Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

70.1 BBR 24 text

70.1.1 5:2551 Spjäll

Föreskrift (funktionskrav):

”Om spjäll är en förutsättning för brandskyddets utformning ska de utformas så att de, med hög tillförlitlighet, skyddar mot brand- och brandgasspridning i ventilationssystemet motsvarande den avskiljande förmåga som gäller för brandcellsgränsen. Spjäll ska klara den temperatur som de utsätts för och spjällen ska aktiveras inom den tid som krävs för att avsedd funktion ska uppnås.” […]

Allmänt råd:

”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt ställe. Rökdetektorns utformning kan verifieras enligt SS-EN 54-7.”

70.2 Historik

Stycket nedan baseras på telefonintervju med Tomas Fagergren.

På 70-80 användes brandspjäll bara i syfte att stoppa värme. Spjället styrdes med smältsäkring. Spjället tilläts användas för att tillgodoräkna sig halva brandmotståndet för brandcellsgränsen.

På mitten 80-talet: SP gjorde tillverkningskontroller på befintliga byggnader och noterade att felfunktionen var mycket hög. Det diskuterades då att helt förbjuda spjäll. Istället kom det nya spjälltyper med motionering, och i samband med det tilläts brandspjället att kompensera för hela brandmotståndet för brandcellsgränsen.

För att spjällen även skulle kunna skydda mot rök infördes möjlighet till styrning med rökdetektorer. Rökdetektorer för styrning började användas i mitten av 80-talet. Funktionskrav på rökdetektorstyrning dokumenterades först i Föreningen V:s skrift ”Brandskydd Nybyggnadsregler” som en föreslagen lösning. Det var först 1995 som funktionen dokumenterades av Boverket.

 

70.2.1 BBR

Kap 5:653 Skydd mot spridning av brandgas

BBR 1

Krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll infördes i BBR.

”Brandgasspridning mellan brandceller kan även förhindras genom att frånluftssystemets funktion säkerställs under minst den tid som anges av brandcellens brandtekniska krav och att rökdetektorstyrda brandgasspjäll. med ett läckluftsflöde om 30 1/s m’ spjällarea vid beräknings-trycket l 000 Pa, installeras i de tilluftskanaldelar som endast betjänar en brandcell och innan kanaldelens anslutning till gemensam tilluftskanal.”

BBR 3

Vid införandet av krav på rökdetektorstyrning av brandgasspjäll i Riktlinje för typgodkännande brandskydd” (se nedan) utgick skrivelser om rökdetektorstyrning i BBR.

”Brandgasspridning kan förhindras genom att backspjäll eller brandgasspjäll installeras mellan brandcellerna eller genom att ventilationssystemets fläktar utnyttjas som en integrerad del i skyddet mot brandgasspridning.”

För brandgasspjäll, se nedan.

70.2.2 Riktlinje för typgodkännande brandskydd, Allmänna råd 1993:2, utgåva 2, 1995

I Boverkets ”Riktlinje för typgodkännande brandskydd” anges att:

”Brandgasspjäll bedöms vara godtagbart om det efter provning enligt NT FIRE 010 uppfyller följande krav:

[…] ”spjället styrs av rökdetektor som placeras på ett för ändamålet lämpligt sätt” […]

70.2.3 Konsekvensutredning BBR 19

I BBR 19 anges att spjäll bör styras med rökdetektor. Följande anges i konsekvensutredningen.

5:2561 Spjäll

Ändring:

[…] ”Däremot ställs det i allmänt råd krav på att spjäll även bör vara kopplade till rökdetektor. Rökdetektor kan verifieras enligt SS-EN. 54-7.”

Motiv:

[…] ”Spjällen bör kopplas till rökdetektor för att minska den totala tiden från brandens start till att spjället har stängt och därmed minska spridningen av brandgaser till andra brandceller.

Konsekvens: Anges inte.

70.3 Utländska regelverk

70.3.1 Norge

Aktiveringssätt för eventuella brandspjäll anges inte så tydligt i Norska regelverket.

70.3.2 England

ADB
5.47
Brandspjäll ska finnas där ventilationssystemet försörjer olika brandceller. De ska aktiveras med en rökdetektor eller ett lämpligt brandlarmsystem. Brandgasspjäll ska stänga när rök detekteras.

10.13
Där verksamheten i byggnaden innefattar sovande personer, som till exempel hotell och äldreboende, ska aktiveras av ett rökdetektor-styrt automatiskt system istället för att aktiveras av termiska delar.

BS 9999
33.4.3.2
 Brand-/rökdetektorer tenderar att aktiveras snabbare om de är direkt kopplade till ett detektions och alarmsystem. Av denna anledningen passerar varken kalla eller varma brandgaser brandgasspjället då det redan har stängt och har ett brandmotstånd.

70.3.3 USA

NFPA kap. 8.4.6.4 Brandgasspjäll ska stänga vid detektion från rökdetektor godkänd och installerad enligt NFPA 72.

IBC

70.3.4 Australien

Ett ventilationssytem som är så konstruerat att brandgaser riskerar att spridas via systemet, ska ”…be arranged such that the air-handling system is shut down and the smoke dampers are activated to close automatically by smoke detectors complying with clause 7.5 of AS 1670.1; …” Vad standarden säger om placering är okänt. Syftet med automatiska brandgasspjäll nämns: ”Smoke must not cross smoke barriers E2.2(b) requires that an air-handling system that is not part of a smoke hazard management system be designed and installed with suitable strategies to ensure that, during a fire, it does not:

·         recycle air (and therefore smoke) from one fire compartment to another; or

·         otherwise contribute to the spread of smoke between fire compartments. …”

 

70.3.5 Nya Zeeland

Det som anges för aktivering av brandgasspjäll är att dessa ska aktivera på brandlarm. Inget sägs om placering av detektorer.

70.3.6 Kanada

Enligt det kanadensiska regelverket ska brand-/brandgasspjäll kan stängas på smältbleck, brandgasspjäll ska stänga på aktivering av rökdetektor i kanal. Mer specifik styrning av rökdetektorns placering ges:

70.4 Intervjuer

Vad är syftet med att ”Aktivering av spjäll bör ske med rökdetektor […]”?

Intervjuperson nummer 1

Att brandfunktionen i ventilationssystemet ska aktiveras på ett skyndsamt sätt.

Intervjuperson nummer 2

Att säkerställa tillräckligt tidig detektering, så att brandgasspridning hindras.

Intervjuperson nummer 3

Texten har inte hängt med den tekniska utvecklingen av brandlarm. Styrning på helt annat sätt än förr. Få kan ventilationsbrandskydd därav kravet.

Intervjuperson nummer 4

Aktiveringen måste ske automatiskt. Syftet med spjället är ju att inte sprida brandgaser till andra lokaler där de som vistas inte kan förväntas upptäcka branden. Boverket har inte riktigt tagit ställning i sin formulering.

Intervjuperson nummer 5

För att det ska gå tillräckligt fort. För att detektera rök som inte är varm.

Intervjuperson nummer 6

Grundtanken har varit att man inte vill ha smältbläck som användes mycket innan. Även vid låga temperaturer kan det komma mycket brandgas.

Intervjuperson nummer 7

Värmedetektering ger för långsam detektering, ev ingen alls.

Intervjuperson nummer 8

Få tillräckligt tidig aktivering.

Intervjuperson nummer 9

Tar för lång tid med värmedetektor eller smältbläck som man använde förr. Då skyddar man inte mot rökspridning utan bara mot brandspridning.

Intervjuperson nummer 10

Att spjället ska stänga innan rök sprids till andra brandceller. Kravnivån kan exemplifieras med rökdetektor men andra metoder kan vara godtagbara.

Intervjuperson nummer 11

Ska stängas när de ska, finns ej heltäckande brandlarm ska de ändå stänga tidigt och då även på rök (fungerar bättre än exempelvis smältsäkring)

Intervjuperson nummer 12

Det hinner passera för mycket brandgaser innan spjället stänger om den styrs på värme.

70.5 Troligt syfte

Bedömningsbakgrund

Styrning via rökdetektor har funnits sedan övergången till BBR, 1994. Kraven har funnits i olika skrivelser, men finns nu åter i BBR.

De utländska regelverk som studerats anger i de flesta fall att rökdetektorer ska användas för styrning av brandspjäll.

De intervjuade personerna anger främst att syftet är att detektering ska ske i tillräckligt god tid så att inte för stor mängd brandgas sprid till andra brandceller.

Syfte

Syftet bedöms vara att detektera brandgaser tillräckligt snabbt för att inte otillåtet stor mängd brandgas ska spridas till andra brandceller via ventilationssystemet. Tillåten spridningsmängd finns definierad i BBRAD 3.

Tillförlitligheten och samstämmigheten på det underlag som ligger till grund för bedömningen graderas till:

☒ God samstämmigt, (Relativt säkra på syftet) ☐ Variationer/viss osäkerhet, (Viss osäkerhet avseende syftet) ☐ Avsaknad av information/större osäkerheter, (Redovisat syfte är det mest troliga alternativet)