Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?
67.1 BBR 24 kap 5:61
67.1.1 5:61 Allmänt
Föreskrift (funktionskrav):
”Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.”
Allmänt råd:
”[…] Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. […]”
67.2 Historik
Liknande krav infördes i SBN 67, då låga byggnader också var undantagna från brandmurar (motsvarande det som nu kallas brandväggar). Kravet har sedan dess varit relativt oförändrat i sin formulering.
67.2.1 SBN 67
I SBN 67 angavs att brandväggar (då brandmur) skulle anordnas mellan vissa byggnader, men att det även kunde undantas för en- och tvåvåningsbyggnader.
”37:253 Annan än brandsäker eller brandhärdig byggnad
[…]
I byggnader av trä för bostads- eller affärsändamål, sammanbyggda i form av radhus, kedjehus eller liknande husenheter får – under förutsättning att väggarna mellan husen utförs i lägst klass B 30 upp till yttertakets underkant sammanlagda byggnadsytan uppgå till högst 800 m2, om de har en våning, och 600 m2, om de har två våningar, såvida de inte uppdelas i sektioner med högst nämnda byggnadsytor genom som brandmur anordnad vägg i lägst klass A 60. Sådan vägg erfordras dock inte, om byggnaderna har begränsningsväggar i lägst klass A 60.
:2531 Där fråga är om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt, kan byggnadsnämnd enligt byggnadsstadgans § 43 medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur. Därvid bör vad ovan sägs kunna tjäna som ledning. Vid större områden med tät bebyggelse av här avsett slag bör emellertid hänsyn även tas till i vad mån området är uppdelat i friliggande mindre grupper. Inverkan av skyddsavståndet mellan sådana grupper bör härvid vägas mot antalet husenheter inom gruppen.”
67.2.2 SBN 75
Liknande krav angavs i SBN 75:
”37:363 ANNAN ÄN BRANDSÄKER ELLER BRANDHÄRDIG BYGGNAD
Envåningsbyggnad för bostads- eller butiksändamål, som inte är brandsäker eller brandhärdig och som har’ större byggnadsyta än 400 m2, uppdelas i delar om högst denna storlek genom vägg i klass A 60.
…
:3631 Byggnadsnämnd äger medge undantag från bestämmelser i 39 § byggnadsstadgan angående minsta medgivna avstånd mellan byggnader på samma tomt. Vid prövning av sådant undantag skall bl a beaktas riskerna för brandspridning. Därvid bör vad som sägs i :361-:363 kunna tjäna som ledning.
Byggnadsnämnd äger vidare medge undantag från bestämmelserna i 39 § byggnadsstadgan angående byggnads minsta avstånd till tomtgräns och kan dessutom enligt 43 § medge befrielse från skyldighet att uppföra brandmur i fråga om en- och tvåvåningsbyggnader, som uppförs i gräns mot annan tomt. Även i dessa fall skall riskerna för brandspridning beaktas, vilket dock inte påkallar några särskilda åtgärder vid småhus om avståndet till tomtgräns är minst 4,5 m. Där nämnda avstånd är mindre än 4,5 m är det i regel tillfyllest att yttervägg som vetter mot granntomten utförs utan fönster och i klass B 30 upp till yttertakets underkant, i fråga om småhus som sammanbyggs i tomtgräns bör vad ovan i :363 sägs kunna tjäna som ledning.
Vid tät bebyggelse bör vidare beaktas de risker för brandspridning som kan föranledas av brännbar fasadbeklädnad, fönster, ventilationsspringor vid takfot eller placering av garage- och förrådsbyggnader. Vid större område med småhusbebyggelse bör vid undantagsprövning hänsyn även tas till föreliggande inträngningsmöjligheter för brandförsvaret.”
67.2.3 NR
I NR formulerades kravet om och angavs som grundläggande nivå för samtliga byggnader. Speciella förutsättningar angavs även för småhus.
”8:3 Skydd mot brandspridning mellan byggnader samt sektionering av större byggnader
En byggnad som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 m skall skiljas från byggnad på granntomten med en brandvägg, såvida inte området på andra sidan gränsen är undantaget från bebyggelse till sådan bredd att avståndet mellan byggnaderna blir minst 8,0 m. Mellan byggnader som sammanbyggs får anordnas en gemensam brandvägg, om grannarna är ense om detta. Mellan byggnader i högst två våningsplan fordras inte någon brandvägg, om risken för brandspridning förebyggs på annat sätt.”
Utöver ovanstående så angavs speciella förutsättningar för småhus.
67.2.4 BBR 1-18
I BBR formulerades kravet om något så att brandvägg inte alltid krävdes mellan närliggande byggnader utan endast sammanbyggda byggnader i fler än två våningsplan, likt nuvarande krav.
”5:72 Utformning beroende på avstånd mellan byggnader
Byggnader som uppförs närmare gränsen mot en granntomt än 4,0 meter, skall utformas så att risken for brandspridning till byggnader på granntomten begränsas. Kravet gäller inte om avståndet till byggnader på granntomten ändå blir minst 8,0 meter.
Brandspridning skall försvåras genom att strålningsnivån på grannbyggnader blir låg vid brand och att flammorna från brinnande byggnader inte når grannbyggnader.
Brandskyddet får utgöras av brandtekniskt avskiljande konstruktioner, skyddsavstånd eller en kombination därav. För byggnader i tomtgräns skall brandskyddet utgöras enbart av brandtekniskt avskiljande konstruktion.
Råd: Acceptabel strålningsnivå mot närliggande byggnaders ytor bör understiga 15 kW/m2 i minst 30 minuter, om inga särskilda åtgärder vidtas. För byggnader med mer än två våningsplan är utförande med brandvägg lämpligast. Brandväggar för flera byggnader kan sammanbyggas om detta kan ske utan olägenhet. För byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller bostäder eller kontorslokaler kan föreskrifterna i avsnitt 5:721 tillämpas.”
Kravet var samma fram till och med BBR 18.
67.2.5 Konsekvensutredning BBR 19
Till BBR 19 ändrades kravet till ett tydligare funktionskrav och med detaljlösningarna i allmänt råd.
”5:61 Allmänt (5:71)
Ändring
Förtydligande generell inledning med vad som ska uppnås med 5:6. Begreppet granntomt och grannbyggnad försvinner som begrepp och istället beskrivs enbart brandspridning mellan byggnad enligt PBF. Möjligheten att anpassa skyddet mellan byggnader baserat på att bedömningen av räddningstjänstens insatsmöjlighet inte vägs in i utformningen av skydd mot brandspridning mellan byggnader. Ett allmänt råd som förtydligar hur man ska beräkna avståndet mellan byggnader har tillkommit.
Motiv
Den generella inledningen tydliggör syftet med 5:6. Begreppen granntomt och grannbyggnad försvinner för att kraven tydligare ska vara kopplade till byggnadens fysiska konstruktion. Att begreppen utgår minskar risken för sammanblandning med fastigheter som inte har någon direkt betydelse för vilka krav som ställs på byggnaden idag. Däremot har fastighet och tomt ofta sammanfallit vilket kan ha bidragit till missförstånd. Detta förtydligande är kopplat till hur bebyggelse och fastigheter har utvecklats över åren.
Möjligheten att anpassa skyddet m.h.t. att räddningstjänsten tas bort eftersom detta är en förutsättning som kan vara svår att verifiera. Man kan samtidigt konstatera att brandspridning mellan byggnader är ovanligt, vilket kan ha flera orsaker. Räddningstjänsten kan fortsatt vara en viktig resurs för att minska risken för brandspridning mellan byggnader men deras förmåga behöver inte vara avhängigt för hur man utformar byggnaden.
För att förtydliga hur man ska ta hänsyn till balkonger och andra utstickande detaljer på byggnaden när man beräknar avståndet mellan byggnader har ett allmänt råd om det lagts till.
Konsekvens
Ändringarna utgör förtydliganden som underlättar för den enskilda användaren.
Avseende räddningstjänstens roll berör detta framförallt småhus, se 5:611.
Kommentar
Avsnitt 5:5 behandlar skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader medan avsnitt 5:6 behandlar skydd mot brandspridning mellan byggnader och har därmed olika syften. Detta har förtydligats, framförallt i 5:553 som avser skydd mot brandspridning mellan brandceller i samma byggnad. Detsamma gäller i BBR 18, alltså ingen skillnad på den punkten.
Sammanbyggd byggnad
Avsnittet förhåller sig inte till fastigheter eller ägarförhållanden utan det är de fysiska byggnaderna som avses. Vid ansökan om bygglov ges klarhet i huruvida det handlar om en och samma byggnad eller om det gäller sammanbyggda byggnader.
Kombination av avstånd och avskiljande konstruktion för att uppfylla kraven finns fortsatt. Eftersom inga lösningar för annat än småhus och komplementbyggnader inte finns i BBR gäller analytisk dimensionering för att visa att kombinationen uppfyller kraven.
Alternativ utformning
Alternativa avstånd till 8 meter har diskuterats och beroendet av byggnaders olika utformning. Ett beslut har dock tagits att behålla åtta meter. Se bilaga F för beräkning.”
67.3 Utländska regelverk
67.3.1 Norge
I Norska regelverket krävs brandvägg alltid mellan sammanbyggda byggnader.
67.3.2 England
Hittar inget liknande krav.
67.3.3 USA
Hittar inget liknande krav.
67.3.4 Australien
Syftet med funktionskravet att inte sprida brand mellan byggnader ”aims to minimise the risk of fire spreading from one building to another that could endanger the occupants of both buildings and impede the actions of the fire brigade.” Australien skiljer dock inte på brandvägg och brandcellsgräns, man har bara högre klass på den vägg som separerar byggnader än den som separerar brandceller. En brandvägg mellan byggnader får dessutom inte vara bruten dvs den ska vara vertikal i hela sin höjd. Någon motsvarighet till M-kravet kan jag inte hitta.
67.3.5 Nya Zeeland
Inget liknande krav finns i det Nya zeeländska regelverket. Se även information till syfte 5:562 – Brandvägg.
Urklipp från syfte 5:562 Brandvägg:
Inget krav på brandvägg finns i det Nya Zeeländska regelverket. Man delar däremot upp brandklassningen i ”life rating” och ”property rating”, dvs. en klass för skydd av personer i byggnaden och skydd av andra byggnader. Property rating styrs av verksamhetsklassen (risk-class:en).
Enligt exemplet nedan som är för verksamhetsklassen ”publika-lokaler & skola” har man en property rating av 120 min. Det betyder att om en galleria byggs vägg i vägg med en annan byggnad behöver en avskiljande vägg i REI 120 upprättas. Detta kan alltså likställas med en brandvägg, dock ställs inga krav på moment som vid en brandvägg.
67.3.6 Kanada
Motsvarighet till brandvägg finns inte i det kanadensiska regelverket. Några speciella regler kring sammanbyggda byggnader har inte hittats.
67.4 Intervjuer
Vad är syftet med att sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg?
Intervjuperson nummer 1
Konsekvensbegränsande åtgärd. Oklart varför just denna nivå.
Intervjuperson nummer 2
Vet ej. Gillar inte kravet.
Intervjuperson nummer 3
Egendomsskydd.
Intervjuperson nummer 4
Förhindra brandspridning mellan byggnader. ”ska klara brand utan insats”. Väl stort steg. Sällan mer än två plan i varje brandcell. Därför oklart vad brandvägg tillför. Orimligt dyrt med brandvägg i tvåplan eller lägre?
Intervjuperson nummer 5
Tradition. Vill ha ett högre skydd för högre byggnader. Svårare att släcka brand i högre byggnader, relativt enkelt att nå de första två våningsplanen med släckvatten.
Intervjuperson nummer 6
Lite ologiskt då den höga byggnaden i Br1 inte ska kunna störta samman. Ska klara av skydd mot invändig brandspridning utan släckinsats.
Anmärkningsvärt att brandväggen får vara utförd i brännbart material.
Intervjuperson nummer 7
Begränsa brandspridning. Karaktär egendomsskydd men också skydd mot storskador.
Intervjuperson nummer 8
Kopplat till Br2- och Br3-byggnader. Fler än två våningsplan oftast Br1, då har man brandvägg som grund.
Syftet är att möjliggöra en lägre skyddsnivå mot mindre byggnader.
Intervjuperson nummer 9
Att höja skyddsnivån jämfört med brandcellsgräns och begränsa konsekvens när en brand skulle kunna orsaka större skador än annars.
Intervjuperson nummer 10
Begränsa spridning av brand mellan byggnader. Grad av svårighet påverkar kravnivån. En kraftigare barriär för att konsekvensen blir större. Barriärtänk helt enkelt. Även historiska skäl.
Intervjuperson nummer 11
Vet ej varför gränsen är just mer än 2 våningar.
Om man byggde ihop hus/fastigheter så skulle det vara brandvägg, för att ej få större omfattande bränder.
Intervjuperson nummer 12
Lättnader i lägre byggnader. Av samhället accepterad risk.
67.5 Troligt syfte
Bedömningsbakgrund
Kravet på brandvägg mellan sammanbyggda byggnader grundas i ett krav på brandvägg för byggnader som placerades för nära tomtgräns som infördes i SBN 67. Det har alltid funnits ett undantag för mindre/lägre byggnader i kravet.
Av de utländska regelverken är det bara i Norge som ett liknande krav med brandvägg finns. I andra länder gäller brandceller även mellan byggnader, men i vissa fall med förhöjda tidskrav. Kravet på mekanisk påverkan verkar således vara en Nordisk företeelse.
Av intervjuerna att döma så ses kravet som en konsekvensbegränsande åtgärd för att inte bränder ska få för stor omfattning. Att lägre krav tillåts i lägre byggnader bedöms bero på att man accepterar högre risk i dessa byggnader samt att räddningstjänstens insats i dessa byggnader är enklare, speciellt utvändigt. En intressant aspekt lyfts dock, vilket är att byggnader i klass Br1 utformas för att de inte ska förväntas kollapsa, vilket gör att kravet inför en dubbel säkerhet i och med att brandväggen ska kunna stå emot kollaps.
Syfte
Med hänsyn till ovanstående bedöms syftet med att brandvägg krävs för sammanbyggda byggnader med fler än två våningsplan vara att begränsa konsekvensen av en brand samt att begränsa en brand på ett sådant sätt att räddningstjänsten kan förväntas kontrollera denna.
Brandväggen bedöms vara avsedd som en extra barriär, utöver den normala brandcellsgränsen för att minska risken för att en större brand än normalt sprids till grannen på grund av ovanligt häftigt brandförlopp eller kollaps av bärverk.
| Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till: |
| ☐ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet)
☒ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet) |