Vad är syftet med brandvägg?
61.1 BBR 24 Kap 5:562 och 5:244
61.1.1 5:562
Föreskrift (funktionskrav):
Rådet saknar föreskrift.
Allmänt råd:
”Brandväggar bör utformas i brandteknisk klass enligt tabell 5:562 och bryta igenom brännbara skikt i taket för att begränsa risken för brandspridning över brandvägg…..”
61.1.2 5:244
Föreskrift (funktionskrav):
”Brandväggar ska med tillräcklig tillförlitlighet kunna begränsa en brand utan insats från räddningspersonal.
Väggen ska tåla sannolik mekanisk påverkan vid brand och utformas så att den enkelt kan lokaliseras av räddningstjänsten. Byggnadsdelar, installationer och anslutningar som placeras på, intill eller i en brandvägg ska utformas så att de inte kan försämra brandväggens funktion.
Brandväggen mellan byggnader ska ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras.
Brandväggar får vara gemensamma i sammanbyggda byggnader. I sammanbyggda byggnader av olika byggnadsklasser ska brandväggen utformas i samma brandtekniska klass som gäller för byggnaden med den högre byggnadstekniska klassen. ”
Allmänt råd
”Brandvägg bör utföras i brandteknisk klass REI XX-M där XX följer av aktuella krav i avsnitt 5:5. Brandväggen kan exempelvis lokaliseras genom att anslutningen till yttertaket är tydligt markerad. ”
61.2 Historik
Kraven på brandvägg eller brandmur som det hette i SBN 67 har i grunden inte förändrats genom åren. I samband med BBR ersattes ordet Brandmur av Brandvägg och exemplifieringar på materialval utgick.
61.2.1 SBN 67
”37:26 Brandmur skall, även vid kanaler och slitsar, uppfylla i :22 angivna krav på brandteknisk klass. Vid enstaka kanal eller vertikal slits med högst 15 cm bredd i murens längdriktning samt vid balk eller bjälkändar erfordras dock ej högre klass än A 60 (vid gemensam brandmur A 120).
Fönster eller dörr får anordnas i gemensam brandmur eller två intilliggande brandmurar under förutsättning att betryggande åtgärd vidtas för att utan brandkårsinsats hindra brandspridning genom sådan öppning under minst hälften så lång tid som motsvarar för muren eller murarna erforderlig brandteknisk klass. Samma gäller brandspjäll i ventilationskanal, som genombryter brandmur.
Gemensam brandmur skall ha sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att muren förstörs. Rökkanal får inte anordnas i gemensam brandmur.
På eller intill brandmur placerad konstruktion ges sådan rörelsemöjlighet att av brand orsakade deformationer inte medför fara för brandmurens beständighet.
Takpanel eller annat trävirke får ej dras fram över brandmur, dock får yttre väggbeklädnad dras förbi brandmur. Är taket av samma höjd som grannhusets tak eller höjdskillnaden mindre än 0,1 m dras den ena – i förekommande fall den högre – byggnadens brandmur 0,1 m över taket, om takkonstruktionen är brännbar. Där brandbelastningen inte på någondera sidan överstiger 50 Mcal per m2 omslutningsyta, behöver brandmuren inte dras upp över taket, om takets undersida förses med tändskyddande beklädnad till en bredd av minst 500 mm närmast brandmuren eller annan likvärdig åtgärd vidtas.
37:261 För att ge avsett antändningsskydd måste i sista stycket nämnd beklädnad anbringas på sådant sätt att luftspalter bakom beklädnaden inte uppkommer.”
61.2.2 SBN 75
I stort sett identiska krav som SBN 67
61.2.3 SBN 80
”37:433 Brandmur
En brandmur skall utgöras av en betongvägg, ett murverk eller någon annan konstruktion med likvärdig tålighet mot mekanisk åverkan samt uppfylla i tabell 37:433 angivna krav på avskiljande mot brand inifrån. En brandmur skall vidare ha sådan stabilitet mot brand inifrån som anges för ett vertikalt bärverk i :32. En gemensam brandmur skall dessutom ha en sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att brandmuren förstörs. En på eller intill en brandmur placerad konstruktion skall ges en sådan rörelsemöjlighet att deformationer som orsakas vid brand inte medför fara för brandmurens stabilitet. En brandmur skall på ett enkelt sätt kunna lokaliseras utifrån.
I första stycket angivna krav på avskiljande gäller även vid kanaler och slitsar. Vid enstaka kanal eller vertikal slits med högst 15 cm bredd i murens längdriktning och vid balk- eller bjälkändar fordras dock inte högre klass än A 60 – vid gemensam brandmur A 120.
Dörröppningar får anordnas i en gemensam brandmur eller i två motbyggda brandmurar. Förutsättningen härför är att betryggande åtgärder vidtas för att utan brandförsvarets insats hindra brandspridning genom sådana öppningar under minst hälften så lång tid som den som svarar mot den erforderliga brandtekniska klassen för brandmuren eller brandmurarna.
En takpanel av trä eller annat brännbart material – med undantag av sådan taktäckning som medges enligt :4321. andra stycket, och som anbringas utan luftmellanrum – får inte dras fram över en brandmur. En yttre väggbeklädnad av brännbart material som anbringas utan luftmellanrum får däremot dras förbi en brandmur.
Är höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om två motbyggda brandmurar (eller gemensam brandmur) mindre än 0.1 m, skall den högre byggnadens brandmur, dras 0,1 m över taket, om takkonstruktionen är brännbar. Om vinden inte kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas behöver brandmuren dock inte dras upp över taket, under förutsättning att taket utförs med spontad träpanel, som på undersidan förses med tändskyddande beklädnad till en bredd av minst 0,5 m närmast brandmuren, eller att någon annan likvärdig åtgärd vidtas till skydd mot brandspridning.
Särskild markering av en brandmur erfordras inte om brandmuren lätt kan lokaliseras genom byggnadens placering eller utseende. I övrigt godtas markering med utvändiga skyltar vid bottenvåning och takfoten med texten ”Brandmur”.”
61.2.4 NR
”8:33 Brandväggar
En brandvägg skall uppfylla följande krav:
a) Den skall utgöras av en betongvägg, ett murverk eller någon annan konstruktion med likvärdig tålighet mot mekanisk påverkan.
b) Den skall uppfylla i följande tabell angivna krav på avskiljande mot brand utifrån. Vid enstaka kanaler eller vertikala slitsar med högst 0, 15 m bredd i väggens längdriktning samt vid balk- eller bjälkändar fordras dock inte högre klass än A 60 – vid gemensam brandvägg A 120.
c) Den skall ha en sådan stabilitet mot brand inifrån som anges för ett vertikalt bärverk i avsnitten 2:8312 och 8:21. För gemensam brandvägg samt sektionerande brandvägg gäller dessutom att den skall ha sådan stabilitet att byggnaden på endera sidan kan störta samman utan att brandväggen förstörs.
d) Den skall på ett enkelt sätt kunna lokaliseras utifrån.
En konstruktion som är placerad på eller intill en brandvägg skall ges sådan rörelsemöjlighet, att deformationer som orsakas vid brand inte medför fara för brandväggens stabilitet.
En brandvägg, inklusive fönster, skall utföras i brandteknisk klass enligt följande.
Brandväggen skall gå från grundkonstruktionen genom hela byggnaden. Den skall dras minst 0,1 m utanför den anslutande ytterväggen, såvida inte denna intill ett avstånd av minst 0,5 m från gränsen utförs av obrännbart material och utan fönster. Om en brandvägg ansluter mot ytterväggar i en byggnads vinkel (innerhöm), skall den ena av de anslutande ytterväggama utföras i klass A 60 och utan fönster intill ett avstånd av minst 5,0 m.
:331 Anslutning av brandväggar mot yttertak
En takpanel av trä eller annat brännbart material får inte dras över en brandvägg. Undantag medges endast för taktäckning i brandteknisk klass T. Sådan taktäckning skall därvid anbringas utan luftmellanrum.
Om vinden kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas, skall en motbyggd brandvägg dras minst 0,5 m över taket, såvida inte takkonstruktionen är obrännbar, höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om brandväggen är minst 0,5 m och brandväggen dras minst 0,1 m över det högre belägna taket, eller taktäckningen utförs med falsad stålplåt eller likvärdigt material inom 2,5 m avstånd från brandväggen och dras minst 0,1 m över taket.
Om vinden inte kan utnyttjas som förrådsutrymme eller inredas eller om vind saknas, skall en motbyggd brandvägg dras minst 0,1 m över taket, såvida inte takkonstruktionen är obrännbar, eller höjdskillnaden mellan taken på ömse sidor om brandväggen är minst 0, 1 m.”
61.2.5 BBR 1
”5:74 Brandvägg
En brandvägg skall begränsa en brand utan räddningstjänstens ingripande. Väggen skall ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brandväggens egenskaper avsevärt försämras. Väggen skall tåla mekanisk påverkan och enkelt kunna lokaliseras av räddningstjänsten. Byggnadsdelar eller installationer som placeras på eller intill en brandvägg skall ha sådana rörelsemöjligheter att deformationer som orsakas vid brand inte försämrar brandväggens stabilitet. Anslutningar till andra byggnadsdelar skall utformas så att brandväggens funktion inte försämras. Brandväggar skall utföras i brandteknisk klass enligt nedanstående tabell (a). Dörrar i brandväggar skall utföras i lägst motsvarande brandteknisk klass i El-C.”
61.2.6 Konsekvensutredning BBR19
”5:562 Brandvägg (5:74)
Ändring:
Definitionen av brandvägg är flyttad till 5:2 och kravet är flyttat hit från dagens 5:7. Kravet om sammanstörtning är borttagen.
Motiv:
Det är inte möjligt att helt garantera att sammanstörtning inte sker. Räcker med sannolik påverkan.
Konsekvens:
Ingen skillnad då det motsvarar dagen regler samt att det redan idag är svårt att garantera att sammanstörtning inte kan ske.”
61.2.7 övrigt
SS-EN 1363-2:1999 beskriver en testmetod för mekanisk påverkan med Boverket hänvisar inte till den i BBR.
61.3 Utländska regelverk
61.3.1 Norge
Liknande formulering finns i Norska regelverket. Här anges att sektioneringsväggens (brandväggen) syfte är att förhindra branden från att sprida sig från en sektion till en annan, förutsatt att en förmodad släckinsats genomförs.
61.3.2 England
Tyvärr inte hittat något liknande krav. Brandväggar/brandcellsgränser mellan två byggnader skall gå vertikalt genom byggnadernas fulla höjd.
61.3.3 USA
Hittar inget liknande krav.
61.3.4 Australien
Motsvarigheten till brandvägg finns inte. Man har ”fire walls” vilket är den konstruktion som om sluter en brandcell.
61.3.5 Nya Zeeland
Inget krav på brandvägg finns i det Nya Zeeländska regelverket. Man delar däremot upp brandklassningen i ”life rating” och ”property rating”, dvs. en klass för skydd av personer i byggnaden och skydd av andra byggnader. Property rating styrs av verksamhetsklassen (risk-class:en).
Enligt exemplet nedan som är för verksamhetsklassen ”publika-lokaler & skola” har man en property rating av 120 min. Det betyder att om en galleria byggs vägg i vägg med en annan byggnad behöver en avskiljande vägg i REI 120 upprättas. Detta kan alltså likställas med en brandvägg, dock ställs inga krav på moment som vid en brandvägg.
61.3.6 Kanada
Inget krav på brandvägg finns i det kanadensiska regelverket.
61.4 Intervjuer
Vad är syftet med brandvägg?
Intervjuperson nummer 1
Detta krav infördes för krigsbrandsläckning en gång i tiden med brandmurar. Av den enkla anledningen att det inte fanns ngn möjlighet att utföra släckinsatser om nu större bränder skulle rasa i en och samma stad.
Intervjuperson nummer 2
Ska klara mer än brandcellsgräns, och därmed ge ett bättre skydd. Historiskt har man bra erfarenhet av att brandväggar fungerar. Främst relevant vid sammanbyggda byggnader.
Intervjuperson nummer 3
En robustare vägg som ska kunna stå betydligt mer mot branden än en vanlig brandcellsgräns. I vissa fall kan det dock anses behövas en insats från räddningstjänsten som komplement till brandväggen, t.ex. vid vindpåverkan.
Intervjuperson nummer 4
Tanken är att du ska kunna strunta i väggen som räddningstjänst, det vill säga den ska kunna begränsa utan räddningstjänsten. Takkonstruktionen på andra sidan ska klara eventuell strålning från brandsidan.
Har funkat relativt bra erfarenhetsmässigt.
Intervjuperson nummer 5
Kommer från urminnes tider. Det finns CE-märkta väggar. Verkar onödigt. Skyddet man vill uppnå uppfyller man minst lika bra på andra sätt, t.ex. göra två väggar EI 60. Tveksam till om -M verkligen gör det den utger sig för att kunna dvs stå kvar vid ras.
Intervjuperson nummer 6
Detta borde kombineras med någon form av krav på ytskikt på intilliggande tak, kanske också väggar som går ut några dm på byggnadernas sidor. Får vi ha brännbar taktäckning på brännbart underlag invid brandväggen. Väggen i sig löser inte hela problemet i alla typer av fall utan borde kompletteras med andra krav på fönster, väggar tak etc. utifrån byggnadernas utformning i övrigt.
Ska stå kvar oavsett vilket, ett sätt att begränsa den maximala skadan.
Intervjuperson nummer 7
Svårt att bygga en sådan. Mer att betrakta som en begränsningslinje vid insats än något som ersätter insats. ”Brandcellsgräns De Lux”
Intervjuperson nummer 8
Gammal hävd och så man byggde. Historiskt får man säga att det fungerat bra. Få fall där brand sprider sig över en brandvägg.
Det kanske fanns en koppling till räddningstjänsten innan. I BBR 19 försökte man dock jobba bort detta.
Intervjuperson nummer 9
Den klarar inte en övertänd brand. ”Man ska ha den i beaktande men inte lita på den” Citat av Per Toresson.
Intervjuperson nummer 10
Egendomsskydd.
Intervjuperson nummer 11
Det finns ingen ytterligare vägledning utöver det allmänna rådet.
Intervjuperson nummer 12
Tanken borde vara att med en begränsad insats kunna hindra spridning över/förbi väggen.
Den invändiga brandspridningen ska stoppas utan hjälp medans den utvändiga kräver släckinsats.
61.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Brandvägg hette från början ”Brandmur” vilket talar för att det skulle vara en kraftig murad konstruktion. Väggen skulle vara så utfört att den lätt kunde lokaliseras utifrån såvida den inte var utmärkt med skyltar. Under en period ställdes krav på att väggen i ”invändiga” hörn skulle kompletteras med tät obrännbar brandcellsgräns inom 5 m. Tidigare var det tydligt att väggen skulle vara av obrännbar konstruktion. Idag har de absoluta kraven på sammanstörning ersatts av att den skall tåla ”sannolik mekanisk påverkan” och väggen kan i princip vara av brännbar konstruktion.
I andra länder förkommer i något fall likande krav på vägg som i Sverige.
Intervjupersonerna är relativt samstämmiga i synen att det kan behövas en släckinsats för att hindra brandspridning förbi en brandvägg.
Syfte
Syftet bedöms vara att
- en brand, utan hjälp av räddningstjänsten skall hindras, från att invändigt sprida sig till utrymme på andra sidan väggen.
- det skall vara möjligt att en brand med hjälp av räddningstjänsten kan hindras från att sprida sig utvändigt till angränsande utrymme.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |