigare syfte.
Syfte
Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med funktionskravet vara (1) att ge ett egendoms- och miljöskydd vid brand samt (2) att brandspridning till annan byggnad ska försvåras. Grunden i funktionskravet bedöms även vara att ge räddningstjänsten förutsättningar att göra en insats vid brand och därigenom begränsa eventuell brandskada.
Med grund i detta bedöms parametrar som brandbelastning, potentiella brandförlopp och eventuella åtgärder för att minska effekten och omfattningen av en brand eller underlätta släckinsats kunna vara parametrar som kan spela in i bedömningen av behovet av sektionering.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |