Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?
63.1 BBR 24 text
63.1.1 5:53 Brandcellsindelning
Föreskrift (funktionskrav):
”Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. …”
Allmänt råd:
”…Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”
63.1.1 5:548 Lokal i verksamhetsklass 6 m.m.
Föreskrift (funktionskrav):
”Lokaler i verksamhetsklass 6 ska utformas med avskiljande konstruktion så att brand- och brandgasspridning till annan brandcell begränsas.
Lokaler i verksamhetsklass 6 får endast stå i förbindelse med samlingslokal i verksamhetsklass 2B och 2C genom en luftsluss. …
I lokaler i verksamhetsklass 6 och andra lokaler med hög sannolikhet för uppkomst av brand ska särskilda åtgärder vidtas om lokalen står i förbindelse med en utrymningsväg som betjänar flera lokaler.”
Allmänt råd:
”Avskiljande konstruktion bör utformas i lägst brandteknisk klass EI 60. …
Exempel på andra lokaler är storkök och garage som är större än 50 m2. Särskilda åtgärder kan vara installation av automatiskt släcksystem eller brandsluss.”
63.2 Historik
63.2.1 Sammanfattning
Kopplingen mellan brandbelastningen, kravet på brandcellsindelning och kravet på brandteknisk klass har varierat över tid men alltid funnits med. Det finns en visserligen otydlig men dock koppling till brandbelastning.
63.2.2 SBN 75
Tabell 77:221
Om ett utrymme har högre brandbelastning (>400 MJ/m2 omsl.area) krävs högre klass – A/B 180 i stället för A/B 30/60/90 – såvida inte branden kunde förväntas vara bekämpad av brandförsvaret inom 60 minuter.
Däremot sägs inget om att utrymmen med högre brandbelastning måste utgöra egen brandcell men det kanske är underförstått i tabellen?
63.2.3 SBN 80
Samma formuleringar som SBN 75.
63.2.4 NR 88
Kravet på brandteknisk klass ökar med brandbelastningen men ingen koppling till verksamhetsklass. I övrigt oförändrade krav.
63.2.5 Konsekvensutredning BBR19
”5:53 Brandcellsindelning (5:61)
Ändring:
Brandcellsindelning är en av de primära lösningarna för att begränsa brand- och brandgasspridning inom byggnader. Ändringarna som föreslås innebär att föreskrifter flyttas till rådstext så att alternativa skyddsmetoder fortsatt är möjliga. Sådana metoder kan t.ex. att vara släcksystem för att helt eller delvis ersätta brandcellsindelning.
Förslag på föreskrifter och allmänt råd i förenklad dimensionering motsvarar dock i stora drag vad som tidigare har gällt.
Motiv:
Motiven till brandcellsindelning framgår tydligare. Brandcellsindelning är ett av flera sätt att uppnå ett tillfredsställande brandskydd varför det numera inte är ett eget avsnitt.
Olika verksamhetsklasser bör ligga i olika brandceller, alternativt utförs verksamhetsklasser i samma brandcell förutsatt att de högsta kravnivåerna som gäller för verksamhetsklasserna följs. Hänsyn ska fortsatt tas till de förutsättningar och särskilda risker man behöver ta hänsyn till, t.ex. brandförlopp och sannolikhet för uppkomst av brand.
Att dela in byggnaden i brandceller syftar till att minska risken att personer utsätts för personskador och att begränsa övriga konsekvenser av en brand. Genom detta ges ett visst egendomsskydd ur byggnadstekniskt perspektiv och detta anses vara en tillräcklig nivå. Ytterligare skydd av egendom kan vara nödvändigt av andra skäl men detta ligger utanför byggreglerna pga. att reglerna inte kan täcka samtliga situationer eller intressen.
Reglerna tydliggör att brandcellsindelning normalt ska ske, vilket syftet är och att man kan ersätta brandcellsindelningen med brandtekniska installationer eller bortse från brandcellsindelningen i små byggnader där konsekvenserna av en brand är små. Detta tillgodoser möjligheten till flexibla lösningar som tidigare gavs genom 5:11, alternativ utformning.
Specifika krav gällande brandcellsgränser framgår under respektive avsnitt, t.ex. att bostadslägenheter ska utgöra egna brandceller.
Konsekvens:
Inga kostnadskonsekvenser jämfört med dagens regler eftersom nivån inte har förändrats. Brandceller är fortsatt den lösning som rekommenderas i förenklad dimensionering och som kommer att användas i merparten av all dimensionering.
Möjlighet finns att utreda och verifiera alternativa lösningar inom ramen för analytisk dimensionering.”
63.2.6 Remissvarssammanställningen inför BBR 19
Flera synpunkter framfördes, fr.a. kring vilka verksamheter som avses. Flera förslag inkom vilka också genomfördes i BBR 19. Den förstudie som gjordes av BDAB innehåller en del förslag. Bl.a. föreslår man att följande syften anges med brandcellsindelning:
”Vi föreslår att följande syften definieras för BBR kap 5.6 (skydd mot brand- och brandgasspridning):
- Skapa förutsättningar för trygg utrymning
- Minska konsekvenserna av brand i utrymmen med ökad risk för brands uppkomst
- Begränsa maximala konsekvenser av en brand ur ett samhällsperspektiv
- Underlätta räddningstjänstens insats
- Skapa egendomsskydd mellan olika ägare
…
Syfte 3 kan med fördel flyttas till syftet med brandsektionering istället. …”
63.3 Utländska regelverk
63.3.1 Norge
Hittar inget liknande krav.
63.3.2 England
ADB
8.12
Krav på brandcellsgränsen specificeras inte likt BBR, men hänsyn skall tas till brandbelastningen. Däremot tas hänsyn till rum med särskild brandfara, vilka ska skiljas av i egen brandcell, dock inga högre krav än REI 30. Gångavstånden regleras även i dessa verksamheter.
ADB, Compartmentation
8.1, 8.2
Brandspridning inom en byggnad kan hindras genom att dela in byggnaden i brandceller. Detta för att:
a. att förhindra snabb brandspridning vilket kan riskera att personer blir innestängda i byggnaden.
b. att minska risken att en brand blir stor, med hänsyn till att stora bränder är farligare inte bara för personer i byggnaden och räddningstjänstpersonal utan också för personer i byggnadens omgivning.
Indelningen i brandceller är en komplettering till krav på avskiljning av utrymningsvägar och krav på brandspridning mellan byggnader. Graden av indelning (storleken på brandcellerna) beror av:
a. byggnadens användning och dess brandbelastning, vilket påverkar risken för brands uppkomst och storleken på bränder samt även hur lätt byggnaden kan utrymmas;
b. höjden till byggnadens översta våningsplan, vilket ger en indikation på hur lätt utrymning kan ske och räddningstjänsten förutsättningar för en effektiv insats; och
c. om det finns ett sprinklersystem som påverkar brandens tillväxthastighet eller som till och med kan släcka branden.
Kraven varierar men för byggnader som inte utgör byggnader där personer sover (ex. bostäder, sjukhus, hotell, etc) är 2000 m2 maximal yta, denna kan sedan utökas med sprinkler eller om det exempelvis är en industribyggnad. För kontorsbyggnader finns ingen gräns.
63.3.3 USA
NFPA kap. 8.7.1.
Lokaler med högre risk för uppkomst av brand än övriga lokaler i byggnaden ska avgränsas med brandcellsgräns om inte mindre än 1 h. Alternativt ska det förses med sprinkler.
63.3.4 Australien
Den brandtekniska klassen är kopplad till verksamhetsklass. Det är underförstått via funktionskraven för brandteknisk klass att olika verksamhetsklasser representerar olika brandbelastning. T.ex. ska innerväggar i classification 6 ha lägst R 180 EI 120 medans samma vägg i classification 3 heter REI 90. Se vidare Specification C1.1 i NCC.
63.3.5 Nya Zeeland
Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket.
Verksamheter med hög brandbelastning har delats in i olika verksamhetsklasser (risk-classes) baserat på om hög brandbelastning kan förväntas. Detta illustreras från nedanstående tabell som anger vilka brandbelastningar man ska använda vid analytisk dimensionering:
Eftersom olika riskklasser ska vara indelade i olika brandceller blir det automatiskt att utrymmen med hög brandbelastning ska avskilda i en brandcell med erforderlig klass. När man dimensionerar brandklasser analytiskt gör man det genom en ”full-burn-out”-beräkning, där man helt enkelt tittar på hur lång tid det tar för en brand att brinna ut, baserat på bränsle (MJ/m2) och ventilation. Detta sätter då klassningen på brandcellsgränser kring utrymmet (ex: om tiden för allt bränsle att brinna upp är mellan 30 och 60 minuter à EI 60 klass).
63.3.6 Kanada
ommentar: Inget direkt koppling till brandbelastning görs i byggreglerna men man har krav för utrymmen som innehåller material med hög brandbelastning. Exempel och motivation nedan:
63.4 Intervjuer
Vad är syftet med ”Brandceller bör avskilja rum med hög brandbelastning (>1 600 MJ/m2) eller lokaler i verksamhetsklass 6 från övriga utrymmen.”?
Intervjuperson nummer 1
Se syftet med brandcellsgränser. Större risk för uppkomst av brand i Vk6. Då är det rimligt med högre skydd. Borde varit förknippat med högre klass också. Även i Br2 och Br3. Jämför med reglerna för brandfarlig vara som tar höjd för annat brandförlopp.
Intervjuperson nummer 2
Riskreducerande åtgärd mot kraftiga bränder/snabba brandförlopp. Lokalens storlek bör kunna vara en faktor som påverkar behovet.
Intervjuperson nummer 3
Tror att detta är tillagt senare men det bör dubbelkollas. Föreskriftstexten ”och att konsekvenserna av en brand ska begränsas” uppfylls om man gör någon typ av brandteknisk avskiljning kring dessa utrymmen.
Intervjuperson nummer 4
Det brandförloppet gör att om branden sprider sig till andra utrymmen så motstår inte dessa utrymmen branden på avsett sätt.
Intervjuperson nummer 5
Historiskt har det funnit krav på att speciella risker avskiljs. Härdverkstad ex. Att behöva avskilja ett bibliotek på ett kontor känns överdrivet.
Intervjuperson nummer 6
Svårigheten att utföra en släckinsats och med risk att en brand blir väldigt omfattande eller snabb. Därav skyddet.
Intervjuperson nummer 7
Svårt att släcka en brand med så hög brandbelastning. Också egendomsskydd.
Intervjuperson nummer 8
Kom in i BBR19. ”Det dunkelt sagda det dunkelt tänkta.” Lite ologiskt. Tar man bort väggarna runt ett rum så skulle det var ok utan brandcell?
Intervjuperson nummer 9
Svårgenomförd i praktiken. Många små förrådsutrymmen faller inom detta i t.ex. kontor. Orimligt att skilja av dessa. Ger dessutom följdkrav på stomme och brandceller. Stommen i hela huset kan behöva klassas upp pga toalettpapper i ett städförråd.
Syftet med regeln är väl inte ologiskt men blir orimligt när man drar det till sin spets.
Intervjuperson nummer 10
Förstår inte riktigt varför vi måste skydda mot just hög brandbelastning exempelvis mkt böcker etc. Brandbelastning borde vara mer kopplad till brandförloppet.
Vk6 förhöjd sannolikhet för brand smittar över en förhöjd brandrisk på en verksamhet/lokal som inte har samma risk, då behövs avskiljning.
Intervjuperson nummer 11
Osäker avseende hög brandbelastning: Kan ha att göra med att brandcellen ska motstå ett fullständigt brandförlopp? Det har ju rimligen inte med sannolikhet för uppkomst av brand att göra.
I verksamhetsklass 6 så är risken för uppkomst av brand större, vilket torde vara orsaken till brandcellsindelningen. Även risk för stora konsekvenser vid brand.
Intervjuperson nummer 12
Oklart vad som styr om ett visst rum behöver vara i egna brandceller. Avseende brandbelastningen: syftet borde vara att inte ha större lokaler med större brandbelastning och därmed stora svårhanterade bränder. Ett litet ”arkiv” bedöms inte vara ett allvarligt problem. Brandcellsindelningen definieras främst genom exempel på utrymmen som bör vara egna brandceller.
63.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
I äldre regelverk har hänsyn tagits till högre brandbelastning genom att det dels underförstått ska utföras i egna brandceller för att ta hänsyn till den större konsekvensen vid brands uppkomst, dels ska ha högre brandteknisk klass än övriga utrymmen för att ta hänsyn till det intensivare och längre brandförloppet.
I utländska regelverk är kopplingen tydligare eftersom i de fall det regleras görs genom att en högre klass krävs. Detta är troligen en bättre anpassning till verkligheten. En EI 120 vägg står emot en stor och långvarig brand ungefär lika länge som en EI 60-vägg i ett utrymme med ”normal” brandbelastning.
Ovanstående bekräftas i intervjuresultaten eftersom flera av de intervjuade efterfrågade en koppling mellan storlek på utrymme och brandteknisk klass. Man menar också att kravet hade gått att förtydliga genom att i exemplen på verksamheter i Vk6, även nämnt utrymmen med brandbelastning >1600 MJ/m2.
Syfte
Syftet bedöms vara att säkerställa att en brand i ett utrymme med hög brandbelastning eller där sannolikheten för brands uppkomst är större än i andra utrymmen inte sprids till ett utrymme med lägre brandbelastning och som därför inte är byggt för att motstå den mycket större och mer långvariga brand som kan förekomma i lokaler med betydligt högre brandbelastning.
De egenskaper som avskiljningen i de allmänna råden anses erbjuda tros vara:
– Att hindra en brand från att sprida sig från ett utrymme med hög brandbelastning till ett utrymme med ”normal” brandbelastning under
- a) den längre tid som den stora brandbelastningen ger, eller
- b) under lika lång tid som övriga brandcellsgränser men med ett värre brandförlopp
– att möjliggöra en räddningsinsats i utrymmen med högre brandbelastning eller intensivare brand
– att möjliggöra utrymning från kringliggande utrymmen
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |